Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2015/2016
Skola
inklusive förskoleklass och fritidshem
Verksamhet: Rostaskolan
Beskrivning av kunskapsresultat:
Yngre åldrar (åk 1-2)
- Generellt sett presterar flickor bättre resultat än pojkar i de flesta ämnen.
- I årskurs 1 och 2 finns det samband mellan ett sämre resultat i svenska och resultaten i matematik, då förståelsen för matematik till viss del kräver språkförståelse.
- Man kan se i alla årskurser, att vissa klasser med färre elever med annat modersmål än svenska, generellt får bättre resultat än andra klasser.
Äldre åldrarna (åk 3-6)
- I årskurs 3 och 4 är resultaten och måluppfyllnaden högre i svenska än i matematik.
- Högst måluppfyllnad sett till betyg har idrott
- Lägst måluppfyllnad sett till betyg har matematik och engelska
- I stor utsträckning stämmer resultaten från Nationella proven och betygen väl överens.
- Måluppfyllnaden och betygen är i år högre än förra året. Inga nyanlända har betygsatts.
Analysera resultatet av de insatser som gjorts:
Yngre åldrarna (åk 1-2) Individuell nivå
- I årskurs 1och 2 har man på olika sätt anpassat och använt de lokaler som finns tillgängliga för att skapa den miljö som ger enskilda elever bäst förutsättningar för inlärning.
- Man har kontinuerligt och regelbundet haft extra lästräning med enskilda elever.
- Extra pedagoger eller resurser som arbetat med enskilda elever längre och kortare perioder
Gruppnivå
- Man har delat upp klasser, både i grupp eller genom att låta enskild elev få vara på annan plats för att skapa bra inlärningsmiljö för resterande klass.
- Specialpedagog har funnits med och arbetat kontinuerligt i vissa av klasserna för att stärka upp.
- Bonustid efter skolans slut har använts till motorikträning i mindre grupper Organisationsnivå
- Efter skolans slut har vi infört något som kallats ”Bonustid”. Tiden har använts till läxläsning och stödundervisning i mindre grupper i åk2. I åk1 har man haft
motorikträning.
Äldre åldrarna (åk 3-6) Individuell nivå
- Man har på olika sätt anpassat och använt de lokaler som finns tillgängliga för att skapa den miljö som ger enskilda elever bäst förutsättningar för inlärning.
- Extra pedagoger eller resurser som arbetat med enskilda elever längre och kortare perioder
- DLS screening och sen extra lästräning Gruppnivå
- Bonustid i matematik och svenska ca 1 timme i veckan
- Nivågrupperingar i svenska och matematik för att ge en anpassad undervisningsnivå.
- Extra lästräning i grupp efter DLS screening.
- De som fått F i betyg eller de som riskerade F har varit med i mattegrupper, efter nationella proven blev det fler i grupperna.
- Nya läromedel (arbetsböcker) med mer problemlösning har gett positiva resultat Organisationsnivå
- Klasserna i årskurs 3 har sen tidigare ett mindre antal elever på grund av många elever med särskilda behov.
- Elevens val och måltimmen (åk 6) har använts till att arbeta mot målen i matematik, svenska och engelska. Vid dessa tillfällen har resurs-och speciallärare varit med i arbetet.
- Bonustimme efter skolans slut har använts till läxläsning och stödundervisning.
Resultatet har blivit en ökad måluppfyllelse där elever som i början av året inte klarade alla test till exempel ”Fonolek” klarar det i slutet av terminen. Extra tid för läsningen har gett resultat. Tack vare extra stöd och svenska som andra språk har fler blivit godkända.
Arbetet har uppfattats positivt av både lärare och elever. Personalen har märkt att intensiva insatser under en begränsad period ger resultat, vilket även forskning har visat. Elever tycker att det är positivt att jobba enskilt eller i en liten grupp. De vill oftast jobba ännu fler timmar på liknande sätt. I vissa fall är det oerhört viktigt att bygga relation för att få det att fungera.
Att arbeta kontinuerligt är viktigt och ökade insatser med resurser har fått fler att klara målen.
