1
Mötesplats
ÄldreoMsorg 2011
Ett
-arrangemang
God, bättre, bäst
4–5 maj • Folkets Hus,
Järntorget, Göteborg
2
I
nspiration, mingel och erfarenhetsutbyte. Den 4-5 maj träffades femtusen personer på
Västsveriges största mötesplats för alla som jobbar inom äldreomsorgen − Mötesplats
Äldreomsorg.
Temat för årets mötesplats var God, Bättre, Bäst som syftar på det nationella programmet
för God äldreomsorg. Nytt för 2011 var också ett speciellt ledarforum som vände sig till
chefer på alla nivåer.
Under två dagar tog 5 000 personer del av 50 seminarier och 60 utställningar där
verksam-heterna i regionen själva stod för merparten av innehållet!
Tack alla som deltog − ni gjorde dagarna helt fantastiska!
Arbetsgruppen för planering av Mötesplats Äldreomsorg 2011
God, bättre, bäst –
Mötesplats Äldreomsorg 2011
3
C
atarina Svensson, Förebyggande och hälsofrämjande en-heten i Centrum, står i en av mötesplatsens mest välbe-sökta montrar. Att den är så välbesökt kan bero på att den är full med finurliga prylar som kan underlätta för vårdtagaren. Vilken är din favoritpryl?− Det finns så många bra grejer, inte minst inom ny teknik, som nyckelfinnare och trygghetstelefoner. Men jag väljer en analog sak, en färgglad dosett för mediciner där man kan plocka med sig dagens dos i fickan. Det är så lätt att glömma sin medicin annars. l
En färgglad dosett
för att medicinera rätt
En enkel medveten
handbe-röring kan skapa lugn och
ro och det gör gott för både
den som får och ger. Karin
Wallentin jobbar inom
hem-vården i Lerums kommun, där
de nu satsar stort på taktil
beröring.
− Alla kan lära sig! Och det spar tid, för tänk så mycket lättare det är att jobba med en lugn och nöjd vårdtagare än en ledsen och oro-lig, säger Karin Wallentin.
Taktil beröring kan på ett enkelt sätt användas i det vardagliga omsorgsarbetet. Man kan hålla på länge och beröra hela krop-pen, eller bara en kort stund. − Bara att man tar på axeln ger ett lugn, säger Karin.
Beröring som gör gott
− Från början var vi åtta personer som fick gå en endagskurs, men sedan har vi lärt ut till varandra och i år är det tänkt att alla som jobbar i hemvården ska få chans att pröva på.
Karin tycker taktil beröring är en metod som fungerat bättre än hon någonsin kunnat tänka sig. − Inte minst med cancerpatien-ter som jag jobbat mycket med. Det har minskat smärtan och oron markant!
Under mötesplatsen kunde man testa hur det känns med tak-til beröring, något som Marie Carlsvärd, Alingsås, passade på att göra.
Hur kändes det?
− Kändes jättebra! Var inte så avslappnad i början, men sedan
glömde man allt och hörde inte ens konferenssorlet längre. Har själv gått en kurs i taktil beröring för flera år sedan, men detta var något annat och mycket bättre. l
4
– Jag vill inte tycka synd om män-niskor i mina filmer, det ska hand-la om att tycka om, säger Tom. Han berättar om Aina på lång-vården som hade en röd uppig-garnagel.
– Hon hade en extra lång na-gel, som var rödmålad. Hon kall-lade den för sin uppiggarnagel och tittade på den när hon behöv-de uppmuntran och glädje. Hon har inspirerat mig att använda humor och styrka i det sociala be-rättandet. Alla man möter har sin livshistoria och den ska vi ta vara på, säger Tom.
Filmen Två bröder – två världar handlar om bröderna Christer och Bertram Schmiterlöw, den ene konstnär på fritiden och den andre erkänd porträttmålare. Bertram blev 82 år och arbetade in i det sista.
– Han sa att han inte arbetade för dagen utan för evigheten och lusten att skapa, säger Tom.
– För mig handlar det om nyfi-kenheten på nästa dag. I sommar
blir jag 67 år, men så länge lus-ten finns kvar och jag kan gå utan käpp så kommer jag fortsätta jobba.
