Årsredovisning NÄRA BRA NYTTIG

Årsredovisning

2010

NÄRA BRA NYTTIG

2011 Årsredovisning

-till nytta och glädje för många!

bilden på omslaget:

Sparbanken i Karlshamn har bekostat kompletta hockey- utrustningar för ungdomar hos hockeyklubbarna i Mörrum och Olofström.

Därmed kan alla, som vill, prova på att spela hockey utan att behöva köpa egen utrustning.

Detta är ett exempel av många där pengar från Sparbanken i Karlshamn gör nytta.

Sparbanken i Karlshamn är en äkta sparbank - allt sedan starten 1829.

Sparbanken i Karlshamn är bygdens egen bank. Allt som skapas här, stannar här. Alla beslut som gäller banken fattas här.

Sparbanken i Karlshamn är den största banken här och har mer än 40.000 kunder och en affärsvolym på 15.800 miljoner kronor.

Alla som bor här har nära till Sparbanken i Karlshamn. Banken har åtta kontor runt om i Karlshamns och Olofströms kommuner.

Finns där kunderna finns

Alltid konkurrenskraftig

Vinsten ger nya möjligheter här!

en äkta sparbank!

Sparbanken i Karlshamn är

NÄRA, BRA och NYTTIG

Sparbanken i Karlshamn sponsrar Olofströms Innebandyklubb.

Detta är ett exempel av många där pengar från Sparbanken i Karls-

hamn gör nytta.

Innehållsförteckning:

Förvaltningsberättelse . . . . 2

Fem år i sammandrag . . . . 4

Resultaträkning . . . . 7

Balansräkning . . . . 8

Förändring i Eget kapital . . . . 9

Kassaflödesanalys . . . 10

Redovisnings- och värderingsprinciper . . . . 11

Noter till resultaträkningen . . . . 27

Noter till balansräkningen . . . . 32

Revisionsberättelse . . . . 43

Förtroendevalda . . . . 46

Redogörelse för verksamhetsåret 2011

Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org. nr 536200-9481, med säte i Karlshamn, får härmed avge årsredo- visning för sparbankens verksamhet 2011, bankens 183:e verksamhetsår.

Sparbanksstämma äger rum den 4 maj 2012 .

Förvaltningsberättelse

Om Sparbanken i Karlshamn

Sparbanken i Karlshamn bildades 1829 och bankens verksamhetsområde är Karlshamns och Olofströms kom- muner. Sparbanken i Karlshamn är den ledande finansiella aktören i Karlshamns kommun och målet är att bli ledande i hela verksamhetsområdet .

Sparbanken gör det möjligt för sina kunder att förverkliga sina drömmar genom ett brett utbud av produkter, tjänster och lösningar inom bank och försäkring. Sparbanken i Karlshamn har ca 40 000 kunder som betjänas av 79 tjänstemän via åtta kontor, en egen telefonbank, samt via Internet.

Som sparbank har vi en unik möjlighet att bidra till utveckling av det område vi är verksamma inom . De vinster som skapas av vår verksamhet delas inte ut till någon enskild ägare, de stannar i banken för att satsas på bo- ende och investeringar i verksamhet där vi och våra kunder bor och finns.

Sparbanken i Karlshamns organisation

Högsta beslutande instans i Sparbanken i Karlshamn är dess stämma . Rösträtt har bankens huvudmän . Dessa tillsätter i sin tur en styrelse som utser en VD.

Banken är organiserad i en privat del som hanteras via bankens kontor i Ringamåla, Svängsta, Asarum, Mör- rum, Kyrkhult, Vilshult, Olofström samt Karlshamn. Företagskunder hanteras via företagsavdelningen i Karls- hamn. Till stöd för ovannämnda kontor och avdelningar har banken specialister i form av börsgruppen, försäk- ringsavdelningen samt den juridiska avdelningen. Banken har även en ekonomiavdelning, marknadsavdelning samt en administrativ avdelning vilkas uppgift är att bland annat bistå kontoren.

