Energieffektivisering av Badmintonstadion AB i Umeå

(1)

Energieffektivisering av Badmintonstadion

AB i Umeå

Emil Berglund

2014

Civilingenjörsexamen Hållbar energiteknik

Luleå tekniska universitet

(2)

Detta arbete har till stor del utförts ute på Umeå Energis kontor ute vid

värmeverket Dåva. Jag vill tacka alla som har hjälpt mig med mitt arbete, och jag riktar ett särskilt tack till min handledare Ingemar Isaksson för hans

engagemang och vägledning.

Slutligen vill jag tacka min examinator Mikael Risberg på LTU som haft värdefulla synpunkter på rapporten.

(3)

energieffektiviserande åtgärder. Stadion är byggd år 1990-‐1991 och har 13 badmintonbanor fördelat över tre hallar, ett gym, omklädningsrum och en mottagning för sjukgymnastik. Umeå Energi försörjer lokalen med el och fjärrvärme.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka energieffektiviserande åtgärder som är mest ekonomiskt lönsamma.

Lokalen förbrukade under år 2013 234 MWh el och 134 MWh fjärrvärme (graddagskorrigerad). Den specifika elförbrukningen var 75,7 kWh/m2_vilket

kan jämföras med snittet för idrottshallar i Sverige på 58,9 kWh/m2_{.
Den}

specifika fjärrvärmeförbrukningen var 45,3 kWh/m2 _{vilket
kan
jämföras
med}

snittet på 66 kWh/m2_.

Tre av de 13 banorna har en belysning från 2011, resterande banor har

originalbelysning från då stadion byggdes. Genom att installera närvarostyrning i samtliga hallar sparar man in 10 000 – 19 000 SEK per år. Investeringskostnaden för detta är 40 000 SEK med en återbetalningstid på 2,1-‐4 år. Om man installerar närvarostyrning och byter ut originalbelysningen i samtliga hallar mot en som motsvarar belysningen från 2011 så sparar man totalt 19 000 – 29 000 SEK per år. Investeringskostnaden för detta är 200 000 SEK med en återbetalningstid på 7-‐10,5 år.

Ventilationsaggregatet är även det ursprungliga från då stadion byggdes, men har en tidsstyrning som medför att det inte går på nätterna. Två

ersättningsaggregat från Fläktwoods har utvärderats, ett dimensionerat för det projekterade tilluftsflödet, det andra för det uppmätta. Den årliga besparingen är ungefär densamma för bägge aggregaten, 25 000 SEK. Investeringskostnaden skiljer sig dock åt och ligger på 242 000 och 342 000 SEK med en

återbetalningstid på 9,7 och 12,9 år.

Dessa två poster, belysning och ventilation, är de absolut största och siffrorna pekar på att ett byte av belysning bör prioriteras före byte av

(4)

Badmintonstadion AB in Umeå is interested to apply for allowance from Umeå municipality to invest in energy efficient solutions. The building was constructed in 1991-‐1992 and has 13 badminton courts in three halls, a gym, dressing rooms and a reception for physiotherapy. Umeå Energi supplies both electricity and district heating.

The purpose of this work has been to investigate which energy efficient solutions that are most economical profitable.

The use of electricity during 2013 was 234 MWh, and the use of district heating 134 MWh. The specific electricity use was 75,7 kWh/m2_{,
which
can
be
compared}

to the average use in sport halls in Sweden of 58,9 kWh/m2_{.
The
specific
district}

heating use was 45,3 kWh/m2_{,
which
can
be
compared
to
the
average
of
66}

kWh/m2_.

Three of the 13 courts have a lightning installation from 2011, the rest has the original setup. By installing presence control for the lightning, a yearly saving of about 10 000 – 19 000 SEK is held. The investment cost for this is 40 000 SEK with a payback time of 2,1-‐4 years. By installing presence control and by

installing a new lightning setup, equivalent to the one from 2011, for the courses with the original setup, a yearly save of 19 000 – 29 00 SEK is held. The

investment cost for this is 200 000 SEK with a payback time of 7-‐10,5 years.

The ventilation system is original since the construction as well, but it is time controlled so that it shuts down during the nights. Two new ventilation systems have been investigated, both from Fläktwoods. The first has a flow

corresponding to the dimensioned flow from the construction; the other has a flow corresponding to the measured. The yearly save from both of these systems are about 25 000 SEK. The investment cost however differs; the first system has a cost of 242 000 SEK, the other 342 000 SEK. The payback times are 9,7 and 12,9 years.

These two posts, the lightning and the ventilation, are the largest ones. The result from this work shows that a new lightning setup should be prioritized before a new ventilation system.

(5)

Syfte och mål ... 6 2.1 Genomförande ... 6 2.2 3 Bakgrund ... 7 Projektets bakgrund ... 7 3.1 Utförda energiåtgärder ... 7 3.2 4 Metod ... 8

Beräkning av lokalens teoretiska värmebehov ... 8

4.1 4.1.1 Värmegenomgångskoefficienter, U-‐värden ... 11

4.1.2 Köldbryggor ... 13

Faktiskt energibehov ... 13

4.2 Utredning av banbelysning ... 14

4.3 4.3.1 Närvarostyrning ... 15

4.3.2 Ljusmätning ... 15

4.3.3 ”Smart uthyrning” ... 16

Utredning av ventilation ... 16

4.4 4.4.1 Fläktwoods ACON ... 17

Termografering ... 17

4.5 5 Resultat ... 18

Lokalens teoretiska uppvärmningsbehov ... 18

5.1 Lokalens faktiska energibehov ... 18

5.2 Belysning ... 21 5.3 5.3.1 Uppmätta effekter ... 21 5.3.2 Ljusmätning ... 21 5.3.3 Närvarostyrning ... 28

5.3.4 Närvarostyrning och ny belysning ... 31

5.3.5 ”Smart” uthyrning ... 32

Utredning av ventilation ... 32

5.4 5.4.1 Mätningar ... 32 5.4.2 Energiförbrukning ventilation ... 35 Termografering ... 38 5.5 Övriga åtgärder ... 39 5.6 6 Diskussion ... 40 Teoretiskt uppvärmningsbehov ... 40 6.1 Faktisk energianvändning ... 40 6.2 Belysning ... 40 6.3 Ventilation ... 40 6.4 Övriga åtgärder ... 41 6.5 7 Slutsats ... 42 8 Bibliografi ... 43

9 Bilaga A – Mått och U-‐värden ... 44

(6)

I Tabell 1.1 presenteras de beteckningar som används.

