Redovisning för verksamhetsåret
2007
- DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -
o
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förvaltningsberättelse 2
Fem år i sammandrag 5
Resultaträkning 8
Balansräkning 9
Kassaflödesanalys 11
Not om redovisningsprinciper 12
Not om finansiella risker 19
Noter till resultaträkning ( nr 1-9 ) 24 Noter till balansräkning ( nr 10-19 ) 29
Övriga noter 32
20 Ansvarsförbindelser 32
21 Åtaganden 32
22 Investeringsåtaganden 32
23 Finansiella tillgångar och skulder 32
24 Kapitaltäckning 33
Företagsstyrning 35
Huvudmän och styrelse 36
Revisionsberättelse 38
Sparbankens huvudmän 39
Sparbankens styrelse, valberedning och revis 40
Sparbanksfakta 41
Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 18 april 2008 klockan 17.00 i sparbankens lokal.
1
2
REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2007
___________________________________________________________________________
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, organisationsnummer 565000-6520, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2007. Sparbankens 104:e verksamhetsår.
Verksamhetens art och inriktning
Mjöbäcks Sparbank bedriver traditionell bankverksamhet med inriktning mot privatpersoner,
småföretag samt jord- och skogsbruk företrädelsevis inom delar av Svenljungas, Marks och Falkenbergs kommuner. Sparbanken satsar på rådgivning mot privatpersoner med speciell inriktning på
pensionssparande och boendefinansiering.
Telefonbanken och Internetbanken är två viktiga kanaler för sparbankens kunder utöver bankens kontor i Överlida.
Mjöbäcks Sparbanks särart på den lokala marknaden visas bland annat genom stödet till bygdens föreningar.
Sparbanken är medlem i Sparbankernas Riksförbund och har samarbetsavtal med Swedbank AB.
Sparbankens ställning
Affärsvolymen ökade med 12,7 % till 1 372 066 tkr. Av affärsvolymen ligger 31,4 % utanför vår balansräkning.
Mjöbäcks Sparbanks balansomslutning ökade med 14,8 % till 586 625 tkr och medelomslutningen (MO) ökade med 17,0 % till 552 421 tkr.
Inlåningen ökade med 19,5 % till 479 775 tkr. Värdet av förmedlat sparande i Swedbank Roburs värdepappersfonder uppgick till ca 238 mkr vid 2007 års slut (239 mkr vid 2006 års slut).
Utlåningen ökade med 8,8 % och uppgick till 461 653 tkr (netto). Summan av förmedlade krediter till Swedbank Hypotek uppgick till ca 125 mkr vid 2007 års slut (107 mkr vid 2006 års slut).
Kapitalbasen uppgick till 66 173 tkr. Kapitaltäckningsgraden ( kapitalbasen i relation till exponerade riskvägda belopp beräknade enligt Basel II reglerna) uppgick till 20,44 %. Lagstadgade
minimikapitalkravet för kreditrisker är 8% eller 25 898 tkr. Vid beräkning av kapitalbas har innehavet av aktier i Swedbank och uppskjuten skattefordran, enligt reglerna om kapitaltäckning, avräknats i sin helhet.
Sparbankens likviditet har ökat under året. Största orsaken var den ökade inlåningen. Historiskt har
variationen i inlåningen varit mycket låg. Risken för likviditetsproblem bedöms därför som obefintlig i
dagsläget. För mer information om likviditeten hänvisas till kassaflödesanalysen på sidan 11 samt not
om finansiella risker.
3 Sparbankens resultat
Rörelseresultatet minskade med 850 tkr eller 9,9 % och uppgick till 7 752 tkr. I rörelseresultatet 2006 ingick återbetald moms med 817 tkr som en intäkt efter att en tvist med skatteverket rörande
sparbankernas och Swedbanks momsgrupp utfallit till sparbankernas och Swedbanks fördel. Bortsett från denna intäkt var rörelseresultatet nästintill oförändrat från 2006.
De ökade volymerna medförde ett ökat räntenetto trots minskade marginaler. Intäktsökningen
motsvarades av ökade kostnader. Kostnadsökningarna förklaras av ökad personalstyrka, avskrivningar på inventarieinköp för höjning av säkerheten och kostnader för rekrytering av ny VD.
På sidan 5 och 6 framgår nyckeltal som beskriver sparbankens ställning och resultat.
Risker
I verksamheten exponeras sparbanken för risker. De risker styrelsen identifierat som mest betydande för sparbanken är kreditrisk, aktiekursrisk, ränterisk och operativa risker. Sparbanken arbetar kontinuerligt med att bedöma och begränsa riskerna. I noten om finansiella risker beskrivs riskerna.
Personal
Lars-Göran Lind, VD sedan 1973, går i pension hösten 2008. Styrelsen har under året arbetat med rekrytering av ny VD. Anställning av ny VD förväntas bli klar under våren.
Under första halvåret anställdes två nya medarbetare. De har under året lagt ner mycket tid på utbildning för sina arbetsuppgifter. Stora utbildningsinsatser i övrigt har fortsatt under 2007. Även under 2008 blir utbildning en viktig del av arbetet på grund av ökade kompetenskrav på sparbankens personal. Sex stycken av de anställda är certifierade som rådgivare eller banksäljare.