Affärsvolym

Den sammanlagda affärsvolymen förblev i stort sett oförändrad och uppgår till totalt 15 883 mkr Utlåningen till allmänheten inom balansräkningen ökade med 87,8 mkr och uppgår till 5113 mkr.

Inlåningen från allmänheten har under året ökat med 264,9 mkr i jämförelse med föregående år.

Den totalt förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek ökade under året med 7,9 % till 2448,8 mkr.

Krediter har förmedlats till Swedbank Finans till ett värde av 12,1 mkr (14,1 mkr) Sparbankens volymer i Swedbank Roburs fonder minskade under året till 1 779,2 mkr.

Resultat 2011

Sparbankens rörelseresultat före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 80,4 mkr, vilket är en ökning med 70,7 %, jämfört med föregående år. Årets räntenetto uppgick till 143,9 mkr, en förbättring med 35 %. Kostnad för insättningsgaranti samt kostnad för stabilitetsavgift har belastat årets räntenetto med 3,2 (2,5) mkr respektive 2,0 (1,0) mkr.

Totalt sett har intäkterna ökat med 27,9 % till 188,5 mkr. De totala provisionsintäkterna minskade under året med 0,9 mkr eller 1,7 %.

Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgår till 2,5 mkr. Här redovisas realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument, nedskrivningar på finansiella instrument och valutakursförändringar.

Under 2011 erhölls utdelning för innehavet av aktier i Swedbank med 1,5 mkr (ingen utdelning 2010). Sparban- ken fick även utdelning i bankens innehav i Indecap Holding med 0,3 (0,3) mkr.

Kostnaderna totalt har ökat med 7 %.

Personalkostnaderna ökade med 7,4 % jämfört med föregående år till 55,3 mkr. Sparbanken i Karlshamn har ett resultatandelssystem för personalen. Årets avsättning uppgick till 5,3 mkr, en ökning jämfört med 2010 med 39,5 %. Verkställande direktören omfattas inte av resultatandelssystemet. Personalkostnader, arbetad tid, köns- fördelning mm redovisas vidare i not 10.

Kreditförlusterna netto var 3,9 mkr, en ökning med 1,0 mkr jämfört med 2010. Det innebär en kreditförlustnivå på 0,08 %. Information om kreditförlusterna lämnas vidare i not 12.

Efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår resultatet till 44,8 mkr (32,1 mkr).

Bankens avkastning på eget kapital var 8,27 % (5,19 %).

Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av ”Fem år i sammandrag – nyckeltal” samt

”Resultat- och balansräkningar 2007-2011” längre fram i förvaltningsberättelsen.

Finansiella risker

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. Sparbanken identifierar kontinuerligt de risker som dess verksamhet medför.

Den största risken i bankverksamhet är kreditrisken. Sparbankens kreditpolicy fastställer att sparbanken ska ha en väl diversifierad kreditportfölj med låg riskprofil.

De operativa riskerna motverkas genom god intern kontroll . Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken. Finanspolicyn reglerar hur finansförvaltningen inom sparbanken ska bedrivas samt hur marknadsrisker och likviditetsrisker ska hanteras, mätas, styras och rapporteras. Finanspoli- cyn fastställer att sparbanken ska ha en låg riskprofil med begränsade risker på de finansiella marknaderna.

ytterligare information om sparbankens finansiella risker presenteras i not 3, samt redogörelse för kapitalbehov och kapitalplanering i not 32

Swedbankaktier

Innehavet av aktier i Swedbank har ökat med 10 000 A-aktier vilket innebär att innehavet nu är, 289 704 A-aktier och 200 073 preferensaktier.

Sparbankens policy är att innehavet av Swedbankaktier inte ska överstiga 10 % av det egna kapitalet

Principer för ersättning till personer i ledande ställning

Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. För detaljuppgifter hänvisas till not 10.