Kontinuitet ger sammanhang och eleverna kommer ihåg från gång till gång. Varje elev behöver bemötas på sin nivå oavsett om man behöver extra stöd eller utmaningar.
Vi utgår från ”Greppa språket”, ”Språket lyfter” och kunskapskraven i läroplan. Vi har ökad medvetenhet i hela personalgruppen genom att läsa ” Greppa språket”. Forskningen visar att EPA-metoden (enskilt-par-alla) ger goda resultat och vi har börjat jobba mer efter denna metod framförallt i matematik. Det är mer resonemang i grupp och klass. Vi försöker också jobba med formativ bedömning.
Intraprenaden Rosta arbetar tillsammans med barnens språkliga utveckling från 1-12 års ålder genom erfarenhetsutbyte och fortbildning/workshops. Samarbete mellan Rosta förskolor och skola består av ett erfarenhetsutbyte, gemensam utbildning och workshops som skapar
förutsättningar för att arbeta med barnens språkliga utveckling. Man tar på detta sätt också tillvara den breda kompetens som finns.
Åtgärder:
- Fortsätta att tänka kontinuitet i alla insatser vid alla tillfällen.
- Berörd personal ska fördjupa sig i det nya förtydligade uppdraget för fritidshem att vara ett komplement till skolverksamheten. För att hitta arbetssätt och metoder som passar verksamheten.
- Ett ännu mer nära samarbete med specialpedagogerna med täta utvärderingar och uppföljning av gjorda insatser.
- Vi ska arbeta medvetet med relationsbygget med eleverna. Vi vill skapa trygga och sedda elever där vi möter varandra på ett närvarande och respektfullt sätt.
- Vi vill bli tydligare med feedback på elevernas ”kunskapande” mot målen. Så att de ska bli mer medvetna om var de befinner sig i förhållande till aktuella kunskapsmål, detta för att öka elevernas motivation och drivkraft.
- Vi vill hjälpa eleverna att förstå att de äger sitt eget lärande och att vi ”kunskapar”
tillsammans med dem. Detta skapar en positiv drivkraft för lärande.
- Arbeta med screening i matematik och engelska för att kunna sätta in tidigare åtgärder.
- Fortsätta med screening i svenska, måltimme, bonustimme och elevens val.
- Vi fortsätter med träffar mellan utvecklingsledare, rektor, speciallärare och resurslärare.
- Upprätthålla, förbättra och utveckla arbetet med barns språkliga utveckling inom intraprenaden Rosta, genom att rektorer och förskolechef skapar förutsättningar för arbetet.
Elevhälsa
Lärare, men också föräldrar signalerar om en oro finns gällande kunskapsmässiga och/eller sociala svårigheter eleven befinner sig i. Ärendet tas upp i elevhälsan med vårdnadshavares godkännande och beslut tas där hur elevhälsan ska kopplas in, vem som är ansvarig för åtgärden.
Även spontana besök av elever till speciallärare, skolsköterska eller kurator sker och som följs upp om det behövs. Föräldrar kan också direkt höra av sig till de olika professionerna i elevhälsan som följer upp kontakten.
Olika samtalsgrupper/värderingsövningar i klasser som behöver håller elevhälsans personal i tillsammans med Trygghetsteamet.
Alla elever i förskoleklass, årskurs 2 och 4 träffar skolsköterskan för hälsobesök. Om det framkommer att eleven har behov utifrån samtalet kan det tas upp efter medgivande från vårdnadshavare till elevhälsan.
Elevhälsan arbetar förebyggande och främjande enligt handlingsplan för barn och elevhälsoarbete på Rostaskolan utifrån Örebro kommuns riktlinjer för barn och elevhälsa. I det ingår bland annat att främja arbetsro och närvaro.