Viktiga händelser
Den 29 mars utsattes sparbankens kontor för ett bankrån. Det första i bankens 104-åriga historia.
Polisinsatsen var lyckosam och rånarna har gripits och dömts. Personalen har tagit del av det stödprogram sparbanken deltar i genom samarbetet mellan sparbankerna och Swedbank.
Sparbanken har köpt ytterligare 15 000 aktier i Swedbank. Detta ses som en långsiktigt god investering och viktigt för att stärka sparbankernas samarbete med Swedbank.
Sparbanken har fått utvidgat tillstånd att driva värdepappersrörelse. Enligt ny lagstiftning krävdes detta tillstånd för att få fortsätta verkställa kundernas order vid handel av finansiella instrument.
Byte av redovisningsprinciper
Från och med den 1 januari 2007 tillämpar sparbanken så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att
International Financial Reporting Standards (IFRS) är tillämpliga med de begränsningar som följer av
RR 32:06 Redovisning för juridiska personer eller FFFS 2006:16 Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
4
Införandet av lagbegränsad IFRS har inneburit ett byte av redovisningsprinciper och har haft effekt på balansräkningen. För att uppnå jämförbarhet över sparbankens utveckling har omräkning skett av samtliga jämförelseår.
Förväntad framtida utveckling
Med nuvarande kända förutsättningar är prognosen för 2008 års rörelseresultat c:a 8,0 mkr.
Övrigt
Överskottet från konsortiet för Sparbanksförsäkring har ej intäktsförts. Överskottet från konsortiet delas ej ut till medlemsbankerna utan tillgodoräknas framtida försäkringspremier.
Mjöbäcks Sparbank har gått in som delägare till Sparbankernas Kort AB och under 2007 även köpt aktier i Bankservice Sverige AB. Sparbankernas Kort AB arbetar med att ta fram betalkort för sparbankerna. Bankservice Sverige AB arbetar med kontanthantering.
Sedan balansdagen 31 december 2007 har aktieinnehavet i Swedbank minskat med upp mot 3 mkr. En sådan värdeminskning minskar fonden för verkligt värde i det egna kapitalet.
Förslag till vinstdisposition
Sparbankens vinst enligt balansräkningen för 2007 5 938 tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- Överföring till reservfonden 5 938 tkr
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att
sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till
verksamhetens omfattning och risk.
FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr 2007 2006 2005 2004 2003
VolymUtlåning till allmänheten 461 653 424 446 399 200 348 820 318 432
Förändring under året, % 8,8 6,3 14,4 9,5 8,9
Inlåning från allmänheten 479 775 401 550 350 296 328 314 308 262
Förändring under året, % 19,5 14,6 6,7 6,5 8,0
Medelomslutning (MO) 552 421 472 083 430 696 403 515 372 598
Förändring under året, % 17,0 9,6 6,7 8,3 10,9
Affärsvolym, ultimo 1 372 066 1 216 932 1 080 437 952 916 867 250
Förändring under året, % 12,7 12,6 13,4 9,9 10,4
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital Soliditet
Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade
reserver i % av balansomslutningen 16,72 20,08 20,38 19,16 18,37
Kapitaltäckningsgrad
Kapitalbas i % av riskvägda placeringar 18,39 18,90 20,93 20,98
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbasen/totalt minimikapitalkrav 2,33 Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO 2,32 2,54 2,70 3,03 3,30
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym 1,33 1,48 1,46 1,65 1,79
Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av
genomsnittlig affärsvolym 0,60 0,75 0,64 0,75 0,79
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt
i % av genomsnittligt eget kapita 5,56 6,39 5,47 6,58 7,32
KI-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,53 0,47 0,57 0,54 0,55
KI-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,55 0,49 0,56 0,54 0,56
5
FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr 2007 2006 2005 2004 2003
Osäkra fordringar och kreditförlusteReserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i %
av osäkra fordringar brutto 22,45 16,00 7,61 24,51 23,19
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exkl banker 0,98 1,12 1,55 1,74 2,06
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) sam
övertagen egendom och kreditgarantie 0,10 0,10 - - 0,03
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 8 7 7 7 7
Antal kontor 1 1 1 1 1
Personalkostnader i % av MO 0,92 0,94 1,00 1,11 1,14
6
FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr 2007 2006 2005 2004 2003
RESULTATRÄKNINGRäntenetto 12 826 11 992 11 608 12 237 12 310
Provisioner, netto 3 218 2 845 2 324 2 064 1 862
Nettoresultat av finansiella transaktioner -11 24 27 38 -13
Övriga intäkter 1 349 2 067 850 812 674
Summa intäkter 17 382 16 928 14 809 15 151 14 833
Allmänna administrationskostnader 7 730 6 820 7 386 7 091 6 964
Övriga rörelsekostnader1 1 467 1 105 1 053 1 158 1 266
Kreditförluster 433 401 -119 -3 94
Summa kostnader 9 630 8 326 8 320 8 246 8 324