Personal

Personalkostnader, arbetad tid, könsfördelning mm redovisas i not 10.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3, Finansiella risker.

Miljöhänsyn

I enlighet med bankens principer för samhällsansvar verkar Sparbanken i Karlshamn för en hållbar utveckling.

Sparbanken i Karlshamn är sedan 2010 miljöcertifierad enligt ISO 14001:2004.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen

Sparbankens rörelseresultat för 2012 bedöms bli 75 mkr.

Väsentliga händelser

Inom ramen för bankens affärsverksamhet har banken varit föremål för krav i civilrättsliga stämningar och tvister varav de flesta rör värdepappersrådgivning ifrån början av 2000-talet. Samtliga dessa tvister har under 2011 lösts .

2011-07-01 trädde ett nytt samarbetsavtal med Swedbank i kraft. Detta avtal sträcker sig till och med 2017-06-30.

Sparbanken investerade under början av 2011 i 7 stycken hjärtstartare till bankens avdelningskontor och under januari och februari 2011 har all personal blivit utbildad i hjärtlungräddning och i användandet av hjärtstartare.

Mer än 100 föreningar och organisationer i verksamhetsområdet fick under året dela på 1,8 miljoner i sponsring.

Stämma 2012

Ordinarie sparbanksstämma i Sparbanken i Karlshamn kommer att hållas den 4 maj 2012 .

Fem år i sammandrag ^{(mkr) 2011} 2010 2009 2008 2007

Nyckeltal Volym

Affärsvolym ultimo, Mkr 15 882,5 15 822,8 14 746,5 12 709,5 10 922,3

förändring under året, % 0,38 7,30 16,03 16,36 12,74

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Kapital

Soliditet

Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade

reserver i % av balansomslutningen 11,87 11,66 13,33 12,58 12,97 Kapitaltäckningskvot (Kapitaltäckningsgrad)

Kapitalbas/Kapitalkrav 2,32 2,22 2,36 2,22 2,00

Primärkapitalrelation

Primärkapital i % av riskvägda placeringar 18,11 17,20 18,56 17,76 16,96 Resultat

Placeringsmarginal

Räntenetto i % av MO 2,40 2,06 2,05 3,09 2,84

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,19 0,97 1,07 1,41 1,57 Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,51 0,31 0,32 0,46 0,82 Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt i % 8,27 5,19 5,09 7,78 13,21 av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl. kreditförluster och 0,55 0,66 0,68 0,56 0,46 värdeförändringar på övertagen egendom i

relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster och 0,57 0,68 0,70 0,59 0,48 värdeförändringar på övertagen egendom i

relation till räntenetto + rörelseintäkter

Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Nedskrivning för sannolika förluster i % 54,0 60,7 58,1 56,2 61,0 av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till 0,67 0,50 0,63 0,70 0,48 allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

2011 2010 2009 2008 2007

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till 0,08 0,06 0,06 0,10 0,07 allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 72,2 69,9 70,5 66 55

(Årsarbetare)

