Anteckningar till gymnasierektorsgruppen inom GR

100520

Anteckningar till gymnasierektorsgruppen inom GR

Datum: Fredag 19 mars

Plats: Rum 219 GR

1.

Skolverkets rapport till regeringen angående GY2011 och reflektioner utifrån förslaget. Preliminärt underlag ska lämnas från kommunerna angående utbudet 2011 innan 1/4 och samråd kring detta underlag sker i Utbildningschefsgruppen 16/4. Första aprilprocessen kommer att ha en omgång två inför mötet i UC 7/5.

Utbudet inom GR - Vad har hänt sen sist?

Har det skett korrigeringar i kommunernas planer? Planerar någon kommun att söka särskilda varianter? LAGET RUNT

Sammanställningen från förra mötet är ej officiell och delas därför bara ut i pappersform. Naturbrukprogrammets avtal med Västra Götalandsregionen gäller i ytterligare fyra år eftersom ingen av kommunerna sade upp avtalet.

Uppdraget är att erbjuda ett brett utbud inom regionen och helst i samtliga noder. Göteborg

I princip alla program kommer att erbjudas i Göteborg och några särskilda program kommer att erbjudas, så som sjöfart. Inget är ännu sagt om inriktningarna.

Norra noden träffas med flera punkter på dagordningen och har därmed breddat sitt uppdrag på eget initiativ. Nästa möte är i vecka 12.

Östra noden

Träffas informellt för tredje gången nu, har inget uppdrag men samverkar på eget initiativ. Södra noden

Träffas på eget initiativ, men det ser lite olika ut för de olika kommunerna med anledning av olika benägenhet att resa. De som bor långt söderut vill inte åka längre än till Kungsbacka då eleverna generellt inte vill resa längre än 25min. Om kommungränsen öppnas upp söderut kan det komma att bli en del som väljer att åka till Varberg. Kungsbacka vill därför ha så brett utbud som möjligt.

Västerut samverkar man via Chalmers och med övriga utbildningsanordnare som erbjuder sjöfartsutbildningar.

Kungälv fortsätter enligt lämnat förslag och undrar bara över hur det kommer att bli med behörigheten till gymnasieskolan.

För att få fulla nationella program kanske skolorna kan komma att bereda platser vid sidan av ordinarie program i form av PRIV-platser. Ungdomarna som ska börja 2011 har gått i

grundskolan utifrån de nuvarande behörighetsreglerna och man ställer sig frågande till om de får med sig rätt kunskaper. Hinner grundskolan med i omställningen?

Förslag om att matrisen också anger vilka PRIV-platser som är sökbara. Margaretha förbereder detta och skickar till UC.

Elever som har 6 betyg godkända ska enligt förslaget erbjudas möjlighet att gå ett PRIV-program.

Hur ska det gå till?

Om programmet har 16 platser och skolan lägger till 2 platser som ska vara PRIV ligger dessa utanför organisationen. Viktigt att det går till så.

I Göteborg finns ett antal regionalt sökbara platser med en särskild antagning för dem som bedöms klara av studierna.

Behörighetsregler:

8 ämnen för ett yrkesprogram och 12 för ett högskoleförberedande program, men de som har 6 ligger väldigt nära och kan komma att erbjudas plats inom PRIV.

Kommunerna kan ange ett antal regionala platser, men också behålla platser för de egna kommuninvånarna.

Inbjudan till fristående gymnasierektorer att möta gymnasierektorsgruppen 29 april 9-12. Det är första gången gymnasierektorsgruppen bjuder in, men det finns stora förhoppningar inför mötet. Göteborg har erfarenhet av detta och responsen var väldigt positiv.

Ett program för mötet ska tas fram. Implementering av GY2011

Storstadsregionerna har träffat Skolverket för att förbereda implementeringen av GY2011. Alla landets kommunförbund/kommunalförbund har fått en enkät med fråga om man vill samverka med Skolverket och svar på detta kommer att skickas från GR, där man inkluderar de fristående aktörerna.

Förslag från Skolverket är att först hålla en webbaserad konferens och därefter

regionkonferenser. Man efterfrågar dessutom hur många lärare som finns på respektive program i regionen. GR kommer att göra en uppskattning utifrån statistik i Indra. GR önskar också programspecifika konferenser under våren 2011.

17/5 läggs alla ämnen ut på Skolverkets webbplats och dessa är ute på remiss fram till den 16/8. Förslagen kommer att ligga ute fram tills beslut tas i oktober.

Fjärde året på teknikprogrammet från 2014? Försöksverksamhet med ett fjärde år redan 2011. Reflektioner.

