SKRIFTER UTGIVNA GENOM
LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
Ser. C: 1
H. GRUNDSTRÖM:
LULELAPPISCHES WÖRTERBUCH
zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBALULELAPSK ORDBOK
PÅ GRUNDVAL AVK. B. WIKLUNDS, BJÖRN COLLINDERS OCH EGNA UPPTECKNINGAR
UTARBETAD AV
HARALD GRUNDSTRÖM
MIT DEUTSCHER VBERSETZUNG
F a s c. 7 sintsanit—tjabböt
A.-B. LUNDEQUISTSKA BOKHANDELN, UPPSALA EINAR MUNKSGAARD, KOBENHAVN
Tryckt med bidrag av zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA Svenska Staten, Humanistiska fonden, Hjalmar Lundbohms
minnesfond, Jokkmokks kommun, Jokkmokks allmännings- fond samt Gällivare kommun.
LUND 1950
961 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA sintsanit J zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAsgictsamt; bli
för-därvat (om örmärke) / verdorben, verpfuscht werden (von einem OhrenzeiChen).
sinctsar SG stn'tsar; NJ, zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA ~ tis«, asg såttsarau; J stdtsar;
ren vars örmärke blivit ändrat 1. vars öra blivit frött av kylan, så att man icke kan se vad slags märke: det skall vara / Renntier, dessen Ohrmarke geändert wurde od. das sich das Ohr erfroren hat, so daiS man nicht mehr sehen kann, was far ein Zeichen es sein soul; även: örmärke som blivit förstört på ovannämnda sätt / auch: Ohrmarke, die auf die obengenannte Art zerstört wurde/; se även sån'tsar.
sintsårastR NJ, J2 stiztsåra.§tbt; sgitsäraget; förstöra ett örmärke genom att ändra om det; även i allm.: förstöra ett arbete / eine Ohrmarke durch Umändern un-brauchbar, unkenntlich machen; auch i. aug.: eine Arbeit verder-ben, Zunichte machen.
sintsårit NJ stittsånt; = sin t-sanit.
sintsat NG sttsat; NJ ill, J Hl; = såhtsöt; tåp ledjin sintsa tål-nah där hade renarna (sprungit och) bökat upp snön / dort (Wa-ren) die Ren ntiere (herumgelau-fen und) hatten den Schnee auf-gescharrt.
sintsit SG sznntset; ,NJ, J, J' mitUtt; påta, rita, klottra (på pap-per); skära, rista (med kniv etc.) / (herum)stochern, ritzen, zeich-nen, kritzeln (auf Papier); (ein-) schneiden, (ein)ritzen (mit einem Messer)h J' även om en hund: springa hit och dit (i snön)/ auch 61
von einem Hund: (im Schnee) hin und her laufen h se även sithtsöt, sintsat; såntsit.
sintsitit NG sth`tsitit, SG mint-&ht, NJ setsitzt, J 2 såttsatit; kon-tin, av sintsit (med spec. bet.: förstöra ett örmärke genom att ändra om det) / kontin. von sintsit (mit der speziellen Be-deutung: eine Ohrmarke durch Umändern verderben). '
sipmön^,sipmul",sipmun NG1 szpnupn, SG szppnzion; NJ, J stp-mta; J sipmun; NG Simonstid / die Zeit um den Simonstag (28. Oktober)/; SG: kå jau're- sippmöt anå, NJ: kå jau'r'e sitnöt den tid då sjön börjar frysa / die Zeit, da der See zuzufrieren be-ginnth J Simonsveckan (i.slutet av oktober)/ die Simonswoche (am Ende Oktober)!; J kå sipnui tjåtrev »då det fryser på vattnet». sipmöt SG szppmcDt; J 3 sg prs st.pmu; se under sipmön.
sipmul se sipmön.
siråtim J, J2 strätzm; skiljning (av renar)/(Renntier-)Scheidungh tjatjE-sidithn vattendelning, ställe från vilket vatten rinner åt olika håll / Wasserscheide = tj äh tj juohkö.
siråtit NG, NG', SG, NJ, J, .1.2 szrät4t; 1. skiljas, skiljas åt / schei-den (intr.), sich trennen, aus-einander gehenh te ta luonctutjah sir -åt-Ukä de här äkta makarna skiljdes / diese .Eheleute haben sich getrennt, haben sich schei-den lassen!: 2. NJ, J, J2 även: skilja (spec. renar, när det är fråga om mindre kontingenter, såsom en bys) / auch: scheiden (trans.) (bes. Renntiere, wenn es
962
sich um kleinere Bestände wie die eines Dorfes handelt)h jfr
lar'hkt, rar'hkt. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA Sir`Us SG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAsir`Us; J, J2 sir' kes,
gsg sir"kEt; (ortnamn i Jokkmokks socken; även lappby ibid.; se även tj ielt / (Ortsname im Kirchspiel Jokkmokk; auch ein Lappendorf ebendort; s. auch tj elt
siiijakuvvat N G sir`Gy akuwwat; NJ, J sircyakitivivat; =sir'ijat.
siimas NG. szilGyas; SG sir` vas; NJ sircyds, pred.; J sircyas; 1. NG, SG,. J (ej NJ) tunn, trådsliten, nästan trasig (åm tyg, kläder) / verschlissen, fadenscheinig, beinahe ,zerrissen. (von Stoffen, Kleidern)h 2. NJ,porös, fäll med småhål. (om is på våren) / porös, löcherig, voller .kleiner Löcher (vom Eis im Friihjahr)h jitu're 1 sir`nas sjön (= isen på sjön) är hålig och porös / der See (= das Eis auf dem See) ist löcherig und porös!; jfr suosas.
sir'ijai NG, SG, NJ sirat; J sirayat; 1. bli tunn och trådsliten, nästan trasig (om kläder, tyg) / diinn und fadenscheinig, ver-schlissen werden, beinahe (zer)-rei6en (von Stoffen, Kleidern) 2. NJ även: bli full med hål, bli porös (om is) / auch: voller Lö-cher, porös werden (vom Eis) jfr suossa.
NG szrehpi, SG sir8hpi; NJ HT, J ffi; skära (att skära gräs med) / Sichel (ztim Mähen, Schneiden des Grases).
sirrånit NJ HI; J2 ~ränd; skiljas åt / auseinander gehen, sich trennen I; te sirränijkå• , gå skiljdes de (två) åt.
sirrat SG, •NJ, J sirrat; J2 sir-
rat, 1 sg prs siräy; 1. skiljas, skiljas åt / auseinander gehen, sich trennen /; 2. NJ, J, J2 även: skilja / auch: scheiden (trans.), trennen.
siiMt NJ, J' sirbt, 1 sg prs ~Witt; flytta något från den ena platsen till den andra (en kortare sträcka, t.ex. flytta en stuga till en annan plats i närheten) / etw. von dem einen Platz auf den andern bringen, verlegen (nur eine kiirzere Strecke, z.B. ein Haus auf einen andern Platz in der Nähe versetzen).
sis- NG, SG, NJ, J, J2 sis-;. inne-, inner-, innan-, under- / In-nen-, innere, Unter-/; sis-anåtus, sis-atm), se dessa ord; sis-muoddå innerpäls (med håren inåt; NG': brukas mycket litet numera; gjor-des förr av sme-was-skinn)/Innen pelz, innerer Pelz (der mit den Haaren nach innen getragen wur-de; NG1: ist jetzt nur noch sehr selten in Gebrauch; wurde friiher aus smtivas-Fellen [Fellen von ein-jährigen Renntieren] gemacht) NG (ej NJ, J) sis-andus-mtioddå = sis-muoddä; sis-piktasah
Un-derkläder/ Unterkleider häg-ga, se hägga; NG, SG, NJ, J sis-vikåk som har inre fel, sjuk in-värtes / mit einem inneren .Liden behaftet, an einem inneren Liden krankendh J sis-idhkiim-kir',P in-nanläsningsbok /Buch zur Obung im Lesen, Lesebuch sis-miess ofödd kalv / Kalb im Mutterleibeh sis-tal'hk -e, se tal'h1.
(postp., adv.) NG siså stsi, NG8 sax, SG siså sist, NJ siså — sist, J2 sisii; 1. (postp.) in i, (till) innanför (gränserna av),
963 in bland, till (samvaro med flera)
/ in (mit acc.), hinein in, in das Innere vän, auf die innere Seite (der Grenzen) von, unter (mit acc.), zu (Beisammensein mit
mehre-ren) h zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAmanäh tåpå sisä gå in i stugan! mu altö lä påhhim tu
påhttsui sisä min renko har kom-mit in. bland dina renar / meine Renntierkuh ist unter deine Renn-tiere geraten äiköv vuorköt ul-mutjij sisä, vai säkait kuläv jag tänker gå till folk för att få höra nyheter; 2. (adv.) in / herein, hinein påtöh sisä kom in;
ma-nått sisä gå in! zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA sisä-mannam N.P
szsä-man-nam; ingående (abstr. subst.) / das Eingehen, Schlielien (eines Vertrages) (abstr: subst.)/; kulå-tusält kållatjvuota sisä-mannamis tillkännagivanden om äktenskaps ingående / Kundmachung fiber das Eingehen der Ehe.
sis-anåtus SG sis-anätus; NJ sts-anähtus, J sts-an41'tus, J2 sis-anätus; innehåll / Inhalt.
sianans J stanöhtus = s i s-anåtus.
sis-atnö NG, NG1 sz,:s-a•inco; NJ sas-ainczn J ffi; innehåll (i skriftlig framställning) / Inhalt (einer schriftlichen Darstellung).
sisi (postp., adv.) se sisä. sisipåhtö N Gl szszpövhtco, NJ szst-pirht,co, ,D" sisipåahtöm; in-komst / Einnahme, Einkommen.
