Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2015/2016. Bruksskolans förskoleklass

(1)

Kvalitetsrapport

Förskoleklass

Läsåret 2015/2016

Bruksskolans förskoleklass

Utbildningens syfte

Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Biträdande rektor: Annie-Frid Johansson

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Beskrivning av verksamheten

2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren 2015 3. Året i verksamheten

4. Systematiskt kvalitetsarbete 5. Normer och värden

6. Kunskaper

7. Elevernas ansvar och inflytande 8. Skola och hem

9. Övergång och samverkan

10. Skolan och omvärlden 11. Rektors slutord

12. Förbättringsåtgärder för läsåret 2016/2017

(3)

1. Beskrivning av verksamheten

Brukets förskoleklass består av en klass med två legitimerade förskollärare. Lokalen delas med Pegasus fritidsavdelning.

Grundfakta förskoleklass

2013/2014 2014/2015 2015/2016

Antal elever i förskoleklassen 18 24 23

Antal grupper 1 1 1

Antal årsarbetare 2 2 2

Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning (%)

100 100 100

2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport för våren 2015

Genom att personalen i F-klass fått mer gemensam tid för planering har vi fått möjlighet till utökad dialog.

Fortfarande har vi svårighet med att kunna delge övrig personal hur dagen varit för att de ska kunna ge rätt information vid hemgång.

Eftersom rektor håller på med utbildning har han inte kunnat besöka F-klassen vid flera tillfällen som vi önskat för att ge honom en bild över F-klassens verksamhet.

Mycket tid har lagts på att prata värdegrund eftersom flera kränkningar ägt rum. Alla i klassen utom en med annat språk är registrerad på edWise. Vi sätter ut alla veckomeddelanden och bilder på vår verksamhet på edWise. Eftersom en del föräldrar inte vill läsa information på datorn så sitter veckans information uppsatt.

Utbyte med äldre elever har delvis utökats.

Önskemålet att ge elever språkstöd i F-klass har inte uppfyllts.

3. Året i verksamheten

Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret

Läsåret började med att vi utgick från en bok som handlade om prinsessor och troll. Vi hade också veckans bokstav.

Att arbeta tematiskt är ett bra sätt för att stimulera våra elever. Olika arbetsmoment blandas in på ett roligt sätt. Trollen gav oss olika uppgifter eller gömde olika saker i skogen. Ibland var det olika djur som man skulle leta efter, eller siffror. Olika samarbetslekar som till exempel att samla en viss mängd kottar.

Även språkträningen har haft aktiviteter där trollen bestämt vad som ska göras.

På idrotten har flera av övningarna inspirerats av veckans bokstav.

Eleverna har också själva fått påverka vilken bokstav som vi ska arbeta med. De har också lärt sig att ibland får man inte sin vilja igenom utan man får rösta och komma fram till ett

gemensamt beslut.

(4)

Men för att arbeta så här krävs det att pedagogerna finner varandra och inspirerar varandra så man inte tappar tråden. Detta har varit lite svårt då det varit flera personalbyten. Givetvis har detta även påverkat våra elever.

Att vara ute mycket, och då speciellt skogsbesöken, med styrda och fria lekar har lett till en bra social grupp som tycker om att leka med varandra.

Efter att vi besökt en Kasperteater var våra elever inspirerade och ville tillverka egna dockor.

Vi hjälpte dem och det blev flera olika skapande moment. Men när dockorna var klara tyckte våra elever att de var färdiga. Några försökte skapa en pjäs men de tröttnade. Det visar att vissa saker kan man inte hålla på med för länge eftersom intresset dalar. Våra elever lever här och nu.

Men den största glädjen var att få åka på skolresa. Vi hade förberett oss genom att prata om djur, maskiner och vilka som arbetar på en bondgård. Våra elever var förväntansfulla när de klev på bussen. Det fnittrades och sjöngs under resan ner till Sinnerud. Vi blev mottagna på ett proffsigt sätt av Morgan och våra elever ställde massor av frågor och visade ett stort intresse. Hoppas att blivande förskoleklasser får uppleva detta.

4. Systematiskt kvalitetsarbete

Årets kvalitetsredovisning

Kvalitetsarbetet finns formulerat i skolornas kvalitetshjul. Arbetet är anpassat till de olika delarna planera, genomföra, analysera, utvärdera och redovisa resultat. Utifrån analyserna av de redovisade resultaten, arbetar verksamheterna vidare med framtagna förbättringsområden.

Det systematiska kvalitetsarbetet ska genomsyra allt arbete, som sker inom de pedagogiska verksamheterna och ha eleven i fokus.