Ett frivilligt fjärde tekniskt år planeras med tydlig yrkesinriktning och det ska leda till en etablering på arbetsmarknaden. En stor hearing har precis genomförts i Stockholm och många

ungdomar var på plats. En av de större frågorna är om det fjärde året ska ha flera

profiler/inriktningar. Det bör ligga i gymnasieskolan, men detta ska tolkas som att det ska göra det. De som går i tvåan nu kan komma att erbjudas ett fjärde år 2011 på de skolor som ansöker om och beviljas vara med i försöksverksamheten (10 skolor). Dessa ansökningar bör förberedas redan nu. Margaretha kommer att sitta med i en referensgrupp till det fjärde året. Thorbjörn har fått i uppdrag att ansvara för remissvaret från Göteborg. Göteborg tycker inte att eleverna ska kunna göra ett uppehåll mellan det tredje och fjärde året.

2. Gymnasieskolan i förhållande till vuxenutbildningen Vad händer inom GR? Kenneth Ardehed medverkade

Kan vi övervintra gymnasieskolan genom samverkan med vuxenutbildningen? Yrkesvux och uppdragsutbildning?

3. Rapport från Utbildningschefsgruppen - Avtalsläget diskuterades

- Läromedelsverksamheten och skoldatateket som resurser för gymnasieskolan

Lars Björn GR visade vilja möjligheter som finns på GR vad det gäller film och annan media. - Samverkansavtalet för gymnasieskolan

Margaretha redogjorde för läget kring avtalet. - Svenska skolor utomlands

Frågan bordlades

- Kränkningar och BO Juridik Frågan bordlades

4. Studie om uppföljningsansvaret och varför ungdomar hoppar av gymnasieskolan Marianne Lundgren, Göteborgs universitet i samverkan med FOU i Väst

FoU gjorde en ansökan för att undersöka hur det ser ut med uppföljningsansvaret i

kommunerna. Resultatet blev: Att inte följa den förväntade vägen – en studie om ungdomar utanför gymnasieskolan och om det kommunala uppföljningsansvaret

Marianne arbetar på Göteborgs universitet. Jan Magnusson, som också deltagit, arbetar i en av stadsdelarna i Göteborg.

Resultatet blev en bok som går att beställa på GR (FOU i Väst). Den finns också i fulltext på nätet.

I DET FÖLJANDE FINNS DELS PUNKTER FRÅN PP-PRESENTATION, DELS KOMMENTARER.

Varför är det så intressant att följa ungdomar som inte följer den normala vägen? Varför är det kommunala uppföljningsansvaret så viktigt?

Varför ska man samverka? Är det alltid av godo? Syfte: Hur organiserar man uppföljningen?

Vilka erfarenheter har ungdomar och föräldrar av uppföljningen? Vilka är ungdomarna? Hur hanterar man IT-systemet?

Alla GR kommuner och 21 stadsdelar var målgruppen.

33 uppföljningsansvariga har intervjuats. Organisationstillhörigheterna skiljer sig åt. Kranskommunerna har koppling till skolorna (syv). I Göteborg ligger det inom individ och familjeomsorgen i stadsdelarna.

Studiens upplägg: Kunskapsgenomgång. Telefonintervjuer.

Organisationen – Ungdomsgruppen – Samverkan Fördjupad studie: 2 stadsdelar i Gbg/2 kranskommuner 4 fokusgrupper – 31 personer

Intervjuer med 9 ungdomar och 5 föräldrar.

Bekymringsfaktor kring ungdomar som hoppar av gymnasieskolan, nationellt och internationellt.

98-99 % går in i gymnasieskolan men sedan hoppar många av. Individuella, organisatoriska och strukturella orsaker.

Unga utanför – betänkande kring dessa ungdomar.

32 000 ungdomar som står utanför studier, arbetsmarknad eller annan sysselsättning. Ungdomarna skuldbelägger sig själva. Den rådande utbildningspolicyn säger att valet av utbildning är personligt. Vi är våra egna agenter.

Marianne Dovermark har skrivit och kritiserat den nya skolan.

Ansvar, flexibilitet och en förmåga att anpassa sig. Alla har inte medlen för att välja. En stor osäkerhet inför valet till gymnasieskolan (Skolverket). Gymnasiechocken. Svårigheten att få skolans sätta att vara och sitt eget inlärningssätt att gå ihop. Utbildningsstyrningen – Alla ska gå in i gymnasieskolan och helst in i högskolan. Förändrad arbetsmarknad. Längre arbetslöshet. Minskat antal okvalificerade arbeten. Kunskapssamhället.

Framtidsvägen – utredningen om gymnasieskolan. Intressant text om vilka val ungdomar gör.

Gymnasieutbildning uppfattas som nödvändig för att komma vidare. Livsval i en värld av konkurrens – vilka val ges och kan tas?

Unicef betonar vikten av att inte lämna skolan.