sismålakköi (adv.) NG' sayä-laiikub NJ sigvå-lakkdn, J2 sayä-lakkdi 1; inne i varandra, in i varandra (om skor, vantar etc) / ineinander (sowohl als dat.: in-einander drin, wie als acc.: inein-ander hinein) (von Schuhen,
Handschuhen usw.)/; J' piejah kärift s. lägg faten in i varandra! / stell die Schfisseln ineinanderl. sisiginit NG ståGnämt, SG stss-nänit; NJ, J, J2 sayåmt; gå, kom-ma längre in 1. innanför/weiter hinein gehen, kommen.
sisiftitj (attr,) NJ, J sisyäå; stånäi; inre / innere sisvätj piellé inre sidan / die innere Seite.
sisgMa (adv., postp., prep.) NJ sig Ola; 1. (adv.) innanför, längs inre sidan (om rörelse) / inner-halb, längs der inneren Seite (bei Bewegungsausdrficken)h sån vuorkij s. han gick (for) innanför, längs inre sidan / er ging, fuhr in-nerhalb, längs der inneren Seite 2. (postp., prep.) innanför, längs inre sidan av / längs der inneren Seite • von, - - innen entlangh sån vuorkij kår`ta s. han gick innan-för, längs inre sidan av rengärdet / er ging längs der inneren Seite des Renntiergeheges, das Renn-tiergehege innen entlang.
sisiOlij (adv., postp., prep.) NG st4G0a; NJ, J2 saybki; 1. (adv.) längre inöver, (till) innanför / weiter auf die andere Seite, weiter fiber die Grenzlinie hinein, weiter (ins Innere) hinein /; 2. (postp., prep.) (till) innanför / hinein in (mit acc.), in das Innere von. sisuain (adv., postp., prep.) NG st.§Gyöltn, SG sissvöltn; F szgyölzn; NJ, J2 savann 1. (adv.) på inre sidan, längre inne / auf der in-neren Seite, weiter drinnen h 2. (postp., prep.) innanför, längre inne än / innerhalb von, im In-nern von, weiter drinnen als.
sism-dis (adv., postp.) NJ, J' &Mbs; 1. (adv.) längre inifrån /
964
von weiter drinnen (her)!; 2. (postp.) från inre sidan av, längre inifrån / von der inneren Seite von, von weiter drinnen als, tiefer aus - - heraus.
sisifeft (adv.) NG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAståGOrt, SG stsyat, NJ sisygt, J' MOM
in-nantill, invändigt, inuti, på I. från insidan I innersidan / innen, in-wendig, auf, an od. von der Innen-seite sisyet tah låh tievvasah rievvim ist ja muttötisvuotast in-värtes äro de falla av rov och omåttlighet (Matt. 23: 25).
sismtnit NG ~yacht; NJ J 1u; innehålla; betyda, innebära / enthalten; bedeuten, besagen, beinhalten.
sisuNtus-muoddä NG stsGyer-tus-muOdcrei; NJ 1+1; J ~Onus-muOddä; innerpäls / Innenpelz
sis-muodda. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA sisgelulfäh NG' ståGy6lugäh, SG
NJ sigybluhtih, P My& luhEth (endast plur.); inälvor / Ein-geweide, Gedärme, »Innereien».
" sisgelusjäh se sisijeluhåli. sis~us (superi.) NG sisG-mus, NJ szsysisG-mus, J2 Myåmus; innerst, som är- längst inne [in-nerste, am weitesten innen be-findlich.
sismo (komp.) SG, NJ sts0p; J2 Myöp; inre, som är längre in 1. som är längst in (om den ene av två) / innere, weiter innen be-findlich.
sisiftput (adv.) NG szsG0puht, NJ sisOput; längre in / weiter hineinh manäh sisyveput gå längre in (än där jag står — i gärdet)! / geh weiter hinein (ins Gehege — als ich stehe).
sismutj NG suGyug, SG stsyut§,
NJ &spå; J 2 st.§yui, asg si.tutikay; 1. det inre av något som har ett hölje; kärna Idas Innere von etw., das eine Hälle hat; Kem/; NJ muora sisyutj det inre (kärnan) av ett träd L en trästock / das Innere (das Kernholz) eines Bau-mes od. eines gefällten Bäum-stammes h 2. den inre sidan av låret, innerlåret (av en slaktren; låret, steken, klyves mitt itu längs efter) / die innere Seite der Keule, die innere Keule (eines geschlach-teten Renntieres; die Keule wird der Länge nach in der Mitte ent-zweigeteilt)h 3. NG8, J, J2 innan-mäte / Eingeweide (eines Tieres) Kaldaunen, Innereien h J plur. sisyutjah inälvor /Eingeweide, Ge-därme SG sisyutj-takte det ben i låret som motsvarar pier'M (skulderbladet) i bogen; ledar mot if år' v2- (tjår-)päl-nårås I der Knochen, der in der Keule des Hinterlaufes dem pier'pä (Schul-terblatt) des Vorderlaufes ent-spricht; ist an tf.- (tf.-)päl-nårås eingelenkt.
sisijutj (attr.)NJ stsyes, P stå- yug; inre / innere si sij ä tj.
sispiedjat NJ 3 szsiAed5at (litt.); instifta / stiften, einsetzen.
siste (postp., adv.) NG8 se sinne; SG ~te; NJ &äta; J2 ' stga; 1. (postp.) inifrån, ut ifrån, ut ur / aus dem Innern von, aus - - hervor, aus - - heraush NJ påtij lev sista kom inifrån, ut ur huset; manäh ålä sista gå ut ifrån hjorden! mån inanCia tiiä sida jag går ut ifrån er (ut ifrån rummet där ni är) i ich gehe von euch weg, aus eurer Mitte heraus (aus dem Raume weg, in dem ihr
965 seid)h 2. (adv.) inifrån; innantill
/ von Innen (her), aus dem
In-nern; drinnen, im Innern h zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAsån påtij siste han kom inifrån; J siste
låhkåt läsa innantill / aus einem Buch lesen h (motsats: "at låhkåt Gegensatz: å. 1. auswendig [her]sagen); 3. J' (syntaktiskt och prosodiskt likvärdigt med efter-leden i en sammansättn.:) ur / / (syntaktisch und . prosodisch gleichwertig mit dem Endglied einer Zusammensetzung:) aus, aus - - heraus urutis tjuoggij mu ran`kkav stuor-ällö-siste odjuret högg min granna ren ur stor-hjorden / das Untier rif3 (=packte und ri13) mein häbsches Renntier aus der Gro13herde heraush J te tal japmå tat såycka-siste almatj ja då kommer en människa att dö i (egentligen: ur) den sängen / da wird ein Mensch in (eigtl.
aus) dieseln Bette sterben. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA sihtat NG &kat, 3 sg iinpf
sztk, '3 sg imp. stiztus; NG'. 1 sg prs Mån; NG 3 1 sg prs sttiint; NJ, J2 stittat, 1 sg prs sttäy; 1. vilja ha något, önska / etw. ha-ben wollen, ~schen h NG1 må sitån saltåi ktilijt jag vill ha fisken nedsaltad (så fort som möjligt); NJ sitäv mån tav kahmrav jag vill ha den där mössan; sitäv vuoi'n -et jag vill (önskar) se; 2. NJ det vill till (opers.)/(unpers.). es braucht etw., es will gute Weile haben zu etw. /; 3. vilja, begära, be om något / wollen, verlangen, um •etw. bitten NG' ijkus tåne lä njal'mé sihtat har du inte mun att begära? (när någon sträcker sig efter mat); NJ sitäv mån . tu påhtd jag vill att du skall komma;
sihtå tu hålaita han vill tala med dig; sihtå tu såkaita id.
siht ", sitt NG1 siht, npl stM11 ; SG sztå, gsg sik., ill. sg Mät; NJ, J2 &tå, asg MU, ill. sg sztEq; 1. osthylla på vilken man lägger upp ostar till torkning (liknar en mindre stege) / Gestell zum Käse-trocknen, Darrhorde (gleicht einer kleinen Leiter)h 2. NJ, J2 sit8-tjcir'-vö renhorn som har flera (4 till 7) framåtriktade smågrenar / Renn-tiergeweih, das mehrere (4 bis 7) nach vorn gerichtete kleine En- den, Zacken hat. . .
sitNi NJ strek; ren vars horn har 4 till 7 framåt-riktade smågrenar / Renntier, des-sen Geweih - 4 bis 7 nach vorn gerichtete kleine Sprossen hat/; sitdc-tjår 1 = sitö-tjår'vö (se sihtö).
sitnö NG stinCo, SG Mimi); NJ, J, J2 stipm7.), asg suuDw; fint fjäll-gräs, olika arter såsom Aira, Fes-tuca, Juncus, som renarna beta (kallas av svenskarna i Jokk-mokk »sia») / feines Berggras, aus verschiedenen Arten wie Aira, Festuca, Juncus bestehend, das die Renntiere äsen (wird von den Schweden in Jokkmokk »sia» genannt) sitnä-kieddå vall be- växt med sitnä I mit sitilö bestan-dener Weidegrund/;
sitnö-gräs I sitm5-Gras.
sitnöt se under sipmön / s. unter s.
sitöt NG1, SG, NJ, J, J2 stt6A, gsg -4; vilja (subst.) / Wille.