Tabell 1.1 -‐ Nomenklatur

Storhet Beteckning Enhet

Volymflöde V m3_/s Energi Q Wh Temperatur T K eller °C Tid t timmar Area A m2 Längd L eller l m Höjd H eller h m Specifik värmekapacitet Cp kJ/kgK Densitet ρ kg/m3 Värmeledningskoefficient k W/mK Värmemotstånd R m2_K/W Spänning Us V Ström I A Fasförskjutning φ ° Belysningsgrad α eller β -‐ Specifikt värmebehov S °Ch Värmeförlust köldbryggor 𝜓 W/mK Tjocklek d m Värmeledningskoefficient λ W/mK Effekt P W U-‐värde U W/m2_K

(7)

2 Inledning

Att sträva efter en minskad energianvändning är något som blir allt viktigare i dagens samhälle. För de flesta är det den ekonomiska aspekten som är

drivkraften, men det finns även andra fördelar, så som en minskad belastning på miljön. Badmintonstadion AB i Umeå, som ägs av IFK Umeå, driver idag

badmintonhallen med tillhörande gym. Stadion har 13 banor tillgängliga för uthyrning och har funnits sedan 1992. Föreningen är intresserad av att se hur de kan minska energianvändningen, därav detta examensarbete.

Syfte och mål

2.1

Syftet med projektet är att göra en energiutredning för badmintonstadion. Detta för att se om det finns några åtgärder att vidta för att minska anläggningens energianvändning och därmed driftskostnad. Målen med projektet är att:

• Kartlägga energianvändningen

• Ta fram energibesparande åtgärdsförslag • Göra en ekonomisk kalkyl för dessa förslag

Genomförande

2.2

Projektet påbörjades i slutet av januari 2014 och beräknas vara klart i slutet av maj 2014. Under början av projektet kommer det ske en datainsamling som består av mätningar av effekter, mätning av luftflöden, insamling av ritningar, årsförbrukning av värme och el samt en teoretisk beräkning för

uppvärmningsbehovet. Därefter utförs alla nödvändiga beräkningar för att uppskatta hur mycket energi som går åt för belysning och ventilation, samt hur mycket som kan sparas på dessa delar. Även en genomgång av övriga mindre poster utförs. I slutet upprättas en ekonomisk kalkyl för de olika

åtgärdsförslagen för att utvärderat vilka delar som är mest ekonomiskt lönsamma att genomföra.

(8)

3 Bakgrund

I följande avsnitt presenteras relevant bakgrundsinformation för arbetet.

Projektets bakgrund

3.1

Umeå kommun har en avdelning som heter Umeå Fritid, där flera olika

idrottsföreningar finns representerade. Dessa föreningar kan söka bidrag för att utföra energibesparande åtgärder. Denna rapport kommer ligga som grund för beslutsfattande för vilka åtgärder som bör prioriteras för Badmintonstadion AB. Umeå Energi har tidigare gjort liknande utredningar och bistår med en

handledare och arbetsplats.

Utförda energiåtgärder

3.2

Badmintonstadion AB har redan påbörjat arbetet med att minska sin energianvändning. Det som har gjorts hittills är:

-‐ Ny belysning på tre banor (2011)

-‐ Nya duschar i omklädningsrummen (2014). Duscharna är snålspolande vilket medför en minskad tappvarmvattenförbrukning.

-‐ Tidsstyrning på ventilationen, ingen drift under nätter. Ventilationen är inställd på att gå på halvfart, men den kan forceras till helfart från receptionen.

Hur stor energibesparing dessa åtgärder medfört är ingenting som kommer utredas, då det endast är av intresse att veta vad som kan göras för att minska energiförbrukningen ytterligare. Det är dock av intresse att jämföra den nya belysningen med den gamla för att se om det är värt att byta ut resterande banbelysning.

(9)

4 Metod

Beräkning av lokalens teoretiska värmebehov

4.1

Att jämföra det teoretiska värmebehovet med det faktiska är intressant ifall det visar sig att förbrukningen är betydligt högre än den borde vara. För att kunna dra några slutsatser måste beräkningarna utföras med så stor noggrannhet som möjligt.

Formler och tabeller hämtas från ”Indoor climate, F0034T, formula assemble”. (Luleå Tekniska Universitet, 2010).

Det teoretiska värmebehovet under ett år ges av ekvation 1:

𝑄å! = Σ𝑈 ∙ 𝐴 + 𝜓!∙ 𝑙!+ 𝑉!"#!$%&'%!("∙ 𝐶!,!"#$∙𝜌!"#$ ∙ 𝑆 + 𝑄!"#$− 𝑄!"#− 𝑄!"#$%" (1)

där

ΣU ∙ A räknas för fönster, dörrar, väggar, tak och golv och. Areorna för de olika delarna räknas fram via ritningen över lokalen, se Figur 4.3.

Värmeförluster från linjära köldbryggor, ψl , beskrivs nedan i kapitlet

Köldbryggor.

S är värmesystemets specifika värmebehov, angivet i ° Ch, och hämtas ur Figur 4.1. Värdet interpoleras fram för årsmedeltemperaturen i Umeå som är 3,4 °C och inomhustemperaturen 21 °C. Ur tabellen framgår även hur många timmar per år värmesystemet måste arbeta, antaget att det arbetar när

utomhustemperaturen understiger +11 °C.

(10)

Figur 4.1 Värmesystemets specifika värmebehov för olika inomhustemperaturer och medelårstemperaturer (Luleå Tekniska Universitet, 2010).

𝑉!"#!$%&'%!(" är den luft som flödar in via otätheter, om lokalen har mer frånluft än tilluft. Normalt så sätts infiltrationshastigheten till 0,1 luftomsättningar per timme. Är tilluften större än frånluften antas infiltrationen vara noll.