Antal kontor 8 8 7 7 5

Resultat- och balansräkning

Resultaträkning

Räntenetto 143,9 106,6 100,0 147,4 103,2

Provisioner, netto 38,4 39,6 37,8 31,7 34,2

Nettoresultat av finansiella transaktioner 2,5 -1,8 1,0 -18,7 1,6

Övriga intäkter 3,7 3,0 6,0 7,8 21,8

Summa intäkter 188,5 147,4 144,8 168,2 160,8

Allmänna administrationskostnader -90,5 -83,4 -85,0 -91,6 -63,5

Övriga kostnader^[1] -13,7 -14,0 -13,6 -12,4 -10,8

Kreditförluster -3,9 -2,9 -2,9 -4,4 -2,1

Summa kostnader -108,1 -100,3 -101,5 -108,4 -76,4

Rörelseresultat 80,4 47,1 43,3 59,8 84,4

Bokslutsdispositioner -19,7 0,3 18,8 -18,4 0,3

Skatter -15,9 -15,3 -17,1 -15,8 -18,7

Årets resultat 44,8 32,1 45,0 25,6 66,0

Balansräkning

Kassa 26,1 25,0 29,3 30,4 33,9

Utlåning till kreditinstitut 576,7 663,4 134,7 57,9 120,4

Utlåning till allmänheten 5113,0 5 025,2 4 502,9 4 564,2 3 508,4

Räntebärande värdepapper 372,7 22,4 24,8 51,7 0,0

Aktier och andelar 67,7 60,1 57,6 53,1 65,2

Materiella tillgångar 19,9 21,2 20,9 21,7 18,6

Övriga tillgångar 87,8 90,7 91,4 45,4 114,0

Summa tillgångar 6 263,9 5 908,0 4 861,6 4 824,4 3 860,5 Skulder till kreditinstitut 1 094,1 1 076,5 130,6 555,5 417,5 Inlåning från allmänheten 4 380,9 4 116,0 4 053,5 3 597,7 2 910,5

Övriga skulder 38,9 25,5 26,6 55,9 30,7

Avsättningar för pensioner m. m. 0,6 0,5 2,4 2,8 0,5

Summa skulder och avsättningar 5 514,5 5 218,5 4 213,1 4 211,9 3 359,2

Obeskattade reserver 21,2 1,6 1,9 20,7 2,1

Eget kapital 728,2 687,9 646,6 591,8 499,2

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 6 263,9 5 908,0 4 861,6 4 824,4 3 860,5

[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust

Årets resultat enligt balansräkningen utgör, kr. 44 774 156 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:

- anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 2 200 000

- överföring till reservfonden 42 574 156

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med spar- bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,32 (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 2,22). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposi- tion till 740,8 mkr (686,4 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 318,7 mkr (308,6 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas full- göra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar

med tillhörande bokslutskommentarer .

Resultaträkning

1 januari - 31 december

mkr Not 2011 2010

Ränteintäkter 254,2 156,4

Räntekostnader -110,3 -49,8

Räntenetto 4 143,9 106,6

Erhållna utdelningar 5 1,9 0,5

Provisionsintäkter 6 51,6 52,5

Provisionskostnader 7 -13,2 -12,9

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 2,5 -1,8

Övriga rörelseintäkter 9 1,8 2,5

Summa rörelseintäkter 188,5 147,4

Allmänna administrationskostnader 10 -90,5 -83,4

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -2,7 -3,0

Övriga rörelsekostnader 11 -11,0 -11,0

Summa kostnader före kreditförluster -104,2 -97,4

Resultat före kreditförluster 84,3 50,0

Kreditförluster, netto 12 -3,9 -2,9

Rörelseresultat 80,4 47,1

Bokslutsdispositioner 13 -19,7 0,3

Skatt på årets resultat 14 -15,9 -15,3

Årets resultat 44,8 32,1

Balansräkning

Per den 31 december

Tillgångar mkr Not 2011 2010

Kassa och banktillgodohavanden hos centralbanker 26,1 25,0

Utlåning till kreditinstitut 15 576,7 663,4

Utlåning till allmänheten 16 5 113,0 5 025,2

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 34,4 -3,6

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 372,7 22,4

Aktier och andelar 18 67,7 60,1

Derivat 3 38,0 83,1

Materiella tillgångar 19

- Inventarier 6,0 6,9

- Byggnader och mark 13,9 14,3

Aktuell skattefordran 0,3 1,4

Övriga tillgångar 20 3,8 4,8

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 11,3 5,0

Summa tillgångar 6 263,9 5 908,0

Skulder, avsättningar och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 22 1 094,1 1 076,5

Inlåning från allmänheten 23 4 380,9 4 116,0

Övriga skulder 24 18,3 10,1

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 20,6 15,4

Avsättningar

- Övriga Avsättningar 26 0,6 0,5

Summa skulder och avsättningar 5 514,5 5 218,5

Obeskattade reserver 27 21,2 1,6

Eget kapital 728,2 687,9

Reservfond 663,9 633,4

Fond för verkligt värde 19,5 22,4

Årets resultat 44,8 32,1

Summa eget kapital 728,2 687,9

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 6 263,9 5 908,0 Poster inom linjen