Verksamheternas kvalitetsarbete utgår från läsårets arbetsplan. Arbetsplanen beskriver hur verksamheterna ska arbeta med prioriterade förbättringsområden. Månadsvis följs

arbetsplanen upp i arbetslagen. Rektor tar del av den kontinuerliga uppföljningen. Vid slutet av läsåret analyseras resultaten och verksamheternas arbete redovisas i kvalitetsrapporten.

Verksamheternas kvalitetsrapporter redovisas huvudman samt läggs ut på kommunens hemsida. Kvalitetsrapporterna ligger till grund för kommande läsårs arbetsplan.

För att nå framgång i det systematiska kvalitetsarbetet måste fokus ligga på mål, resultat, analys och förbättringsarbete. Det ska vara en naturlig del i vardagen, prioriterat i arbetslagens arbete. Det är därför viktigt att varje verksamhet skapar sina egna rutiner utifrån fastställd kvalitetsplan.

(5)

5. Normer och värden

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling

Disciplinära åtgärder

2013/2014 2014/2015 2015/2016

Disciplinära åtgärder F P To F P To F P To

Utredning 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Skriftlig varning 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Tillfällig omplacering 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Tillfällig placering vid annan skolenhet

0 0 0 0 0 0 0 0 0

Omhändertagande av föremål 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Kommentar: Inga disciplinära åtgärder enligt ovanstående tabell har genomförts då behovet ej funnits.

Kränkande behandling

2013/2014 2014/2015 2015/2016 Antal kränknings-

anmälningar

F P To F P To F P To

Förskoleklass * 0 3 3 1 4 5

* Tidigare redovisat i kvalitetsrapport för F-6 Kommentar: Upprättade kränkningar har utretts, följts upp och rapporterats till huvudman i enlighet med kommunens rutiner kring likabehandlingsarbete.

(6)

ENHETENS MÅL

Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav

Öka medvetenheten om att elever med funktionsnedsättning inte ska möta hinder i vår verksamhet

Hur når vi målen?

Förankra planen hos all berörd personal, vårdnadshavare och elever.

Vi presenterar planen för personal, elev och vårdnadshavare via föräldramöten.

All personal följer likabehandlingsplanen.

God vuxennärvaro under rasterna. Rastvärdarna bär väst.

Likabehandlingsteamet är aktivt i den dagliga verksamheten.

Likabehandlingsteamet finns alltid tillgängligt vid akuta ärenden.

Konsekvensstegen följs och ”anmälan kränkande behandling” skrivs och följs upp.

Digitalt uppföljningsverktyg används

Kommunövergripande likabehandlingsmöten för rektorer och samordnare 2ggr/läsår.

UTVÄRDERING OCH ANALYS

Tillsammansdagarna ska delas upp på personalen där de har ansvar för varsin Tillsammansdag till ht 2016. Fördelningen görs av likabehandlingsteamet.

Resultatet är en bättre gemenskap mellan eleverna, vilket ger större trygghet och förståelse för varandras olikheter. Vi ökar också ”vi”-känslan på skolan. Tillsammansdagarna har varit mycket uppskattade av eleverna.

Värdegrundsarbetet är viktigt. Vi har haft två halvdagar för skolpersonalen där vi gått igenom regler och oskrivna regler. Tyvärr har inte kök, städ och vaktmästeri ingått vid dessa tillfällen, då de också är ett viktigt komplement i skolan.

Vi behöver ett enkelt system att dokumentera elever som faller ur ramen.

Personal ute på raster har förbättrats ifrån föregående år. Det är viktigt att vi ser till att vi har full bemanning på rastvärdar, det blir glapp då det saknas vuxna ute och det hinner hända mycket.

Tre i likabehandlingsteamet har gått utbildningen rePulse för enskild och hela klasser och har jobbat med enskilda elever.

(7)

Vi behöver arbeta med att få en attraktiv skolgård med aktiviteter och hela lekredskap.

Bristen på kurator och skolsköterska har varit påtaglig.

ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER

Temadagarna skall utvärderas skriftligt från varje klass/enhet för att kunna utvecklas.

Kök, städ och vaktmästeri bör vara med i skolans värdegrundsarbete.

Vi behöver utveckla ett enkelt dokumentationssystem vid rapportering om kränkande behandling.

Alla pedagoger behöver se rastvärdskapet som en lika viktig del i verksamheten som planering och genomförande utav lektioner.

(8)

6. Kunskaper

Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utformade, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.

Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

ENHETENS MÅL

Bidra till ökad hälsa hos elever genom ökad fysisk aktivitet och utbildning kring vikten av sunda levnadsvanor

Nyfikenhet att lära

Möjliggöra och uppmuntra entreprenörskap bland elever

Idrott och 1/vecka utedag med besök i närområdet.