Den värme som går åt till ventilationssystemet ges av ekvation 2:

𝑄!"#$ = 𝑄!"#$,!"#+ 𝑄!"##$%! (2)

där 𝑄_!"#$,!"# är den värme som behövs för att värma tilluften efter

värmeväxlaren till önskad tilluftstemperatur och 𝑄_!"##$%! är den värmemängd som behövs för att värma luften från tilluftstemperaturen till

frånluftstemperaturen. 𝑄_!"##$%!= 𝜌_!"#$∙ 𝑉_!"##$%!∙ 𝐶_!,!"#$∙ 𝑇_!"#− 𝑇_!"##$%! ∙ 𝐷𝑟𝑖𝑓𝑡𝑡𝑖𝑚𝑚𝑎𝑟 𝑣𝑒𝑛𝑡 (3) 𝑄!"#$,!"# = 𝑄!"#!,!"#$%&'∙ 𝐸! (4) 𝑄_!"#$,!"#$%&'= 𝜌_!"#$∙ 𝑉_!"##$%!∙ ℎ_!!"∙!_!∙_!"! (5)

Där X är antalet dagar per vecka som ventilationen går och Y timmar per dygn som ventilationen går. Index HEX står för heat exchanger, alltså den roterande värmeväxlaren som sitter i ventilationssystemet.

Faktorn EQ är kvoten mellan energibehovet för ventilationen med-‐ och utan

värmeväxlare. Kvoten är beroende av årsmedeltemperaturen,

tilluftstemperaturen och verkningsgraden på värmeväxlaren. EQ hämtas från

(11)

en antagen verkningsgrad på värmeväxlaren på 70 %. Verkningsgraden är antagen och anses vara normalt för en roterande värmeväxlare av denna årgång (1991). Till-‐ och frånluftstemperaturerna är uppmätta.

Figur 4.2 EQ för olika till-‐ och frånluftstemperaturer, för årsmedeltemperaturen 4 °C.

Qsol är den värme som solen ger till byggnaden under den tid då ett

uppvärmningsbehov råder. Qsol räknas ut genom ekvation 7:

𝑄_!"# = Σ𝑈 ∙ 𝐴 + 𝜓_! ∙ 𝑙_!+ 𝑉_!"#!$%&'%!(" ∙ 𝐶_!,!"#$∙𝜌_!"#$ ∙ 𝑇_!"#(7)

Där Tsol är hur många grader Kelvin solen minskar värmebehovet. Normalt sett

så ansätts Tsol till 3 K, men då byggnaden har väldigt få fönster så ansätts 2 K för

att kompensera för den relativt lilla fönsterarean.

Qintern är värmen från människor, belysning, datorer och annan utrustning, och

ges av ekvation 8:

𝑄_!"#$%" = 𝑃_!"#$%" ∙ 𝐷𝑟𝑖𝑓𝑡𝑡𝑖𝑚𝑚𝑎𝑟 𝑣ä𝑟𝑚𝑒𝑠𝑦𝑠𝑡𝑒𝑚 (8)

I en villa sätts Pintern normalt till ca 300 W, men eftersom det vistas betydligt fler

människor här och med tanke på belysningsuppsättningen ansätts 4 000 W. En människa avger under träning ca 400-‐700 W och med tanke på att det tränar mycket folk i hallen så är 4 000 W en uppskattning som är tillräckligt noggrann för detta specifika fall.

(12)

Figur 4.3 – Måttsättning av badmintonhallen.

4.1.1 Värmegenomgångskoefficienter, U-‐värden

I lokalens tekniska översiktsbeskrivning finns U-‐värden för tak och källarvägg dokumenterade. Övriga U-‐värden räknas fram eller antas enligt följande:

För ytterväggarna antas en typisk väggkonstruktionError! Reference source not found. med följande materialskikt, se Figur 4.4. Väggkonstruktionen är

antagen till detta då det saknas beskrivning för hur väggen är uppbyggd. För mer detaljerad data om väggtjocklekar och U-‐värden se Bilaga A – Mått och U-‐värden. 1: plåt 2: isolering 3: trä 4: masonitskiva 5: panelvägg

(13)

Figur 4.4 – Antagen ytterväggskonstruktion.

För att räkna ut U-‐värdet för väggen så räknas värmemotståndet i två riktningar, vinkelrätt mot väggen och parallellt med väggen.

Värmemotståndet vinkelrätt mot väggen, R’T, räknas enligt ekvation 9:

𝑅!! = 𝑎 + 𝑏 + 𝑎 𝑎 𝑅!"#+𝑑!_𝜆+ 𝑑!+ 𝑑! !"#$%&' + 𝑏 𝑅!"#+_𝜆𝑑! !"ä+ 𝑑! 𝜆!"#$ + 𝑑! 𝜆!"ä + 𝑎 𝑅!"#+𝑑!_𝜆+ 𝑑!+ 𝑑! !"#$%&' (9)

Värmemotståndet för det homogena skiktet, RHOM, räknas enligt ekvation 10:

𝑅!"# = 𝑑!"#$% 𝜆_!"#$% + 𝑑!"å! 𝜆_!"å! + 𝑅!"+ 𝑅!" (10)

Rsi är värmemotståndet mellan inomhusluften och panelen och Rse mellan plåten

och utomhusluften.

Värmemotståndet parallellt med väggen, 𝑅_!!!_{,
räknas
enligt
ekvation
11:} 𝑅_!!! _{= 𝑅} !"#+ 𝑑! 𝜆_!!!+ 𝑑! 𝜆_!!!+ 𝑑! 𝜆_!!! (11) Värmeledningskoefficienterna 𝜆_!!!_{och
𝜆} !

!!_{räknas
enligt
ekvation
12
och
13:}

𝜆_!!! ₌ 𝜆!"#$%&'∙ 𝑎 + 𝜆!"ä∙ 𝑏 + 𝜆!"#$%&'∙ 𝑎

𝑎 + 𝑏 + 𝑎 (12)

𝜆_!!! ₌ 𝜆!"#$%&'∙ 𝑎 + 𝜆!"#$%&!'( ∙ 𝑏 + 𝜆!"#$%&'∙ 𝑎

𝑎 + 𝑏 + 𝑎 (13)

Det genomsnittliga värmemotståndet för väggen räknas ut genom ekvation 14:

𝑅_! =𝑅!! + 𝑅!!!

2 (14)

(14)

Väggens beräknade värmegenomgångskoefficient Uc ges slutligen av ekvation 15: 𝑈_!,!ä!! = 1 𝑅_! (15)

Det beräknade U-‐värdet måste sedan korrigeras med en faktor beroende på hur väl utfört arbetat anses vara samt med en generell faktor. Det praktiska U-‐värdet blir således, enligt ekvation 16:

𝑈!,!ä!! = 𝑈!,!ä!!+ 𝑈!"#$%&'!%("#+ 𝑈!"#"!"## (16)

Värdena på dessa redovisas i Bilaga A – Mått och U-‐värden (Luleå Tekniska Universitet, 2010).