snitsa NG, SG sthtsa; NJ, J2 sjasa, asg sitsky; J stiztsa; 1. NG, J (ej NJ) sihtsa-par'hkö barklag som man letar nät i / Lohbrähe,
966
in der man Netze färbth zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA2. SG liten vit fläck på renen var som
helst / weiBer Tilpfel im Fel! des Renntieres an beliebiger Stelle NJ, J, J2 ren med vitbrungrå (NJ ljusgrå) färgton i håret; av dessa finnas enligt J följande schatte-ringar: / Renntier mit Fell von weiBbraungrauem (NJ
hellgrau-em) Farbenton; von diesen zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAs. gibt es nach J folgende
Schat-tierungen:h sihtsa,lijnak en sihtsa vars huvud är vitt från nosen upp till öronen / ein s., dessen Kopf von der 'Muffel bis zu den Ohren weif3 ist!; sihtsa-stökk en sihtsa vars nos är vit antingen på sidan 1. helt omkring / ein s., dessen Muffel weil3 ist, entweder an der Seite od. rundherum sihtsa-tjuomk en sihtsa med små vita bläsor omkring nosen och under svansen / ein s. mit kleinen wei-Ben Blessen um die Muffel und unter dem Schwanz sihtsa-stuorra-tjuomh en sihtsa med större vita bläsor omkring nosen och hakan / ein s. mit gröl3eren weil3en Blessen um Muffel und Kinn h sihtsa-rij~k-tjuomk svart-bläsig sihtsalschwarzfleckiges s.1; sihtsa-rijmäk-steikk svartbläsig sihtsa vars nos är vit upptill ögonen / schwarzfieckiges s., des-sen Muffel bis zu den Augen hin-auf welf3 ist!; sihtsa-rijmök-lijnåi'-vö svartbläsig sihtsa med hela huvudet vitt upptill öronen / schwarzfleckiges s., dessen Kopf bis zu den Ohren hinauf voll-ständig -weiI3 ist.
sitsåk NJ, J2 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA sztseik; J sitsethk; sihtsa-ren / sihtsa-Renntier h se
sihtsa.
sitsåk tsitsåk NG tsdsäk, npl
-ah;
SG sitsä, npl sztsäka; NJ, J2 sitsäk, npl -ah; J sztsähk; NG små-knott (den minsta av alla mygg-sorter) / kleine Kriebelmilcke, Quitze (die kleinste aller Milcken-arten) h SG id.; NJ, J, J2 (vatten-fluga, flygfä på vattnet [som fis-karna slå efter]) / (Wasserfliege, gefifigeltes Insekt auf dem Wasser [nach dem die Fische schnap-pen]).sitsäitit SG sitstirtzt; NJ ffi; J,. J2 sitsärcht; påta, rita kors och tvärs / (mit einem Stöckchen) (herum)stochern, (auf einer Un-terlage) kreuz und quer herum-kritzeln, -zeichnen.
sihtts'a NG, SG sthttsåt; NJ
s?httsU, 1 sg prs stitts4; J sihttsbt; 1. SG, NJ s. niuhsakav koka fnöske i asklut/ Zunder in Aschen-lauge kochenh jfr sihttsit; 2. NG, NJ, J leta (färga) nät i lut som är hopkokt av aska och björkbark / Netze in einer aus Asche und Birkenrinde zusam-mengekochten Lauge färben h jfr sihtsa 1.
sihttsit NJ, J2 sthttsit; 1. koka ihop aska och björkbark till lut / Asche und Birkenrinde zu einer Lauge zusammenkochenh 2. koka ett nät, en kåtaduk 1.d. i sådan lut för att få dem bruna / ein Netz, ein Zelttuch od. dgl. in der erwähnten Lauge kochen, um sie brann zu färben h jfr tsihttsn sihtuk sihttuk NG slhtuhk,
SG sihttuk; NJ ffi, J ffi; ändå / trotzdem, gleichwohl, doch h SG if s. palä är ändå inte rädd.
967
SG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAsiuka; NJ ffi, J }H, zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAJ2.111; sen-snöre / Schnur aus Sehnenfasern.
NJ stek), asg sztaiow; J
siyalca; J2 sizkal6), asg szylcpw; syl / Pfrieni, Alle!; kärna-sill' lö skosyl / Schusterahle, -pfriem muorra-sin 'tö träsyl / Pfriem fur Holz-arbeit, Spitzbohrer, Nagelbohrer.
siuna se s ä u n a.
shinår NG szticnär; NJ Hi, J Hl; en som synar / einer, der besich-tigt, nachprfift h jfr su in å r.
sidigitus NG sitimätus; NJ Hi, J ffi, J2 Hi (se sj iu'nj åtus); väl-signelse (överhuvud; jfr sj iu'-njåtus) / Segen (i. aug.; vgl. sjiu'njätus)/; Jupinela s. guds-lån = Mat, jaktbyte / Gottes Se-gen, Gottesgabe --= Essen, Jagd-beute.
sidnUit NG satsicndit; NJ J ffi; välsigna (överhuvud, t.ex. om prästen vid dop och vigsel) / seglen (i. aug., z.B. vom Priester bei Taufe od. Trauung)h jfr sjiu'njtit.
sidnit NG sd,s,cnit; NJ Hi, J ffi; syna, inspektera / besichtigen, in-spizieren jfr sui'nit, synit.
siuhtustallat NG HI; SG suck-tustallat, NJ styhsuck-tustallat, J sizz,w-tustiillat; 1. NJ, J sikta (med bössa) / zielen (mit der Flinte)h 2. SG ta på sig kläderna ordent-ligt, så att de sitta rätt / sidh sorgfältig anziehen, so da.L5 die Kleider ordentlich sitZen NJ kika, titta efter (noga) / (genau) in Augenschein nehmen, nach-sehen, besehen.
siuhtutallat NG sulchtuhtallat; NJ, J szyhtuhtallat; hålla på och sikta (med bössa) / (lange) zielen,
dabei sein zu zielen (mit der Flinte)/; jfr siktitit.
sivälatj SG swölat,§; NJ szvedak pred., attr.;' J AT, J.' HI; 1. Skyl-dig / schulSkyl-digh = vikälatj; 2. puorrå-sivölatj som har god vilja (t.ex. att hjälpa) / wer guten Wil-len-. hat, willig (z.B. zu helfen).
sivätipnA NG1 swähtipmb, SG sivöldtppm; NJ sav -d(h)tipm, en-dast pred.; J ffi; oskyldig / un-schuldig, schuldlos
tipmä.
sivva NG styva, NG' ess. ~-van; NJ styva, asg s2vEto; J styva; J' H; 1. orsak, grund; skuld/ Ursache, Grund; Schuld h NG, NJ tat lä ietjas sivva det har han sig själv att skylla; NG' mis lä sivvan vad är orsaken? J ja tat la sivva, jul säme påhttsuh ölu pei'stin juoi'tä ladddattjai Auoi, nijst och orsaken därtill, var att lappens renar ofta förstörde en del av de Mastas hö; 2. NJ i uttrycket: sån atnä puorr -e siväv han har god vilja (t.ex. att hjälpa) / im Ausdruck: s. a. p. s. er hat guten Willen, ist willig (z.B. zu helfen).
sjabmut NJ ffi, J Hi;. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAJ
2',§abB-mut; bli glad; få, bli beskärd stor glädje / froh werden; einer graen Freude teilhaftig werden sjab-rnujin, kez pietnikav ådtjun de blevo mycket glada, då de fingo penningen.
sjabljasatj (dimin.) se sj åp-tjas.
sjaddal, attr. -is SG gaddalts, attr; NJ endast attr. addahs; J2 . gackdal, attr. sjadda sjaddalit NJ gaddaht, J 2 bad-datt; = sjaddat (»när det sker
968
fort») / = sjaddat (»wenn es
rasch geschieht»). . zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
sladdat NG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAgaddat, 3 sg prs (NG2) gadnå, (NG3 ) addä, (NG4 )
gadDdä; NG1 ptc prt'Saddam; SG åaddat; NJ gaddat, 1 sg prs gat-tay; J2 gaddat, 1 sg prs g'attay; 1. bli till, komma till världen, födas / werden (absol.), (von le-benden 'Wesen) geboren werden, zur Welt kommen, (von Tieren) gesetzt, geworfen, gebracht usw. werdenh J2 kåsse tat miessö sjattai när blev den här kalven till? / wann ist dieses Kalb gesetzt wor-den, gekommen?/; 2. bli, uppstå, inträda / werden, entstehen, sich erheben, (auf)kommen, eintreten (von Ereignissen, Abstraktem)h J2 te sjattai rii'tö då blev det tvist / da erhob • sich ein Streith te sjattai puorrö tal' hk då blev det bra väder; 3. hända, ske, gå till geschehen, sich ereignen, pas-sieren, zugehen J' kåsse fat sjattai när hände det? mij lä tal tunji sjaddam vad har hänt dig? malna vuokijn fat sjattai huru gick det till?! wie ging das zu?!; 4. växa, växa upp / wachsen, auf-wachsen h J2 db kar sjaddä åkern växer; reism sjaddå gräset växer; männet sjaddå pajås barnet växer upp; fan njarikai lä sjaddam tjäppa vuopmö på den här udden har det växt upp en vacker skog; NG' sjaddå ulmatf en . som är i uppväxtåren / ein Mensch in den Entwicklungs-; Jugendjahrenh J sjaddefuol'hU familjemedlemmar som äro i uppväxtåren/ Familjen-mitglieder, die in den Entwick-. lungsjahren sind sjaddam-ai'ke
upp växttid/ En twickl ungszeit, Ju-
gend(zeit)/; NJ sjaddö • muorra växande träd, träd som är i upp-växt Baum im Wachstum h 5. • vederfaras, inträffa för någon / (jdm) werden, jdm widerfahren, zustoBen, begegnen (mit illat. der betroffenen Person)!; J2 munji lä sjaddam stuorra avvö mig har vederfarits en stor glädje / mir ist eine gro& Freude geworden, wi-derfahren h 6. bli (med adjek-tivisk predikatsfyllnad i essiv) / etw. werden (mit adjektivischem Prädikatsnomen im essiv)h pie-rikin sjaddat bli sinnesrubbad / geistesgestört, verriickt werden 7. bli till något (med substantivisk predikatsfyllnad i essiv)/(zu) etw. werden (mit substantivischem Prädikatsnomen im essiv)h J' te sjattai kånin han (hunden) blev en luffare / er (der Hund) wurde ein Strawanzer, Vagabund, wurde zu einem Vagabunden h 8. bli= utveckla sig, uppstå, resultera (ämnet i elativ, resultatet i no-minativ) / werden aus = sich entwickeln, sich ergeben, resul-tieren aus (der Stoff, die ,Grund-lage im elativ, das Produkt im nom.)/; 1\IGF tanne val sjaddå vissjal honom blir det en flitig karl av; J2 taste ittjij nilk sjattah därav blev intet; fat pätnakis ittjij sjuovun sjattah av den hunden blev det inte någon »sjuovun» / aus dem Hund wurde kein »sjuo-vun» (Hirtenhund)/; 9. komma någonstans hän, hamna, ta vä-gen; bli kvar (konstrueras med illativ); komma att (konstrueras med inf.) / (in örtlichem Sinne) irgendwohin kommen, irgendwo landen, irgendwohin wollen, ge-
969 hen, irgendwo zUrilekbleiben;
dazu (in die Lage) kommen zu (mit inf. [vgl. dt. werden mit inf.