För att nå ökad måluppfyllelse utgår elevhälsan från följande: Först ska lärare pröva olika extra anpassningar som man tillsammans med eleven kommer överens om. Lärare kan också ta hjälp av speciallärare för att hitta anpassningar och lösningar som är relevanta för eleven. Speciallärare har en timmes coachtid varje vecka som lärare kan ta tillvara för att diskutera åtgärder och
anpassningar för eleven. Under handledningstid med lärarna kan också pedagogiska dilemman tas upp och prövas för återkoppling. Om lärare och arbetslag tycker att de extra anpassningarna inte räcker till kan de eller föräldrar kontakta elevhälsan. Lärare lämnar in en ärendeblankett efter föräldrars godkännande till elevhälsan. Där bestäms hur ärendet ska gå vidare. Elevhälsan tar kontakt med berörd personal och med förälder. Därefter görs en kartläggning där föräldrar och elev får berätta om skolsituationen. Arbetslaget berättar också sin del. En analys görs och därefter bedömning. Det är specialläraren som håller i trådarna och utformar den pedagogiska
utredningen med stöd av klassläraren. Speciallärare och klasslärare träffar föräldrar för
återkoppling av utredning. Utredningen tas upp i elevhälsan och beslut tas av rektor hur ärendet ska fortlöpa. Om åtgärdsprogram skrivs är klassläraren med i utformandet samt föräldrar och elev. De typer av särskilt stöd som ges är oftast att en resursperson i klassen riktas mer mot eleven för att stötta socialt på raster, i samspelet med kamrater i klassrummet under lektionerna,
samt som resursstöd för att eleven ska kunna genomföra skolarbeten (eget schema, pauser, beting, igångsättning mm).
Elevhälsan samarbetar med externa verksamheter (Centralt skolstöd, BUP, Socialförvaltningen med flera) och arbetar aktivt för en god föräldrasamverkan för att skapa en helhetssyn för elevens kunskap och lärande.
IKT - It’s learning bör bli ett mer levande verktyg för klasserna.
- Vi behöver fler program och bra appar för att ge ett utökat kunskapsinnehåll och
vidareutveckla eleverna. Vissa kunskapsmål kräver att man använder datorer, till exempel källkritik, digitala bilder.
- IKT-planen behöver revideras och spridas så att vi vet hur vi ska jobba med IKT - Omdömesblanketterna borde finnas i It’s learning. Det skulle underlätta och förkorta
arbetet med omdömena avsevärt.
Föräldrasamverkan
- Vi samarbetar med föräldrar runt elevernas mål. Vid utvecklingssamtalen bestämmer vi hur vi ska arbeta för att nå målen, tillsammans med vårdnadshavare och eleven utarbetar vi IUP.
- Vårdnadshavare gör insatser genom att till exempel arbeta hemma med läsning.
- Satta målen utvärderas kontinuerligt.
Andra sätt att samverka med vårdnadshavare är:
- Föräldramöten - Föräldraråd
- Telefon och mailkontakt
- Möten vid lämning och hämtning
- Regelbunden information via It’s learning.
Med alla insatser blir vårdnadshavare mer medvetna att elevens skolgång är ett gemensamt ansvar och de blir mer aktiva.
Uppdrag och indikatorer från Grundskolenämndens Verksamhetsplan Giftfri miljö
Vi försöker i möjligaste mån köpa in giftfritt material.
Vi/matsalspersonalen jobbar med Klimatsmart mat.
Vi gör regelbundna radonmätningar.
Organiserad läxhjälp
Vi kallar det bonustid och erbjuder detta till elever som behöver extra stöd.
Kulturupplevelse
Genomförs oftast flera gånger per år. Det är teater, konserter, lajv och flera samlingar som vi anordnar i egen regi (bokjuryn, hela skolan sjunger, Rostashow, Rostadagen m.m.) Vi samarbetar också med Kulturskolan.
Elevråd
Vi har elevråd en gång/månad med representanter från åk 2-6. Klassråd hålls i samband med elevrådet (1-2 ggr/mån).
Samarbete med civila samhället Vi har skapande skola med Kulturskolan.
Teknikprojekt med KomTek.
Uppdrag för ÖBO (säkerhet, klotter, planteringar m.m.) Simskola med ÖSA.
Kif deltar i fotbollsaktiviteter med eleverna på Rostadagen.
Påsk- och julvandringar i Längbro kyrka.
Bibeläventyr i Nikolaikyrkan.
Simkunnighet åk 6
Antal elever totalt åk 6 75 Antal simkunniga åk 6 75
Antal flickor 33 Antal flickor 33
Antal pojkar 42 Antal pojkar 42