För fönstren hämtas U-‐värden för 3-‐glasfönster med träram från ”U-‐values for

windows and doors”. (Luleå Tekniska Universitet, 2010), då det är sådana som sitter monterade på badmintonstadion.

För dörrar hämtas U-‐värden från ”U-‐values for windows and doors”. (Luleå

Tekniska Universitet, 2010).

4.1.2 Köldbryggor

De linjära köldbryggor som tas med i beräkningen är de vid anslutning mellan golv och vägg, mellan tak och vägg och i hörn. Längden för dessa, lk, mäts fram

från Figur 4.3. 𝜓_! sätts till 0,1 W/m,K (Elmroth, 2012). I Figur 4.5 visas vilka köldbryggor som räknas med.

Figur 4.5 Längd på köldbryggor, lk. Faktiskt energibehov

4.2

Den faktiska fjärrvärmeförbrukningen erhålls från Umeå Energi. Detta jämförs med det teoretiska behovet. Den faktiska förbrukningen korrigeras med hjälp av SMHI:s graddagar. Om det till exempel har varit en ovanligt kall vinter är det inte konstigt att förbrukningen är högre än normalt. Genom att graddagskorrigera får man en förbrukning som är baserad på en ”normal” vinter och det är således enklare att jämföra flera årsförbrukningar med varandra.

Fjärrvärmeförbrukningen har ingen separat mätare för värmesystemet, utan mäter den totala förbrukningen. Från UMEVA erhålls kallvattenförbrukningen och genom ett antagande om hur stor del av kallvattnet som går till dusch, kök och övriga varmvattenuttag så kan andelen fjärrvärme till värmesystemet räknas ut.

(15)

Den specifika energianvändningen (kWh/m2_{)
kommer
jämföras
med
liknande}

anläggningar för att få en uppfattning om huruvida den är hög eller låg.

Utredning av banbelysning

4.3

Största delen av belysningen i lokalen är den som lyser upp banorna.

Belysningen för är indelad i tre sektioner: A, B och C, se Figur 4.6. Hall B och C belyser fem banor vardera och A belyser tre banor. A-‐hallen har en belysning från 2011 medan B och C har originalbelysning från då hallen byggdes.

Genom att mäta strömstyrkan för de olika hallarna erhålls effekten för varje sektion genom ekvation 17:

𝑃_!"#,!= 𝑈_!∙ 𝐼_! (17)

Index i representerar de olika hallarna A, B och C.

Tanken är att jämföra den gamla belysningen med den nya för att se hur stor effektbesparing den nya belysningen ger. Eftersom B-‐ och C-‐hallen har fem banor och A-‐hallen tre banor så är det effekten per bana som är intressant att kolla på. Effekten per bana ges av ekvation 18:

𝑃_!"#" = 𝑃!"#,!

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑏𝑎𝑛𝑜𝑟_! (18)

Vid beräkning av installation av ny belysning i B och C antas att den nya belysningen har samma effekt per bana som den i A.

(16)

4.3.1 Närvarostyrning

Genom att kolla på bokningshistoriken för banorna under två veckor erhålls en uppskattning över hur många timmar per vecka belysningen måste vara igång. De två veckorna skiljer sig i uthyrda timmar, där den ena veckan benämns ”låg” och den andra ”hög”.

Eftersom belysningen i dagsläget styrs manuellt så står belysningen på i onödan långa stunder. Genom att installera en närvarostyrning för belysningen så ser man till att belysningen inte står på i onödan. Den nuvarande förbrukningen för belysningen ges av ekvation 19:

𝑄!"#,! = 𝑃!"#,! ∙ (𝑡!"!!"#$,! + 𝑡!"##$,!∙ 𝛼!) (19)

Den elektricitet som förbrukas med en närvarostyrning (NVS) ges av ekvation 20:

𝑄_!"#,! = 𝑃_!"#,! ∙ (𝑡_!"!!"#$,!− 𝑡_!"##$,! ∙ 𝛽) (20)

Faktorn β anger hur stor andel av en timme som belysningen står på med närvarostyrningen. För att inte översatta besparingen sätts faktorn till 0,1. α anger hur stor andel av de tomma tiderna som belysningen står igång i dagsläget. Enligt personalen på badmintonstadion så lyser det alltid i A-‐hallen, medan de försöker hålla släckt i B och C så ofta det går. På grund av att det inte finns någon data att tillgå över hur ofta det lyser i B och C så beräknas tre fall.

Det första fallet har 𝛼!= 𝛼! = 0.3, 𝛼! = 1 Det andra fallet har 𝛼_!= 𝛼_! = 0.5, 𝛼_! = 1 Det tredje fallet har 𝛼! = 𝛼! = 0.7, 𝛼! = 1

Dessa tre fall antas vara tillräckliga för att kunna bestämma om en investering är lönsam eller inte.

En minskad belysning påverkar värmebalansen i hallen. Att göra en bra uppskattning på hur mycket fjärrvärme som måste kompensera för den

minskade värmen från belysningen är viktig. Som grund för denna uppskattning ligger följande förutsättningar och antaganden:

-‐ Belysningen sitter högt upp i taket vilket gör att värmen har svårt att ta sig ner.

-‐ En del av värmen kan tas tillvara på i frånluften via värmeväxlaren i ventilationssystemet.

-‐ Under de månader när värmesystemet inte går så är varje kWh minskad belysning en ren besparing.

4.3.2 Ljusmätning

Med hjälp av en luxmätare (Meterman Light Meter LM631) upprättas en ljuskarta för varje bana. Mätningen utförs på marknivå genom att placera mätaren vågrätt. På så vis mäts den så kallade horisontalbelysningen. För A-‐ sektionen togs 15 mätpunkter per bana och 12 punkter per bana på B-‐ och C-‐

(17)

sektionen. Detta då A-‐sektionen har högre krav vid tävling och därför utökades mätningen för ett noggrannare resultat.

Tanken med mätningen är att se om belysningen lever upp till de rekommendationer som finns för badmintonspel.

4.3.3 ”Smart uthyrning”

Genom att kolla på den tidigare nämnda bokningshistoriken så är tanken nu att kolla om det finns möjlighet att spara pengar genom ”smart uthyrning”. Genom ”smart uthyrning” börjar man helt enkelt med att hyra ut A, innan man hyr ut B och C. De tider som undersöks är drop-‐in-‐tider.