Ställda säkerheter för egna skulder 0,0 0,0

Övriga ställda säkerheter 0,0 0,0

Ansvarsförbindelser 28 19,1 32,0

- Garantier 19,1 32,0

Åtaganden 29 458,8 482,3

- Övriga Åtaganden 458,8 482,3

Rapport över totalresultat

1 januari - 31 december

2011 2010

Årets resultat mkr 44,8 32,1

Övrigt totalresultat

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella -2,9 11,4

tillgångar som kan säljas

Årets övrigt totalresultat -2,9 11,4

Årets totalresultat 41,9 43,5

Rapport över förändring

i Eget Kapital

Ingående eget kapital 2010-01-01 590,6 11,0 45,0 646,6

Årets resultat 0,0 0,0 32,1 32,1

Årets övrigt totalresultat 0,0 11,4 0,0 11,4

Årets totalresultat 0,0 11,4 32,1 43,5

Vinstdisposition 42,8 0,0 -42,8 0,0

Anslag till allmännyttiga ändamål 0,0 0,0 -2,2 -2,2

Utgående eget kapital 2010-12-31 633,4 22,4 32,1 687,9

Ingående eget kapital 2011-01-01 633,4 22,4 32,1 687,9

Årets resultat 0,0 0,0 44,8 44,8

Årets övrigt totalresultat 0,0 -2,9 0,0 -2,9

Årets totalresultat 0,0 -2,9 44,8 41,9

Vinstdisposition 30,5 0,0 -30,5 0,0

Anslag till allmännyttiga ändamål 0,0 0,0 -1,6 -1,6

Utgående eget kapital 2011-12-31 663,9 19,5 44,8 728,2

Kassaflödesanalys

1 januari - 31 december

2011 2010 Den löpande verksamheten

Rörelseresultat (+) 80,4 47,1

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -0,2 -0,6

Av-/nedskrivningar (+) 2,7 3,0

Kreditförluster (+) 5,0 4,0

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 0,0 0,0

Betald inkomstskatt (-) -15,9 -15,3

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 72,0 38,2 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -82,8 -518,3

Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 264,9 62,5

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -284,4 445,6

Förändring av övriga tillgångar (+/-) 21,9 45,6

Förändring av övriga skulder (+/-) 3,5 -3,4

Kassaflöde från den löpande verksamheten -4,9 70,2

Investeringsverksamheten

Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 0,0 3,8

Investering i finansiella tillgångar (-) -360,3 0,0

Förvärv av materiella tillgångar (-) -1,4 -3,3

Kassaflöde från investeringsverksamheten -361,7 0,5

Finansieringsverksamheten

Utbetalt anslag (-) -1,6 -2,2

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1,6 -2,2

Årets kassaflöde -368,2 68,5

Likvida medel vid årets början 1 129,4 1 060,9

Likvida medel vid årets slut 761,2 1 129,4

Följande delkomponenter ingår i likvida medel

Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 26,1 25,0

Utlåning till kreditinstitut 535,1 604,4

Summa enligt balansräkningen 561,2 629,4

Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara

(Avgår skuld på checkräkningskredit) 200,0 500,0

Summa enligt kassaflödesanalysen 761,2 1 129,4

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:

-De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.

-De kan lätt omvandlas till kassamedel .

-De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten

Erhållen utdelning 1,9 0,5

Erhållen ränta 254,2 156,4

Erlagd ränta 110,3 49,8

1 Uppgifter om sparbanken

Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org. nr. 536200-9481, med säte i Karlshamn får härmed avge årsre- dovisning för sparbankens verksamhet per 31 december 2011, bankens 183:e verksamhetsår. Årsredovis- ningen avges per den 31 december 2011 och avser Sparbanken i Karlshamn, som är en sparbank med säte i Karlshamn, Karlshamns kommun i Blekinge län. Adressen till huvudkontoret är Sparbanken i Karlshamn, Drottninggatan 55, Box 44, 374 21 Karlshamn.