Rörelseresultat 7 752 8 602 6 489 6 905 6 509
Bokslutsdispositioner, netto 0 0 0 9 718 -462
Skatter -1 814 -2 094 -1 618 -4 492 -1 702
Årets resultat 5 938 6 508 4 871 12 131 4 345
1 inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
BALANSRÄKNING
Kassa 1 625 1 955 3 717 1 389 1 981
Utlåning till kreditinstitut 85 260 39 508 6 848 39 569 45 731
Utlåning till allmänheten 461 653 424 446 399 200 348 820 318 432
Aktier 31 453 38 773 31 586 20 025 17 107
Materiella tillgångar 4 479 4 192 4 030 4 326 4 242
Övrigt 2 155 2 009 1 744 1 573 1 074
Summa tillgångar 586 625 510 883 447 125 415 702 388 567
Skulder till kreditinstitut 1 076 1 234 1 048 821 2 502
Inlåning från allmänheten 479 775 401 550 350 296 328 314 308 262
Övrigt 4 793 2 972 2 420 5 262 2 633
Avsättningar för pension mm 2 894 2 558 2 230 1 669 1 063
Summa skulder och avsättningar 488 538 408 314 355 994 336 066 314 460
Obeskattade reserver
0 0 0 0 9 718Eget kapital
98 087 102 569 91 131 79 636 64 389Summa skulder, avsättn och eget kapital
586 625 510 883 447 125 415 702 388 5677
RESULTATRÄKNING, tkr
Not 2007 2006
Förändringi procent
Ränteintäkter 23 881 16 744 42,6
Räntekostnader 11 055 4 752 132,6
Räntenetto 1 12 826 11 992 7,0
Erhållna utdelningar 2 1 335 1 134 17,7
Provisionsintäkter 3 4 459 4 138 7,8
Provisionskostnader 4 1 241 1 293 -4,0
Nettoresultat av finansiella transaktioner -11 24 -145,8
Övriga rörelseintäkter 5 14 933 -98,5
Summa rörelseintäkter 17 382 16 928 2,7
Allmänna administrationskostnader 6 7 730 6 820 13,3
Avskrivning på materiella tillgånga 13 475 326 45,7
Övriga rörelsekostnader 7 992 779 27,3
Summa kostnader före kreditförluster 9 197 7 925 16,1
Resultat före kreditförluster 8 185 9 003 -9,1
9 630
Kreditförluster, netto 8 433 401 8,0
8 326
Rörelseresultat 7 752 8 602 -9,9
Skatt på årets resultat 9 -1 814 -2 094 0,0
Årets resultat 5 938 6 508 -8,8
8
BALANSRÄKNING, tkr
TILLGÅNGAR Not 2007 2006 Förändring
i procent
Kassa 1 625
1 955-16,9
Utlåning till kreditinstitut 10 85 260 39 508 115,8
Utlåning till allmänheten 11 461 653 424 446 8,8
Aktier 12 31 453 38 773 -18,9
Materiella tillgångar 13
- Inventarier 1 111 717 55,0
- Byggnader och mark 3 368 3 475 -3,1
Uppskjuten skattefordran 804 699 15,0
Övriga tillgångar 74 124 -40,3
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter 14 1 277 1 186 7,7
Summa tillgångar 586 625 510 883 14,8
9
BALANSRÄKNING, tkr
SKULDER, AVSÄTTNINGAR Not 2007 2006 Förändring
OCH EGET KAPITAL i procent
Skulder till kreditinstitut 15 1 076 1 234 -12,8
Inlåning från allmänheten 16 479 775 401 550 19,5
Egen skatteskuld 149 338 -55,9
Övriga skulder 17 3 241 1 605 101,9
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 1 403 1 029 36,3
Avsättningar 19 2 894 2 558 13,1
Summa skulder och avsättningar 488 538 408 314 19,6
Reservfond 83 078 76 570 8,5
Fond för verkligt värde 9 071 19 491 -53,5
Årets resultat 5 938 6 508 -8,8
Summa eget kapital 98 087 102 569 -4,4
Summa skulder, avsättningar
och eget kapital 586 625 510 883 14,8
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser 20 3 111 7 570
Åtaganden 21 15 496 13 635
Sammandrag förändringar eget kapital Fond för Totalt
Reserv- verkligt Årets eget
fond värde resultat kapital Ingående eget kapital 2006-01-01 71 699 14 561 4 871 91 131
Vinstdisposition avsatt till reservfonden 4 871 -4 871
Finansiella tillgångar som kan kan säljas:
Omvärderingar redovisade
direkt mot eget kapital 4 930 4 930
Årets resultat 6 508 6 508
Utgående eget kapital 2006-12-31 76 570 19 491 6 508 102 569 Ingående eget kapital 2007-01-01 76 570 19 491 6 508 102 569
Vinstdisposition avsatt till reservfonden 6 508 -6 508
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Omvärderingar redovisade
direkt mot eget kapital -10 420 -10 420
Årets resultat 5 938 5 938
Utgående eget kapital 2007-12-31 83 078 9 071 5 938 98 087
10
KASSAFLÖDESANALYS, tkr
2007 2006
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat 7 752 8 602
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av
finansiella transaktioner 38 -25
Avskrivningar 475 326
Kreditförluster 400 400
Betald inkomstskatt -2 108 -1 897
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital 6 557 7 406
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning av utlåning till allmänheten -37 607 -25 646
Ökning av inlåning från allmänheten 78 225 51 254
Förändringar av övriga tillgångar och skulder 2 305 418
Kassaflöde från den löpande verksamheten 49 480 33 432 Investeringsverksamheten
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -3 138 -2 231
Försäljning av materiella tillgångar 0 230
Förvärv av materiella tillgångar -762 -719
Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 900 -2 720
Årets kassaflöde 45 580 30 712
Likvida medel vid årets början 40 229 9 517
Likvida medel vid årets slut 85 809 40 229
Med likvida medel avses kassa och utlåning till kreditinstitut med avdrag för clearingskulder.
