2011-03-10
Anteckningar från gymnasierektorsgruppen inom GR
Datum: Onsdag 9 februari kl.13-16Deltagare:
Gerd Pålssson-Berg Ale, Torbjörn Claesson Göteborg, Reinhold Svensson Göteborg, Marianne Möller Göteborg, Egil Gry Härryda, Christer Hagman Kungsbacka, Marianne Hedkvist Kungälv, Göran Careborg Lerum, Carl Nyström Lilla Edet, Jessica Reneland Mölndal, Pia Alhäll Partille, Raymond Vaske Stenungsund, Katarina Lindgren Öckerö, Margaretha Allen GR, Solweig Wahlqvist GR
Anteckningar: Tema: GY2011
1. GY2011 och nya skollagen (Margaretha A)
Styrkedjan och kunskapskraven
Nätverket gick laget runt kring arbetet med GY2011 i kommunerna. Kungsbacka
Driver ett tydligt definierat skolutvecklingsprojekt som ska leda till större medvetenhet bland annat om hur hela styrkedjan hänger samman.
Öckerö
Fokus är på examensmål och ämnen för tillfället. Ett särskilt område är skollagen och hur skolsköterskornas roll ser ut.
Lerum
Entreprenörskapet behandlas med koppling till det avslutade Growth-projektet. Rektorsrollen är viktig för att få styrkedjan att fungera.
Härryda
Examensmålen i fokus. GR
Tips om Skolverkets material ”Mera om….” som kan hittas på Skolverkets webbsida under lagar och regler. Rektorsbegreppet förklaras ytterligare i ett av kommentarmaterialen. En skolbyggnad kan bestå av flera skolenheter och då kan det finnas en rektor per program. Skolinspektionen har riktat kritik mot tydligheten i rektors ledarskap i flera rapporter, vilket troligen är orsaken till den nya skollagens skrivning.
Mölndal
Troligtvis kommer verksamhetschefen också att vara rektor med ansvar för pedagogisk utveckling. Två skolor finns i kommunen: Krokslättsgymnasiet och Fässbergsgymnasiet Partille
Verksamhetschefen kommer också att vara rektor för ett program. Därutöver kommer det att finnas tre rektorer. Fokus på att dokumentationskraven ökar.
Göteborg
Stora förändringar har skett och sker i organisationen. Tre stora områden har bildats med var sin gymnasieområdeschef. Rektorerna som begrepp finns kvar. Gymnasieområdeschefen är chef över dem. 19 rektorer finns totalt. Dessa ska samverka i rektorslag. Angeredsgymnasiet har en egen gymnasieområdeschef. Ett tydligt ansvar har pekats ut för varje enhet.
Elevhälsans organisation återstår. Det finns skillnader mellan dagens skollag och den kommande i det fallet.
I varje område är en verksamhetsstrateg utsedd (3 st). De ger just nu stöd till rektorslagen för varje skolenhet kring vad dessa beslutar sig att göra inför 2011.
Kungälv
Gymnasieverksamheten har genomgått en stor omorganisation. Varje rektor kommer
maximalt att ha 35 personer i sin grupp. Tidigare hade skolan fyra enheter, men nu blir det en skola. Sju rektorer kommer att arbeta med personal, ekonomi, elever och helheten. Samtidigt finns känslan av att inte ha tid med pedagogisk ledning. I kommunen kommer det också att vara tre verksamhetschefer för varje stadium. Inga biträdande skolledare kommer att finnas. En rektor blir ansvarig för elevhälsan. En av de tidigare rektorerna blir administrativ chef. Ale
En väldigt stor omorganisation genomförs.
All skolverksamhet har en enda chef. Elevhälsan har lyfts ut.
Troligtvis kommer gymnasieskolan att ha två rektorer, en med ansvar för högskoleprogrammen och en för yrkesprogram och introduktionsprogram. Härryda
Kommunen kommer att organiseras ungefär som idag med en verksamhetschef och rektorer. I grundskolan är ledarskapet delat.
GR
Viktigt att delegationsordningen är tydlig, så att det är klart vem som fattar beslut. Lilla Edet
En chef för verksamheten. Öckerö
En chef för verksamheten. Lerum
En sektor från barn till vuxna. Gymnasiet har en verksamhetschef som inte är rektor. Dessutom finns rektorer. Organisationen är tydlig.
Göteborg
Torbjörn C lyfte frågan om gymnasiechefen med kommunal chef och rektor med statlig chef. Kungsbacka
En verksamhetschef och fyra till fem rektorer planeras. Verksamhetschefen kan ”vikariera” för en rektor. I delegationsordningen kan verksamhetschefen ta två uppdrag, anställa rektorer och ska ha vederbörlig utbildning för rektor. Byte av studieväg om rektorerna inte är överens ligger också på verksamhetschefen.
Verksamhetschefen ska också hålla ordning på andra lagstiftningar som gäller skolan t ex arbetsmiljölagen. Den fysiska arbetsmiljön är ibland ansvarig för detta.
I Kungsbacka är rektor chef för elevhälsan. GR
Hur gör skolorna när det gäller den nya lärlingsutbildningen? Kommer programansvarig rektor att vara rektor för lärlingarna? Det vore logiskt.
3. Gymnasieförordningen (Torbjörn C)
Särskilt fokus lades på elever som gör uppehåll och som befinner sig i nuvarande betygssystem, då det kan bli krångligt för dem när de kommer tillbaka. Hur ställer sig skolarna till detta?
Öckerö och Partille rekommenderar inte studieuppehåll.