2 Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbo- lag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:112011:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tilläm- par därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovis- ning och beskattning .

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 februari 2012.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finan-

siella tillgångar som kan säljas .

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste hundratusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinci- perna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och anta- gandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.

Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet . Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Ändrade redovisningsprinciper

ÄÄndrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Inga nya eller ändrade IFRS som har trätt i kraft 1 januari 2011 har haft någon väsentlig inverkan på spar- bankens finansiella rapporter.

Noter

Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstil- lämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m.

kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effek- terna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter .

IFRS 13 Fair value measurement syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. Träder enligt IASB i kraft 1 januari 2013. EU har ännu inte godkänt standarden .

Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har heller inte kunnat beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom ändringarna ännu inte god- känts för tillämpning inom EU.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funk- tionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.

Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.

Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av ef- fektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktions- kostnader för att uppta lån.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas . För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Oreali- serade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställan- degraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt en- ligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; upplägg- ningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transak- tion redovisas omedelbart som intäkt .

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändring- ar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument) - Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskost- nader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital .

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder .

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder .

Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för

transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade . Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen .

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skatteford- ringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns

leverantörsskulder och låneskulder .

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

EEn finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instru- mentets avtalsmässiga villkor .

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller spar- banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen en- dast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden .

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren .

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instru- ment klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig i denna kategori (fair value option).

I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resul- taträkningen .

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fast- ställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. innehav av aktier och andelar redovisas här . Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovis- ningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffnings- värdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt

värde redovisas i resultaträkningen .

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlig- het med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor .

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för acku- mulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, att spar- banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

Derivat och säkringsredovisning

Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovis- ning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säk- ringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan .

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntecapar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:

1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:

a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj)

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk.

För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tids- spann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med föränd- ringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlust- händelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva be- lägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:

a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekono- miska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller

f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kas- saflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive

i. negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta till- låtna månadsbelopp), eller

ii . inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i grupp- en (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastig- hetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen).

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förvän- tade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i an- språkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däre- mot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar spar- banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara informa- tion om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra

objektiva belägg om att lånet är osäkert .

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskriv- ningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen .

Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen .

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säl- jas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat

till resultaträkningen .

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlig- het med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresul- tat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, åter- förs över resultat- räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumen- tet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkurs- förvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovi- sade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Materiella tillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräk- nas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillna- den mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader.

Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Leasade tillgångar

Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att lea- singavgiften kostnadsföres linjärt över leasingperioden.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastighet, eftersom effekten av övergången är marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av Sparbankens totala tillgångar är relativt liten (0,22 %).

Byggnader avskrives planenligt med 2 %, markanläggningar med 5 % och inventarier med 10-20 %.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut .

Nedskrivningar av materiella tillgångar Nedskrivningsprövning

De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indi- kation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgång- ens återvinningsvärde (se nedan).

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen obero- ende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger åter- vinningsvärdet .

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. En ned-

skrivning belastar resultaträkningen .

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

Ersättningar till anställda

Rörlig ersättning utgörs i banken av resultatandelssystem. Förutsättningarna för utfall fastställs årligen av styrelsen. Samtliga anställda utom VD omfattas av resultatandelssystemet. Avsättningar sker till Stiftelsen

Guldeken . För

VD utgår rörlig ersättning baserat på ett antal, av styrelsen definierade, operativa mål, dock inga resultatmål.

Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK).

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.

Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare .

Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är till- lämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK.

Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Pensionering i egen regi förekommer inte.

Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller belop- pets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av eko- nomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet

kan göras .

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser

kommer att krävas .