Därutöver finns en outnyttjad kredit i räkning om 60 000 tkr (60 000 tkr).
Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten
Erhållen utdelning 1 335 1 134
Erhållen ränta 23 827 16 721
Erlagd ränta 10 874 4 611
11
NOT OM REDOVISNINGSPRINCIPER
Uppgifterna i årsredovisningen avser Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520, med säte i Överlida, Svenljunga kommun, räkenskapsåret 2007.
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enlig Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2006:16) och
Redovisningsrådets rekommendationer RR 32:06. Sparbankerna tillämpar så kallad
lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RR 32:06 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.
Denna årsredovisning innehåller de första fullständiga finansiella rapporterna upprättade i enlighet med lagbegränsad IFRS.
Förutsättningar vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella tillgångar klassificerade som ”finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen” eller som ”finansiella tillgångar som kan säljas”.
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning (t ex egendom som har övertagits för skydd av fordran) redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att
sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska
erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga.
Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan och vid
upprättandet av öppningsbalansräkningen enligt lagbegränsad IFRS per den 1 januari 2006.
Ändrade redovisningsprinciper
Sparbankens aktieinnehav i Swedbank klassificeras som ”finansiella tillgångar som kan säljas” och ska värderas till verkligt värde. Tillämpningen av IAS 39 har påverkat den
12
ingående balansen per 1 januari 2006 med följande: Aktiernas värde ökade med 14.561 tkr till totalt 31.392 tkr och det egna kapitalet (fond för verkligt värde) ökade med 14.561 tkr till totalt eget kapital om 91.131 tkr.
Utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära
tillgångar i utländsk valuta räknas om till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i
resultaträkningen.
Materiella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och
anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark anses ha
obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheten, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.
Nyttjandeperioden för inventarier beräknas till 5 år.
Nyttjandeperioden för rörelsefastighetens komponenter beräknas enligt nedan:
• Ytterväggar 100 år
• Övrig byggnadsstomme 80 år
• Installationer 40 år
• Inre ytskikt 10 år
• Markanläggningar 50 år
Det totala avskrivningsbeloppet enligt komponentavskrivningarna innebär endast en mindre avvikelse från ursprunglig avskrivningsplan varför sparbanken beslutat tills vidare följa ursprunglig beloppsmässiga avskrivningsplan. (Byggnaden skrivs av med 91 871 kr och markanläggningarna med 14 474 kr.)
Avskrivningsmetoder, tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar och aktier. Bland skulder finns leverantörsskulder och låneskulder.
13
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i
balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering av finansiella instrument
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin ”finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen”, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
• Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar.
• Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattande räntebärande värdepapper med fasta eller fastställda betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
• Finansiella tillgångar som kan säljas. Här ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid
löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
Finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, värderas till upplupet anskaffningsvärde.
14
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
• Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet
anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar.
Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan.
Utdelning från aktier och andelar redovisas när utbetalning skett.
Provisions- och avgiftsintäkter
Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
• Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter.
Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kredit.
• Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs. Hit hör främst avgifter för krediter när det inte är sannolikt att krediten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs.
Till dess avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
• Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts. Hit hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som en intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, till exempel kostnader för clearing, bankgiro och värdepappershandel. Transaktionsavgifter som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
15
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Denna posten innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultatet av finansiella transaktioner består av:
• Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen.
• Valutakursförändringar.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera förlusthändelser inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra.
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger eller att lånet klassas som osäkert räknar sparbanken oreglerade betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom finansiella rapporter eller annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det finns bevis på att nedskrivningsbeloppet inte längre
föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller
omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när
kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster.
16
Ianspråktagen pant
Övertagen egendom för skydd av lånefordran redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Eventuella intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. Övertagen egendom värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar huvudsakligen personal- lokal- IT och telekommunikationskostnader.
Ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda redovisas som kostnad när tjänsterna erhålls. En skuld redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en förpliktelse att göra sådan vinstandelsbetalning till följd av att tjänster erhållits och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggad genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en
avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga
tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att URA 45 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK.
Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not.
Pensionering i egen regi
Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder. Avsättning för kostnaden för pensionering i egen regi görs enligt beräkning från SPK av nuvärdet för pensionsförpliktelsen. Kostnaden är inte skattemässigt avdragsgill förrän förpliktelsen verkställts.
17
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade per balansdagen.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar och skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och
underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms som sannolikt att de kan utnyttjas.