zur Futurbildung]) zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAJ' kåsis tån sjaddih vart tog du vägen, vart
försvann du? kåsis tån karkah tal sjaddat I vart skall du ta vä-gen? / wohin wirst du gehen?/; sjattah-kus tån tanne blir du kvar, stannar du här? NG' rah-pukah läi sjaddam Täu'neii hands-karna ha blivit kvar i T.; tån sjattdh vuoi'n-et, kå påläh tasi du kommer att få se det, när du kommer dit / du wirst es (zu) sehen (bekommen), wenn du hin-kommst h 10. komma in i (Lex. 'en sinnesstämning I. ett tillstånd; konstrueras med illativ) / in ei-nen Zustand od. eine Sinnesstim-.inung (illativ) kommen, geratenh
J' sån lä sjaddam stuorra sur'kui han har kommit in i, råkat ut för en svår sorg; te sjattaika fag-gäl då koMmo de (två) i brott-ning / da (gerieten die beiden in
einen zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAR.) begannen die beiden einen . Ringkampf.
sjaddatit NJ :s'addatzt, .12 gud-dakt; 1. plantera; låta växa /(an)-pflanzen; wachsen lassen/; sjat-täv sj. plantera en växt / eine Pflanze anpflanzen sjaddala äin låt det växa ännu en tid! 2. låta växa, dana (horn; subjekt: renen) / (Geweih) wachsen lassen, bil-den (= Geweih »schieben», »ver-ecken»; subj.: das Renntier)h räVna sjaddat liårvijt renen får horn; jfr t a h ka t 2. •
sjad0 (ptc prs) se sjaddat 4.
sjåd& NG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAsgådde NG' gåddb; SG SitdcU, gsg :Såtte NJ gitdcU,
asg Witt; J2 ådD, asg Siittby,
iness. pl. Sätten; NG plats där det är avbetat under snötäcket / Stelle, die unter der Schnee-decke abgeweidet, abgeäst ist!; NG 1 »större tjiekar» I grölSeres im Winter abgeweidetes Gelände-stäck (tjiekar)I;NJ, J, J 2 det om-råde där renhjörden vistas och som man kan bestämma efter spåren (vinter och sommar) / das Gebiet, in dem sich die Renntier-herde aufhält und das man (Win-ter wie Sommer) nach den Spu-ren bestimmen kann h jfr viesk.
sjadd" attr. -is NG gadcrd, attr. SG .§addd,, attr. NJ gaddd, attr. -is; J, J2 gaddbl, attr. -is; fruktbar, växtlig (om mark, växter); som växer fort 1. bra (om djur, barn) / fruchtbar,, mit starkem Wachstum, frohwilch-sig (vom Boden, von Pflanzen); schnell od. gut wachsend (von Tieren, Kindern)/; sjadddis åtnam fruktbar mark / fruchtbarer Bo-den.
sjåddit NG gcidcrit, NJ gåddzt, J gåddit; beta av en plats vinter-tid (om en renhjord) / einen Platz zur Winterzeit abWeiden, abäsen (von einer Renntk•rherde).
sjaddö NG gadd?, up! gattioh; ,SG .§adelein NJ kdc16), asg
Jat-kw; J 2 kidd6), el. sg ‘;'attbs; 1. växt (abstr.), statur / Wachstum, Wuchs, Gestalt/; j2 sån lij smeiv-va själlös han smeiv-var av liten växt; län ahkkarin lä puora sjaddö på den här åkern är det god växt / »auf diesem Acker ist gutes ,Wachstum» (= er trägt gut)/; 2. växt, planta, gröda (som blivit satt 1. sådd) / Gewächs, Pflanze, Getreide (= das gesät ist), Saat;
970
Pflanze (die gepflanzt wurde)/;
NG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAlähkus tå jakt tal sjattöh sjaddam har grödan växt i år? 3.
jaffö-sjattöv tat pårrå han äter mjöl (»mjölgröda») / er if3t Mehl
(eigtl. »Mehlfrucht»). zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA sjadnjöt (adv., pred.) NJ
J, J' :scii/Ditåt; i glest, nött skick; gles, nött, halvt genomskinlig (om kläder, tyg) / in dfinnem, undich-tem, abgenutztem Zustand; un-dicht, abgetragen, dfinn, halb durchsichtig- (von Kleidern, Stof-fen)/; lat piuhtas lä ållu sj. den här dräkten är alldeles utsliten. sjadtjat (pred.) NJ gailiat; — sjiedtja t; sån lä sjadtjat vuol' kd han är ovillig att resa.
sjåikatit J giikltahtit; ljuda, låta, uttala, kalla, tala vitt och brett om / erschallen, (er)tönen, rufen (auch vom Vogelruf), ausspre-chen, nennen,- Weit und breit be-reden, besprechen kiehka sjäi-kat göken låter / der Kuckuck rufth sjäikatih kåit nuor'htan
auhta namäv Skum man
talar då norrut vitt och brett om en person med namnet Skum; jfr laikötit.
sjåjak ^-, såjak J gälak, pred., attr.; Jc" skak; luddig, småspric-kig (om ytan av näver, ved m.m.) / zottig, ,aufgesprungen, mit klei-nen Rissen (von der Oberfläche von Birkenrinde, Holz u. a.)I; luddig, mjuk (om mossa) / haa-rig, pelzig, weich (von Moosen)h kuhka-sjäjak långluddig (bl.a. om mossa) / langhaarig, mit langen Zotten (u. a. von Moosen).
sjalijtit NJ alit2t, J2 galt(Ottt; sjalutit.
sjarja NG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA'åja; SG asg gäljau; NJ Hi, J Hl; NG torrt,
förtorkat vide / dfirre, verdorrte Weideh SG (någon sorts vide, torrt 1. växande) / (eine Art Wei-de, abgestorben od. noch wach-Send)h jfr salja.
sjarjö NG' gabcå, iness. sg ga/Mi; SG iness. sg .al- &n; NJ gaN, asg gal',90w; J gal5Co; J 2 gatl», iness. -sg
n; platsen platsen omkring kåta, gård 1. stuga; även: mjölkningsplats / der Platz um ein Zeit, einen Bauernhof .od. ein Haus; auch: Melkplatzh NJ, J, J' sjaljö-mud-dö den tid på morgonen (om-kring 9 1. 10 på förmiddagen), då hjorden drives till kåtaplatsen för att mjölkas 1. för att vara till hands vid förestående flyttning / die Zeit am Vormittag (ungefähr 9 od. 10 Uhr), da die Herde zum Zeltplatz getrieb.en wird, um zum Melken od. beim Aufbruch zur Wanderung bereit zu sein NG' sjaljö-reirdpa en som är duktig i arbete i närheten av kåtan, men lat i skogen / wer tfichtig in den Arbeiten nahe am Zeit, aber faul im Walde ist.
sjaljö-kiip NG go/56)-1ezrgi; SG sj.-kdrytil; NJ2 gal' Jcb-leingwt, npl -ktvånah; J gaticb-lar8 fettd'jt;
kårjäl.
sjarhka (attr.) se sj a k as.
sjarkas,
attr. sjarhka NG gat-kas, attr. *gana; NG' attr.ss'alahlra; NJ HI, J m; hård och slät (om väg) / fest, hart ',und glatt (Von einem Weg) h jfr sjål'hk å, sjål`kås.sjalla (adv.) NG, NJ :s;:a//a; J, J galla; helt och hållet, allt / ganz und gar, vollständig,-völligh
971 NG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAjuo tah väft& sjana visat han tog allt, barskrapade, så att det
inte blev någonting kvar; P val-kim lä sj: han har tagit allt; kähtum läh sj. de ha försvunnit helt och hållet, varenda en; puo/-kim lä sj. det har brunnit slätt,
helt och hållet. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
sjalla (attr.) se sjallat.
sjallat, attr sjalla sjallis NG gana, pred.; SG kalas, attr.; , F kilat; NJ ga/lat, attr. kalla las; J .lallat, attr. galla .allas; J2
gailat, attr. killa; slät (och glatt)
/ eben, gerade (und glatt)/; NJ sjallis såblA slät käpp / glatter Stock (ohne Unebenheiten)h jfr sjillat.
sjallis (attr.) se sjallat.
sjana J2 §allzt; göra slät; göra slut på / eben, glatt machen; (glatt aufzehren ein Ende machen mit, etw. alle werden lassen!; mån sjallijiv vädjat) jag slätade till vägen; mån sjallijiv sapå-k-vuotöit ållu sjalla; te läh tal jåhtdah jag slätade till skidorna inunder, så nu glida de lätt; mån sjallijiv pietnikijt sjalla jag gjorde alldeles slut på pengarna; mån hähttuv sjallit eilöv jag måste göra slut på (sälja) hjorden helt och hållet; jfr sjillit.
sjallö NG1 alld, NJ gallcD; J 2 asg galcDw; en genomvatt-nad, sur trädstam, som antingen legat i vatten 1. stått på sumpig mark / ein mit Wasser durch-tränkter, vollgesogener Baum-stamm, der entweder im Wasser gelegen od. auf Sumpfboden ge-stan den hat!; tjähtft-sjallö ,-tjäs-sjallö id.; NG1 tjähtjå-,-tjäs-sjallö såhkå vattensjuk björk, på vilken översta
delen av stammen multnat. / ver-sumpfte Birke, deren oberster Stammteil vermorscht ist!: SG, NJ, J tjähtjå-sjal-ståhkkå tjäs-sjal-ståhkIcå = tj å htj-sjallö-s å h 1K.; htj-sjallö-sammanhtj-sjallö-sättningar bru-kas hellre än sjallö ensamt! die Zusammensetzungen sind ge-bräuchlicher als sjallö allein.