Ett exempel på att det kan bli problem för elever är de som går i nuvarande system men som vill ha ett individuellt val som endast kommer att ligga i år ett i det nya systemet.
GR
Observera att lärlingsutbildning får starta år 1, 2 eller 3.
När det gäller introduktionsprogrammen är det huvudmannen som tar beslut om byte av studieväg. Detta kan delegeras till rektor.
Gemensamma gymnasiet kan få en viktigare roll för att ”fylla luckor” för elever i de parallella systemen.
4. Lärarbehörigheter och hur Lärarlyftet och hur det ska riggas
Beslut om lärarbehörigheter och lärarlegitimation kommer under våren.
Lärarlyftet ska riggas om för att möta behovet. Gymnasierektorsgruppen konstaterade att kommunerna måste fokusera mera på lärarlyftet framöver. Gymnasieskolan har inte tagit del av satsningen i någon stor omfattning.
Det ser olika ut dock. I Härryda har lärarlyftet använts frekvent.
I Partille görs en behörighetskartläggning inför legitimation och behörighet med tanke på lärarlyftet.
Teknikprogrammet är ett program där det kommer att krävas mycket kompetensutveckling för lärarna. Många nya ämnen och kurser tillkommer. Nivån stiger då det blir ett renodlat
högskoleförberedande program.
Behörigheterna ska vara klara innan 2015.
Yrkeslärarutbildningen är speciell då det inte blir legitimationskrav. Tema: Samverkansavtalet
5. 1 april, matrisen och prislistan (Margaretha A)
Den demografiska utmaningen kan leda till skolnedläggningar. Internt kallas detta ”Darwin-projektet” på GR.
Inför 1 april kommer kommunerna att meddela GR vad som ska anordnas. Detta sker i en lika dan matris som den som användes 2010.
6. Introduktionsprogrammen och antagningen
Bordlades. Tema: Kvalitet
7. Skolverkets lägesbedömning (Margaretha A)
Bordlades.
8. Skolinspektionens rapport om APU (Göran C)
Stenungsund och Lerum har bland annat varit med i granskningen av APU. Totalt granskades 39 skolor. Resultatet skiljer sig mycket åt.
Skarp kritik riktas mot hanteringen av APU på skolorna.
Inspektionen betonar rektors ansvar för att ge lärare förutsättningar att genomgöra APL på ett kvalitativt sätt. Kvalitetsbrister har identifierats bland annat kring omfattningen av APU, uppföljning, innehåll i APUn, överensstämmelse mot styrdokument samt bedömning och betygsättning.
Nyckelpersonen i kvalitetssäkringen är yrkesläraren. För att kunna fullfölja sitt uppdrag krävs tid för arbete med APU t ex i form av besök och dialogmöjlighet. Läraren ska vara skicklig på att kommunicera skolans uppdrag.
Gymnasierektorsgruppen konstaterar att det strategiska arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten går vidare. Inspektionens granskning är värdefull för det fortsatta arbetet.
9. Mjuka enkätfrågorna för gymnasieskolan
Skola - Arbetsliv
10. Ersättning/matersättning under APU/lärlingsutbildning
Christer H, Kungsbacka hade lyft frågan som diskuterades laget runt kring nivåer.
Summan varierar mellan 20-40 kronor per dag. Det finns också olika sätt att lösa detta på. En del elever äter på närliggande skola och andra får matersättning.
11. Centrum för yrkeskunnande
Hur kan vi samverka kring detta?
Per- Olof Tång, Göteborgs Universitet, medverkade med information om den nya centrumbildningen.
Centrumet kommer att ha starkt fokus på yrkeslärarutbildningen och en ökad flexibilitet kring denna. En kartläggning av behovet har genomförts inom Västra Götalandsregionen. Många lärare är obehöriga och nu gäller det att skapa en bra utbildning med morötter, då det inte kommer att finnas ett legitimationskrav. Utbildningen ska vara attraktiv och jordnära. En högskoleexamen om 120 poäng kommer att krävas om yrkesläraren vill läsa vidare. Det kommer i höst att finnas två fristående kurser om 7,5 poäng för yrkeslärare. De innehåller bland annat bedömningskompetens och samverkan mellan skola och handledare.
P-O Tång menar att det är bra med en kort utbildningsväg för yrkeslärare, men att det är olyckligt med en tudelning av lärarprofessionen.
Akademin är i stort behov av yrkespedagoger och det finns en farhåga att det inte ska gå att möta generationsväxlingen.
Egil Gry Härryda påpekade att yrkeslärare är nischade och också behöver kunna helheten. En forskarskola kommer att startas med utgångspunkt i yrkesdidaktik. Fundera gärna om det finns intresserade yrkeslärare som skulle vilja gå vidare in i forskning.
24 februari erbjuds ett seminarium om kommande yrkeslärarutbildning.
12. Rapport från nätverken Bordlades. Tema: Omvärldsbevakning 13. Sociala medier Bordlades. 14. Övriga frågor
Sommarskola kommer att anordnas på Burgårdens utbildningscentrum. Andra kommuner är välkomna att ”hänga på”.
Margaretha A informerade om att en utbildningsdag kring det nya teknikprogrammet kommer att anordnas 10 mars via GR. Skolorna inbjuds att delta med sina lärare.
Reinhold S lyfte problematiken med hur APU på sjukhus ska organiseras för dem som går lärlingsutbildning inom Omvårdnadsprogrammet. GR tar med frågan till verksamheten Praktikplatsen.
Vid anteckningarna Margaretha Allen