Ansvarsförbindelser
En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
18
NOT OM FINANSIELLA RISKER
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Beviljade krediter rapporteras regelbundet till styrelsen.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga.
För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. Låntagarnas hemvist är geografiskt i huvudsak hänförliga till sparbankens verksamhetsområde. Placeringar i värdepapper styrs av en instruktion om hur sparbankens likvida medel får placeras.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i styrelsen.
19
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett kravsystem.
Fastighetspriserna i verksamhetsområdet är stabila på en jämförelsevis låg nivå. Historiskt har kreditförlusterna för utlåning med säkerhet i fastigheter varit i det närmaste obefintliga. Sparbankens utlåning är av "hypoteks- karaktär", 86% av utlåningen till allmänheten har säkerheter i form av pant i fastigheter. Kreditrisken för dessa låntagare är mycket låg.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt lånefordringar per kategori av låntagare/säkerhet visas i tabell nedan.
Kreditriskexponering Total Nedskriv- Redovisat Värde av Total brutto och netto kreditrisk- ning värde säkerheter Kreditrisk-
exponering avs. poster exponering
Krediter1 mot säkerhet av (före ned- i balansrkn efter avdrag
Pb i villa- och skrivning) säkerheter
fritidsfastigheter2 213 398 0 213 398 204 837 8 561
Pb i flerfamiljsfastigheter3 16 279 0 16 279 16 049 230
Pb i jordbruksfastigheter 161 803 0 161 803 160 925 878
Pb i andra näringsfastigheter 17 032 0 17 032 16 438 594
Företagshypotek 17 881 0 17 881 16 442 1 439
Övriga4 36 568 1 308 35 260 1 844 33 416
Summa 462 961 1 308 461 653 416 535 45 118
Utlåning till kreditinstitut 85 260 0 85 260 0 85 260
Ansvarsförbindelser och åtaganden utanför balansräkningen
Outnyttjade krediter 15 404 0 15 404 0 15 404
Garantier 3 111 0 3 111 0 3 111
Total kreditriskexponering 566 736 1 308 565 428 416 535 148 893 1 Med kredit avses lånefordringar i balansräkningen
Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid upplåningstillfället eller senare uppdatering.
2 inklusive bostadsrätter
3 inklusive bostadsrättsföreningar
4 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder har olika löptider.
20
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser. Likviditeten bevakas löpande.
Sparbankens likviditetsberedskap i form av kassa samt dagslåneräkning och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå till 12 % av inlåningen från allmänheten. Likviditeten har under året varit mycket god, per 061231 uppgick likvida medel till 25% av inlåningen och per 071231 till 31% av inlåningen.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.
Likviditetsexponering
Kontraktuellt återstående Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid
löptid (redov värde) På Högst 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid anfordran 3 mån
Tillgångar
Kassa 0 0 0 0 0 1 625
Utlåning till kreditinstitut 85 260 0 0 0 0 0
Utlåning till allmänheten 5 652 8 005 20 667 82 791 344 538 0
Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 37 209
Summa tillgångar 90 912 8 005 20 667 82 791 344 538 38 834 Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 1 076 0 0 0 0 0
Inlåning fr allmänheten 469 932 2 185 7 008 650 0 0
Övriga skulder och
eget kapital 0 0 0 0 0 105 774
Summa skulder och
eget kapital 471 008 2 185 7 008 650 0 105 774
Outnyttjade krediter 15 404 0 0 0 0 0
Total skillnad -395 500 5 820 13 659 82 141 344 538 -66 940 Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande
marknadsriskerna.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
21
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Sparbanken har endast ett mycket begränsat lager resevaluta i kassan (50 tkr). Eventuella värdeförändringar har obetydlig resultatpåverkan.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Innehavet i Swedbank är det enda väsentliga aktieinnehavet och avräknas i sin helhet från sparbankens kapitalbas.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter.
Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den så kallade gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder.
Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att styrelsen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Enligt riskpolicyn begränsas sparbankens räntebundna exponeringar av deras förändrade värde vid en ränteförändring på 1%-enhet i relation till sparbankens förväntade rörelseresultat.
Räntebindningstider Högst 1-3 mån 3-12 mån 1-5 år Utan ränta Totalt för tillgångar och 1 mån
skulder - Ränteexponering Tillgångar
Kassa 0 0 0 0 1 625 1 625
Utlåning till kreditinstitut 85 260 0 0 0 0 85 260
Utlåning till allmänheten 316 729 9 023 13 762 122 139 0 461 653
Övriga tillgångar 0 0 0 0 38 087 38 087
Summa tillgångar 401 989 9 023 13 762 122 139 39 712 586 625 Skulder
Skulder till kreditinstitut 1 076 0 0 0 0 1 076
Inlåning fr allmänheten 469 932 2 185 7 008 650 0 479 775
Övriga skulder 7 687 0 0 0 0 7 687
Eget kapital 98 087 98 087
Summa skulder och eget
kapital 478 695 2 185 7 008 650 98 087 586 625
Differens tillgångar
och skulder -76 706 6 838 6 754 121 489 -58 375
Kumulativ exponering -69 868 -63 114 58 375
22
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bland annat omfattar:
- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierade ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda avstämningar och kontroller, - behörighetssystem,
- interna informations- och rapporteringssystem för att bland annat tillgodose ledningens krav på information, - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.