Det går att gruppera ungdomar: School leaving, drop out, push out, non starters, neet. En grupp har inte så stort behov av stöd och navigering. Jobbar eller reser

En annan grupp behöver lite mera stöd och navigering. En tredje grupp behöver mycket stöd.

Samma gruppering kan göras inom GR-kommunerna. Mars 2009

786 ungdomar i kranskommunerna 1011 i Göteborg

Detta varierar hela tiden.

Juni 2008 44 % kvinnor och 56 % män (UBF Göteborg) Vad gör ungdomarna?

AF BUP

Håller sig borta – aktivt och passivt

Får stöd från socialtjänsten – FÖS, Coach, Praktik, SoB

Har annan sysselsättning – vanligt arbete, studerar i andra skolformer, föräldraledig, utomlands, sjukskriven, militärtjänstgöring

Går individuella programmet – behörig eller inte (social problematik, bristande, motivation, kort vistelse i Sverige, funktionshinder, otillräckligt stöd/frånvaro i grundskolan

IT-systemen Rörigt system

Två olika system, ett i Gbg (Gerda), ett i kranskommunerna (GRUUS) Ett bekymmer är tidsfaktorn.

Inrapport av avhopp? När gör man det? Tidsfaktorn från skolorna till UBF? Listor till stadsdelarna. Man kanske inte får reda på detta förrän i oktober-november. Hur ska man kunna krympa tiden?

GR – GRUUS

Här arbetar de uppföljningsansvariga mycket mera aktivt. Uppföljningsansvariga har tittarbehörighet. Administratörer som har koll på dem som hoppar av.

Ungdomarna:

9 elever (17-21 år gamla)

Föräldrar: 4 akademiker, 3 från yrkesutbildning efter gy skola, 2 har y-utb. efter grundskolan Heterogena ungdomar

7 kommer från familjer med skilda föräldrar eller där ett dödsfall har inträffat. Grundskolan

* Negativ skolanpassning (2 pojkar) Mycket stöd men ändå gick det inte att bryta den negativa trenden.

* Svag eller måttlig skolanpassning (2 pojkar och 2 flickor) Har klarat skolan men ifrågasätter skolan som system. Man harvar igenom skolan, måttliga till höga betyg

* Klart positiv skolutveckling (2 flickor, 1 pojke) Lämnar med huvudsakligen godkända betyg, man är stärkt av skolan, väljer tydligt vilket program man vill gå

Stressigt Förvirrat Väl förberett Syvval Kompisval

2 IV, 1 IVIK, 6 nationella program

Det är en sådan valfrihet. De bombarderas med information. Klappjakt på ungdomarna. Vart ska jag ta vägen då?

Gymnasieavhopp

- Snabbt avhopp (ger det inte chansen och får inte chansen)

- Avvaktar avhopp 2-4 terminen. Efter en tid trassliga kamratrelationer, frånvarande som inte följts upp.

- Sent avhopp. De som hade en klart positiv skolupplevelse. Stannar till sista året. Svårt att uppfylla kunskapskraven och kamratrelationerna. En går nästan in till slutet men får veta sent att hon har missat en kurs. Hösten men orkar inte mobiliserar sig till detta. Fel socialt i klassen.

Forskning kring relationer på gymnasieskolan är ovanlig.

GUR-projektet vid lärarhögskolan i Stockholm. Inom IV finns mycket relationsskapande men låg kravnivå. Inom nationella programmen är det hög kravnivå men lite relationsskapande. Grundskolan är en relationsskola. Hur jobbar vi med detta på gymnasiet.

Hur mycket kan vi ha en dialog med ungdomarna så att de stannar kvar? Så att de slipper hoppa runt!!!

När de hoppar av hamnar de i tyngdlöst tillstånd ända upp till ett år. Bara driva runt. Kamratförluster. Går ut med hunden, sover, total passivitet, konflikter skapas i hemmen. Det är precis samma som när man blir arbetslöshet.

Uppföljningsansvar Att få stöd och navigering.

Engagemang, uppmuntran, lyssnar, inväntar, integritet – lämnas inte ensam. Initiativrik, visar på alternativ.

Föräldrar viktiga Delaktighet Nutid och framtid

Praktik, skyddsnät, lärcentrum, komvux, folkhögskola, fast anställning, jobbvikariat, arbetslös Utbildning, arbete, familj

De professionella säger att man ska behandla alla ungdomarna på samma sätt, detta kan vara en av faktorerna som är negativ då ungdomarna vill vara med och påverka.

Hur arbetar man med det faktum att gymnasieskolan är frivillig och föräldrarna backar upp detta val. Säger man så i någon slags ansvarsbefrielse.