Bornholmsmodellen

Olika material för att inspirera matematiskt tänkande.

Skapa i olika material utifrån det tema vi arbetar med.

Då vi arbetat med veckans bokstav har detta väckt intresset för att skriva och leka med ord.

Nästan alla elever känner igen och kan namnge bokstäverna i sitt namn.

I gruppen finns barn med stora speciella behov. Inriktningen har legat på att få alla

eleverna delaktiga i den sociala leken. Alla eleverna har utvecklats socialt och man ser att de ingår naturligt i gruppen. Däremot har alla inte velat delta i skolförberedande arbeten.

Att så mycket som möjligt förstärka de matematiska begreppen genom att i leken och praktiskt få en naturlig förståelse att matte inte bara kan skrivas. Många elever ser matematiken i de olika aktiviteter som finns i vår verksamhet.

Besök i vår skog har genomförts nästan varje vecka hela året. Eleverna är duktiga på att fungera och hitta på aktiviteter oberoende vilken årstid det är.

(9)

gjort egna manus och framfört sina egna föreställningar. Eleverna är stolta över sitt skapande. Kunskapen hur saker växer och gror har eleverna fått inblick i genom sina egna planteringar.

Att experimentera med olika saker och material stimulerar elevernas utveckling och

förståelse hur saker hänger ihop och påverkar resultat, exempelvis hur man bygger ett torn med Kaplastavar eller hur densitet med ett ägg i vatten påverkas av salt.

Idrottens olika moment från hygien till motorik och samarbetsövningar har fungerat positivt.

Eleverna möter för första gången många i sin egen ålder när de börjar F-klass. Detta kräver mycket tid av pedagogerna att göra eleverna uppmärksamma på att det finns fler viljor i gruppen. Detta kan ge problem för en del elever.

Fortsätta att arbeta mer med samarbetsövningar och stärkning av elever.

Eftersom F-klassen består av så många elever så är det svårt att hinna med att tillgodose elevers behov. Önskar att gruppen ibland kunde förstärkas för att ge möjlighet till extra stöd för svagare elever i skolförberedande ämnen.

(10)

7. Elevernas ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.

ENHETENS MÅL

Ge eleverna god information om kunskapsutveckling och social utveckling

Öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningens utformning med stigande ålder

Bestämda platser för kläder och arbeten.

Bestämda platser för olika aktiviteter och material.

Enkla regler och rutiner Komma med egna förslag.

Elevråd 1 ggr/månad.

Eleverna har fått en förståelse för hur man demokratiskt kan besluta saker, exempelvis genom röstning eller göra sten-sax-påse.

Eleverna är nöjda och stolta över att de kunnat påverka innehållet i verksamheten och att det ibland blivit ett resultat som kan delges till andra.

Som pedagog måste man ibland gå in och styra för att medvetet kunna stärka vissa elever.

ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Ett ständigt pågående arbete.

(11)

8. Skola och hem

Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande

Klagomål

Kommentar: Inga klagomål gällande F-klassverksamheten har inkommit till kommunens klagomålshantering.

ENHETENS MÅL

Skapa förutsättningar för alla föräldrar att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina barns utbildning

Ge föräldrarna god information om kunskapsutveckling och social utveckling

Veckomeddelanden.

Starta edWise med F-klassens föräldrar.

Föräldramöten, två gånger per läsår.

Utvecklingssamtal genomförs minst en gång/termin.

Genom daglig kontakt.

Föräldrarna har efter en trög start tagit till sig att information ges över edWise.

För de som önskar skriftligt så finns detta att få.

För första gången la vi ut samtalstider på edWise och här fick vi positiv respons över att det var lätt att boka tider.

Önskar att edWise blir en app-funktion eftersom detta säkert skulle underlätta för föräldrarna.

Antal klagomål

2013/2014 2014/2015 2015/2016 Vt Ht To Vt Ht To Vt Ht To Förskoleklass 0 0 0 0 0 0 0 0 0

(12)

9. Övergång och samverkan

Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningarna som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

ENHETENS MÅL

Att få en bra övergång mellan förskola, förskoleklass och skola

Husmöte F-1-2

Hela skolan träffas några gånger under ett läsår.

Eleverna har faddrar i årskursen över dem. De är i sin tur indelade i olika grupper som följer fadderkedjan till åk 6

Överlämnande och information om alla barn från förskola till förskoleklass.

Överlämnande och information till skolan om de barn som börjar första klass.

Ovanstående enligt gällande överlämnandeplaner, förskola-F-klass och F-klass-åk1.