sjallöt (adv., pred.) J ill; J2 galkoht; slät (och glatt); förbru-kad, slut / eben (und glatt); (glatt, d.h. restlos) aufgebraucht, alle I; sjallijiv sapåkijt ållu sjallöt jag slätade till skidorna, så att de blevo alldeles glatta; pietnikah läh dilu sjallöt pengarna äro all-deles slut (förbrukade).
sjallut J Hl; .12 .alhat; bli slät (och . *glatt); ta slut, försvinna / eben (und glatt) werden; ein Ende nehmen, verschwinden sjallujin samkah; te tal jåhtill skidorna blevo släta, så nu glida de lätt; årröh taste sjallujih in-vånarna försvinna alldeles här-ifrån (det blir slut med folk här).
sjalmai npl gala- mahah; NJ !almat, ill. sg malaj; J .almat; den enkom till-smalade sentrådsändan som skall trädas genom nålsögat/das eigens dilongemachte Ende des Sehnen-fadens, das durch das Nadelöhr gefädelt werden soll.
sjalmatit galmatzt, SG Ml- mahtzt, NJ galmahtit, J Mlmahtzt; sj. &Inåt träda tråd på en nål,! einen Faden in eine Nadel ein-fädeln.
sjarliA goc/8m, npl Inåk; SG ,§al8mä; NJ get/Em, gsg gamå; Ja gatetn,ö ,-- §alemö, gsg sal-må; nålsöga; skafthål i en yxa 1.
972
hammare (hål för skaftet) / Na-delöhr; Stielloch, Öhr, Ange hej
Axt od. Hammer!; J2 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA skärjä-sjal'm handtag i en sax /
Hand-griff, Öse einer Schere. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA sjaluk, attr. -is SG 4aluk, pred.;
F §e'luk; NJ galuk, attr. -is; J galuk, pred.; sjallat.
sjalutahtta sjalutuhttR NJ galutahttet, J 2 galutuhttet; göra slät (och glatt); göra slut - på / eben (und glatt) machen; etw. glatt aufbrauchen, etw. alle werden lassen/; kaus. till sjalutit.
sjalutit NJ zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAga/utzt; J, J 2 åalutzt; bli slät; ta slut, försvinna / eben,
glatt werden; eih Ende nehmen, alle werden, verschwinden sju-lut vädja vägen blir slät; tat vuo,pm kal'kä sjalutit ållu sjana den skogen skall alldeles tas bort, försvinna.
sja~ se sj a p m
sjanjäk NG gaidik, SG mita; NJ 2 ,`;altähk, pred., attr.; J gaåähk; J2 ga12iEtk, pred., attr.; luddig, som har stor lo, lugg (om tyg, kläde); ojämn, skrovlig, luddig (om trä-yta) / zottig, flockig, aufgerauht, mit langen Noppen (von Stoffen, Kleidern); uneben, rauh, unge-hobelt, aufgesplittert (von einer Holzfläche).
sjänjakit NG: gEtiza( h)kat, NJ
gebiabt, J Mitakit; bli tunnsliten (om n tyg) / verschlisSen, faden-scheinig werden (von Stoffen) /; jfr sjadnjöt, sjånjas.
sjänjas, attr. sjåtnja NG gältas; NJ äiias, attr. .s'ät'ita; J gälias, attr. ähia,; genomskinligt tunn, gles (om tyg)/ durchsichtig diinn, weitfädig, undicht (von Stoffen). sjädtaitit NJ ffi; J kinctar`tt;
svamla / faseln, (geschwollenen) Unsinn reden.
sjapmahit NJ gapmaint, J 2 :sap-nzahit; vara glad / froh sein.
sjapmalit NG Hi; SG .§appma-lit, NJ gapmcflit; J, J 2 .§4mobt; bli glad / froh werden.
sjapmat NJ ga_pmat, 1 sg prs :§amäy; J 2 gapmat, 1 sg prs gamky; vara glad / froh sein.
sjapnfe- NG ga.Pm, iness. sg gamn; NJ gapmå, gsg gamå; J, J' :sai)m, gsg *am; glädje/ Freudeh sja~ ån.« vara glad/ froh sein, voll Freude sein /; MG" zj läh lat tal nav sjamen han är inte så god på mig (; jfr Åkerbloms Bibel-historia, berättelsen om Laban); sjamen sladdat bli glad / froh werden.
sjapmöt NJ gaPmcbt, 3 sg impt agn6n; J .amt; J2 ki)måht, 3 sg impfgamc£4; vara glad / froh sein h J sjamäi ahttje, juhte tal påna kätöi ålla far var glad över (omtalade med glädje) att den där hunden (som han såg i yrsel) alldeles försvann.
sjapmuhit NJ m; J, J' åap-multzt; vara glad / froh sein.
sjåptjas NG giipaas, npl gitba-aasah; NG' *säpaa,s, dimin. npl *såbeaasai'Jah; SG gäptäas, ess. gabetgasin; NJ glipt'äas, npl nba-aasah; J2 Utveks, gsg ååbut'§asa; träflisa, (spänt)sticka, spån (av ved) / Holzschniti, Schlei13e, Split- ter, Span Brennholz).
sjäräitahttN NG gärältahttet, NJ gärå0ahttat, J åäråltahttet; kaus. till sjårrat.
sjärastit SG. gårastzt; NJ HI, J ffi, P ffi; kasta sten / Steine ,werfen.
973
sfirra NG, NG' zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAgärra; SG .§enTa, npl .ära; NJ gärra, apl fårad; J,
J2 åärra, apl .§åra0; småsten, grus / kleine Steine, Kies h J2 sjärra-påån grusbotten (i sjö)/Kies(e1)-grund (in einem See)!; sjärra-tjåhkkä bergstopp med grus och småsten / mit Kiesschutt und kleinen Steinen bedeckte Berg-spitzeh J tjåhkå-sjärah mark med grus och småsten på en bergs-topp / mit Kiesschutt und kleinem Geröll bedeckter Boden auf einer Bergspitze h jfr rässja.
sjårrat NG gärrat; NJ gärrat, 3 sg iMpf gärcq,; J, J2 §ärrat, 3 sg. impf..Viral; NG rasa utför en brant (om grus och småsten) / einen Berghang abgleiten, ab-rutschen (von Kiesschutt und kleinem Geröll) NJ, J, J' (så betecknas ljudet av grus och små-sten som rasar utför en brant); braka (om åskan) / (so wird das Geräusch genannt, wenn Schutt und kleines Geröll an einem Berg-hang herabrutschen); krachen (vom Donner)!; jfr rässj at.
sjat (adv.) NG gai ,- gut (ato-non); även: sk; NJ gat; J ni, J2 Hi; NG (i nekande sats) mer, längre / (in verneinten Sätzen) mehr, länger h im må sjat tietéh jag vet inte mer; aldi sjat, aléh sja! inte mer! / nicht mehr! h jfr tas; NJ sahti (konj.).
sjåtat NG gåtat; = såta t. sjähtjalasMt NG', NJ gältek-lagbt; J .§äht'Ja/aåtbt; dimin. och subit. av sjähtjalit.
sjähtjalahtt« NG, NJ gliheia-lahttåt; J, J 2 ååhtiklahttN; 1. NG uppskjuta / aufschieben h J2 låta
skjuta fram 1. ut, låta uppskjuta / weiter schieben lassen od. vor-wärtsschieben lassen, aufschie-ben lassen/; 2. NJ, J, J2 kunna skjutas, vara skjutbar, låta sig skjutas fram 1. • ut 1. uppskjutas! sich weiter od. vorwärtsschieben od. sich aufsChieben lassen, vor-wärtsgeschoben od. aufgeschoben werden können NJ sjähtjalaht-täk vii fat ~läs kan den här båten vidare skjutas ut i sjön? / kann das Boot da weiter ins Was-ser geschoben werden?!; tdt råk mahttä sjähtjalahttd det samman-trädet kan uppskjutas (kan man låta uppskjuta).
sjåhtjalit NG gältegalit, SG.§(th Mald, NJ gältaaht; J, J2 kiheia-lit; 1. skjuta i väg, flytta något hastigt framåt (t.ex. en båt ut i vattnet) / etw. schnell fort-, vor-wärts-, losschieben, -stam etw. rasch vorwärtsriicken, -bringen (z.B. ein Boot ins Wasser) h 2. uppskjuta något (t.ex. till en an-nan dag) / etw. aufschieben (z.B. auf einen anderen Tag).
sjähtjanit SG 3 sg prs §ähtåan; NJ HI, J Hi; gå trögt (om 'skida) / langsam, schwer gehen (von Skiern)h sapäk låssåk sjähtjan skidan går trögt.
sjåhtjasit NG, NJ gällaasit; SG kiht§aszt; J, J2 kihaasit; 1. bli rubbad ur sitt läge, skjutas ut, fram / aus seiner Lage, von seinem Platze geräckt, hinaus-, vorwärtsgeschoben werden 1; J2 . tät vanås if sjähtjasa tån jakå den här båten kommer inte i vattnet det här året; 2. uppskjutas, bli uppskjuten / aufgeschoben weN den/; J2 lat par'kö . if sjähtjasit
974 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA mähtöh det där arbetet kan inte
uppskjutas. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA sjähtjat NG 3 sg prs gähati;
SG giht§at; NJss7theiat, 1 sg prs Mac/y; J, J' :§äheiat, 1 sg prs 4tiegag; 1. skjuta framför sig (t.ex. en säng) / vor sich herschieben (z.B. ein Bett)!; 2. skjuta upp, fram (till en annan tidpunkt) / aufschieben, verschieben (auf ei-nen anderen Z_eitpunkt).