Gustaf och Maria – en kärleks-historia skildrar hur Gustaf och
Marias liv tog slut, efter många, många år tillsammans.”Att döda en människa, särskilt den man älskar, är mycket svårt…”, stod det i avskedsbrevet som polisen hittade i Gustafs och Marias lä-genhet 1997. Man hittade Maria i hennes säng, död av läkemedel och kvävning. Hon var 87 år gam-mal och svårt demenssjuk. Gustaf hade skött henne hemma de sista
Foto:
Carl-Johan Söder/SVT
Tom Alandh.
− Steget är kort från att vara en resurs till att vara
en börda, säger Tom Alandh.
På Mötesplats äldreomsorg reflekterar han kring
ålderdom och berättar om människor som han har
mött under sina 40 år som dokumentärfilmare på SVT.
åren eftersom Maria var rädd för institutioner. Dagen därpå steg Gustav ombord på en Finlands-båt. Han sänkte sin kropp med en kätting lindad kring kroppen.
– För några år sedan var jag på Teneriffa och på en strand gick jag förbi ett stort sandslott. Då kom en våg och svepte bort det och för mig blev det en metafor för en kropp och ett liv. Havet kan komma precis när som helst, sä-ger Tom.
– Jag tror inte att jag är rädd för döden. Men hur ska man veta hur festen blir om man inte kän-ner värdparet? l
Några bilder och tankar
om ålderdomen
www.grkom.se/motesplatsaldreomsorg
facebook.com/motesplatsaldreomsorg
5
– En värdegrund är grundläggande värden för en verksamhet eller en organisation. Hela världen har en gemensam värdegrund i form av FN:s deklara-tion om de mänskliga rättigheterna, säger Erik. Efter en utredning om vad värdighet inom äldre-omsorgen skulle kunna vara kom man fram till de två delarna: ett värdigt liv och välbefinnande. Vad ingår då i begreppet ett värdigt liv?
– Sammanfattningsvis är det rätten till en privat sfär, självbestämmande, delaktighet, individan-passning, insatser av god kvalitet och gott bemö-tande, berättar han.
Med gott bemötande menar han att bemötas med respekt, empati, vänlighet, stöd och uppmunt-ran.
– Andra aspekter av ett värdigt liv är också att ha en skälig levnadsnivå och att skyddas mot skada. Välbefinnande då, hur definieras det?
– Först och främst är det en känsla av trygghet. Och man ska fokusera på hur personen kan känna sig trygg, det räcker inte bara att vara trygg. Kan man känna sig trygg med en ström av vårdare?
Andra delen i begreppet välbefinnande handlar om meningsfullhet, att se och känna sammanhang i livet.
– Jag tycker att alla kommuner borde ha äldre-terapeuter där man får möjlighet att samtala om sitt liv och få ordning på sin livsberättelse, säger Erik.
Värdegrunden och
brukarinflytandet
– Meningsfullhet betyder också samhörighet och gemenskap, och här är musiken en fantastisk möjlighet. Sånger har ett stort värde för många. Varför har man inte bra, enkla ljudanläggningar i alla rum på äldreboenden? Tänk vilken lust det skulle skapa om det strömmade musik ut ur hög-talarna.
Han berättade om Finland, som ligger i fram-kant när det gäller äldreomsorgen. Där har man en stark bastutradition och bastar varje vecka, med tillhörande bastukaffe och nybakta bullar.
– Väderkvarnen är ett boende i Stockholm som har fått pris som Sveriges bästa äldreboende. Där har man regelbundna pubkvällar och efter varje träff är det alltid någon som går hem utan sin rull-lator, efter en öl eller två. Detta är väl ett salutogent perspektiv om något, säger Erik.
– Sammanfattningsvis ska du agera så att dina handlingar respekterar och förstärker omsorgsta-garens möjlighet att leva ett värdigt liv och leder till att omsorgstagaren får ett ökat välbefinnande. l
– Varför har man inte bra ljudanläggningar i alla rum på
äldreboenden, tänk vilken lust det skulle skapa, säger Erik
Blennberger, docent och teologie doktor.