Det kan uppstå flera scenarion om det visar sig att det borde gått att boka ”smart”. Nedan presenteras några av dessa.

1. Det är en bana uthyrd i A, och en bana uthyrd samma tid i B.

Den möjliga besparingen för detta fall är släckt belysning i B under den uthyrda tiden.

2. En bana är uthyrd i B, övriga hallar tomma.

Genom att istället flytta denna tid till A så kan B släckas ned. 3. En bana är uthyrd i varje hall, samma tid.

Besparingen blir nu, genom att flytta alla tider till A, en släckt belysning i B och C.

4. A är fullbokad, två tider uthyrda i B och en i C.

Genom att flytta C-‐bokningen till B så kan C hållas släckt.

Utredning av ventilation

4.4

En kartläggning av ventilationssystemet utförs för att se om det finns några lämpliga åtgärder att vidta. Kartläggningen innefattar:

-‐ Projekterade-‐ och uppmätta flöden i huvudkanalerna. Flödena mäts upp via borrade hål med mätinstrumentet Svema 3000md.

-‐ Projekterade-‐ och uppmätta flöden i kontoren samt tilluftsdonen ute i hallarna.

-‐ Temperaturmätning och uträkning av verkningsgrad på värmeväxlare -‐ Märk-‐ och uppmätt effekt på fläktmotorer

-‐ SFPv-‐värde

Effekten för fläktmotorerna (3-‐fas) beräknas enligt ekvation 21:

𝑃!"ä!" = 3 ∙ 𝑈!,!!"!#∙ 𝐼 ∙ cos 𝜑 (21)

Temperaturverkningsgraden för en roterande värmeväxlare ges av ekvation 22:

𝜂_! = 𝑇!!− 𝑇!! 𝑇_!!− 𝑇_!! (22)

(18)

Temperaturernas mätpunkter visas i Figur 4.7.

Figur 4.7 Schematisk bild över ventilationen

SFPv-‐värdet är ett mått på ventilationens prestanda. SFP-‐värdet ges av ekvation

23:

𝑆𝐹𝑃_! = Σ𝑃!"ä!"#$ 𝑞_!"# (23)

Där qmax är det största uppmätta till-‐ eller frånluftsflödet. Flödet mäts upp genom

borrade hål i huvudkanalerna. Det mätinstrument som används är en Svema 3000md.

4.4.1 Fläktwoods ACON

Via programmet ACON som finns att tillgå via en registrering på Fläktwoods hemsida (Fläktwoods, 2014) går det att bygga ihop ett aggregat och sedan få kostnad samt energiförbrukning. Det man ansätter i programmet är önskade drifttider, flöden, temperaturer samt tryckstegring över fläktarna.

Termografering

4.5

En termografering kommer utföras med en värmekamera (Flir i40) för att se om det finns några ytor som har stora värmeförluster. Finns det värmeförluster som verkar onormalt höga så ska detta noteras och om möjligt åtgärdas.

(19)

5 Resultat

Lokalens teoretiska uppvärmningsbehov

5.1

I Tabell 5.1 nedan redovisas resultaten från de teoretiska beräkningarna för uppvärmningsbehovet. I Bilaga A – Mått och U-‐värden redovisas detaljerad information om U-‐värden och areorna för olika byggnadsdelar.

Tabell 5.1 Resultat från de teoretiska beräkningarna för uppvärmningsbehovet.

Innetemp 21 °C

Årsmedel Umeå 3,4 °C

ΣUA 1,19 kW/K

Tilluft (projekterat) 2,37 m3/s hv24 3,4°C 130 MJh/kg

Genomsnittlig drifttid 13,29 h/dag Qvent, utan HEX 304 MWh/år

Verkningsgrad HEX 0,7 -‐

EQ21 0,1795 -‐

Qvent, med HEX 54,7 MWh/år

Qår 202 MWh/år Qintern -‐25,8 MWh/år Qsol -‐15,4 MWh/år Qinf* 0 MWh/år Qår,red 161 MWh/år

* Eftersom det projekterade tilluftsflödet är större än frånluftsflödet sätts infiltrationen till noll.

Lokalens faktiska energibehov

5.2

Lokalens årsbehov av fjärrvärme och el under 2012 och 2013 redovisas i Figur 5.1.

(20)

Figur 5.1 El-‐ och korrigerad fjärrvärmeförbrukning under 2012 och 2013.

I Figur 5.2 visas hur elförbrukningen sett ut per månad under åren 2012 och 2013.

Figur 5.2 Elförbrukning per månad under 2012 och 2013.

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 Korr FJV-‐förbr [kWh] Elförbrukning [kWh] [kWh]

_{Årsförbrukningar}

2012 2013 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

[kWh]

Elförbrukning

2013 2012

(21)

I Tabell 5.2 nedan redovisas den specifika energianvändningen, jämfört med snittet för idrottshallar i Sverige (Zofia Lublin, 2009). Det framgår att

elförbrukningen är högre än snittet medan fjärrvärmeförbrukningen är lägre än snittet.

Tabell 5.2 Specifik energianvändning för 2012 och 2013.

El 2012 79,7 kWh/m2 El 2013 75,7 kWh/m2 El snitt 58,9 kWh/m2 FJV 2012 44,2 kWh/m2 FJV 2013 45,3 kWh/m2 FJV snitt 66 kWh/m2 Atemp 3093 m2

I Figur 5.3 visas V"/Q-‐värdet, volymflöde genom energi, som visar hur bra fjärrvärmeväxlaren presterar. Under de kalla månaderna (Okt-‐Apr) bör värdet ligga under 17 för att anses som bra (Isaksson, 2014). Värmeväxlaren ligger bra till under de kalla månaderna och behöver inte bytas ut eller renoveras.

Figur 5.3 V̇/Q-‐värdet för fjärrvärmens värmeväxlare.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

[m3_/MWh]

V^/Q

2013 2012

(22)

Belysning

5.3

Nedan presenteras resultaten för belysningsutredningen. Gällande rekommendationer för belysningens ljusstyrka visas i Tabell 5.3 (Torsten Wikenståhl, 2008).

Tabell 5.3 Rekommendationer för belysning gällande badmintonspel.