Träffa personal från kommunens olika F-klasser ungefär var 6:e vecka.

Att få information från förskolorna vid ett gemensamt tillfälle har varit bra och har underlättat för pedagogerna.

Eleverna tycker det är roligt när de får besök av äldre elever.

F-klasspedagogernas träffar är betydelsefulla men skulle kunna utvecklas och mer driva på utvecklingen. Sedan ska alla datum finnas inplanerade.

Gemensamma aktiviteter för hela skolan är populära. Våra elever älskar de äldre eleverna och blir glada när de möts på raster. Svårigheten är att våra elever inte förstår de större elevernas reaktion när de är med sina kompisar. Exempelvis så kan kramar ges i smyg men när

kompisar är med kan det bli stopp och hånfulla skratt från de äldre kompisarna.

Vid överlämnande till skolan så önskar man att information som är viktig att veta, ska

(13)

10. Skolan och omvärlden

Eleverna ska få utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

ENHETENS MÅL

Plan för Studie- och yrkesorientering Bemannat skolbibliotek

Hur når vi målet?

Genom att ta vara på de möjligheter som bjuds i form av sång och teaterföreställningar.

Besök av personal från Folktandvården för att informera barnen.

Utforska vår närmiljö.

De musik- och teaterarrangemang som vi deltagit i har varit stimulerande och gett våra elever inspiration.

Olika besök gör att barnen får en förståelse för vad man kan arbeta med i vårt samhälle (kyrkan, tandhygienist och bondgård).

(14)

11. Rektors slutord

Vi kan se tillbaka på ett bra och händelserikt år i förskoleklassen. När vi summerar läsåret kan vi se att klassen har utvecklats på såväl elev- som gruppnivå och jag ser med tillförsikt fram mot att de ska börja i åk 1. Det viktigaste uppdraget förskoleklassens pedagoger har är, enligt min uppfattning, att forma en elevgrupp som är redo för skolan. Detta är långt mycket

viktigare än att eleverna redan i F-klass lär sig att läsa och räkna. Min bestämda uppfattning är att årets förskoleklass är mer än redo att börja åk 1.

Samarbetet mellan pedagogerna i F-klass har fungerat bra trots rotation på personal under pågående läsår. Det har bedrivits en varierad och inspirerande verksamhet och det har varit ett bra samarbete mellan hem och skola.

Utökningen i tid från 15h/vecka till 20h/vecka har varit ett lyft för verksamheten eftersom eleverna nu får en mer sammanhållen dag vilket gör att inskolningen till åk 1 underlättas.

Detta är dessutom ett viktigt led i att anpassa verksamheten till att på sikt utgöra det tionde skolåret, vilket det med stor sannolikhet kommer bli. Vi behöver därför jobba för att F-klass ska bedrivas måndag-fredag mellan kl. 8.00-13.00 istället för, som idag, måndag-torsdag kl.

8.00-13.00.

Framtiden visar på ytterligare utmaningar då vi återigen har en ny pedagog i F-klass i höst.

Pedagogen är rekryterad från skolan vilket innebär att vi kommer ha en pedagog med sina rötter i skolan och en i förskolan. Detta är, enligt mig, en optimal lösning då F-klassen får anses vara länken mellan förskola och skola. Det är då viktigt att ha båda perspektiven bland personalen.

För övrigt så hoppas jag att vi snarast ges möjlighet att bedriva simundervisning i F-klass.

Simning är ett stort problem i skolan och tidiga insatser är viktigt för att lyckas. Ytterligare en fördel är att tiden i F-klass inte är timplanestyrd. Simundervisning i skolan tar mycket tid från övriga lektioner, förutom idrott, för resorna till badhuset i Karlskoga vilket givetvis påverkar övriga ämnens meritvärden negativt.

(15)

12. Förbättringsåtgärder för läsåret 2016/2017

Personalens förbättringsåtgärder

 Önskar att få språkstöd för att bättre kunna ge våra elever med annat språk möjlighet att snabbare ta till sig de sociala mötena och arbetet i F-klassen.

 För att stärka arbetet med värdegrundsarbetet arbeta mer med drama.

 Arbeta med världskartan var vi kommer ifrån och bli stolta över sitt ursprung.

 Få en bättre balans mellan F-klass och fritids för de som arbetar heltid.

Rektors förbättringsåtgärder

 F-klassens pedagoger ska ha en tydligare koppling och samverkan med skolan.

 Möjligheterna att bedriva simträning i förskoleklass utreds.

 Möjligheten att ha stöd av studiehandledare redan i F-klass utreds.

 Fortbilda personalen i bemötande och undervisning av elever med annat modersmål än svenska.