23
NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN
1 Räntenetto 2007 2006
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut 2 052 401
Utlåning till allmänheten 21 829 16 343
Summa 23 881 16 744
Varav ränteintäkt från osäkra fordringar 382 298
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut 0 1
Inlåning från allmänheten 11 055 4 751
varav kostnad för insättargaranti 277 247
Summa 11 055 4 752
Summa räntenetto 12 826 11 992
Räntemarginal 1,87% 2,28%
Totala ränteintäkter i % av MO minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver
Placeringsmarginal 2,32% 2,54%
Räntenetto i % av MO
Medelränta på utlåningen 4,91% 3,99%
Medelränta på inlåningen 2,51% 1,29%
Inkl. kostnad för insättargarantin 2 Erhållna utdelningar
Swedbank 1 320 1 125
Övriga 15 9
Summa 1 335 1 134
3 Provisionsintäkter
Betalningsförmedlingsprovisioner 1 100 1 065
Utlåningsprovisioner 856 816
Inlåningsprovisioner 136 149
Värdepappersprovisioner 1 832 1 628
Övriga provisioner 535 480
Summa 4 459 4 138
24
2007 2006 4 Provisionskostnader
Betalningsförmedlingsprovisioner 1 010 1 070
Värdepappersprovisioner 180 175
Övriga provisioner 51 48
Summa 1 241 1 293
5 Övriga rörelseintäkter
Realisationsvinst vid avyttring av
materiella tillgångar 0 52
Övriga 14 881
2006 ingår återbetald moms avseende återupprättad momsgrupp 817
Summa 14 933
6 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader
- löner och arvoden 2 806 2 394
- sociala avgifter 1 050 886
- kostnad för pensionspremier 559 506
- andra pensionskostnader 336 328
- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl löneskatt 87 89
- övriga personalkostnader 267 248
Summa personalkostnader 5 105 4 451
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon 194 201
- IT-kostnader 1 505 1 482
- konsulttjänster 187 28
- revision 179 213
- fastighetskostnader 155 175
- övriga 405 270
Summa övriga allmänna administrationskostnader 2 625 2 369
Totalt 7 730 6 820
Löner och arvoden
Till styrelse och VD 781 755
Till övriga anställda 2 025 1 639
25
Ersättningar till ledande befattningshavare 2007 Grundlön Rörlig Övriga Pensions-
arvode ersättning förmåner kostnad Summa
VD 647 9 79 644 1 379
Kjell Andersson, styrelsens ordförande 51 51
Jan-Olof Kärrander, styrelsens vice ordf tom 070330 6 6
Marianne Karlsson, styrelsens vice ordf from 070330 21 21
Christer Everås, styrelseledamot 15 15
Fredric Lindgårde, styrelseledamo 15 15
Carolina Larsson, styrelseledamot 15 15
Marie Mårtensson, styrelseledamot from 070330 11 11
Summa 781 9 79 644 1 513
Ersättningar till ledande befattningshavare 2006 Grundlön Rörlig Övriga Pensions-
arvode ersättning förmåner kostnad Summa
VD 628 14 79 638 1 359
Kjell Andersson, styrelsens ordförande 50 50
Jan-Olof Kärrander, styrelsens vice ordförande 24 24
Marianne Karlsson, styrelseledamot 14 14
Christer Everås, styrelseledamot 14 14
Fredric Lindgårde, styrelseledamo 14 14
Carolina Larsson, styrelseledamot from 060407 11 11
Summa 755 14 79 638 1 486
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt sparbanksstämmans beslut
VD´s ersättning beslutas av styrelsen. Den rörliga ersättningen avser avsättning till vinstandelsstiftelse avsättning görs enligt samma principer som för övriga anställda
Pensioner
Bankens pensionsåtagande täcks genom försäkringsavtal och genom avsättning i balansräkningen
2007 2006
Pensioner till ledande befattningshavare Till VD
- premier för pensionsförsäkring 308 310
- förändring av pensionsavsättning 336 328
Summa 644 638
För VD finns ett avtal som innebär att från bankens sida gäller en uppsägningstid på 12 månader och från VD´s sida 6 månader. Utöver lön under uppsägningstiden, utgår vid uppsägning från bankens sida et
avgångsvederlag motsvarande en årslön. Under förutsättning att VD är i tjänst vid 62 års ålder utgår pension med 72% av lönen under 3 år. Pensionen är förmånsbestämd
Antal arbetade timmar
Totalt i sparbanken 14 161 11 711
Därav i banktjänst 13 738 11 281
26
2007 2006 Medelantal anställda
kvinnor 3 3
män 5 4
Totalt 8 7
Könsfördelning i ledningen Styrelsen
antal kvinnor 3 2
antal män 4 5
Arvode och kostnadsersättningar till revisorer Anders Östblom / KPMG Bohlins AB
-revisionsuppdrag 42 43
Mats Hokander / Deloitte AB
-revisionsuppdrag - 37
Revisionsgruppen i Borås AB
-interna revisionsuppdrag 137 133
7 Övriga rörelsekostnader
Avgifter till centrala organisationer 252 219
Försäkringskostnader 111 168
Säkerhetskostnader 86 81
Marknadsföringskostnader 543 263
Realisationsförlust vid försäljning av
materiella tillgångar 0 48
Summa 992 779
8 Kreditförluster netto