sjåtnja (attr.) se sjånjas.
sjatnp NG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAgaiW, npl :410;
SG .§attitå, npl NJ gaiVtö, a sg gaitäy ; J
2 mou,
asg §a•ViN; flik av huden (som är riven men sitter kvar); fastsittande träflisa i en sprickig träyta; även: ojämn-het som uppstått i trävirke vid tillhuggningen / Hautzipfel (der aufgerissen ist, aber noch fest-hängt);- festhaftender Holzspan, der aus einer rissigen Holzfläche heraussteht; auch: Unebenheit, die im Werkholz beim Zubehauen entstanden ist/; J2 pieskösta tav sjanj8v ierijt klipp bort den där hudfliken!sjatnjö NG giti'lzio, upl gåri‘oh;
SG .§åttitc-o; J Hi; NG (subst.) ge-nomskinligt tunt tyg; (adj., pred.) tunn / durchsichtig diinner Stoff; (adj., präd.) dänn /; SG = sj iet-n j ö.
sjatnjöt NJ iteot, 3 sg impf 'kim-in; J2 §at'itc'oht, 3 sg impf .a&;
bli flisig, flikig (om hud, träyta; se sj a tnj / splitterig, schieferig, fetzig, aufgerissen werden (von Holzfläche od. Haut; s. sj.).
sjatnjöt NJ gatiNicbt, 3 sg impf
gäiteoli J2 MAt'itåht, 3 sg impf §ähidn, ptc prt .§Edizum; bli genom-skinligt tunn, gles (om tyg) /
durchsichtig dänn, undicht wer-den (von Stoffen)/; jfr sjånj as.
sjattalmis se sjattalvis. sjattalvis NG8 Utta/nits, SG åat-talms; NJ Yattahns, gsg -ä; J, J2 §attalvis gsg -å; växt, svulst (på människa 1. djur) / Gewächs; Ge-schwulst (bei Menschen od. Tie-ren).
sjattös (attr.) NJ gattcos, attr.; J ffi; J 2 §attcDs, attr.; växtlig, där det växer bra / fruchtbar, wachs-tumsfördernd, gedeihlich, wo es gut wächsti; sjattös sadjö plats där det växer bra / Platz, wo es gut wächst.
-sjattuk NG -gattuhk, SG -gat-tuk; J2 -§attukc, pred., attr.; (i sammansättningar: / in Zusam-mensetzungen:) stuor-sjattuk ,-stuorra-sjattuk storväxt / grof3-wächsig, von grol3em Wuchse unna-sjattuk småväxt I von klei-nem Wuchse ållös-sjattuk full-växt / (voll) ausgewachsen.
sjaunjätallat NG, NJ gayidth-tullat; J §ayitähtallat; NG, J ruska på sig (t.ex. om hund, ren) / sich schiitteln (z.B. von einem Hund, einem Renntier)/; NJ skakas, rus-kas / geschäften, geriittelt werden.
sjaulp NJ 7448it, npl g ä toiöl ; J; P gigizö, mest plur. gätoiö; de långa håren hos geten (skäg-get under hakan), hästen (man, svans), kon (svansen) / die lan-gen Haare hej der Ziege (der Bart unter dem Kinn), hej der Kuli (am Schwanz), die »Rol3haare» beim Pferd (an Mähne und Schwanz).
sjadnjkl NG HT; SG
pred., attr.; NJ HI, J HI; som alltid vill ruska på sig (om ren)
975 / sich immer schätteln wollend
(von einem Renntier). zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
sjadnPlit
NG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAga4iaidit, 3 sg prs g'aYlid; NJ gagslablit, J2 åaktelablzt;slå, damma, skaka i hast något (för att få bort snö, skräp 1.d.) / etw. rasch aus-, abklopfen, ab-stäuben, schfitteln, beuteln (um Schnee, Staub usw. wegzubekom-men)h tuo/fift sj. skaka, damma av hudar] Felle (aus)schfitteln, abstäuben, ausklopfen h sj. sijvön (NG) slå, damma försiktigt / vor-sichtig ausklopfen, abstäuben
NG även:, skaka på sig / auch:
.sich schfitteln.
sjaulPt
NG, NG' 'ait, 3 äg impf gaapitf; SG gatoiöt; NJ gau6-Ut, 1 sg prs gaapiåu; J, J2 gayeitbt, 1 sg prs §attai4; 1. skaka 1. slå något (för att få bort snö, damm, skräp I.d.) / etw. schfitteln, (aus)-beuteln od. (aus)klopfen (um. Schnee, Staub, allerhand klei-nes Zeug od. dgl. wegzubekom-men)h NG sjaunft päll& slå av, borsta av din skjorta! 2. SG (ej NJ) skaka på sig (om ren)/ sich schfitteln (von einem Renntier). sjriunjö NJ H; J, J2 götylic7), attr.; långhårig / langhaarig sjäzinjö kai'htsa långhårig get / langhaa-rige Ziege.spunjok, attr. -is
NJ götyitiohk; J §iiyitcDhk; J2 gäyitåhk, attr. -as; långhårig, som har långt hår (om get) / langhaarig, lange Haare habend (von einer Ziege).sjauljöt
(adv., pred.) NJ J gaty2licbt; J 2 ga‘eic.bht; långhårig, i långhårigt tillstånd! langhaarig, in langhaarigem Zustand h te lij sj. tat kai'htsa den geten var då långhårig.sjadtM J"'
klyetät, neg. gäytö, 3 sg impf gäytv; prata (strunt) / (Unsinn) reden, schwatzen el-eh sjäuala tåssjainav prata inte strunt; sjäutij kdit tal lat nåta han sade åtminstone så; se även tjau'tt.sjävei (adv,) NJ 'äv, J gitv6), J2 gäwC.o; 1. (adv.) tyst, stilla! still, ruhigh sj. påttiv jag kom-mer tyst, stilla; sj. vuorkij han for utan att någon visste om det; åröh sj. var tyst! manåh sj. gå din väg, så att ingen hör det! 2. J2 (adj.) tyst / still, schweigendh sjävä muorra träd som icke rör sig och icke låter ett ljud(?) / Baum, an dein sich nichts riihrt und von dem kein Geräusch kommt(?).
sjävöt (adv.) NG geivåht, SG NJ g7tve-oht, J getvcDht, J2 .§ä-wcDt; tyst, ljudlös, stilla / still, schweigend, lautlos h sj. låhkal läsa tyst / still tesen dröh sj. var tyst!
sjävötipm,
attr. -tis NG grt-vd)htipm, attr. gäviohtzs; pred. även: gävc'ohttm; NJ :47ivcbiltipmö, attr. -htts; J gäviahtkpmä; J2 4å-w6.)tipmE, attr. gäwCA/s; tystlåten, stillsam; även: försynt (t.ex. om en som ej tigger) / schweigsam, still, ruhig; auch bescheiden (z.B. von jdm, der nicht bettelt)h NG tah lä nån sjävötirn, ah if hålah mila han är så försynt, att han inte säger någonting; J; »den tyste», »den tystlåtne» i uttryc-ket: Sjävätipmå åla haddut tak-Hmv, kuhti håjös mänäit jalä år'päsijt pähttal den Tystlåtne hämnas alltid en sådan som be-drar fattiga 1. föräldralösa barn976
/ »der Stille», »der Schweigsame» in dem Ausdruck: »der Schweig-same straft immer den, der arme od. elternlose Kinder beträgt» h
NJ3 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA sjävötis rclhkålvis tyst bön /
stilles Gebet. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
sjävö-årröm NJ3 §tivco-örrionz; tystnad (= det att icke. tala 1. ge ljud ifrån sig) / Schweigen, Still-sein, -halten /: åndeis sjävö-årröm en (kort) stunds tystnad / eine (karze) Weile Stillschweigen.
sjävvunit NG gåvvumt, SG 4tiv-vunit, NJ gåvvumt, J2 .§äwivu-mt; bli tyst, stilla, tystna / still, schweigsam werden, verstummen.
sjeluk se sj alu k.
sjetinpt SG kuitåt, iness. sg geuitåtm; NJ ,04,8h,öt, gsg -a; 1. (adj., pred.) mörk; ogudaktig, gudlös / finster, dun-kel; gottlos, unfromm, irreligiös /; NJ, J2 månnö I. sjeu'zijd månen är mörk, lyser inte / der Mond ist finster, leuchtet nicht h J2 (ej NJ) u/mutj lä sjeu'njät människan är ogudaktig / der Mensch ist gottlos h 2. (subst.) mörker! Fin-sternis, Dunkel /; sjeu'njain i mörkret / im Dunkel.
sjednjis (attr.) se sj ä u 'nj a t.
sjednjitit NJ3 eteinUt, J2 .0eYliztd; sj. ålöv låta hjorden invänta mörkret på en plats där man förmodar att den stannar tryggt över natten; se till, att hjorden före mörkret stannar på en plats, där den blir kvar över natten (om sommaren)/ die Herde die Dunkelheit an einem Platz abwarten lassen, wo man ver-muten kann, da6 sie gesichert und ruhig fiber Nacht bleibt; darauf sehen, da6 die Herde vor
der Dunkelheit auf einem Platz Halt 'nacht, wo sie fiber Nacht verbleibt (im Sommer).
sjeuhtjatit NG Yetphaatti, NJ Re'ghaat/t, J ,Obgtaatit; titta och iakttaga, hålla ögonen på/schauen und beobachten, etw. im Auge be-halten,. beaufsichtigenh NJ sjeuh-tjata älöv, juoku I kuohttum håll ögonen på hjorden och se efter om den hår börjat beta jfr sj iek-tjat.
sjeuhtjav NJ
gåywaay,
asg Yek-aamay; J2 nsg saknas/ fehlt; asg :Oe'kzaamatc; gömställe / Versteck, Unterschlupfh sjiektjamav lahkat göra sig ett gömställe / sich ein Versteck, einen Unterschlupf rna-chen h jfr *sjieksjam.sjib'tja (a ttr.) se sj i p tj u k 1.
sjibljis (a ttr.) se sj i p tj u k.
sjiedtja NG
Yeina;
zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBANG1 Yeirka,- asg gb2na; SG add§a; NJasg ggi'iay; J2 Oeina, asg 4erttikai4; NG »laten, latmasken», lättjan, uppfattad som ett gift i kroppen / »der Faule», »der Faulpelz», die Faulheit als ein Gift aufgefal3t, das im Körper verbreitet NG1 laihkutakä sjiedtja lä lödde-min lättjans sjiedtja tynger / das sjiedtja-Gift (der Faulheit) drfickth SG: sjiedtja I måne 1:: •sjie dtja påhtå »laten sitter i mig» 1.: »laten kommer» säger man, när män gäs-par / »die Faulheit ist in mir, ich habe Faulheit» od. »die Faulheit kommt» sagt man, wenn man gähnt NJ sturskhet, ont, sturskt sinnelag / Trotz, böse, trotiige Sinnesart, Störrischkeit tjieiTus tal, tasik sjiedtja nåhkå må han gråta, till dess sturskheten går över (om ett barn); J2 ovillighet
977
/ Abgeneigtheit, Nichtbereitsein zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA muina 1 sjiedtja vuol'kU jag är
ovillig att fara; jfr sj.iedtjat. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
sjiedtjat (pred.) NJ HI; J2 .ed'- 'at, pred.; abgeneigt, nicht willigh te 1 nån sj. .vuol tlat han är så ovillig att fara (se även sjadtjat, sjåttjås). .
sjiehkkit NG nh/dczt; SG Hi; NJ Yehklat; J, J' Yehklat; skrika, ryta (en gång; med grov röst, t.ex. till någon man vill skall upphöra med något) / (einmal) aufschreien, aufbriillen (mit star-ker Stimme, z.B. jdn anschreien; von dem man will, da l3 er mit etw. aufhört)h jfr sjåhköt.
*sjieksjam J asg sjieksjamav; sj u h tja v.
sjieksjat se sj i e k tj at.
sjiektjåk NG ek' t' Jähk; NJ HI, J Hi; get (bock) / Ziegenbock sj.-1p id.; se även sjäuhsjEt.
sjiektjat sjieksjat NG gieloc- ekat, SG Pkt,§at, 1 sg prs Puht§au; NJ Yelfflat, 1 sg prs
J .0ek`gat; J 2 .0e1ost'iat, 1 sg prs
wekay; i hemlighet, i smyg lura, vakta på, hålla ögonen på någon (ack.) / insgeheim, hinter dem 'töcken belauern, auf jdn aufpassen (acc.), jdn ilberwachen, im Auge behalten sjiektjiv, kåsi vuor kin jag låg och lurade för att se vart de foro; jfr såktjåt.
sjiellö se siellö.
sjiermå NG1 Plamå, npl gå/7 mäh; SG P189na, gsg Plmä; NJ asg s:46 elm ; J 2 Oe'lvinEt,
-gsg .0b/mä; 1. tröskel (NG':
trös-kel brukas numera föga .i kåtan) / Schwelle (NG1: eine Schwelle kommt jetzt _im .Zeit. kanin , mehr vor)!; 2. NG1 låg ås som går 62
tvärsför ett bergs fotutsprång / niederer Höhendicken, der sich quer vor den Ful3 eines Berges vorlagerth 3. NJ, J, J2 även: vat-tendelare (särskilt högsta punk-ten uppe i en dalgång) / auch: Wasserscheide (bes. der Grenz-palS am Ende einer Talrinne).
sjiersjötit sjärsjötit NG Vils-zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA Mit; NJ ni, J ffi; sätta bismak
på kärl (om ärg); orena kärl ge-nom att slicka ur det (om hund)/ in ein Gefäl3 einen Beigeschmack bringen (von angesetztem Griin-span); ein Gefälå durch Daraus-lecken verunreinigen (von einem Hund)!; jfr siel'sö.
sjielulatj se sielulatj.
sjierv se si el'v
sjienjas NG Peizas, npl :Odåd-sa"; NJ m, J Hi; tunnsliten, så att det släpper igenom dagern (om tyg) / fadenscheinig, ver-schlissen, so dal3 das Licht durch-scheint (von Stoffen)/; jfr sjån-jas, sjietnjö.
sjieptjös NJ WptiPs, nplWibe-aeisah, pred., attr.; J2 YeptiPs, gsg ålibeaäsa, pred., attr.; svag, skröp-lig (om människa) / schwach, ge-brechlich, hinfällig (von Men-schen).
sjieikit NG 'Prelat, SG Prelat; NJ YerElat; J, J2 .0erelat; banna, tadla (en gång), dundra till, ropa till, bestraffa (med ord) / schimp-fen, tadeln, schelten (einmal), losdonnern, anfahren, anrufen, riigenh jfr sjär'köt.
sjierris (attr.) se sj årra t.
sjierrit SG .§ernt, NJ Yerr2t,..1 ..0errit, J' Yetrzt; (opers.) det klar-nar, ljusnar (om det varit mulet) / (unpers.) es hellt sich auf,,wird
978
klar, licht (wenn es umzogen
war). zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA sjieihtä MG17 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA 70"tä, SG kr6tti;
NJ ffi, J iii; 1. MG": örmärke i Jokkmokk (dock där endast skar'jå känt)/ Ohrmarke in Jokk-mokk (dort jedoch nur skar'jä. bekannt)/: SG örmärke (obekant vilken form) / Ohrmarke (unbe-kannt, von welcher Form) h 2. MG" hjärter i kortspel / Coeur, Herz im Kartenspiel.
sjierlta NJ Yerahta, asg gr`-tay; J Yer€Itta; J2 Yerceta, asg 4år`tctu,; vanart, oart / schlechte
Gewohnheit, Unarth J2 piskih zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
MålläS tav sjier`tav ierijta piska
bort den där vanarten ur barnet! sjierkalatj, attr. -lis NJ
går`ta-attr. går`talts; J2 gr`talag, går`ta-attr. gr`talls; vanartig / ungeraten, un-gezogen.
sjier"v NJ Yer€a ,-, YelsKe; Ja Oerea, gsg §era; släkte, stam; kön / Geschlecht, Stamm; Ge-schlecht (in sexuellem Sinn)/; lattö-sjier'IM den svenska stam-men / der schwedische (Volks-) Stamm stimg-sjier've den lapska stammen / der lappische (Volks-) Stamm käråna-sjier i vö karl-, manskönet / das männliche Ge-schlechth kuina-sjier've• kvinno-könet/ das weibliche Geschlecht.
sjietalit NG1 gUtcilit; NJ HI, J ffi; ----sjietat.
sjietat NG, NG1 äetat; SG åbe-tat, 3 sg prs ,§Utä; NJ Hi, J ffi; frusta, flåsa / prusten, schnaufen, keuchenh se även stat, sjåtat. sjiehtatit (trans.) SG ååehtahtit, NJ n8htahtit,.J Whtahtet, J2
gåeh-tatit; 1. få till att passa ihop;
'passa ihop (trans.); kunna göra något, kunna få något att passa i ett sammanhang; uttala ord rätt / zum (Zusammen-)Passen brin-gen; zusammenpassen (trans.), -filgen; (etw. geeigneterweise, mit Fug) machen können (mit Inf.-konstruktion), etw. in einen Zu-sammenhang einpassen, einfilgen können; Worte richtig auSspre-chen h Ja ittjij sjiehtata vådjav tahkat taggu, kåggu lij ai'kum han kunde inte lämpligen bygga vägen, där han tänkt / er konnte den Weg nicht gern dort bauen, wo er gewollt hatteh te mån sjieh-tativ fait Muorra-piehkijt aktij jag passade ihop de där träbitarna; ij sjiehtata påköit riekta anus hållat han kan inte uttala orden riktigt; J sjiehtatit jau'lat säga, uttala rätt (riktigt) / richtig re-den, sprechen, richtig ausspre-chen h 2. rymma (trans.), få till att rymmas / etw. unterbringen, Platz fik etw. schaffen ittjij sjiehtata pier`köit ai'htäi; ilå tievas lij han fick inte köttet att rym-mas i härbret; det var för fullt.
sjiehtatit (intr.) NG, NJ 708h-tatit; J, J 2 ,Qehtatzt; 1. passa ihop (intr.); komma överens om nå-got, komma överens (med var-andra) / zusammenpassen (intr.), sich (gut) filgen; fiber etw. einig werden, ilbereinkommen; sich (miteinander) verständigen h J2 sjiehtatijkä vasjälattjah de två oivännerna kommo överens med varandra, försonades; sjiehttåk tan aiikäi? — ja te sjiehtatijka — se under sjiehttat; kuolåh sjieh-tatijkå auhta mamk det passade sig så, att de två fiskarna voro
979 lika stora (då man skulle dela
fångsten); 2. rymmas (om flera föremål) / Platz finden, unterge-bracht werden können (von
meh-reren Gegenständen). zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA sjiehtes zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBANJ geohtös, pred., attr.;
J 2 Uhtös, pred., attr.; lämplig, pas-sande / geeignet, zweckdienlich, passend h sj. ai'kö. lämplig, sande tid; även: tillfälle / pas-sende, geeignete Zeit; auch: Ge-legenheit h sj. lä jat& taggu det är lämpligt att flytta den vägen; sj. vädja passande, lämplig väg (att flytta) / passender, geeigneter Weg • (fär die Wanderung).
sjiehtjer se tji e h tj r.
sjietnjö NG NVitco, npl gkikah zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA;
SG atbi6); NJ m, J ili; dålig, genomskinlig (Om tyg) / schlecht, durchscheinend (von Stoffen)/; sjietnjö vätas dåligt, genomskinligt vadmal / schlechter, durchschei-nender Loden/; jfr sj ienj as; NG (även subst.) tyg som är tunt, så att det släpper igenom dagern / Stoff, der so diinn ist, daB er das Lidit durchlä13t.
sjiehttat NG 1 sg prs sMhtam, NG1 Yehttat; SG åbehttat; NJ
Yeht-tat, 1 sg prs Nshtay; J, J2 Oehttat,
1 sg prs åshtay; 1. passa ihop (intr.), passa till (intr.); passa, vara lämplig, passande; passa, vara tillräckligt vid, kunna gå på (om kläder o.d.); kunna (göra något) riktigt, på rätt sätt / (zu-sammen-, zueinander) passen (intr.), dazupassen; (sich) sen, angebracht, anständig, pas-send sein; passen, genug weit, grof3 sein, auf den Leib gehen können (von Kleidern od. dgl.); etw. (richtig, gehörig) tun kön-
nen h J2 sjiehtai tat kärna juol'käi den skon passade till foten; sjieht-tin tak muorra-piehkoh de trä-bitarna passade ihop; tak sjieh-talka luonctutjin de (två) passade till äkta makar; sjiehttäk tan ai'käi passar det (att komma) den tiden? — ,ja te sjiehtatijkä och så kommo de överens (om den tiden); if tat sjiehta väv sli-01.<W det passar inte att svamla (prata strunt) så; if sjiehta
nup-pov tjaimönke atnöt det passar sig inte heller att driva med en annan; ij Hekto sjiehta fållat han kan inte tala riktigt rent / er kann die Laute nicht wirklich richtig aussprechen h 2. komma överens med, lämpa sig • efter, träffa avtal med någon / mit jdm einig wer-den, sich nach jdm richten, mit jdm ein Abkommen treffen h J2 sj. nubbäi komma överens med den andre (innan man far till tings) ,/ mit dem anderen sich (giitlich) verständigen (bevor man zu Gericht geht)h 3. rym-mas, få rum (Lex. i en säck 1.d., när man packar) / untergebracht werden können, Platz haben, Platz finden (z.B. in einem Sack od. dgl., • wenn man einpackt)
sjiehtav-kus tan kedön årröt får jag rum (ryms jag) i den här kåtan? sjiehtav-kus tan vatnasin årröt ryms jag i den båten? NG sjiehtam-kå tiehk ryms jag här (om liggplats)?
sjiehttatit NJ n; J, J 2 Ahttatit; 1. söka förmå någon att komma överens med någon / jdn zu ei-nem ebereinkommen mit eiei-nem anderen zu bewegen suchen h 2. söka få något att passa 1. rym-
980
mas / etw. (räumlich) einzupas-sen od. unterzubringen
versu-chen h kaus. till sjiehttat. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
sjiehttN, attr. -is NJ J' zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA.0eht- tal, attr. -is; lämplig, passande /
geeignet, passendh sjiehttais ifit-nam-taii va lämplig jordbit / ein geeignetes Stäck Land.
sjiettjas NG1 nas; NJ 708- has, pred., attr.; J2 Ybnas
npl Oeinasah; pred., attr.; NG' bekajad med sjiedtja I mit sjiedtja, Faulheit, behaftet (und dadurch gehemmt)/; NJ duven (ej ovillig, snarare: lat) / matt, benommen (nicht: »nicht wil-lig», eher »faul»)/; J2 ovillig / nicht willig, abgeneigt sjiettjas vuoPlat ovillig att fara / nicht ge-willt zu reisen.
sjiehttökis (attr.) NG' zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
Yehttio-kis, attr.; SG Uhttc-olos; NJ Yeht-tc'okis, attr.; J Yehttc'acts, attr. (mindre vanligt ord / wenig iib- lich); lämplig, passande / geeig-net, passend.
sjievva NG (TL) g6vva; NJ J HI; havet / das Meer, die See!; sjievva-mähkö havssmak (på havsfisk) / Meergeschmack (an Seefischen)h se även sj å v va, såvva.
sjiggalit NG1 Galjj, NJ Galit, J kggalit; NG1, NJ slå till (med något föremål, käpp 1.d.) / (zu)schlagen, losschlagen (mit ir-gendeinem Gegenstand, Stock od. dgl.)/; sj. eti'vEd slå till någon i huvudet /jdn auf den Kopfschla-gen/; J säga någon något direkt i ansiktet / etw. jdm geradezu ins Gesicht sagen, schleudern.
sjili'vå J2 gilavä, iness. sg vän; enda dottern (och enda bar-
net) i en familj / die einzige Tochter (und das einzige Kind) in einer Familie.
sjilla NG gilla, npl gi/Eth; SG npl NJ zlla, apl gt/Eut; J2 zlla, gsg NG småfisk av vad sort som helst / Kleinfisch beliebiger Art!; SG, NJ, J2, sik-löja, Coregonus albula / Zwerg-maräne, kleine Maräne.
sjillat, attr. sjillis NG attr. NG1 gt//a (attr.?), superi. ml-latuihcis, attr. gas; SG attr. gas; NJ ffi, J iil; = sj allat; sjillis juovva »stenhölster» bestående av släta, kullriga stenar / Geröll-boden, aus glatten, abgerundeten Steinen bestehend NG1 sjillis-tjiir'vä hornkrona som saknar als-kahtseni I Geweih, dem- a.-k., die Hintersprosse, fehlt.
sjillis (attr.) se sjillat. sjilet NG, NG" Witt; SG gzatt; NJ HI, J HI; glätta, göra slät/ glatt machen, glätten h jfr sj alli t.
sjiluk (pred.) NG ga/uhk, pred.; SG ilu1c, pred.; NJ HI, J ill; — sj aluk.
sjinAr NG kmär, npl -ah; SG km6^, gsg hppmära; NJ fimr, asg kmetrao; J2 gtmår, gsg §kpmEira; yxhammare, knivrygg, saxrygg, hammarrygg / Nacken der Axt, Messerrficken, Räcken der Sche-renmesser, Hammerpinne, -finne!; NG1 nijp&sjipmeirin (då renen har fett till en knivryggs bredd [det lägsta måttet]) / »im Messerräk-ken[-Zustand]» (wenn das Renn-tier Fett in der Breite eines Mes-serräckens [das geringste MaiS] angesetzt hat).
sjimiik NG gimuhk, SG §imuhk, NJ gzinue, J gimuk; J2 ktmuk,
981 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA attr. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA-kis; lik (adj.) / gleich,
ähn-lich]; NJ tämligen lik, ungefär såsom / ziemlich gleich, ähnlich, ungefähr (so) wie!; NG kal tah kåit lä ta sjimuk nog är han då lik honom; NJ tan sjimuk lij kdit han var åtminstone något lik (honom); tö märlka lä ållu sji-muk mä meircka ditt renmärke är alldeles likt mitt.
sjimukatj NJ npl gimukanah; J2 kmukai, npl ,§iniukaa NJ tämligen, ganska lik (i förhål-lande till varandra) / (einander) ziemlich, recht ähnlich tåi
sjimukattjah ni (två) är ganska lika varandra; J lik (adj.; i för-hållande till varandra) / (einan-der) gleich, ähnlich.
sjimustahtte NG, NJ gzintis-tahtt&t; SG .§tmustahttåt, J §amus-tahttbt; vara lik(nande), likna nå-got till modell, utseende / gleich, ähnlich sein, in Aufbau, Form, Aussehen einer Sache gleichen, ähneln NJ mö mär'hka sji- znustahttä tä mår`leav kåhtjas-tahkai'mitt rentnärke liknar ditt, när man tittar närmare efter.
sjipåtj NG m; SG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA,§1,pät,§; NJ HI, J ffi; fiskyngel, gli /
Fisch-laich, Fischbrut.
sjipmår se sj im r.
sjipmö NG kimCo, asg gimCo; SG gtppm6); NJ km6), asg gtmC)tv; J2 ,§2.2)BmCa, asg §tmcow; likhet / Gleichheit, Ähnlichkeit NJ un-gefärlighet, tämlig likhet / annä-hernde, ziemliche Gleichheit, Ähn-lichkeit (in Annäherung, nach einem Muster)/; NG taköh tå sjimö gör en så beskaffad som denna; taka tå sjipmui gör (den) lik denna! NJ taköh tån sjimöv
gör du likadant, på liknande sätt! taka tån sjimöv (vatnasav) gör (båten) efter den här (båten som modell)!
sjipmulakköi NJ gipmu/akken; J' .§2pmula1ckioN lika varandra / einander gleich NJ sjipmulak-köi läh ham töh sapaah de här skidorna äro ju (tämligen) lika varandra.
sjiptjuk, attr. sjib'tja"-sjibljis NG ffi; SG .§zpt,§uk, attr. hbet§a
kb8t§i.s; NJ HI, J ffi; slät (om renar), (släthårig?) / glatt (von Renntieren), (glatthaarig?).
sjiptjuk, attr. sjibljis NG
såp—
auhk,
attr. Wats; NJ ni, J HI; skarpspetsig, försedd med vass udd (om kniv, pinne) / scharf zugespitzt, mit scharfer Spitze versehen (von einem Messer, Holzpfiock).sjisjkå NG1 Vs'kå, iness. sg gg-kin; SG tSisska; NJ ffi, J HI, J2 ffi; häkte, arrest/ Haft(lokal), Ge-fängnis, Arrest/; NG1 sjisjkön tal lä tjåhkkahimmå han sitter i häkte; Sjisjkä(-tjåhkka) ortnamn, 9 C 5= Gen. stab. Tjiskavare. -Edit SG åt, NJ -g2t; J, J2 -it;
(i förbindelse med verbalsubstan-tiv för att beteckna att något nätt och jämnt 1. också ej till fullo blivit utfört / in Verbindung mit Verbalsubstantiven, um anzuge-ben, da13 etw. mit genauer Not od. nicht vollständig ausgefährt wurde) SG tahkam sjit endast förfärdigad. (och icke vidare be-arbetad) / nur (im GroBen) ver-fertigt, hergestellt (nicht weiter bearbeitet)h J2 mån vuolikiv piu'-täm-sjit jag for ifrån fisket utan att ha fullbordat det / ich fuhr
