O miljökvalitetsnormerSeminarium ommiljökvalitetsnormerlockade många

NOVEMBER 2000

INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMATION FRÅN DET R

O

grupp för miljö- och luft vårdsprogram Claes Rox-bergh hälsade deltagarna välkomna och inledde seminariet med att betona vik-ten av att arbeta med trafikfrågorna för att kunna klara miljökvalitetsnor-merna. Viktiga punkter är infrastruk-tur, bosättningsmönster, och samarbe-te mellan statliga och kommunala or-ganisationer med ansvar på dessa om-råden.

Tula Ekengren från

Naturvårdsver-ket och Margareta Gistorp, jurist från Miljödepartementet gav oss bakgrun-den till MKN. Hon nämnde också att en utredning har gjorts som visar att MKN kommer att överskridas i holm efter 2005. Länsstyrelsen i Stock-holms län har skrivit till Regeringen med en begäran om att den beslutar om att ett åtgärdsprogram upprättas samt vem som skall ansvara för detta. Miljödepartementet, som hanterar ärendet, har skickat materialet på re-miss till bl.a. kommunerna i

Stock-holms län. I allmänhet gäller att åt-gärdsplaner skall upprättas av kommu-nen om överskridandeproblemen en-dast berör en kommun. Berörs flera kommuner kan länsstyrelsen upprätta ett program och om flera länsstyrelser berörs bör regeringen avgöra vem som skall göra programmet.

Lena Gipperth från Göteborgs Uni-versitet talade om möjligheter och pro-blem vid införandet av MKN. Ett av problemen som hon ser med normer-Seminariet om Miljökvalitetsnor-mer (MKN), som Göteborgsre-gionens luftvårdsprogram an-ordnade den 4 september, visa-de sig ligga rätt i tivisa-den. Över 90 personer deltog i seminariet. Ett tiotal talare hade bjudits in för att ur olika perspektiv belysa frå-gan om hur kommunerna skall arbeta med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram i framtiden. Nedan följer i starkt förkortad version innehållet i de olika in-läggen.

Enviman

Ett nytt datasystem för att samla in och redovisa mätresultat samt för att utföra spridningsberäkningar håller på att installeras hos Miljöförvaltningen i Göteborg. Systemet kommer i fram-tiden även att kunna utnyttjas i det regionala luftvårdsarbetet. En första tillfälle att få se systemet demonstrerat kommer att finnas på Luftvårdsdagen den 17 november. ■

Luftvårdsdagen den 17 november 2000

Personalnytt

Herman Heijmans, som har ansvarat för Luftvårdsprogrammet 1995 till 2000, har slutat på GR och övergått till en tjänst på VBB VIAK fr.o.m. 1 oktober i år. Ni når Herman på tel. 031–62 75 56, e-post herman.heijmans@sweco.se

Tillsvidare svarar Lennart Lagerfors för frågor som berör Luftvårds-programmet. Tel 031–335 51 11, e-post lennart.lagerfors@gr.to ■

Forts. nästa sida

miljökvalitetsnormer

Seminarium om

miljökvalitetsnormer

na är hur dessa skall kopplas till åtgär-der på individnivå. Det finns inte mycket om detta i lagstiftningen. De upprättade åtgärdsplanerna kommer endast att vara bindande för kommu-ner och verksamheter, inte för indivi-der. Ett annat problem är att det är oklart hur bördorna skall fördelas mel-lan olika branscher vid överskridande av normerna. Bästa möjliga teknik kan man kräva, men om detta inte är till-räckligt? Att föreskriva en generell minskning för alla berörda går inte enligt Lena. Bland de positiva aspek-ter av införandet av miljökvalitetsnor-merna finns att många aktörer kom-mer att samlas kring samma bord, att man får en helhetsbild över situatio-nen i ett visst område samt att man kommer att kunna använda många oli-ka instrument för att klara normen.

Kvävedioxidhalten måste minskas

Ann-Marie Ramnerö från Miljöför-valtningen i Göteborg betonade att man inte skall uppfatta normerna som ett hinder, snarare som en chans att skapa en attraktiv region med god luft-kvalitet. Hon berättade sedan om en utredning som visar hur kvävedioxid-halten förväntas bli fram t.o.m. 2005. Det året skall miljökvalitetsnormen vara uppnådd, men beräkningarna vi-sar att det med stor sannolikhet kom-mer att finnas områden i Göteborg, där så inte blir fallet. Framförallt området kring E6 berörs, men även kring E20 och Lundbyleden finns områden med för höga halter. En handlingsplan skall alltså upprättas.