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster 42 1
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas
som konstaterade förluster 0 0
Årets nedskrivning för kreditförluster 400 600
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster -9 0
Återförda ej längre erforderliga nedskrivninga
för kreditförluster 0 -200
Årets nettokostnad för individuellt
värderade lånefordringar 433 401
27
2007 2006 9 Skatt på årets resultat
Aktuell skattekostnad 1 919 2 186
Uppskjuten skatt -105 -92
Summa 1 814 2 094
Skattekostnaden i procent av resultatet
före skatt i sparbanken. 23,4% 24,3%
Skillnaden mellan sparbankens skattekostnad och skattekostnad baserad på 28% i skattesats förklaras nedan
tkr procent tkr procent
Redovisad skattekostnad 1814 23,4% 2094 24,3%
Skattekostnad, 28% på resultatet före skatt 2171 28,0% 2409 28,0%
Skillnad -357 -4,6% -315 -3,7%
Skillnade består av följande poster Skatteeffekt av:
Ej skattepliktiga intäkter -370 -4,8% -327 -3,8%
Ej avdragsgilla kostnader 118 1,5% 104 1,2%
Förändring uppskjuten skattefordran -105 -1,3% -92 -1,1%
Summa -357 -4,6% -315 -3,7%
28
NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN
TILLGÅNGAR
10 Utlåning till kreditinstitut 2007 2006
Swedbank 85 246 39 417
Övriga 14 91
Summa 85 260 39 508
11 Utlåning till allmänheten
Lånefordringar per kategori låntagare
Företagssektor 41 236 42 174
Hushållssektor 421 725 383 180
- varav personliga företagare 209 379 189 237
Utestående fordringar, brutto 462 961 425 354
Varav: Osäkra fordringar 5 826 5 675
Oreglerade fordringar som ingår i osäkra fordringa
- företagssektor 0 0
- hushållssektor 177 234
Avgår: individuellt nedskrivna fordringa 1 308 908
- varav företagssektor 1 200 800
- varav hushållssektor 108 108
Redovisat värde, netto 461 653 424 446
Antal konton 2 365 2 254
Ledande befattningshavares lån i företaget
Verkställande direktören 151 157
Styrelseledamöter 1 008 889
Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet bortsett från 27 tkr i krediter utan säkerhe Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänhete 12 Aktier
Omsättningstillgångar
Ericsson B 61 110
Teliasonera 121 110
Summa 182 220
Anläggningstillgångar
Swedbank A 31 110 38 517
Sparbankernas Kort AB 36 36
Bankservice Sverige AB 125
Summa 31 271 38 553
Summa aktier 29 31 453 38 773
Antal Börs- Redovisat
Aktier värde värde
- Swedbank A, noterad 170 000 31 110 31 110
- Ericsson B, noterad 4 000 61 61
- Teliasonera, noterad 2 000 121 121
- Sparbankernas Kort AB, onoterad 36 36
- Bankservice Sverige AB, onoterad 100 125
13 Materiella tillgångar
Byggnader
Anskaffningsvärde Inventarier och mark Totalt
Ingående balans 1 januari 2006 3 037 5 321 8 358
Förvärv 719 0 719
Avyttringar -584 0 -584
Utgående balans 31 december 2006 3 172 5 321 8 493
Ingående balans 1 januari 2007 3 172 5 321 8 493
Förvärv 762 0 762
Avyttringar 0 0 0
Utgående balans 31 december 2007 3 934 5 321 9 255
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari 2006 2 588 1 740 4 328
Årets avskrivningar 220 106 326
Avyttringar -353 0 -353
Utgående balans 31 december 2006 2 455 1 846 4 301
Ingående balans 1 januari 2007 2 455 1 846 4 301
Årets avskrivningar 368 107 475
Avyttringar 0 0 0
Utgående balans 31 december 2007 2 823 1 953 4 776
Redovisade värden
1 januari 2006 449 3 581 4 030
31 december 2006 717 3 475 4 192
1 januari 2007 717 3 475 4 192
31 december 2007 1 111 3 368 4 479
2007 2006
Taxeringsvärden, byggnader 558 547
Taxeringsvärden, mark 85 37
14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda kostnader 15 17
Upplupna ränteintäkter 149 95
Upplupna provisionsintäkter 1 113 1 074
Summa 1 277 1 186
30
SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL
2007 2006
15 Skulder till kreditinstitut
Swedbank, clearingskulder 1 076 1 234
Beviljad limit hos Swedbank 74 500 75 000
- varav kontokredit 60 000 60 000
16 Inlåning från allmänheten
Inlåningen per kategori av kunder
Företagssektor 59 403 56 129
Hushållssektor 420 372 345 421
- varav personliga företagare 131 524 101 863
Summa 479 775 401 550
Antal konton 10 250 9 925
17 Övriga skulder
Leverantörsskulder 518 63
Preliminärskatt räntor 2 443 1 038
Anställdas källskattemedel 112 87
Övrigt 168 417
Summa 3 241 1 605
18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna räntekostnader 413 232
Upplupna personalkostnader 534 478
Övriga upplupna kostnader 396 315
Förutbetalda intäkter 60 4
Summa 1 403 1 029
19 Avsättningar
Avsättningar för uppskjuten skatt 61 61
Avsättning för pensioner 2 833 2 497
Avsättningen motsvarar kapitalvärdet på berörda pensionsåtaganden.