Erik har varit med och arbetat fram den gemensamma
värdegrunden för äldreomsorgen i Sverige som 2010 blev en
del av socialtjänstlagen.
6
Mia Myrland, Bjöla äldreboende, Tynnered
− Såg en utställning om taktil mas-sage och det var väldigt inspirerande! Har funderat på det länge, så nu kan-ske jag kan komma igång att pröva.
Enkät: Vad tycker du
om Mötesplats Äldreomsorg?
Patrik Bågenholm, bemanningspoolen, Örgryte Härlanda
− Har jag gått runt och kikat här bland ut-ställningarna och det var så intressant att jag missade ett seminarium jag tänkt gå på!
Eva-Marie Wiik, pro-jektledare Demensspe-cialisterna, Härryda
− Har stått i montern för Demensspecialis-terna hela dagen och det har varit jättekul för man har både fått dela med sig av sin verksamhet och fått nya idéer tillbaks – er-farenhetsutbyte helt enkelt.
Ann Melander, Signes hus, Kungs-backa
− Givande, mycket att titta på! Var precis och lyssnade på seminariet om Meningsfullt vardagsliv och tycker de jobbade på ett intressant sätt. Tar med mig därifrån att man inte ska vara så rädd för att pröva nya saker.
7
Charlotte Lundqvist, Natt-patrullen, Partille
− Har precis varit och lyssnat på Tom Alandh, det var intressant. Han jämförde äldrevården på 40-talet med hur den är nu och reflekterade över om den blivit bättre. Det är mycket att titta på här, man hinner tyvärr inte allt.
Peter Jacobson, Beryllgatans träffpunkt, Västra Göteborg
− Jag har mest gått runt bland utställningarna än så länge. Många intryck, försöker ta in så mycket jag kan.
Masoumeh Salehi, aktiveringspedagog, Tjörn
− Har stått i montern för Tjörn och det har varit toppen! Har fått massor av frågor, till exempel var Tjörn ligger och vad en aktive-ringspedagog gör. Kul också att gå runt och kika på hur andra kommuner jobbar.
Anna Stenberg, bemanningsenheten, Majorna-Linné Madeleine Bjärnell, bemanningsenheten, Majorna-Linné
− Vi har precis varit på en fantastisk föreläsning med Erik Blennberger! Otro-ligt inspirerande. Han tipsade om att man varje dag ska ställa frågan: Blir det här till välbefinnande för den äldre? Så enkelt, men som ibland glöms bort.
8
Vad kan den enskilda kom-munen göra för att förbättra sin äldreomsorg? Tilsith La-couture, projektledare, SKL, presenterade åtta framgångs-faktorer som SKL har identi-fierat i kommunernas arbete som är speciellt utmärkande för en välfungerande och hög-kvalitativ äldreomsorg.
Öppna jämförelser inom äldreomsorgen
1. Att ge en individanpassad omsorg.
Medarbetarna ska se individen istället för kollektivet och ge den enskilde goda möjligheter att fortsätta leva sitt liv som han/hon vill. Kommuner som lyckas bra med det här arbetar aktivt med genom-förandeplaner och kontaktmannaskap.
2. Att ha en välutvecklad personalstrategi.
Kommunen måste ha en strategi för hur man arbetar med att attra-hera, utveckla, behålla och avveckla personal. De kommuner som lyckas bäst tar ansvar för att marknadsföra vård- och omsorgsyrket och satsar på kompetensutveckling för all personal.
3. Att verksamhetsstyrningen är förankrad i organisationen.
Viktigt med tydliga visioner och mätbara mål som är väl implemen-terade i organisationen.
4. Att ha en tydlig rollfördelning och dialog mellan politiker och
tjänstemän.
Politiken ska stå för ”vad” och tjänstemännen för ”hur”.
5. Att ha ett systematiskt kvalitetsarbete.
Man måste arbeta systematiskt med kvalitetsarbete, det är inget man kan tolka slumpmässigt. Det är viktigt att kontinuerligt identifiera, analysera och åtgärda områden där kvaliteten kan förbättras.
6. Att ha en brukarorienterad organisationskultur.
Brukarens behov ska styra personalens insatser.