Herman Heijmans, Göteborgsregi-onens Luftvårdprogram, visade resul-taten från mät- och beräkningsarbetet som genomförts i den östra respektive södra korridoren i Göteborgsregionen (områden kring E20 österut och E6

söderut från Göteborg). MKN över-skrids i dag i Göteborg längs E6 och E20 (m.fl. områden), i Partille längs E20 och i Mölndal längs E6 (framfö-rallt där Gunnebogatan och Broslätts-gatan korsar E6). I Kållered och Lin-dome konstaterades inga överskridan-den. I Lerum finns eventuellt risk för överskridande längs E20 i Lerums tät-ort. I Kungsbacka hittades inga över-skridanden, men riskområden finns vid korsningen E6/Säröleden samt vid Vall-gatan. I Alingsås finns inga överskri-dande av MKN.

Krav på kommunerna

Efter lunch kom ett timslångt block där frågan om vilka instrument kommu-nerna förfogar över för att uppnå MKN var i fokus. Ulf Knape från Väg-verket, betonade vikten av att få många aktörer kring bordet för att få en ge-mensam bild av problemen och hur dessa kan lösas. Peter Lindroos från Länsstyrelsen i Västra Götalands län nämnde att det ställs krav på att kom-munerna tar upp frågor kring MKN i översiktsplanen samt att man ger en motiverad bedömning i samband med detaljplaneringen. Länsstyrelsen tänker ta initiativ för att få igång en diskus-sion kring utformningen av en åt-gärdsplan.

Håkan Rydbo från GR menade att bästa sättet att mota den växande bil-trafiken är att arbeta för att få över trafiken på järnväg. För detta behövs en kraftig utbyggnad av järnvägsnätet till och från Göteborg, som i dag är för hårt belastat. Ett bra exempel på hur en järnvägsutbyggnad kan mins-ka biltrafiken finns i Mälardalen, där Svealandsbanan har fått kraftigt ökad beläggning samtidigt som trafiken på motsvarande vägsträcka har minskat markant.

Dagen avslutades med en

paneldis-kussion med Ann-Christine Andersson, ordförande Miljönämnden Göteborg, Leif Blomqvist, ordförande i trafik-nämnden samt byggnadstrafik-nämnden Göteborg, Claes Roxbergh och Ove Andersson, både från GRs styrelse samt ledningsgruppen för miljö/luftvårds-program. Alla talare betonade att det är viktigt att få en bred samling kring åtgärdsplanen, samtidigt som den måste vara förankrad så att den får rätt dig-nitet. Dessutom bör man inleda en dis-kussion med staten eftersom man på regional nivå inte förfogar över alla instrument som kan behövas. Claes Roxbergh avslutade med att tacka ja till Länsstyrelsens aviserade inbjudan om en bred överläggning kring Mil-jökvalitetsnormerna i Göteborgsregi-onen. ■ ■ ■

Vi finansierar luftvårdsprogrammet

Kommunerna i Göteborgsregionen, samt Arla Färskvaror, Aspen Petroleum, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Göteborgs Lastbilcentral (GLC), ICA-Handlarna i Väst, Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs, Preem Raffinaderier, Renova, Schakt i Väst, Schenker-BTL, Shell Raffinaderi, Stena Line,

Taxi Göteborg, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar, Vägverket Region Väst, Västtrafik

Göteborgsregionens kommunalförbund • Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 35 • Fax 031–335 51 17 • E-post gr@gbgreg.kommunalforbund.se

ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ Forts. Seminarium om...

www.gbgreg.kommunalforbund.se/regplan/luft

Bensenmätningar vid

Sprängkullsgatan

Under vinterhalvåret 99/00 har IVL genomfört mätning av bl a bensenhalten vid Sprängkullsga-tan i Göteborg. Resultaten visar att vinterhalvårsmedelvärdet för bensen ligger på 8,4 µg/m3_{. Det}

beräknade årsmedelvärdet ligger på 6,7 µg/m3, vilket är över den av Naturvårdsverket fastställda Miljökvalitetsnormen på 2,5 µg/ m3 _{och även det gränsvärde som}

med all sannolikhet kommer att gälla inom hela EU, 5 µg/m3_.

På den positiva sidan kan no-teras att bensenhalterna är på väg ner, bl a beroende på den sänkning av bensenhalten i ben-sin som nyligen genomförts.