5.3.1 Uppmätta effekter

I Tabell 5.4 visas mätvärdena för belysningen. Det framgår att belysningen i B och C har en mycket högre effektförbrukning än märkeffekten på lysrören.

Tabell 5.4 Mätvärden från belysningen.

Hall A B C

Uppmätt ström [A] 18 40,7 40,5

Spänning [V] 230 230 230

Effekt [kW] 4,14 9,36 9,315

Antal banor 3 5 5

Effekt per bana [kW] 1,38 1,87 1,86

Antal armaturer 24 54 54

Antal fungerande lysrör 92 105 106

Antal trasiga lysrör 4 3 2

Effekt per lysrör [W] 45 89 88 Märkeffekt per lysrör [W] 45 58 58

5.3.2 Ljusmätning

Nedan presenteras resultaten från ljusmätningen.

5.3.2.1 A-‐hallen

Den utförda ljusmätningen för A-‐hallen visas i Figur 5.4.

Typ av belysning Rekommenderat

medelvärde Rekommenderat minvärde/medelvärde Motionsbelysning >300 lux ≥0,70

(23)

Figur 5.4 Ljusmätning A-‐hallen, träningsläge.

En sammanställning av ljusmätningen A-‐hallen presenteras i Tabell 5.5.

Tabell 5.5 Sammanställning A-‐hallen, träningsläge.

Belysning A, träningsläge

Bana 1 Bana 2 Bana 3 Medelvärde [lux] 313 341 323 Minvärde [lux] 211 244 204 Minvärde/medelvärde 0,67 0,72 0,63

(24)

Ljusstyrkan för A-‐hallens tävlingsbelysning visas nedan i Tabell 5.6. Kravet vid tävling är 500 lux och kravet på min/medel är 0,70 (Torsten Wikenståhl, 2008).

Tabell 5.6 Ljusmätning A-‐hallen, tävlingsläge.

Belysning A, tävlingsläge

Ljusmätningen som utfördes 2010 innan belysningen byttes ut i A-‐hallen redovisas i Tabell 5.7.

Tabell 5.7 Tidigare utförd ljusmätning i A-‐hallen, innan byte av belysning.

Belysning A, innan byte

(25)

5.3.2.2 B-‐hallen

Den utförda ljusmätningen i B-‐hallen visas i Figur 5.5.

Figur 5.5 Ljusmätning B-‐hallen.

(26)

En sammanställning av ljusmätningen B-‐hallen presenteras i Tabell 5.8.

Tabell 5.8 Sammanställning B-‐hallen.

Belysning B

Bana 4 Bana 5 Bana 6 Bana 7 Bana 8 Medelvärde [lux] 355 359 310 291 304 Minvärde [lux] 264 224 211 191 190 Minvärde/medelvärde 0,74 0,62 0,68 0,66 0,62

(27)

5.3.2.3 C-‐hallen

Den utförda ljusmätningen i C-‐hallen visas i Figur 5.6.

(28)

En sammanställning av ljusmätningen i C-‐hallen presenteras i Tabell 5.9.

Tabell 5.9 Sammanställning C-‐hallen.

Belysning C

Bana 9 Bana 10 Bana 11 Bana 12 Bana 13 Medelvärde [lux] 344 323 288 321 343 Minvärde [lux] 246 218 196 213 235 Minvärde/medelvärde 0,72 0,68 0,68 0,66 0,69

(29)

5.3.3 Närvarostyrning

Nedan presenteras resultaten för installation av närvarostyrning för

belysningen. För alla hallar gäller följande data, se Tabell 5.10. En installation av närvarostyrning kostar ca 40 000 SEK enligt uppgifter från Badmintonstadion. Återbetalningstiden för denna investering är mellan 1,9 och 4,4 år, beroende på täckningsgrad och belysningsgrad under ej uthyrda tider.

Tabell 5.10 Ingångsdata för beräkningar av installation av närvarostyrning.

Elpris [SEK/kWh] 0,7488

Belysningsgrad tomma med NVS, β* 0,1

FJV-‐pris [SEK/kWh] 0,485

FJV/el** 0,2

*Belysningsgrad tomma med NVS, β, anger vilket belysningsgrad hallarna har med närvarostyrning när alla banor är tomma. Den är satt till 0.1 då det normalt sett tar några minuter för belysningen att slockna när den blivit tom. I detta fall beräknas det lysa 6 minuter varje timme när hallen är tom, vilket borde vara en överskattning.

**Som uppskattning sett över hela året så medför 1 kWh minskad förbrukning från belysningen en ökning av 0.2 kWh fjärrvärme.

A-‐hallens uthyrningshistorik för två veckor i februari 2014 visas i Tabell 5.11. Beteckningarna ”låg” och ”hög” avser täckningsgraden. Det är främst på veckorna som täckningsgraden är låg.

Tabell 5.11 Uthyrningshistorik A-‐hallen.

”Låg” Mån

10/2 Tis 11/2 Ons 12/2 Tor 13/2 Fre 14/2 Lör 15/2 Sön 16/2 TOT Tillgängligt [h] 15 15 15 15 12 8 11 91 Uthyrda [h] 5 8 8 8 5 6 9 49 Tomma [h] 10 7 7 7 7 2 2 42 Täckning [%] 33,3 53,3 53,3 53,3 41,7 75,0 81,8 53,8 ”Hög” Mån

3/3 Tis 4/3 Ons 5/3 Tor 6/3 Fre 7/3 Lör 1/3 Sön 2/3 TOT Tillgängligt [h] 15 15 15 15 12 8 11 91 Uthyrda [h] 8 10 8 10 5 6 10 57

Tomma [h] 7 5 7 5 7 2 1 34

Täckning [%] 53,3 66,7 53,3 66,7 41,7 75,0 90,9 62,6

(30)

Tabell 5.12 visar B-‐hallen uthyrningshistorik.

Tabell 5.12 Uthyrningshistorik B-‐hallen.

”låg” Mån

10/2 Tis 11/2 Ons 12/2 Tor 13/2 Fre 14/2 Lör 15/2 Sön 16/2 TOT Tillgängligt [h] 15 15 15 15 12 8 11 91 Uthyrda [h] 10 9 9 7 7 3,5 8 53,5 Tomma [h] 5 6 6 8 5 4,5 3 37,5 Täckningsgr [%] 66,7 60,0 60,0 46,7 58,3 43,8 72,7 58,8 ”hög” Mån

3/3 Tis 4/3 Ons 5/3 Tor 6/3 Fre 7/3 Lör 1/3 Sön 2/3 TOT Tillgängligt [h] 15 15 15 15 12 8 11 91 Uthyrda [h] 8 10 12 8 8,5 7 7,5 61 Tomma [h] 7 5 3 7 3,5 1 3,5 30 Täckningsgr [%] 53,3 66,7 80,0 53,3 70,8 87,5 68,2 67,0

Tabell 5.13 visar C-‐hallens uthyrningshistorik.