7. Att ha ett strukturerat samarbete med landstinget.
Kommunen och landstinget måste arbeta strukturerat för att hitta samarbetsformers där brukares behov står i centrum. Viktigt med en tydlig ansvarsfördelning.
8. Att ha ett aktivt samarbete i kommunala nätverk.
Kommuner bör samarbeta med andra kommuner för att bli starkare och utnyttja resurser mer effektivt. l
9
Fjällbo Park äldreboende bloggar
De är inte många, än så länge, men de finns och Emma
Axelsson på Fjällbo Park äldreboende jobbar för att
äldreboendebloggarna ska bli fler.
– Det började med att jag var på en föreläs-ning om sociala medier och efter det började jag blogga, säger Emma Axelsson, Fjällbo Park äldreboende.
– Jag testade med Twitter först men kän-de att jag ville ha med bilkän-der så kän-det fick bli en blogg.
Emma berättar att hon vet verksamheter som velat blogga men som fått nej av sina förvaltningar.
– Tycker det finns ett glapp här, bibliotek och ungdomsverksamheter i kommunerna får ha bloggar men inte äldreboenden.
Själv fick hon bra hjälp av informatörer-na i stadsdelen som har tagit fram material för hur man kan använda sig av sociala medier.
Emma och bloggen har fått mycket uppmärk-samhet i form av publicitet och studiebesök.
– Funderar du på att börja blogga är det bara att höra av sig, jag tipsar gärna, säger Emma! l
Följ bloggen på:
www.fjallboparkaldreboende.wordpress.com
Emma Axelsson.
10
– Det är inte särskilt resurskrävande att
arbeta salutogent i vardagen, säger Anneli
Karlsson, Kallebäcks äldreboende, där de
har startat projektet En aha-upplevelse –
vägen till salutogent synsätt.
På Kallebäcks äldreboende arbetar de för att skapa en meningsfull vardag för personer med demens-sjukdom med stöd av demensguider. Anneli Karls-son och Eva AndersKarls-son, undersköterskor och sam-talsledare, berättade om sitt arbete.
– Göteborgs Stad har som mål att äldreomsor-gen ska präglas av ett salutoäldreomsor-gent förhållningssätt år 2012, så vi har påbörjat ett projekt hos oss för att nå dit. Sedan vi började med det har många fått en aha-upplevelse, det är inte särskilt resurskrävande att arbeta salutogent i vardagen, säger Anneli.
I projektet ingår forum med diskussioner, in-spirationsworkshops, särskilda arbetsgrupper på enheterna och en utvärdering, och målet är att gemensamt ta fram en folder om hur man arbetar salutogent, som ska presenteras för de boende och anhöriga.
– Just nu håller vi på med diskussionerna, och varje enhet träffas tio gånger för det. Vi pratar om vad som fungerar och vad som inte fungerar, vad
ett salutogent arbete är och hur vi hanterar vissa situationer, berättar Eva.
Många diskussioner handlar om integritet, och varför vi hjälper de boende trots att vi vet att de kan själva. Jag kom på mig själv med att mata en man med hans tabletter fast jag vet att han kan ta dem själv, tänk om man skulle göra så med en kol-lega som frågar efter en huvudvärkstablett. Det är viktigt att påminna sina arbetskamrater om man ser något galet, och att de inte tar det kränkande. Vi är på jobbet för att bekräfta de boende, inte våra kollegor, säger Anneli. l
En aha-upplevelse –
vägen till salutogent
synsätt
Anneli Karlsson och Eva Andersson.
www.grkom.se/motesplatsaldreomsorg
facebook.com/motesplatsaldreomsorg
11
Ola Polmé.
Beteende, bemötande och vikten
av att arbeta professionellt
Att bemöta rätt, värdigt och respektfullt på ett professionellt sätt kan få svåra
beteenden att avta och till och med upphöra. Ola Polmé har skrivit boken Hur bemöter
vi demenssjuka och berättade på Mötesplatsen om några av sina erfarenheter:
”Vi tar ofta bort betydelsen för de äldre. När jag var hos min mam-ma, som är drygt 90 år, såg jag några räkningar på bordet. ’Jag tar dem och betalat på nätet’ sa jag. Varför låtsades jag inte posta dem åt henne så att hon kunde fått tro att hon klarade av det själv? I takt med biståndet tar vi ofta bort betydelsen. Vill man ha med en boende ut på promenad till exempel, säg ’du som är så stark kan väl följa med mig ut, jag är lite rädd att gå ensam’. Ge dem betydelse.”