Höga krav hemifrån i grundskolan kan innebära att luften går ut ungdomarna i

gymnasieskolan, de skulle kunna behöva praktik i ett år innan de påbörjar gymnasiestudierna. Den psykiska och sociala situationen är direkt länkad till ungdomarnas utveckling.

Framgångsfaktorer:

Möta ungdomarna där de är.

Bra bemötande skapar fortsatt kontakt. Visa intresse för ungdomen.

Söka bakgrundsfaktorer till ungdomens situation. Visa på möjligheter. Anpassa insatserna. Stegvis utveckling. Kontinuitet. Följa med. Hinder

Fyrkantiga organisationer och myndigheter (t.ex AF)

Myndigheter som inte uppfattar sig som en del av arbetet med målgruppen (t.ex. BUP och AF)

Tidsaspekten

Avsaknad av metoder för att nå vissa ungdomar. När resurser saknas.

Tidskrävande och svårt att finna praktik

Flera SDF är för små för att skapa specialformade insatser. Påverkar insatserna

Grad av förankring

Tillgång till insatser och samverkan Graden av respons

Val av metoder Antal ungdomar

Socio-ekonomiska förutsättningar

Uppföljningsansvarets organisatoriska placering Utvecklingsområden

Förankring i den egna organisationen Stöd i arbetet

Tydliggöra vem som har vilket ansvarsområde Tolkning av regelverk

Metodutveckla IT-systemen så att hanteringen kan påskyndas Metodutveckla för att nå alla ungdomar

Metodutveckla insatserna i gymnasieskolan för att förhindra avhopp Utvecklingsområden i gymnasieskolan

Utveckla arbetsformer ….

Att hantera komplexiteten

Övergripande samhällelig kontext –den politiska styrningen Organisatorisk inramning –ledningsnivå

Operativa verksamheten – uppföljningsansvariga Unga vuxnas livskarriär

Fortsatta frågor

Vad händer med unga vuxna över 20 år? Hur hittar man ”rätt” i informationsflödet?

Skolfrånvaro viktig faktor i grundskolan/gymnasieskolan –hur arbetar ni med det? Tips

Frågestund

Vad händer med den gruppen som bara är i gymnasieskolan men bara är där utan att ha betyg med sig?

Enligt Eva Forsbergs resultat är det bättre att ha ett dåligt gymnasiebetyg än inget alls. Arbetsgivare som ställer frågan om man gått gymnasiet eller ej.

En lösning har många gånger tidigt varit att reducera ett program. I GY11 är det öppet att reducera med så mycket du vill och detta kommer att innebära att nya vägar öppnas för att reducera programmen till inget alls. Vi behöver sannolikt sätta fokus på detta i hög grad. Marianne kommer att hålla denna föreläsning för UG i april. Tidigare har hon mött

uppföljningsansvariga, UC, SYV och rektorer för de fristående skolorna och vill uppmana alla som hon möter att mötas sinsemellan. Utbildningsdepartementet i Sverige och Finland

kommer också att delges rapporten.

GY11 kommer att benämna IV som fem särskilda program för de som inte är behöriga. Hur ska det gå för dem som är behöriga? Kan vara upp till 50% av de som går på IV idag. Såvida man inte väljer att hantera dessa inom de nationella programmen kommer det att behöva riggas en ny organisation.

Det finns ju de som gör ett fritt val utanför sin stadsdel eller kommun och kommer på att de inte alls vill åka buss en timme på morgonen. Har detta medfört ett ökat problem med avhopp?

De fem nya programmen i GY11, vad ska de innehålla? Man pratar mycket mer om inslag av karaktärsämnen. Många vill t.ex. gå hotell och restaurang och i de kommuner det inte finns måste de resa och då kan det innebära att eleverna måste resa ännu mer.

Det är väldigt viktigt med det individualiserade bemötandet och att lärarna får stöd i det här. Ger rektorerna kraft och ork till lärarna så ger de kraft och ork till eleverna.

Margaretha var på ett besök på en skola i Portugal förra veckan, där det var tydligt att man delade tanken om att stötta lärarna för att eleverna ska ha nytta av detta.

Man måste titta på skillnaden för hemmaplans PRIV och PRIV i regionen, samordna denna liksom insatserna för elever med behov av särskilt stöd, så att man kan bemöta dem

individuellt.

Organiserandet av det individuella programmet (som är elevernas rättighet) måste lyftas och kommer att tas upp i Gymnasierektorsgruppen framöver.

Skolverket har kommit ut med en rapport om samverkan där man bl.a. lyft fram Stenungsund som har en gemensam budget för att arbeta med gruppen 16-25 (projektpengar). Detta har visat sig vara en framgångsfaktor då det innebär ökad tillit, då man jobbar utifrån

utgångspunkten att göra det bästa för individen. Bildspelet bifogas anteckningarna

Vid anteckningarna