3 Finansiella risker

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likvidi- tetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparban- kens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regel- bundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verk- samhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats.

Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssys- tem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknads- villkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och

processer .

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/

eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer . Central kreditdelegation rapporte- rar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll.

Målsättningen är att sparbankens kreditportfölj ska vara väl sammansatt med en avvägning mellan avkast- ning och risk. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geo- grafiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytter- ligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter

och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet .

Kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssyste- met innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd .

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Total kreditrisk- exponering (före nedskrivning)

Nedskrivning/

Avsättning Redovisat

värde Värde av

säkerheter Total kreditrisk- exponering efter avdrag säkerheter

Kreditriskexponering,

brutto och netto 2011 Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² 21,7 0,0 21,7 21,7 0,0

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter³ 2 674,5 4,8 2 669,7 2 622,3 47,4

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ 354,3 4,0 350,3 350,9 -0,6

Pantbrev i jordbruksfastigheter 534,9 2,1 532,8 531,9 0,9

Pantbrev i andra näringsfastigheter 480,2 8,0 472,2 467,3 4,9

Företagsinteckning 394,8 7,7 387,1 384,0 3,1

Övriga⁵ 1 727,9 13,9 1 714,0 53,7 1 660,3

varav kreditinstitut 17,3 0,0 17,3 17,3 0,0

Summa 6 188,3 40,5 6 147,8 4 431,8 1 716,0

Värdepapper Andra emittenter

- AAA 200,0 0,0 200,0 0,0 200,0

- AA 80,1 0,0 80,1 0,0 80,1

- A 12,5 0,0 12,5 0,0 12,5

- BBB eller lägre 20,0 0,0 20,0 0,0 20,0

- utan rating 60,0 0,0 60,0 0,0 60,0

Summa 372,6 0,0 372,6 0,0 372,6

Derivat

- A 38,0 0,0 38,0 0,0 38,0

Summa 38,0 0,0 38,0 0,0 38,0

Övrigt

Utställda lånelöften 22,9 0,0 22,9 0,0 22,9

Utställda finansiella garantier 19,1 0,0 19,1 0,0 19,1

Summa 42,0 0,0 42,0 0,0 42,0

Total kreditriskexponering 6 640,9 40,5 6 600,4 4 431,8 2 168,6

Total kreditrisk- exponering (före nedskrivning)

Nedskrivning/

Avsättning

Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kreditrisk- exponering efter avdrag säkerheter

Kreditriskexponering,

brutto och netto 2010 Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² 15,1 0,0 15,1 15,1 0,0

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter³ 2 687,6 4,8 2 682,8 2 615,5 67,3

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ 360,8 2,5 358,3 344,6 13,7

Pantbrev i jordbruksfastigheter 532,6 2,1 530,5 529,1 1,4

Pantbrev i andra näringsfastigheter 457,1 8,9 448,2 440,8 7,4

Företagsinteckning 394,8 7,7 387,1 390,7 -3,6

Övriga⁵ 1 758,6 12,9 1 745,7 56,2 1 689,5

varav kreditinstitut 17,7 0,0 17,7 17,7 0,0

Summa 6 206,6 38,9 6 167,7 4 392,0 1 775,7

Värdepapper Andra emittenter

- A 2,4 0,0 2,4 0,0 2,4

- utan rating 20,0 0,0 20,0 0,0 20,0

Summa 22,4 0,0 22,4 0,0 22,4

Derivat

- A 83,1 0,0 83,1 0,0 83,1

Summa 83,1 0,0 83,1 0,0 83,1

Övrigt

Utställda lånelöften 27,4 0,0 27,4 0,0 27,4

Utställda finansiella garantier 18,3 0,0 18,3 18,3 0,0

Summa 45,7 0,0 45,7 18,3 27,4

Total kreditriskexponering 6 357,8 38,9 6 318,9 4 410,3 1 908,6

1. Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering

2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter

4 inklusive bostadsrättsföreningar

5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating