LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
Ser.
C: 1H. GRUNDSTRÖM:
LULELAPPISCHES WÖRTERBUCH
zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBALULELAPSK ORDBOK
PÅ GRUNDVAL AVK. B. WIKLUNDS, BJÖRN COLLINDERS OCH EGNA UPPTECKNINGAR
UTARBETAD AV
HARALD GRUNDSTRÖM
MIT DEUTSCHER OBERSETZUNG
F
a s c.
2karpat—kållutit
A.-B. LUNDEQUISTSKA BOKHANDELN, UPPSALA EINAR MUNKSGAARD, KOBENHAVN
Tryckt med bidrag av zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA Svenska Staten, Humanistiska fonden, Hjalmar Lundbohms
minnesf ond, Jokkmokks kommun, Jokkmokks allmännings- fond samt Gällivare kommun.
LUND 1947
/ der Böse, der Teufel h zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAmanäi ktirpaka tållåi han for till
hel-vetet / er fuhr zur Hölle. karpat, attr. karpis NG1 kåla-pat, attr. kål6p1s; NJ ffi, J ffi; gråblek / blaBgrau, fall, asch-grau karpis-varåk id.
karpA SG, J kalEpö, gsg kårpö, äpl (SG) kål`pit, (J) kärpet; F
npl karp, apl kidpet; kalv (icke renkalv; se miesså) / Kalb (nicht Renntierkalb; siehe miessfi).
ka1p6njunn0 NG' kårpe-rizoi-gi; J HI; ren med vit nos / Renn-tier mit weil3em Mani h karm-njunj-tjuoivak, se tjuoivak.
karpis (attr.) se karpat. karsja NG Hi; SG kal8ka;F Hi; J kalaka, asg karkao; SG kal'sja (piegga) kall (vind) / kalt (vom Wind) h J kallt väder / kaltes Wetter h kaMsja-kitti kylig vår / kfihler Frähling.
kalsjas NG Hi; SG ka2kas; F ffi; J karkas, pred., attr.; kall, kylig (om väder) / kalt, kähl (vom Wetter) h SG k. peiVe kall dag / kalter Tag.
karsjait J kal`kblitd; plötsligt bli kallare I. kyligare (om väder) / plötzlich kälter od. kähler wer-den (vom Wetter).
karsjöt NG hargåt; NJ ffi, J ii; hårdna (om remtyg o.d. som bli-vit smort med tjära) / hart werden (von Riemenzeug od. dgl., das mit Teer eingeschmiert worden ist). karsjötit NG kargåtd, SG ka2-kCotit; NJ kalskotzt, J kede,§Cottt; 1.
NG kaus. till kal'sjöt I NG kaus. von k. I; kal tar'Im lä kal'sjötain ktipmakijt nog har tjäran gjort skorna hårda / kal tarW --, der 11
Teer hat die Schuhe sicher hart gemachth 2. SG gräla på någon (?); NJ, J göra någon hårdare (till sinnet) genom hård och orättvis behandling / SG auf jdn schel-ten, sich mit jdm zanken; NJ, J jdn durch eine harte und un-gerechte Behandlung seelisch ver-häften.
karsö NG1 kaså, kålsb n4.29å; NJ Hi, J Hi; dålig, slö kniv / schlechtes, stumpfes Messer nårötis kal'sö id.
kalsök SG npl kasialtka; J
kål`sCohk, npl zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAkiacso kah; över-dragsbyxor av sämskskinn eller
ludna bellingar / eberziehhosen aus Sämischleder od. aus dem be-haarten Fell der Beine des Renn-fleres h sasn-&-karsökah, se sa sn '; kämas-karsökah. se k åma s.
körtak NG1, NJ, J kärtak; snöpt, kastrerad (med kniv; jfr kåskfi k) / verschnitten, kastriert (mit dem Messer; vgl. kåsksä k) h kärtak påna, vier'htsa kastrerad hund, gumse / kastrierter Hund, Widder.
kaltit NG1, SG, J katet; kast-rera med kniv / mit dem Messer kastrieren.
skartjas NJ skataas, npl skaWksah; = skårtjas.
sjkaltp F zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
:skideiå
(I. -/a-), npl kkareP, apl åkäreget; J2 ad r»,asg kkart'key, apl Wtratit; Njun-jes älcat9ö; F mussla / Muschel, Muschelschale J2 beläggning av vad slag som helst som uppstår i 1. utanpå ett kärl efter använd-ning (kaffepanna, degtråg, bössa m.m.) / Belag von beliebiger Art, der in od. autien an einem Gefäl3 (Kaffeetopf, Backtrog, Dose usw.)
162
nach dem Gebrauch sich bildet zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA kiehpa-sjk. sotbeläggning /
Ra6-belag h tarvas-sjk. tjärbeläggning
/ Teerbelag. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA sjkaltjö J2 41cat'i6), asg
,§ka‘r-adnv; mussla / Muschel, Muschel-schale.
sjkaltjöt J2 gledit'gcbht, neg. åka're k); (opers.) det blir, upp-står sjkaltfr I (unpers.) es ent-steht, bildet sich sjkaltft.
sj kaltjot zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAJ 2 kaleid)ht, neg. acaraco; bli sjkartjas 1. sjkårtjas
(om läder 1. sämskskinn) / sjkar-tjas od. sjkårtjas werden (von Leder od. Sämischleder).
kaltö J 1ca9td.); kal'ma k. kall-källa / kalle Quelle.
kartös J, J2 kårtas, asg lusa g; svalt (om väder på som-maren) / käbi (vom Wetter im Sommer) sitäv mån kaltusav jag vill ha svalt / ich hab es gern käbi.
skaluk (pred.) SG skaluk pred.; NJ HI, J Hl, J' Hl; skalås. karva NG" Havva, npl kälvah; SG kåleva, apl kälvatt; J kåleva, asg kälvay; NG", SG torrt, hårt björkträ (när barken fallit av) / trockenes, hartes Birkenholz (wenn die Rinde abgefallen ist) h NG trävirke som blivit avbarkat och torkat / Nutzholz, das entrin-det und getrocknet worden ist h J torrt björkträ / trockenes Bir-kenholz.
kölvas (adj.) NG kälvas, NG" npl kavasah; SG kälvas, npl Hat-vasa; NJ kälvas, pred.; J ffi; hård, styv, som ej kan böjas (om torrt trä, skor m.m.) / hart, steif, was nicht gebogen werden kann (von trockenem Holz, Schuhen usw.) /;
(även om ögonen, när de falla ihop, tåras, styvna till av rök 1. snöblindhet) / (auch von den Augen, wenn sie zufallen, tränen, starr werden durch Ranch od. b ei Schneeblindheit)h jfr ka l'v a t. karvat NG kålgvat, SG kål6vat; J kål4at, neg. kälva; hårdna, torka, bli helt genomtorr (om trä) / hart werden, trocknen, durch und durch trocken werden (von Holz) h bli styv I. stel (om lem, då man fryser 1.d.) / steif od. starr werden (von einem Glied, wenn man friert od. dgl.) h (om ögonen:) falla ihop, tåras, liksom styvna till (av sömnighet, rök, snöblindhet) / (von den Augen) zufallen, tränen, gleichsam er-starren (aus Schläfrigkeit, durch Ranch, Schneeblindheit) h J mån läv nåv nahkärin, jut mu tjalmeh ållu kal'vih jag är så sömnig, att mina ögon alldeles falla ihop.
karvatit NG", J kedavatit; torka (trans.; trävaror), låta torka (obj.: trävaror)/trocknen (trans.), trock-nen lassen (obj.: Holzwaren) kaVvatam lä åpnas-muorav kieså padjda har låtit ämnesveden torka över sommaren.
karvö NG1 kåNd), npl IcEavc'oh; SG npl käket); J kå/Evco', npl kti/vcoh; vara (handels-) / Ware (Handels-) h husgeråd, bohag (NG1 sg nyttjas kollektivt, plur. företrädesvis på tal om flera hus-håll) / Möbel, Hausrat (NG1 sg wird kollektiv gebraucht, plur. vorzugsweise, wenn von mehre-ren Haushalten die Rede ist) h NG, J kal'vö-kii'så klövjekista, in-nehållande slevar, vispar, tallrikar etc. / Tragtierkiste, grol3e Löffel,
Quirle, Teller usw. enthaltend
(NG) zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAkälvö-tjalk (J ffi) en som skriver upp, antecknar saker,
bokhållare/ einer, der etw. auf-schreibt, verzeichnet, Buchhalter.
kålvös NG5 käkas, asg kavusa; NG13 kants; NJ Hi, J ffi; =
käl-luta lika. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA kärna NG3 kärna, gsg keipmvka;
NG4 npl käpmakiM SG kärna, npl käPmaka; F kärna, npl kCepmaka; J kona, gsg käpnzaka; sko/Schuhh. kåpmakij åta sova med skorna på / mit angezogenen Schuhen schlafen h J käma-suoinaz skohö (att stoppa i skorna) / Schuhheu (Heu, das man in die Schuhe stopft) kärna-vuossa säck i vil-ken skor förvaras / Sack, worin man Schuhe verwahrt h NG, J käma-vuotö nedre delen (bottnen och sidorna i ett stycke) i en sko / der untere Teil eines Schuhes (Sohle und Seiten ans einem Stäck) h kärna-råvv(-suotna) en sentråd som lägges som förstärk-ning (brygga) längs en söm; man syr kors o. tvärs över senan för att sömmen skall bli stadig / ein Sehnenfaden, der als Verstärkung (»Briicke») an einer Naht entlang gelegt wird; man näht kreuz und quer iiber die Sehne, damit die Naht fest werde NJ, NJ 2 kärna-skåvnå skoläst / Schuhleisten.
kamär NG1 kamär; SG kamär, asg kappmarau; F kamärt; J ka-mär, asg kapmaray; NG1 klumpar av ystad mjölk uppblandade med mjölk och något vassla, som kokas upp till ett slags välling, en sällsynt och läcker rätt (ej mesost)/Klumpen von geronnener
Milch, die, vermischt mit Milch und etw. Molke, zu einer Art Milchsuppe aufgekocht werden, ein seltenes und leckeres Gericht (nicht Molkenkäse) 1; SG mes-ost; även sådan som göres direkt av mjölk som spädes ut med vatten, försättes med löpe och kokas; den är ljus, under det den förra är brunaktig / Molken-käse; auch ein solcher, der direkt aus Milch hergestellt wird; die Milch wird mit Wasser verdönnt und mit Lab zum Gerinnen ge-bracht und gekocht; dieser Käse ist hell, während jener bräunlich ist h F kokt ystad råmjölk / ge-kochte geronnene Biestmilch h J ystad mjölk av get eller. ko (ej mesost; kokas och ätes; kallas av svenskarna »sötost»; skall man göra karnår av renmjölk, är det tillräckligt att koka vasslan, se-dan man tagit bort ostklumparna [tjuvhkötz], vilka läggas i ostfor-men och pressas till ost)/geronne-ne Milch, von eiost)/geronne-ner Ziege od. eiost)/geronne-ner Kuh (nicht Molkenkäse; wird gekocht und gegessen; wird. von den Schweden »SilfSkäse» genannt; wenn man aus der Renntiermilch kamär machen will, genfigt es, die Molke zu kochen, nachdem man die Käseklumpen [tjuvhköh] herausgenommen hat; diese wer-den in die Käseform gelegt und zu Käse gepreiSt) h jfr m is så- riepma och misun.
kärna-ruojas se ru ojas. kärna-råvvt NG1 (kärna-)rdvvb.; J käma-r6vvä; om det är två hål i en skobotten, lägger man före lappningen, för att- skona den mellanliggande delen av skobott-
164 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
nen, en zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBArewvå (brygga), som skå-res till efter hålkanterna / wenn
in der Sohle eines Schuhes zwei Löcher sind, legt man vor dem Flicken, um den dazwischen-liegenden Teil zu schonen, eine råmm (Bräcke) aus Leder in den Schuh, die nach den Rändern der Löcher zugeschnitten wird. kämas NG1 aP1 käpmasVt; SG kärnas, npl ktiPmasa; J kärnas, npl käpmasah; belling (skinnet på re-nens ben) / Beinling (das Fell an den Beinen des Renntieres) h J kämas-karsökah pådragsbyxor av renbellingar / eberziehhosen aus »Renntierbeinlingen» kärnas- keiddår'a, se kåddår'17-6
skämaskuddat N G1 skämaskuil-Dat; NJ, J skiimaskuddat; vara blyg och försagd ' i sitt uppträ-dande, när man har något på sitt samvete / in seinem Beach-men schächtern und zaghaft sein, wenn man etw. auf seinem Ge-wissen hat.
kåmatahka NG" kämahtahk; J kämahtlahka, gsg -akec . den del av byxorna, som täckes av sko-banden / der Teil der Hosen, der von der Schuhbändern umschnärt wird h kämatak-muohta snö som räcker ända till övre kanten av sko-banden / Schnee, der bis an die oberste Windung der Schuhbän-der reicht h NG" muohta, tjähtfr kämatahkij mannä snön, vattnet når upp till övre kanten av sko-banden.
kämatahtjat NJ keimatahaat; börja ta på sig skorna / anfangen, sich die Schuhe anzuziehen.
kämatahttjät NJ kämataheäät; börja göra förberedelser att ta på
sig skorna (att sko sig på lapskt sätt är en vidlyftig sak) /anfangen, för das Anziehen der Schuhe Vor-bereitungen zu treffen (sich auf lappische Art Schuhe anzuziehen, ist eine umständliche Sache).
kämatit NG kämatit, SG kä-nzahtt, J kämatit; sko sig / sich Schuhe anziehen h NG ~allt lä vi får lov att sko på oss nu. kammar NG ~mår, SG Hem-mär, J kämmeir; kammare / Kam-men
skämötipnA, attr. -tis NG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA skEt-måhtipnå, NG' skäinco/upmb; SG
attr. skämiihtis; NJ sktimCohttpm, attr. -htts; J2 skämCottpmä, attr. -tts, J skämc'ohtlpmö, attr. -htts; skamlös, som är utan skam / schamlos, wer kein Schaingefähl hat h skämötis smitet mycket skicklig / sehr geschickt h jfr håpötipnA 1.
kämötit se laimutit.
kampa SG ketrapa, asg käm`pau; F kårapa, asg kämpa; J keerapa, asg kiim`pay; kam (hår-)! Kamm (Haar-).
kampå SG keerapli, asg kitm5Eiu; J ka‘rapEt, asg ko‘m<påy; bunt av tyg, vadmal, säckväv, lärft 1.d. / ein Bändel Stoff, Loden, Sack-leinen, Leinwand od. dgl.
kämpal SG kämpa', attr.; F ffi; J kämpa', i sammansättn.: / in Zusammensetzungen gampel-, •
mpel-, keimpal- gammal / alt h kampel-råm må »cIamnialrom» (spritdryck) / »Altrum» (alkoho- lisches Getränk) Kampel-Aira gammel-Aira (en gubbe) / Alt-Aira (ein alter Mann) h kämpat-Läuras gamla Lars (Laurentius,
den 10 aug.) / Alt-Lars
(Lauren-tius, der 10. August). zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA kämpal-läuras se u. kämpal.
kampit SG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAkakint; J kårizpit, 1 sg impf kithaptyw; kamma I
käm men.
kam'sa kam'sä NG" hitmascb, asg kåtdscb; NG8 kånesd.); NG 2 kålngsu, asg kämcsu; SG kionssa,apl kämcsagt; F kånasa, gsg känicsa; J kämasa, asg keinic,§a; SG blodpalt (ej blodkorv) / Blutkla (nicht Blutwurst) /; F blodkorv / Blut-wurst]; J palt, gjord av mjöl och blod, mjölk eller fiskrom / Blut-klo13, aus Mehl und Blut, Milch od. Fischrogen gemacht.
kam'sat J2 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA kamåsat, 1 sg prs kam`sau; tugga sakta och så att
läpparna knappast röras (om en tandlös person) / langsam und in der Art kauen, da 13 die Lippen sich kaum bewegen (von einer zahnlosen Person).
kamcsatit J' kam`satit, kontin. av kam'sat.
kam'sä, kam'su se kam'sa. skamlat SG skametat; NG ffi, NJ Hi, J
ni,
=
skantut. skämuhlt NG, SG skämuh2t; NJ, J, J2 sktimuhat; skämmas, blygas / sich Schämen.kåmutit NG'*kiimeottt.--kiimia" Ut; SG kämutzt; NJ, J ktimutit; skifta färg / andere Farbe annehmen, die Farbe wechseln /: mörkna, bli mörk (NG" om metall och tyg; NJ, J om ansiktet, metall) / dunkel werden, nachdunkeln, anlaufen (NG1 von Metall und von Stoffen; NJ, J vom Gesicht, von Metall).
kanästit NG, SG haniisht; J kaniistd; beta lav, som växer på
trädstammar 1. stenar (katna) / Flechte fresSen, die auf Baum-stämmen od. Steinen wächst (katna).
kanätj (dimin.) se u. katna. kanelit SG kanöhtzt; NJ Hi, J ffi; =kanukit.
kanij kenij NG1 (G) kant), npl kainahah; SG kani, npl kattntha; F knzj, npl keintha; J kant), npl kaiDnihah; underjordisk varelse (i folktron) / unterirdisches We-sen (des Volksglaubens) /; NG kanij-såhk2 nästan som en kanij, d.v.s. utrustad med magisk 1. övernaturlig förmåga; spec. clair-voyant / beinahe wie ein kanij, d.h. ausgerästet Mit magischen od. fibernatiirlichen Kräften; be-sonders: hellseherisch.
sjkänjäitahttR sjkanjäitahh tO NG NG gkältEutahtUt; NJ gkä-riEutahttet; åstadkomma ett klin-gande ljud/einen klingenden Laut hervorbringen.
kanjäl NG2 katta npl haeriala; SG kala npl kattriala; F kariäl, npl kairriala; J kariäl, npl kai-aiala"; tår (ur ögat) / •Träne NG även: droppe, klunk / auch: Tropfen, Schluck /; ij läli tjähtjä ij kanjäl-ke det finns inte vatten, inte en droppe ens.
kanjälkallat NG" kok-Okt/Jat; J kariättallat; fälla tårar / Tränen vergiel3en.
kanjäftit NG kariårtit, SG ka-riältzt, J kanärtzt; tåras (om ögat) / tränen (vom Auge).
sjkanjijtit skanjijtit NG gka-lietit, SG skariztlt; NJ gkaright, J åkarittit skaria2t; J 2 gkahiitlt; NG klucka I. höras svagt (om ström-mande vatten under isen) /gluck-
166
sen, leise hörbar sein (von unter
dem Eise strömendem Wasser) zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
vir'k" sjkanjijta tdp strömmen kluckar där; NJ genljuda, ge eko / widerhallen 1; värre, vuopmö sjkanjijt berget, skogen ger eko; J, J2 klinga till plötsligt eller hårt
/ plötzlich od. tant erklingen. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA kanrkahlt NG
kaKkaInt—kaiii-kahtt; NG" karinaInt; F ffi; SG
karinahit; J hauiakahtt; NG ligga och dra sig / sich strecken, sich rekeln /; J ligga utsträckt (t.ex. om en smal udde I. landtunga, som sticker ut i en sjö) / ausgestreckt daliegen (z.B. von einer schmalen Landspitze od. Landzunge, die sich in einen See hinausstreckt). sjkanikar NG gkilåkar, npl
gkith'karah; NJ gkEtkikar, asg gkaåa-karay; J, J2 näkrhar, asg
kara'; NG NG långa grästrådar 1.d. i juomöh 1. annan skedmat / lange Grasfäden od. dgl. in juomöh od. in ähnlicher Löffelkost NJ, J, J2 något som är långt och ligger utsträckt / etw. was lang ist und ausgestreckt daliegt sjkånjkar-jäurätj långsträckt tjärn / lang-gestreckter kleiner Waldsee I; sjkäufkar-jåkåtj liten fjällbäck som sträcker sig ned efter hela fjällsluttningen/kleiner Bergbach, der sich den ganzen Bergabhang hinunterzieht.
(sfikäntkatit NJ gkiiIgkahtzt, J käjig kahtzt, J' gkEtkikattt; breda ut sig på längden (Lex. en ren-hjord) / sich in die Länge ziehen (z.B. eine Renntierherde) ällö sjkåntkat hjorden breder ut sig i en lång rad (jfr kår`katit 1) / die Herde dehnt sich in einer langen Reihe aush gå, sträcka sig
(om en gångstig, sjö I.d.) / ver-laufen, sich hinziehen, sich strek-ken (von einem Fapfad, See od. dgl.) h jfr kån`katit.
kanjkitj NG karilag, SG karilat§; NJ in, J ili; lat hund (som bara går efter husbonden)/ fauler Hund (kr immer nur hinter seinem Herrn herläuft).
(sj)kanrkö NJ .7:åriJ1c6.), J Hug-h), J 2 åkäli• rk6); som är utsträckt, lång, avlång / was ausgestreckt, lang, länglich ist /; sjkanfkö täggö•
avlång löpmage (d.v.s. från en ren, vars fett inte fyller löpmagen; om en fet ren säger man: töutij tåkköv fyllde löpmagen med sitt fett; då blir löpmagen rund:
jeir'på 1.40 I länglicher Lab-magen (d.h. von einem Renntier, dessen Fett den Labmagen nicht ausfilllt; von einem fetten Renn-tier sagt man: /milj - - es fine den Labmagen mit seinem Fett aus; dann wird der Labmagen rund: jår'pd tåggö).
(sj)kanj`kök NG13* kärikiohk, SG
kältlecok,NJgkåriJkåhk, J kålighOlk, J 2 gleåriJkåhk; NG, SG med fett fylld löpmage, när den icke är alldeles full (av fett) / mit Fett gefillIter Labmagen, wenn er nicht ganz volt (von Fett) ist h J, J2 (adj.) som är avlång 1. breder ut sig på längden / (adj.) was läng-lich ist oder sich in der Länge ausdehnt.
(spkanfköt (adv.) NJ gkålia-kåht, J kålidkcåht, J 2 keortakcDht;
i utsträckt ställning 1. läge / in ausgestreckter Stellung od. Lage!;
sjuohpan lä sjk. lasson är sträckt (ej hoprullad) / der Lasso ist
ausgestreckt (nicht zusammen-gerollt).
kanjkuk NG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAkarikuk; NJ J Hi; = kanjkitj; även: styv,
stel, t.ex. om trävirke, som ej låter böja sig / auch: steif, hart, z.B. von Nutzholz, das sich nicht
biegen zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA skanläkän NG skanläkån, SG
skanläktin; NJ Hi, J HI; schar-lakan(srött e.d.)/scharlachrot (od. dgl.)/; sk.-ruu'ta scharlakansrött kläde / scharlachrotes Tuch.
kanna SG känna; J kåkna, asg hännau; nytta / Nutzen J if läh tuiste k. av dig har man ingen nytta; SG if täina könnait ané man har ingen nytta därav.
kånnatipmN attr. -tis NJ, J kännahtzpmä, attr. kännahtis; odug-lig / untauglich.
kånnatit NG' neg. i' kånnaht; NJ kännahtit, neg. keinnahta; J ffi; gagna, löna sig / niitzen, sich lohnen kannat, if könnata det lönar sig inte / es lohnt sich nicht 1; jfr kånnRit.
kånnUit NG neg. ii kännåhta; SG kännättt; NJ, J kiinnhtzt; gagna, löna sig / nötzen, sich lohnen h J vara till nytta, göra nytta / von Nutzen sein, niitzlich sein h NG, SG, NJ if känn-eta det lönar sig inte, lönar inte mödan / es lohnt sich nicht, lohnt nicht die Milhe h J if Lat påna kän-naah den hunden gör ingen nytta / der Hund ist zu nichts niitze. kannu NG kannu (trycksvagt), SG kånnu, F kåiinu, J kähnu; kan-ske / (schwachtonig) vielleicht /; J kännu tal åska; kanske jag köper.
kanså NG8 kaså; J 1H; håjös k. de fattiga / die Armen.
skanta J skata, asg skädtau; mönster, modell att skära till efter (miestar, min`star)/ Mu-ster, Modell zum Zuschneiden.
kan'tå J kan'tä, npl kåhtäkah; så kallas de två första veckorna i maj, den förra vuostas k. (första k.) eller kuosta-kan'tä (kall-k.), den senare maop k. (senare k.) eller sjkihtjö-kan'tä (sjlåhtjö= lös avföring — fåglarna ha lös av-föring under parningstiden); en-ligt andra menas här sista veckan i april och första veckan i maj / so werden die beiden ersten Wochen im Mai genannt, die erste vuostas k. (erste k.) od. kuosta-kan'tä (Kalt-k.), die zweite map k. (zweite k.) od. sjlåldjö-kan'tä(sjleihtjö = weiche Losung [Kot] — die Vögel haben während der Paarungszeit eine weiche Lo-sung); nach anderen Angaben ist damit die letzte Woche im April und die erste Woche im Mai gemeint.
skantöt NG Hi; SG skanntCot; NJ Hi, J ffi; J2 skafitåht, 3 sg impf skan'tål; = skantut.
skantötit NG skadtåt?t; NJ ffi; J skaiitiotzt; göra ofog, ohägn (om barn) / Unfug treiben, etw. an-stellen (von Kindern).
skantuhit NG skanctuhit;NJ J ffi; = skantötit.
skantus NG skatus, attr.; NJ Hi; J skatus, attr.; odygdig, som gör ofog / ungezogen, wer Unfug treibt.
skantut NG skadtut,NJ skaittut, J shafitut; NG bråka / Lärm rna-chen h förstöra saker och ting
168
(om barn) / allerhand (Sachen) zerstören (von Kindern) h J, J2 fördriva tiden med onyttiga ting, gå sysslolös / die Zeit mit un-nätzen Sachen vertreiben, unbe- schäftigt sein NJ2 ställa till upptåg / Possen treiben, Unsinn machen h driva, skoja med ngn / jdn foppen, aufziehen, zum
besten haben h NJ4 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA skantujiv må-n& taina kliikä kiippäin jag
sko-jade med barnet och smorde det
med »kloka gubbens liniment». zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA skantutit NJ skantutzt, J
skanc-tuta; kontin. av skantut. kanukaddat J kanukaddat, ite-rat. av kanukit.
kanukahMt NG 3 sg prs kanu-kahttå; J kanukahttbt; låta stanna, stoppa / anhalten lassen, zum Stehen bringen, stoppen h göra, att någon stannar / jdn zum An- halten bringen (opers.) det är möjligt, görligt att stanna / (un-pers.) es ist möglich, tunlich, Halt zu machen h NG kal jur kana-kahttä det är så pass (bete, gräv) att det lönar sig att stanna.
kanukit NG' kanulat, 3 sg prs kanuk; NG 3 sg prs kanuka; SG, NJ, J kanuk2t; stanna (intr.) / bleiben, verweilen, Halt machen. kanutit NG" kanutlt; J, J2 kanut2t; = kanukit.
kahpa NG" asg kapå; SG hahpä; F kdkpa kapa, asg ka`ptiy; J kåpa, asg kapåy; NG13, F grädden på tätmjölk / die Sahne auf fadenziehender Dick-milch kahpa-äpmr filbunke / dicke Milch h J grädde / Sahne. kähpälussjat NG kähpälurs'at; J }H; k. månå klippa av navel-strängen på ett barn, se kah(p)-
p iEi 1 u s sj at! die Nabelschnur eines Kindes durchschneiden, siehe k. kahpa-1ädtpNG13 kakpa-leiM, SG kahpa-lödd§ö, J kaitpa-Mninå; kavlugnt (då vattnet ligger jämnt som grädde) / ganz ruhig (wenn das Wasser glatt wie Sahne da-liegt).
skäpän NG sloäpån, npl -ah; SG skäpän, asg skriprinau; NJ skäpän; J2 skäpån, gsg -a; lapp-hyvel med vilken man hyvlar spån (spåtnasah) att styva bel-lingar med / Lappenhobel, mit dem man Späne (sp.) hobelt, die, auf die Beinlinge (Felle von Renn-tierbeinen) gelegt, das Einrollen derselben verhindern spånas- skäpän id.; NJ, J fielus-skäpän id.; Ne svidö(i)-skäpän id.
kahpanis J kahpams, npl kah-panisä; (mest plur.) falaska / (meist plur.) Flock-, Loderasche. kähpär SG kähpär; J kiihpår; SG den som skrattar för sig själv / einer, der still vor sich hin lacht h J skämtare /Spalnacher. (s)kapås NG skapås, npl skah-pasah; NG13 npl skahpasah; SG kapris, npl kahpasa; J kapris, npl kabasa (vanl. plur.) / (meist plur.) h falaska / Flock-, Loder-asche I; kutna-skahpasah id.
käpas-stahkka se käsva-stahkka.
kahpatahka NJ, J, S.1c kalt-pahtahka; »hoppa» (subst.), det »hopp» som en 1. flera trådar gör över andra trådar vid vävning (när man vill framställa olika slags figurer)/»Häpfer», der »Sprung», den beim Weben ein Faden od. mehrere Fäden fiber andere ma-chen (wenn man verschiedene
Muster herausbringen will)/; jfr kahpatit 1; hopp, gupp som man hoppar över i en skidbacke / der Absatz (Schanze), woräber man auf einem Schiabhang
(Sprung-hägel) springt. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA kahpatit NG 1H; SG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAkahpatit; NJ, J, SJ 2 kahpahtd; låta den
ena tråden göra ett »hopp» (= kahpatahka, se d. o.) över den andra för framställande av olika figurer vid bandvävning / beim Bandweben den einen Faden einen »Sprung» (= k., s. d. W.) äber den anderen machen las-sen, um verschiedene Muster
her-auszubringen zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAI; pättift kahpatit väva band på följande sätt:
rän-ningsgarnets ena ända fästes vid något stadigt föremål, den andra vid väverskans bälte eller kring hennes liv; alla ränningstrådarna äro därförut trädda genom sjnjisj-köm (bandvävskeden); rännings-trådarnas »hopp» åstadkommes på olika sätt: 1) de trådar som skola »hoppa» lämnas med än-darna närmast väverskan lösa, så att de efter behag kunna kastas upp eller ned; 2) man fäster små trådstumpar, som äro försedda med en garnklump eller ett litet nystan i nedre ändan, vid ifråga-varande ränningstrådar för att med hjälp av trådstumparna kunna dra ränningstrådarna upp eller ned (garnklumpen skall för-hindra att de små trådstumparna trassla till sig); 3) man använ-der en blyertspenna eller en trä-sticka med vilken man höjer eller sänker ränningstråden, • medan man sticker vävspolen (kapa) igenom / Band auf folgende Art
und Weise weben: das eine Ende des Kettengarns wird an einem festen Gegenstand befestigt, das andere Ende am Gärtel der We-berin od. um ihren Leib; alle Fäden des Kettengarns werden schon vorher durch s. (den We-berkamm, das Rietblatt) hin-durchgezogen; der »Sprung» des Kettengarns wird auf verschiedene Art und Weise herbeigefährt: 1) die Enden der Fäden, die »hilp-fen» sollen, kommen ganz nahe der Weberin zu liegen und blei-ben lose, so dal3 sie nach Belie-ben auf und nieder geworfen werden können; 2) man bindet kleine Fädchen, die am unteren Ende mit kleinen Garnballen od. mit einem kleinen Garnknäuel versehen sind, an die betreffen-den Fäbetreffen-den des Kettengarns, um mit Hilfe der Fädchen die Fäden des Kättengarns auf- und nieder-ziehen zu können (der Garnballen soll verhindern, dal die kurzen Fädchen sich verfitzen); 3) man benutzt einen Bleistift od. einen Holzspan, mit dem man das Ket-tengarn in die Höhe hebt od. hinunterdräckt, wiihrend man die Webspule (kapa) hindurch-steckt.
kahpatit J loahatzt; NG, NG" se kahppatit; iter. av kahppat.
kaptit-lädt0 J zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA1cap-it-P(4P kahpa -1.
skiihiA NG, SG skähpö; NJ skähpö, asg skiipka.; J HT, J2 Hi; NG, SG rönn / Eberesche, Vogel-beerbaum /; NJ rönnbark som man förr i tiden skrapade av till foder åt getterna / Ebereschen-rinde, die- fräher abgekratzt und
170
den Ziegen als Futter gegeben
wurde. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA kaher NG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAkaitpör; SG kaistpör,
gsg kalwöra; F kakper`; J kahp. ör, gsg kahpöra; mössa / Mfitze puttastahka, tjuhppa, k.-vier'ke, k.-(h)ål'på, k.-årite se puttastahka, tjuhppa,
(h)ål'p, år't.
kahlArahttä (abess.), attr. -ahMs NG kahpbrahttå; F kaXpb-raxiå; J kalpöraÅtä, attr. -ahtbs; utan mössa / ohne Miltze.
kapNtit NG1 kapöstit, NG13 kapäst2t; F }H; SG, J kapästd (J dock hellre: pakästzt); NG1 plocka ett tag, rycka bort en fjäder / einmal rupfen, eine Feder aus-rupfen h J häftigt rycka lös eller av / heftig los- od. abreil3en, aus-reiBen.
kahpa NG1 kaltpbt; NG" kah-påt, 2 sg imp. kap"; SG kaitpät; J kaböt, 1 sg prs kapåy; NG' plocka (fågel) / (einen Vogel) rupfen NG13, SG plocka (fågel, bär, ved etc.) / (Geflägel) rupfen, (Beeren) pfläcken, (Holz) lesen; J plocka, rycka lös (helst säges pahköt, se d. 0.1) / rupfen, ab-reiBen (meistens wird pahkät ge-sagt, s. d. Wort!).
kähpnit SG kähpöhtit; F Hi; J kähpöhtit; SG skratta för sig själv / vor sich hinlachen h J skämta med ngn (ack.)/ mit jdm scherzen (acc.) h te sij mu
kåh-pötin då skämtade de med mig. skåpi NG skäpt; NJ ffi, J ni; =skåhppa.
kähpit P kähint; kapa (av) / kappen, abkappen.
kapmå NG13 kå'pmå, kämä-kövhtö (obsolet); SG kOppmå, gsg
kämä; J kåpmå, gsg kämå; torv-kåta av björkstammar täckt med näver och torv (i samma fason som tältkåta); kallas också lau'nft-kåhtå (NG13 ) Torfhiitte aus Bir-kenstämmen , mit Birkenrinde und Torfsoden .gedeckt (in derselben Form wie ein Lappenzelt); wird auch I.-k. (NG13) genannt.
skåpmahit P skäpmahtt; skäm-mas, blygas / sich schämen.
käpmakasss se kåpmakis-s kåpmakis-s.
käpmakiss -s NG13 npl laipma-kusäh; SG npl käpmak2sä; J käp-makassgs, apl käpmakassåd; ämne till sko / Material för Schuhe J mån åståv kuouhtijt, kålmåit käpmakassäit jag köper ämne till två, tre par skor (d.v.s. bottnarna och överlädret; det övriga har man själv) / ich kaufe Material fiir zwei, drei Paar Schuhe (d.h. das Unterteil und Oberleder; das iibrige hat man selber).
käpmat, attr. kabmis NG attr. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA kitbmts, SG kObbnits; J käpmat,
attr. kåbBm?„s; mörklagd, märklett (om människor) / von dunkler Gesichtsfarbe, dunkel im Ge-sicht h NG, SG kabmis-varåk mörklett / von dunkler Gesichts-farbe h J kabmis muohtö mörk-lagt ansikte / dunkler (Gesichts-) Teint h NG kabmis il'mö halv-mörkt mitt på dagen/ Halbdunkel mitten am Tage.
skåpmat (pred.) .12 skåpmat, pred.; NJ Hi, J HI; skamsen / beschämt.
skapmätit SG, H skåPnititit; NJ skOpmäht, J skåpmätzt, J 2 ska‘pmätit; bli skamsen, skäm-mas / beschämt sein, sich schå-
men /; J' zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAskap:näta tjalmijtat drkus skäms ögonen ur dig! /
schäm dir die Augen aus dem Kopfl
kapmt" NG kapmb, gsg kam; NJ, J (ki/W-)kam, npl -kamp; (lång) fågelfjäder / (lange) Vogel-feder.
kapme, attr. -is NG" kåPma, attr. -1,s; SG, H 1cetpm-0, attr. -/s; F Ick'pmbl; J /duorna, attr. -28; underlig, konstig, egendomlig / wunderlich, absonderlich, eigen-tfimlich.
skapmö NG1 skåpnå; SG, H skit/mu:a, gsg skäm6); NJ ska‘pmea, asg 'skånubw; J' skcipBmco, asg skämiow; skam / Schande.
skapmök J2 skoipmåhfr,, pred., attr.; NJ im, J ffi; skamlös, som är utan skam / schamlos, wer ohne Scham ist.
skapmais (attr.) NG skåpntio-kts, SG skåpm6Vas, NJ skeipmdkes, attr.; J ffi; J2 skåpnicans, attr.; skamlig, vanhedrande, neslig / schändlich, entehrend, schimpf-lich, schmachvoll /; NJ skapmökis par'kö något (som man sysslar med) som är skamligt / etw. Schändliches (womit man sich abgibt) /; J' även: som lätt blir skamsen / auch: wer sich leicht
schämt. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA kapmötit NJ komcDtd; J ili;
göra mörklagd, »bryna» / dunkel machen, »bräunen» I; pei'vå kap-möt muotöv solen bryner ansiktet (solbränna) / die Sonne bräunt das Gesicht (Sonnenbräune) /; göra att metall ergas / Metall sich mit Grfinspan fiberziehen lassen. skäpmuhit NG HI; SG shAP-
mu/ut; NJ, J, P skiipmuhit; skäm-mas, blygas / sich schämen.
kapnjak NG' kapriahk; SG, F, NJ kapriak; J ffi; skygg (om ren) /schen (von Ren n tieren)/;
kärren som skyggar för släden /Zugrenntier, das vor dem Schlit-ten scheut.
kapnjastallat NGlkapriastallat; NJ, J kapriastallat; NG1 =kab'-njasit; NJ, J skrämma renar med ett skynke 1. med händerna (för att mota dem åt ett visst håll) / Renntiere scheuchen z.B. mit einem Stäck Zeug od. mit den Händen (um sie in eine be-stimmte Richtung zu treiben).
kähpö SG kähp6), asg käpcDou; J kähpea , asg käpcbw; kappa (även prästkappa) / Mantel (auch Talar nach schwedischer Mode).
kahpöt NG" kahpcot, SH kak-pcot; J kaÅpeot, neg. kapia; (av)-sätta grädde (om mjölk) / Sahne ansetzen (von der Milch).
kahppa NG ffi; SG kahppa; NJ HI, J ffi; ruta (mönster) på band / Viereck, Karo (Muster) an Bändern.
skahppa SG skåkppa, gsg sicäh-pa; NJ ffi, J ili; = skäpi, skåhppa.
kahppai (adv.) SG kapvin; J kahppa; F (ordet finnes) / (das Wort kommt vor) /; i kapp / um die Wette.
kahppalis J kahppabs, pred., attr.; duktig att hoppa / wer gut springen karm.
kahppat SG, J kahppat; hoppa (uppifrån och ned) / springen (von oben nach unten).
kahppatit NG* kahatzt, NG"* kahpaht; SG kahppatzt och halm-
172 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA patt; J kahppatd; hoppa (en
gång), ta ett hopp! springen (ein-mal), einen Sprung machen /; NG kahpata tal jur påssä det är nätt och jämnt man når att hoppa
över (stiga kan man inte alls). zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA kahppNidp J kåhppölmbö; som
biträder vid förlossning / wer bei der Entbindung Beistand leistet. kahpp-elit J kåhppait = kahp-pölussjat.
kah(p)pgussjat SG kähpaugat, J kjthppNugat; biträda vid för-lossning / bei der Entbindung Beistand leisten.
skahppö NG8 skåhppein NG13 dimin. skEthpug; SG skåhppco, npl skap; NJ skappcD, asg ska,-pd.n,v; .12 ska'hppc-o, asg skithpeow; vt/ost/i-sk. ostform av trä / Käse-form aus Holz I; vuodja-sk. smör-ask / Butterdose.
kahpput J zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAkåhpput, 1 sg impf kåhppupw; skämta / scherzen.
kapM kakM NG' asg kält`tå; N G 2 kålt`Q, aplkäletzt'J;NG3 kåkxtb, gsg kiikxtö; SG kåktå käptö, asg kiiptö,u; Risappi kåp`M, npl käpW; NJ kåb8tö, asg kiiptku; J kitp9otb-, gsg käffl; lapsk kolt (både för män och kvinnor) / lappischer »Kolt» (bis zu den Knien oder darfiber reichender Leibrock vom Schnitt eines Hemdes oder einer Russenbluse, der von Männern wie Frauen getragen wird) /; NG, SG rock i allm., även av svenskt snitt / Rock i. aug., auch nach schwedischem Schnitt.
käpfais kiiktais NG13 käld-Mbs, SG käptålas, J laiptbhk2s; en som är klädd i lappkolt / einer, der mit einem »Lappenkolt» be-kleidet ist (siehe kap t)/; k. påhitt
det kommer en som är klädd i kolt.
sjkaptjä .12 §kapTeko, npl .kap-t'&; snabb renoxe 1. häst/schnel-ler Renntierochse od. schnelles Pferd /; även: snabb människa / auch: schneller Mensch.
kaptäila NG8 kaptiiina, gsg kapteilna; J kaptliena; kapten / Kapitän, Hauptmann.
kapus NG kapus(-kuksä); NJ ffi, J Hi; slev /grol3er Löffel (meist Koch- oder Schöpflöffel), (Holz-) Kelle.
kaputit J kaputd; ligga kav-lugn och blank som grädde (kahpa) — om en sjö (kaput jau' It) I ganz ruhig und blank wie Sahne (kahpa) daliegen — von einem See (kapat jau' rå) gesagt.
skähputj (dimin.) se s k a hp p ö. kära- SG kära-Mg; NJ J kära-egg; blöt myr, där det finns fastare strängar, efter vilka man kan gå över / nasses Moor, auf dem es festere Bodenstreifen gibt, auf denen man hinfiber-gehen kann.
karä NG kar:ä-9'42a; id karral- -kanaln; NG13 ka99aku4 lä; SG kariti-rlitna, karrakm lä; J karEth, karrakvn lä; fettlager (på ryggen hos renen), ungefär av en knivryggs tjocklek / Fettschicht (auf dem Räcken des Renntieres) ungefähr von der Dicke eines Messerriickens I; karä-räi'na ren som har ett sådant fettlager / -Renntier, das eine derartige
Fett-schicht hat I; län påhttsun lä unna karei den här renen har bra litet fett / dies Renntier hat sehr wenig Fett (an sich) I; kar-
rakijn lä har ett fettlager som karå I hat eine Fettschicht wie karå I; vehi karrakattjain lä har
mycket litet fett! hat sehr wenig
Fett. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA karåituvvat NG karältuwwat,
SG karättuvvat; NJ, J karältuw-wat; bli ungefär så fet (på ryg-gen) som anges under k a rå (om renen)/ ungefähr so fett (auf dem Riicken) werden wie unter karit angegeben ist (von Renntieren). kårak NG13 kärahk; NJ HI; J kårak; tuvig, ojämn / höckerig, uneben kårak jiegge myr med hårdare ryggar och tuvor mellan de sanka ställena / Moor mit festeren Erdriicken und. Bulten zwischen den sumpflgen Stellen. kårhak kährak NG' käRrahk;
J m; k. innarra krokigt, kvistigt träd (jfr kår[h]ök) / krummer, verzogener, ästiger Baum.
kårån SG, SÖG kärän, npl käråna; J kärn, gsg -a; karl
/ Mann.
käras NG, SG iness.- sg kår-rami; NJ, J kåras, iness. sg kår-rasat; något att surra om ngt med / etw. zum Umwickeln; kåras-karltsa kårun 1, kåras-kieris
släde med omsurrad last; (iness.) i insnört, nedsurrat och packat tillstånd / in eingeschnörtem, fest-gesorrtem und verpacktem Zu-stand h körrasin vuodjet köra in-snörd (i lappsläden) / (im Lap-penschlitten) eingeschniirt und eingewickelt fahren.
kårastahka NG kårastahk, SG•
kårasta, NJ, J kårastahka; något, varmed man snör in något / etw., womit man etw. verschniirt spec. rep, med vilket man snör
fast lasten i ackjan / bes. ein Seil, mit dem man die Last im Lappen schlitten festschniirt.
skårastit NG", NJ, J, J' skli-rastd; NG1 kasta långt bort / weit wegwerfen NJ, J, J2 slå till (med käpp eller dylikt) / zuschlagen (mit einem Stock od. dgl.).
kåratallat J kärahtallat; surras, bindas fast (om klövjekistor, bo- hagsting m.m. vid flyttning)/ fest-, gesorrt, festgebunden werden (von Tragsattelkisten, Hausgerät usw., beim Wanderzug).
käratit J kåratlt, kontin. av kårrat.
karåtit J karätit; svära till (kort, plötsligt, en gång) / los-fluchen (kurz, plötzlich, e i n mal)/; jfr karrötit.
kåråtj NG" ktieäg; J kårtii, gsg
kärätUa; (dimin. av kärr) liten matskål (av trä) / (dimin. von kärr) kleiner Elnapf (aus Holz) I; unna kärätj id.
kår(h)k NG" käek, SG kårhök; J härölgo,. npl Idtröhkah; SG av- huggen gren, kvist / abgehauener Ast, Zweig h J (plur.) kullfallna träd, stubbar, kvistar o.d. (som är till hinder) i skogen och på sjöbottnen / umgefallene Baum-stämme, Baumstiimpfe, abgebro- chene Aste (die im Walde und auf dem Seeboden hinderlich sind) h NG" kårek-rnon'tsök kvis-tigt, krokigt träd (?) / ästiger, ge-krömmter Baum (?).
kär(h)kis (attr.) SG kårhälas, J kåröhkis; kvistig, krokig (SG tät, grenrik) — om träd / ästig, krumm, verdreht (SG dicht, reich an Asten) — von Bäumen. •
174
(obsolet) gaffel (att äta med) /
Gabel (als E13gerät). zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA karstit NG13 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA kaQåstit; SG, J
karåstzt; riva, rista en skråma i hullet (subj.: en kvist 1. något annat vasst) / eine Schramme ins Fleisch reilSen, schneiden (subj.: ein Zweig od. etw. anderes, was scharf od. spitz ist).
kårauhtttt, kårauvvat se kä-r i t - kärv- (i sammansättningar): / (in Zusammensetzungen): NG käre-hCimån, SG kärgw-håntbt, J IctirNehåkmön lä är i fylla, (SG) är halvfull / ist im Rausche, (SG) ist halbbetrunken NG13 leår6- ulma J leår4-alma§ fyllerist, (J) halvfull, ej fullt nykter människa / Trunkenbold, Säufer, (J) ein halb betrunkener, nicht ganz nfichterner Mensch NG1 kär-rmin, SG kärrmin, J keirrimin lä är berusad, påstruken, något onykter / ist betrunken, hat einen weg, ist etw. angetrunken.
karhijtit "-, kåhrijtit",kårhijtit NG 1c6h`rayht, NG1 kältetit; NG13 k6Qhatt, 3 sg prs kiVitt4r, k62heta; NG" körhiitit; SG karintat; F hålvtat; NJ 2 Unita; J karlatit leårhdtt; snarka / schnarchen NG även: harkla / auch: sich räuspern, verschleimt sein, rö-cheln.
kårituhttki NG"' kkåhtuhttåt, J käntultttbt; supa någon full / jdn betrunken machen h berusa (t.ex. om brännvin) / berauschen (subj. z.B. Branntwein).
kårituvvat NG IcEieåhtuwwat, SG leårituntat, J leårttuwwat; bli berusad, full/betrunken werden
NG supa sig full / sich betrinken, besaufen.
kaijä NG haefd, gsg karjä;. korp (Corvus corax) / Rabe jfr karränis, kar'htji.
skaijä NG skår ä", ack. skå-1'60; NG8 skåndh), ack. (med sing. bet.) / acc. (mit sing. Be-deutung) / skiir8g7t; SG skärjä , skårjä, apl shärjätt; J, J 2 skårpjet, (vanl. plur.) / (gewöhnlich plur.) skeirjäh; NJ skår"jä npl skärjäh; 1. sax / Schere h 2. SG, NJ, J, J2 (ej NG1) örmärke bestående av en saxliknande inskärning i spetsen av örat; nyttjas mest i för-bindelse med tjäUs (tjälästahlea) och rai'leö (jfr suorr) / (nicht NG1) Ohrenzeichen, bestehend aus einem scherenähnlichen Ein- schnitt in der Spitze des Ohres; wird meistens in Verbindung mit tjälés (tjälästahka) und rai'kö (vgl. suorr) angewendet h jfr skar'.0.
skårjak NJ, J, J2 sleärjah; 1. ren med skar'jä-örmärke / Renn- tier mit einem skar'fri-Ohren- zeichen /; 2. J, J2 (ej NJ) prydd,. utsirad med skar'ft I (nicht NJ) geschmfickt, verziert mit skarjä I; skärjak kapte kolt som är prydd med skar'ft (se skar'.0 2) / mit skartjå verzierter »Kolt» (kapt0, (s. skar'j 2).
skar'p NG8 skår9(h), ack (med sing. bet.) / (mit sing. Bedeutung)/ skårEg't; NJ Hi; J skår80; skårejö, asg sktirj4; 1. NG8 skar'jä; 2. J, J2 utsirning av kläde på utsidan av kragen, nedre kanten av ärmarna och i bröst-öppningens kanter i en kolt, ut-sirning i en tobakspung 1.d. /
Gekräusel, Verzierung aus fei-nerem Wolltuch an der AufSen- seite des Kragens, an der unteren Kante der Armel und an den Kanten des Brustausschnittes des Lappenkoltes, Verzierung an
ei-nem Tabaksbeutel od. dgl. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
kar'pl
NG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAkåtja, SG kåtja;J
kår9/, npl kårejblah; ryss (sä-ges även om en våldsam och oregerlig person) / Russe (wird auch von einem gewalttätigen, schwer in den Schranken zu haltenden Menschen gesagt) /; J kar'fdij tjutas skaror av ryssar, ryska fiender / Scharen von Rus-sen, die russischen Feinde.kar'plahttki
J kårsiblahttbt; bära sig åt som en ryss / sich wie ein Russe benehmen /; te tal tat tanne karIelahttii, jat kai'hka jiunah hähttujih vuol'ket den här bär sig åt som en ryss (= upp-träder våldsamt och egenmäktigt), så att allt hans tjänstefolk måste ge sig i väg / der da benimmt sich wie ein Russe (=fritt gewalt-tätig und eigenmächtig auf), so dal alle seine Dienstboten davon-gehen mässen.kar'01-pådnå
NG'3 kåkb/-p64na; J Hå; mycket gräsrik tuva / sehr grasreiche Bälte (in einem Moor).
kårcka J, J2
kärVta, gsg kår8h-kaka, pred., attr.; besk (om hård-bränt kaffe och brännvin) / bitter (von zu starkgebranntem Kaffee und von Branntwein).kärckahit
J kär`kahit; tycka att något är beskt (kår`ka) — med ack. / etw. bitter (kärk`a) finden — mit acc.kaikahit
SG kår8kalat, J kåra-Mit; ligga utsträckt (om ting, t.ex. ett snöre; även om människor) / ausgestreckt liegen (von Gegen-ständen, z.B. von einer Schnur; auch von Menschen).
käikas
NG1 kärckas, npl kårah-kasah; SG kår`kas, gsg kårehkasa; J kär`lcas, npl kår"hkasah; snöre, rep (att binda fast saker med, när man flyttar) / Schnur, Strick (zUm Festbinden von Gegenstän-den, wenn man auf der Wan-derung ist) /; J karIkasin vuodj-et köra, sittande insnörd (i lapp-släden) / (im Lappenschlitten) eingeschniirt sitzend fahren.karlkat
SG kår8hltat, 1 sg prs kärVcau; J kårahkat, 1 sg prs kägltay; SG binda fast / festbin-den /;J
snöra in benen (när man skall åka i lappsläde) / die Beine (einwickeln und) einschniiren (wenn man im Begriff ist, im Lappenschlitten zu fahren).kårlatis
SG käl-c/mbs; J Hi; lång rad av något / eine lange Reihe von gleichartigen Dingen.kaikätis
J kår"kätts, gsg -å; rad av något (av efter varandra följande ord [= mening], följd av berättelser, rad av föremål, efter varandra följande människor etc.) / Reihe von gleichartigen Sachen (von aufeinanderfolgenden Wor-ten [= ein Satz], eine Folge von Er-zählungen, eine Reihe von Gegen-ständen, von hintereinander her-gehenden Menschen usw.) I; lej tal åbbå k. det var en hel rad / es war eine ganze Reihe.kriikatit
NG'm kär`kahtit, SG kär`kaht, J kär`lcahtzt; gå i rad efter varandra / in einer Reihe176 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA (im Gänsemarsch) hintereinander
hergehen.
kår`katit J zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAkär`kaht; snöra in benen i körsläden, när man skall
till att köra med ren / die Beine in dem Fahrschlitten (einwickeln und) eMschnären, wenn man im Begriff ist, mit einem Renntier zu fahren /; kär`katit juorkijt vuod.km-kierrisij id.
kailiS J kår`kbs. asg kårvkåu; rad av efter varandra gående renar / Reihe hintereinander ge- hender Ren ntiere /; keikär-karWs rad av renspillning (kälar), ut-visande var renar gått fram / Streifen von Renntierlosung (kö-lar), die den Weg zeigen, den die Renntiere gegangen sind.
kirckijtit .12 kärclattlt, smaka beskt (om hårdbränt kaffe och brännvin) /bitter schmecken (von scharfgebranntem Kaffee und von Branntwein).
kaikö NG1 kåre/ed), npl kår7ceoh; SG kårek6); J kår8k6), asg kår`kenv; NG1 långsmal, låg torr höjd med nödvuxen björkskog omgiven av slät kal mark (god renbetesmark) / langgezogene, schmale, n iedrige, trockene Anhöhe mit verkriippel-tem Birkenwald, umgeben von ebenem, kahlem Boden (guter Weidegrund fär Renntiere)/; NG" mindre sträcka torr mark på myr 1. mellan myrar / kleinere Strecke trockenen Bodens auf einem Moor od. zwischen Mooren /; SG torr mark utefter stränderna av myrar / trockener Boden an den Rän-dem von Mooren 7; J torr, hård mark fläckvis i ett annars sum-pigt och myraktigt land, även utefter stränderna av en blöt myr
/ stellenweise auftretender trocke-ner, fester Boden in sonst sump-flgem und moorigem Gelände, auch an den Rändern eines tias-sen Moors.
kaiköt (adv.) J zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAkårdhaht, i rad (efter varandra) / in einer Reihe
(hintereinander).
karlkötit NG karahkcbtit; NJ, J karahkiatit; harkla, rossla / sich räuspern, rasselnd atmen, röcheln. karcijältallat NG karcy Oanat; NJ ffi, J n; ligga stödd på arm-bågen / auf den Ellenbogen ge-stätzt liegen.
karVe NG1 karel; SG karl, npl kareyöla; J kar€0, gsg kara-
la; armbåge / Ellenbogen /; J kar'yäl-pieMn vällahit ligga stödd på armbågen /auf den Ellenbogen gestätzt liegen.
kanOltit SG karyåltd; NJ J 1H; stödja sig på armbågen / sich auf den Ellbogen stätzen. kar`o (attr.) J kåryd = k a r c-ij ök; karc yö muorra snedvuxet träd / schiefgewachsener Baum. karjök (attr.) J kår`y6K; sned, skev, lutande åt sidan / schräg, schief, zur Seite geneigt /; sned-vuxen (om träd) / schiefgewach-sen (von einem Baum).
kailjöt (adv.) J håreviDht, i sned, skev, lutande ställning (lu-tande åt ena sidan) — om män-niska, skida, träd som är sned-vuxet,*m.m. / in schräger, schiefer, geneigter Stellung (auf die eine Seite geneigt) — von einem schief-gewachsenen Menschen, einem schiefen Schi, einem schiefge-wachsenen Baum usw.
ska4a NJ skårppa, asg skår`-pa; J skårapa; J2 ska' rapa, kom.
sg zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAskiir`pap; längre spö (använ-des att sticka in i en lya för att
känna efter var räven -finns 1. för att skrämma en ekorre från boet) / längere Rute, Gerte (wird ge-braucht, wenn man in einen Fuchsbau stochert, um nachzu-spfiren, wo der Fuchs ist, od. wenn man ein Eichhörnchen aus seinem Bau scheuchen will).
(s)kailipa NG skårahpa, npl
shiir`pa; SG kårehpa, asg kär`patt;
NJ, J kårahpa, asg kär`pay; tunn-bröd (NG även eljes om tunn-bröd, som blivit alltför tunt vid bakningen) / (papierdfinnes) »Dfinnbrot» (NG auch sonst von Brot, das beim Backen allzu dfinn geworden ist). skärcpak, attr. skar'pis NG;
skiir`pahk, attr. skår8pls; SG skiirc-pak, attr. skår8p2s; NJ skärcpahk,
attr. skår8p2s; J attr. skår8pis;
tunn, mager, »skarp och mager» (enl. J medfött; om människa o. kreatur) / dfinn, mager, »scharf und mager» (nach J eine ange-borene Eigenschaft; von Men-schen und vom Vieh gesagt).
skärcpas (pred.) NG skäl-Pas, npl skårahpasah; NJ Hi, J Ill; = skärcpak.
skaipat SG ger. II skårPpamin;
NJ skårapat; J2 skårapat, '1 sg prs skäl-Pay; sticka, peta med spö för att få fram ngt, i sht vild-djur ur håla, 1. få ned något upp-ifrån / mit einer Gerte stechen, (herum)stochern, besonders, um Raubzeug aus seinem Lager her-auszubringen od. etw. von oben herunterzubekommen.
skarcpa (pred.) NJ skår`pbk, J
skår`påk, pred.; = Sk ä r`p a k. skar"pis (attr.). se skår`pak.
12
karra (attr.) se karras 1. karra NG" kappa, SG 'karra; J karra, asg kargiu; 1. bark (det yttersta lägret av barken i träd) / Rinde (die äuBerste Rinden-schicht eines Baumes) h 2. skal (t.ex. på ägg) / Schale (z.B. von Eiern) h J mein-k. äggskal / Eier-schale.
skärra NG1, NJ skärra; J, P
skärra, gsg skära; tunn skare som ej bär skidorna (J2 blir efter häftigt töväder på höstvintern) / dfinne Schneekruste, die die Schier nicht trägt (P entsteht nach starkem Tauwetter im Herbst- winter) NG skärra-skäva id,
karrakatj se under karä. karrakijn se under kar ä. kärränis NG" käppänis, SG
käk-ränts; J kärrånls, gsg -ä; korp (Corvus corax) / Rabe h jfr k a r 1 ä, kar'si, kar'htji, kår'hpi, ruljka.
kärränis-muoip 1\id' kiirrån2s-ma0r9; J • id.; kråkbär, bär av Empetrum nigrum (?) / Krähen-beere (?).
karras, attr. karra NG" kap-pas, attr. kappa; SG karras; J
kai-ras, attr. karra; stark (om dryckesvaror, blåst) / stark (von Getränken, vom Wind) h hård (om blåst, snö, skare, väderlek, bröd m.m.) / hart (von Wind, SChnee, Harschschnee, Wetter, Brot usw.) /; även fig.: hård-hjärtad, brutal / auch bildl.: hart-herzig, brutal!; ansträngande, slit-sam (om >arbete) / anstrengend, aufreibend (von einer Arbeit) hård, strid (om ström) / scharf, reil3end (von einer Strömung).
178
SG zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAkarras, gsg -a; NJ 2, J karras, gsg -a; 1. luftstrupen / Luftröhre
2. NG 1 renens penis/Penis, Brunst- rute des Renntieres NG1, J
njiellö-karras, se njiellö. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA kårrasin se kåras.
karrasit (adv.) J karrastt, hårt, allvarligt, svårt / stark, ernstlich, schwer h k. skihppåt bli svårt, allvarligt sjuk / schwer, ernstlich erkra n ken.
karråsit NG" kapgatt; SG, NJ, J karrämt; bli upprispad, så att man får en skråma (om män-niska och djur) / geritzt wer-den, so dail man eine Schramtne bekommt (von Menschen und Tieren).
karrastallat NG karrastallat, SG karrastallat; NJ Hl, J n; vara hård, kännas hård / hart sein, sich hart anfählen.
karrat NG" kaQpat; NG8 kaiyat, neg. karra; SG karrat, neg. karra; J katrat, neg. karra; bli hård, hårdna (om bröd, läder m.m.) / hart werden, verhärten (intr., von Brot, Leder usw.).
karrat J karrat, 3 sg prs karrå, 3 sg impf karåe; kurra, låta (om fjällriphannen) / gurren (Ruf des Schneehuhnmännchens).
kårrat NG' kårrat, 2 sg imp. kåra! SG klirrat; J kårrat, 1 sg prs kåray, 3 sg prs kårrä; surra fast något som är nedpackat (t.ex. saker i en lappsläde, när man skall till att flytta, ett barn i lapp-vaggan 1.d.) / etw. Eingepacktes festsorren (z.B. Gegenstände in einem Lappenschlitten, wenn man auf die Wanderung geht, ein Kind in der Lappenwiege od. dgl.).
karratit SG, J karratit; göra hård(are) / hart, härter machen. kärr NG" kEtKV, SG kärrå; F kärr, npl kåre; J kärrö, gsg kär; matskål (av trä) / E.Bnapf (aus Holz)' h J numera säges även: blakka-kårrå matskål av bleckplåt / neuerdings sagt man auch: bl.-k. El3napf aus Blech. kårremin, kårrimin se under kärv.
karrö NG12 kappCo; F karr6), npl kcirc); J karreD, npl karCoh; svordom / Fluch.
skårrö NG skärrcb, iness.-el. sg ski-trdm; SG skårr6); NJ, J, J2 skårria, gsg skårCo; NJ lång avsats i en klippvägg / weit sich hin-ziehender Absatz an einer Felsen-wand h J2 smalt mellanrum mel-lan övre kanten och lasten i en lastsläde eller en klövjekista (kie-rEs-skårrö, kii'så-skårrö) I schma-ler Zwischenraum zwischen der obersten Kante eines Lastschlit-tens od. einer Saumsattelkiste und der Last h uksa-kesj-skårrö det ställe där kåtadukshalvorna äro fästade omkring dörrstängerna med pissjem-band I die Stelle, wo die Zelttuchhälften um die Tär-stangen mit pissjem-Bändern be-festigt sind h NG, SG, NJ, J, J2 påssj ö-skår rö öppningen, springan mellan kåtadukshalvorna, där de äro hopfästade med kanterna utanpå varandra med nålar av ben 1. järn, vid pdssjö I die öff-nung, der Spalt zwischen den Zelttuchhälften, wo diese, mit den Kanten ilbereinander, mit Bein-od. Eisennadeln zusammengehef-tet sind, im (räckwärtigen) pdssjö-
sektor des Zeltes J2 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA lånta-skärp-6 id.; jfr (s)latrunis, skårrönis.
kärrökis NG kifiTialos, SG kär-riDlos; NJ Hl; J kiirrColos (obsolet); lydig / gehorsam.
skärrönis NG skärrems; NJ J Hi; skreva /Kluft, Felsenspalteh pakt-sk. kl ippskreva / Felsenrif3 skärrönis-ätnam terräng fylld av skrevor och skravel / Gelände, das volt von Spalten und Steingeröll ist h jfr skArunis, skiirrö.
skärröt NG Hi; SG skeirrcDt; NJ, J sktirrcbt, NJ 1 sg prs skiirdmv; J2 skärråt, 1 sg prs sktiriow; SG döda, bita renar (om odjur) / Renntiere tö ten, reiBen (von Ra ub-tieren) 1; NJ, J. J2 slå Med käpp 1. stav (ihållande) / (anhaltend) mit einem Stock od. Stab schlagen. karrötit NG" kaegotlt, neg. kappcota; SG, J karrCotzt; svärja / fluchen.
karru, attr. karrus J kaku, attr. katrus; som svär mycket / wer viel flucht h (plur.) karms ål'mäh svärjare / »Flucher».
kaisa NG ffi; SG karesa; F karasa, asg karcsay; NJ HI, J ill; N.It" karasa, asg karcsay; SG ännu ej alldeles upptinad myr (om våren), på vilken man kan gå / ein (im Friihjahr) noch nicht ganz aufgetautes Moor, fiber das man gehen kann F, NJ tjäle / Bodenfrost.
kaisi kaisji NG kår2si, NJ kåregt; korp / Rabe.
kaihta J kårahta, asg kär`tau,; karta (land-) / Karte (Land-).
skar'hta NG skårahta ,,,skål(h)ta skårahta; NG13 skkahta, apl skEtp`tait'J; SG skårehta, apl skår<-tad; NJ, J skårahta, gsg skår`ta;
J2 skdrata, asg slair`tay; 1. fast skorpa, hård beläggning / feste Kruste, harter Belag h kiehpa-sk. hårdnad skorpa av sot / hart ge-wordene Kruste aus Rul3 kutna-sk. askskorpa, lager av aska som hårdnat / Aschenkruste, Aschen-lager, das hart geworden ist h tuol'va-sk. smutslager som hård-nat / hart gewordene Schmutz-schicht h 2. snölager som frusit fast vid marken i hårda flak, så att lav och mossa sitta fast i dem / Schneeschicht, die an dem Erd-boden in harten Schollen ange-froren ist, so da.6 Flechten und Moos an ihr hallen bleiben skar'hta-padn8 kallas marken när snön frusit fast vid den på ovan nämnda sätt h sk.-p. wird der Erdboden genannt, wenn der Schnee in der oben geschilderten Art an ihm angefroren ist.
skar tas NG skar tas; NJ ile J skeir`tas, npl skårahtasa, pred.; belagd med skar'hta (i bet. 2) / mit skar'hta (in Bedeutung 2) belegt h NG skår`tas lä pådwe marken är belagd med hårda, fast-frusna snöflak / der Boden ist mit harten, angefrorenen Schnee-schollen bedeckt.
karkastit NG Hi; SG, NJ, J kar`tastit; SG lägga snara om en ren, som fallit i en klyfta och skall dras upp / eine Schlinge um ein Renntier legen, das in eine Schlucht gefallen ist und heraufgezogen werden soll NJ, J lägga en snara om något / eine Schlinge um etw. legen h jfr karctsastit.
karltat NG kår°htat; NJ J Hi; öka(s), stiga till så och så
180 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA mycket sich erhöhen, vermehren,
auf so • und so viel ansteigen zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA hähttö Välj lasötit, at juorwn
kar'htä måste 'breda' på litet, så att det blir något, så att det inte verkar alltför litet (när någon berättar om huru mycket fisk han fått) / er mu2 ein wenig dick a uftragen, damit etw. daraus wird, damit es nicht nach allzu Wenig aussieht (wenn jemand erzählt, wie- viele Fische er gefangen hat),
skaiht J2 ska'rete NJ H; skar'lita.
kar'M NG kåretö; NG" kite6tå; SG kårEtå, npl kår`tö, apl kär'tit; kåretö, gsg kår`tö; NG", SG, J gärdesgård, stängsel / Zaun, Uni- zäunung NG c`g även: rengärde avsett för renskiljning och mjölk-ning etc. (är det vanliga ordet härför) / auch: Gehege, das zur Renntiel'scheidung und zum Mel-ken der Herde 'usw. bestimmt ist (das fibliche Wort hierffir) TL: rengärde / Renntiergehege h jfr kär'ta.
kar'Wparlitälahki se p a i h-tälahka.
'kaita SG, NJ, J karetöt; 1. SG, J .= kar“tit; J även: riva skinnet av hornen (om rentjurar) / auch: den Bast von dem Geweih fegen (von Renntierhirschen) kämpal-läuras-vahkö al'kih ära-mus sar' väh nån* kar'td tjårvijs i gamla Lars-veckan (omkr. 10 aug.) börja de tidigaste tjurarna lita - skinnet av hornen / in der Alt-Lars-Woche (um den 10. August herum) beginnen die am frfihesten brunftig Werdenden Hirsche,- den Bast von dem Ge- weih zu fegen 2. NJ samla,
plocka ihop litet / einiges wenige simmeln, zusammenlesen, ben.
karItit J kårehtat, kartlägga, göra karta / kartographisch auf-nehmen, eine Karte anfertigen.
kaitjatis J 1eår"t'iat2s, gsg -ä; trång, smal passage / enge Durch-fahrt, schmaler Durchgang h svå-righet, trångmål / Schwierigkeit, Bedrängnis.
attr. karkps NG" kkie- attr. kitQ't'gås; SG kåretg, attr. kår`tgös; F kåret'gö, komp. kår<e§öp; J kårenä, attr. kår`eiös och kårenk, attr. kåreeks; trång, smal (om dörr, väg, rum, kåta m.m.; även fig.) / eng, schmal (von Tfir, Weg, Zimmer,, Zeit usw.; auch bildl.) h J kar'tjis miella svårighet att begripa 1. för-stå / Schwierigkeit, zu begreifen od. zu verstehen.
karkps J kår`abs (av övriga kasus nyttjas endast ill. sg kåre-n%) I (von den fibrigen casus wird nur der ill. sg k. gebraucht)h svårighet, trångmål / Schwierig-keit, Bedrängnish kar`tfes lij tanne han hade det svårt / er hatte es schwer påtij kar'tjäi kom i trångmål / kam in Bedrängnis pålätaläima kar'tjäi vi råkade ut för svårighet; mån läv påhttum kar'tjäi jag har råkat i svårig-heter (jfr karct,Osvuohta).
karctPsvuohta J zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAkårYksvidhta
—karctjös.
karctptit NG" kkca-att, SG kårSötit, J kårTgåtit;. göra trängre, smalare/enger, schmaler machen.
kar'tji, attr. -s se kar'tjö. karldji J kårehnk, npl ktircazh;
korp / Rabe jfr kar lä,
kär-ränis, kar'si, rui3ka m.fl. zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
käitymuoip J zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA
kår`tig-t-muOr6-f, kråkbär / Krähenbeere h jfr kärränis-m.
karitö J
zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBAkåretCo, el. sg kår`tas; kontur, gestalt / Kontur, UmriI3,Gestalt!; tåptåv tuov ål'mäv kar-tös jag känner den mannen på gestalten.
skaihtöt
NG skår2htiot; NJ, J skårahteot, 3 sg impf skår`tck; skdratcblit, 3 sg impf ska‘r`tiol; NG bli sotig, bemängd med fastsit-tande sot (om kokkärl) / rul3ig werden, mit festsitzendem Rulå behaftet werden (von Kochgefä-13en) NJ, J, J' bli belagd medskar'hta I sich mit skar'hta be-legen h (opers.) det blir skar'hta / (unpers.) es bildet sich skar'hta.
kaihtsa
NG, NG1 kärvhisa, npl kärctsah; SG kårehtsa, npl kärctsa; F2 karaxaa, npl karctiga; J kärph--tsa, asg kärctsay; rem /RiemenNG smal läderrem (som går ge-nom ett borrat hål) / schmaler Lederriemen (so schmal, dal3 er durch ein gebohrtes Loch hin-durchgeht).
kartsak J
karctsahk, kasttöm, lasso av senor och sämskskinn-remmar (att användas om vin-tern); tillverkningen sker så: en grov och lång (omkr. 9 å 10 famnar) sensträng tvinnas; om-kring denna tvinnas med ett tvinnträ lagom breda remmar av sämskskinn; därpå göras ytter-ligare två strängar av sämskskinn, som tvinnas ihop medels tvinn-. trä med mittsträngen / Fangleine, Lasso, aus Sehnen und Riemen aus Sämischleder (fur den Winter-gebrauch); wird folgendermaBen angefertigt: ein dicker (ungefähr 9-10 Klafter) langer Sehnen--strang wird zusammengedreht; um diesen herum werden mit einem Zwirnbrett passend breite Riemen aus Sämischleder ge-dreht; dann werden noch zwei Stränge aus Sämischleder ange-fertigt, die mit Hilfe eines Zwirn-brettes mit dem Mittelstrang zu-sammengeseilt werden.