”Vi hade en tant som var lite för-virrad. Varje morgon gick hon till köket och var stressad och skulle diska. Egentligen ville hon inte ta hand om disken, det var en tvångshandling. Så en morgon hade vi satt fram mängder med
disk från flera avdelningar och då sa hon ’nej fy fan så mycket disk, det får ni göra själva’. Och efter den dagen ville hon aldrig mer diska. Det var ett sätt att ta bort hennes stress över diskandet.” ”1995 var det en kollega på lång-vården i Gävle som tyckte att det var negativt att alla boende måste ha varsin proteskopp, på hans tid hade de kört med protesbalja. Vad gör vi idag som vi kan ångra imorgon? Vi måste ha en öppen verksamhet där det är tillåtet att ifrågasätta.”
”En man ställde sig vid dörren varje natt och skulle gå till jobbet, han hade jobbat som nattkon-duktör tidigare. En morgon ring-de vårdaren honom och låtsaring-des vara arbetsgivaren ’du har fått
din semester beviljad så du behö-ver inte komma idag’. Det är inte så viktigt med sant eller falskt, bara de känner sig bekräftade.” ”Vi hade en man som inte ville gå ur sängen på morgonen, det var bara en sköterska som lyck-ades med det. En morgon följde jag efter henne för att se hur hon gjorde. ’Jäklar, det pyr i täcket’ sa hon när hon kom in i rummet och då studsade han upp. Hon hade studerat hans historia och visste att han hade sängrökt. Nu fick han känna sig betydelsefull och skölja täcket för att ’släcka elden’ och hon kunde borsta hans tän-der och tvätta honom. Vi borde se vårt jobb lite som CSI Demens, en utvecklande verksamhet där vi lär oss trix.” l
12
På 80-talet stötte Rita på Naomi Feils namn, och fastnade direkt för hennes arbetssätt.
− Hon hade ett helt nytt angreppssätt. Hon foku-serade inte på felen och problemen utan gick rakt på människans upplevelser, säger Rita.
Naomi Feil har utvecklat metoden Validation/ Feilmetoden, som är en metod för att kommunicera med och hjälpa mycket gamla desorienterade män-niskor. Det är ett praktiskt arbetssätt som bygger på en empatisk attityd och att eftersträva ökad livskva-litet hos patienterna genom validation som betyder bekräftelse.
− Det handlar om humanism, man måste se män-niskan som en unik varelse, och ta tillvara på det som är intakt. Med ögonkontakt, en varm stämma och beröring kommer man ganska långt, säger Rita.
− Idag är det mycket fokus på uppföljning och ut-värdering i verksamheterna och det har nästan blivit viktigast att fylla i blanketter rätt. Det måste vara en generös och varm ledning för att de som jobbar med brukarna ska bli generösa.
Möta, bekräfta och
kommunicera
Rita Schwartz har en mångårig klinisk
erfarenhet, främst inom psykiatrin, och
senare inom äldreomsorgen. På Mötesplats
äldreomsorg höll hon en föreläsning om att
möta, bekräfta och kommunicera.
Rita Schwartz.
Alltid på en torsdag
Elever på omvårdnadsprogrammet åker ut till Ales särskilda boenden och har aktivering och stimulering med de äldre.
– Det är de äldre som bestämmer vad de vill göra och det kan vara saker som promenader, sjunga sånger ihop eller gå till biblioteket, säger Ida Larsson.
– Det är ett jättebra projekt, man får så många leenden och skratt tillbaks och det är precis det vi vill uppnå, säger Linda Larsson.
Linda Larsson och Ida Johansson,
Omvårdnadsgymnasiet, Ale gymnasium,
representerar projektet Alltid på en torsdag.
14
Besök Gårdavägen 2
|
Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 00|
Fax 031–335 51 19e-post gr@grkom.se