Tabell 5.13 Uthyrningshistorik C-‐hallen.

Mån

10/2 Tis 11/2 Ons 12/2 Tor 13/2 Fre 14/2 Lör 15/2 Sön 16/2 TOT Tillgängligt [h] 15 15 15 15 12 8 11 91 Uthyrda [h] 4 11 8 7,5 3 3,5 7,5 44,5 Tomma [h] 11 4 7 7,5 9 4,5 3,5 46,5 Täckningsgr [%] 26,7 73,3 53,3 50,0 25,0 43,8 68,2 48,9 Mån

3/3 Tis 4/3 Ons 5/3 Tor 6/3 Fre 7/3 Lör 1/3 Sön 2/3 TOT Tillgängligt [h] 15 15 15 15 12 8 11 91 Uthyrda [h] 7 11 9 8,5 2 6 9,5 53 Tomma [h] 8 4 6 6,5 10 2 1,5 38 Täckningsgr [%] 46,7 73,3 60,0 56,7 16,7 75,0 86,4 58,2

Tabell 5.14 visar resultatet för en installation av närvarostyrning med

antagandet att belysningen i B-‐ och C-‐hallen lyser 70 % av den outhyrda tiden. Den årliga besparingen ligger på ca 17 000 – 21 000 SEK per år, beroende på vilken täckningsgrad hallarna har.

(31)

Tabell 5.14 Resultat för installerad närvarostyrning med 70 % belysning under ej uthyrd tid i B och C.

𝛼_! = 𝛼_! = 0,7 | 𝛼_! = 1

Täckningsgrad Låg Hög Medel

Nuvarande förbr. per år [kWh] 95732 98062 96897 Förbr. per år med NVS [kWh] 63128 71669 67398 Minskad el per år med NVS [kWh] 32604 26393 29499 Ökad FJV-‐förbrukning per år [kWh] 6521 5279 5900 Minskad elkostnad [SEK] 24414 19763 22089 Ökad FJV-‐kostnad [SEK] 3163 2560 2861 Årlig besparing [SEK] 21251 17203 19227

Tabell 5.15 visar resultatet för en installation av närvarostyrning med

antagandet att belysningen i B-‐ och C-‐hallen lyser 50 % av den outhyrda tiden. Den årliga besparingen ligger på ca 13 000 – 16 000 SEK per år, beroende på vilken täckningsgrad hallarna har.

𝛼_! = 𝛼_! = 0,5 | 𝛼_! = 1

Nuvarande förbr. per år [kWh] 87577 91461 89519 Förbr. per år med NVS [kWh] 63128 71669 67398 Minskad el per år med NVS [kWh] 24449 19791 22120 Ökad FJV-‐förbrukning [kWh] 4890 3958 4424 Minskad elkostnad [SEK] 18307 14820 16563 Ökad FJV-‐kostnad [SEK] 2372 1920 2146 Årlig besparing [SEK] 15936 12900 14418

I tabell nedan visas resultatet för en installation av närvarostyrning med antagandet att belysningen i B-‐ och C-‐hallen lyser 30 % av den outhyrda tiden. Den årliga besparingen ligger på ca 9 000 – 11 000 SEK per år, beroende på vilken täckningsgrad hallarna har.

(32)

𝛼_! = 𝛼_! = 0,3 | 𝛼_! = 1

Nuvarande förbr. per år [kWh] 79421 84859 82140 Förbr. med NVS per år [kWh] 63128 71669 67398 Minskad el per år med NVS [kWh] 16293 13189 14741 Ökad FJV-‐förbrukning [kWh] 3259 2638 2948 Minskad elkostnad [SEK] 12200 9876 11038 Ökad FJV-‐kostnad [SEK] 1580 1279 1430 Årlig besparing [SEK] 10620 8597 9608

5.3.4 Närvarostyrning och ny belysning

Här presenteras resultaten för en installation av närvarostyrning i samtliga hallar och ny belysning i B-‐ och C-‐hallen. Den nya belysningen antas motsvara den som sitter i A-‐hallen. Övriga antaganden är samma som i fallet med

installation av enbart närvarostyrning. Resultaten redovisas i Tabell 5.17, Tabell 5.18 och Tabell 5.19.

Att byta ut belysningen och installera närvarostyrning kostar ca 200 000 SEK enligt Badmintonstadion. Den årliga besparingen för detta ligger mellan 19 000 – 30 000 SEK, vilket gör att återbetalningstiden hamnar på 6,7 -‐ 10,5 år.

Tabell 5.17 Resultat för installerad närvarostyrning och ny belysning med 70 % belysning under ej uthyrd tid i B och C.

𝛼_! = 𝛼_! = 0,7 | 𝛼_! = 1

Nuvarande förbr. per år [kWh] 95732 98062 96897 Förbr. per år med ny belysning B, C [kWh] 75850 77573 76711 Förbr. med NVS + ny bel per år [kWh] 49629 56346 52988 Minskad el per år med NVS+ny bel [kWh] 46103 41716 43910 Ökad FJV-‐förbrukning [kWh] 9221 8343 8782 Minskad elkostnad [SEK] 34522 31237 32880 Ökad FJV-‐kostnad [SEK] 4472 4046 4259 Årlig besparing med NVS+ny bel [SEK] 30050 27191 28620

(33)

𝛼_! = 𝛼_! = 0,5 | 𝛼_! = 1

Nuvarande förbr. per år [kWh] 87577 91461 89519 Förbr. per år med ny belysning B, C [kWh] 69822 72693 71258 Förbr. med NVS + ny bel per år [kWh] 49629 56346 52988 Minskad el per år med NVS+ny bel [kWh] 37947 35115 36531 Ökad FJV-‐förbrukning [kWh] 7589 7023 7306 Minskad elkostnad [SEK] 28415 26294 27354 Ökad FJV-‐kostnad [SEK] 3681 3406 3543 Årlig besparing med NVS+ny bel [SEK] 24734 22888 23811

𝛼_! = 𝛼_! = 0,3 | 𝛼_! = 1

Förbr. per år med original bel utan NVS 79421 84859 82140 Förbr. per år med NVS + ny bel [kWh] 49629 56346 52988 Minskad el per år med NVS+ny bel [kWh] 29792 28513 29152 Ökad FJV-‐förbrukning [kWh] 5958 5703 5830 Minskad elkostnad [SEK] 22308 21350 21829 Ökad FJV-‐kostnad [SEK] 2890 2766 2828 Årlig besparing [SEK] 19418 18585 19001

5.3.5 ”Smart” uthyrning

Genom att flytta om i bokningshistoriken enligt metodiken beskriven i 4.3.3 skulle det gå att spara ca 1500-‐2200 SEK per år. Siffrorna är beroende av ifall det är ny belysning i B och C eller inte.