Summa 2 894 2 558
31
ÖVRIGA NOTER
2007 2006
20 Ansvarsförbindelser
nominellt nominellt
Garantier belopp belopp
- Garantiförbindelser - krediter 2 886 7 345
- Garantiförbindelser - övriga 225 225
Summa 3 111 7 570
21 Åtaganden
- Kreditlöften 2 765 2 419
- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 12 639 11 098
- Konsortiet för Sparbanksförsäkring 92 118
Årets andelstal 0,74% föregående år 0,94% av 12 500 tkr
Summa 15 496 13 635
22 Investeringsåtaganden
Sparbanken har beställt installation av nya larm och säkerhetsanordningar vilka färdigställts i början av 2008.
Beräknad slutlig investering 100 tkr.
23 Finansiella tillgångar och skulder Finansiella Lånefordr Finansiella Övriga Summa tillgångar och kund- tillgångar skulder redovisat värderade till fordringar som kan verkligt
verkl värde säljas värde
via resultaträkn
Kassa 1 625 0 0 0 1 625 Utlåning till kreditinstitut 0 85 260 0 0 85 260
Utlåning till allmänheten 0 461 653 0 0 461 653
Aktier 182 0 31 271 0 31 453
Upplupna intäkter 0 1 277 0 0 1 277
Summa 1 807 548 190 31 271 0 581 268
Skulder till kreditinstitut 0 0 0 1 076 1 076
Inlåning från allmänheten 0 0 0 479 775 479 775
Övriga skulder 0 0 0 3 390 3 390
Upplupna kostnader 0 0 0 1 403 1 403
Summa 0 0 0 485 644 485 644
Beräkning av verkligt värde
- Verkligt värde på noterade aktier beräknas utifrån aktuell köpkurs per balansdag.
- För Sparbanken Kort AB och Bankservice Sverige AB bedöms verkligt värde motsvaras av anskaffningsvärdet.
- Lånefordringarnas verkliga värde beräknas med diskontering av kassaflöden med den aktuella utlåningsräntan.
32
24 KAPITALTÄCKNING
Informationen om företagets kapitaltäckning nedan avser sådan information som ska lämnas minst årligen enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5).
För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om
kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
För sparbankens vidkommande syftar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital med eventuella justeringar) med marginal ska täcka dels de
föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy.
Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt som baseras på - sparbankens riskprofil,
- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - så kallade stresstester och scenarioanalyser,
- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan.
Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov.
Sparbankens riskhantering beskrivs i noten om finansiella risker.
Sparbankens kapitalbas och lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna summeras nedan.
Kapitalbas
I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.
Primärt kapital
Reservfonden 89 016
Lagstadgad avräkning aktieinnehav i Swedbank -22 039
Avräkning uppskjuten skattefordran -804
Summa primärt kapital 66 173
Supplementärt kapital
Fond för verkligt värde 9 071
Lagstadgad avräkning aktieinnehav i Swedbank -9 071
Summa supplementärt kapital 0
Total kapitalbas 66 173
33
Kapitalkrav
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Minimikapitalkravet är 8% av riskvägt exponeringsbelopp
Institutsexponeringar 1 364
Företagsexponeringar 2 867
Hushållsexponeringar 15 692
Exponeringar mot säkerhet i fastighet 5 388
Oreglerade poster 30
Övriga poster 557
Summa kapitalkrav för kreditrisker 25 898
Operativa risker
Vid beräkning av kapitalkravet för operativ risk använder sparbanken basmetoden, vilken innebär att kapitalkravet motsvarar 15% av ett genomsnitt av de tre senaste årens rörelseintäkter.
Genomsnittliga rörelseintäkter de senaste 3 åren. 16 373
Kapitalkrav 15 % av genomsnittliga rörelseintäkterna 2 456
Totalt minimikapitalkrav 28 354
Kapitaltäckningskvot (kapitalbasen/totalt minimikapitalkrav) 2,33
Genomsnittligt kapitalkrav för kreditrisker 2007 genomsn. genomsn.
exp.belopp kapitalkrav
Institutsexponeringar 68 100 1 090
Företagsexponeringar 37 016 2 961
Hushållsexponeringar 258 999 15 502
Exponeringar mot säkerhet i fastigheter 161 107 5 187
Oreglerade poster 837 81
Övriga poster 45 590 593
Summa 571 649 25 414
Ränterisk i kapitalbasen
Varje kvartal beräknas sparbankens absoluta ränterisk för räntebundna tillgångar och skulder. Beräkningen avser vilken effekt en plötslig ränteförändring på två %-enheter har på sparbankens ekonomiska värde.
risk i % av absolut risk kapitalbasen
200 räntepunkter upp -6 302 -9,52%
200 räntepunkter ned 6 302 9,52%
34