Utredning av ventilation

5.4

Nedan redovisas resultaten från utredningen av ventilationen.

5.4.1 Mätningar

Den uppmätta effekten på hel-‐ och halvfart visas i Tabell 5.20 och Tabell 5.21. De uppmätta effekterna på motorerna ligger nära märkeffekterna på 3,3 och 10 kW.

(34)

Tabell 5.20 Uppmätt effekt helfart

Tilluft

Uppmätt ström halvfart 6,3 A

Spänning 400 V

cos φ 0,83 -‐ Aktiv effekt halvfart 3,62 kW Uppmätt ström helfart 17,57 A

Spänning 400 V

cos φ 0,87 -‐ Aktiv effekt helfart 10,59 kW

Tabell 5.21 Uppmätt effekt frånluft

Mätningarna för att kolla verkningsgraden på den roterande värmeväxlaren presenteras i Tabell 5.22 och Tabell 5.23. På grund av det milda klimatet i

februari när mätningarna utfördes så kunde ingen verkningsgrad bestämmas för temperaturer ner mot 20 minusgrader.

Tabell 5.22 Temperaturverkningsgrad FTX helfart

Roterande FTX helfart Tt1, uteluft 2,3 °C Tt2, tilluft efter FTX 13,7 °C Tf1, frånluft före FTX 19,4 °C Tf2, frånluft efter FTX 10,5 °C Temperaturverkningsgrad halvfart 66,67 % Frånluft

Uppmätt ström halvfart 6,5 A

Spänning 400 V

cos φ 0,83 -‐ Aktiv effekt halvfart 3,74 kW Uppmätt ström helfart 18,03 A

Spänning 400 V

cos φ 0,87 -‐ Aktiv effekt helfart 10,87 kW

(35)

Tabell 5.23 Temperaturverkningsgrad FTX halvfart

Roterande FTX halvfart Tt1, uteluft 3,1 °C Tt2, tilluft efter FTX 17,5 °C Tf1, frånluft före FTX 19,6 °C Tf2, frånluft efter FTX 5,6 °C Temperaturverkningsgrad halvfart 87,27 %

Flödesmätningarna i ventilationens huvudkanaler visas i

Tabell 5.24 och Error! Reference source not found.. För mätning på tilluften på helfart utökades mätserien då det var en stor variation för de olika

mätpunkterna.

Tabell 5.24 Flödesmätningar helfart

Flödesmätningar helfart [m3/s] Tilluft Frånluft 2,3 5,1 6,3 5,5 7,5 5,2 11 5,3 2,4 2,5 3,7 3,3 7 3,6 10 3 2,5 5 8,3 9,8 6,4 11,7 9,9 11,8 Medelvärde [m3_/s] 7,23 4,19 Medelvärde [m3/h] 26010 15075 Tilluft/frånluft 1,73

(36)

Tabell 5.25 Flödesmätningar halvfart Flödesmätningar halvfart [m3/s] Tilluft Frånluft 6 2,4 5,2 3 5 2,6 6,2 3,3 5,3 2,9 4,5 3 1,6 2,1 1,9 Medelvärde [m3_/s] 5,37 2,53 Medelvärde [m3/h] 19320 9120 Tilluft/frånluft 2,12

SFPv-‐värdena för hel-‐ och halvfart presenteras i Tabell 5.26. Det framgår att

ventilationen är effektivare på halvfart. Ett SFP-‐värde på under 2 anses vara bra.

Tabell 5.26 SFPv-‐värde för ventilationen

SFPv halvfart ΣPfläktar, halvfart [kW] 7,36 qmax [m3/s] 5,37 SFPv 1,37 SFPv helfart ΣPfläktar, helfart [kW] 21,46 qmax [m3/s] 7,23 SFPv 2,97 5.4.2 Energiförbrukning ventilation 5.4.2.1 Nuvarande förbrukning

Ventilationens drifttimmar visas nedan i Tabell 5.27. Ventilationen är inställd på att gå på halvfart, men den kan forceras från receptionen ifall det är hög

belastning på banorna. Som uppskattning antas ventilationen gå på halvfart halva tiden och helfart den andra halvan.

(37)

Tabell 5.27 Ventilationens drifttimmar

Drifttimmar ventilation [h] Mån 15 Tis 15 Ons 15 Tors 15 Fre 13 Lör 9 Sön 11 TOT 93

Tabell 5.28 Ventilationens uppskattade årsförbrukning av el.

Årsförbrukning ventilation

Driftveckor per år 52

Drifttimmar per vecka 93

Drifttimmar per år 4836

Medeleffekt [kW] 14,41

Elförbrukning per år [kWh] 69683

5.4.2.2 Byte av aggregat

Via Fläktwoods program ACON har två tänkbara ersättningsaggregat tagits fram. Det första, EQ prime 023, är dimensionerat för att på ett ungefär motsvara det projekterade tilluftsflödet. Det andra aggregatet, EQ prime 050, är dimensionerat för att klara det uppmätta tilluftsflödet på helfart. Eftersom att ventilationen körs på hel-‐ och halvfart så har antagandet gjorts att det går halva tiden på helfart och andra halvan på halvfart, därav det uträknade medelflödet. EQ prime 023 antas gå på full fart hela tiden då den skillnaden var så pass liten. Resultaten för installation av de två aggregaten visas i Tabell 5.29. Årsförbrukningen av el för det nuvarande aggregatet är hämtat från Tabell 5.28 ovan. Årsförbrukningen av fjärrvärme är hämtat från Tabell 5.1.