Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2015/2016
Skola
inklusive förskoleklass och fritidshem
Verksamhet: Lillåns skola F-6
Kunskapsuppdraget: Utveckling och lärande
• Läsa år 1, bedömning enligt ”Nya språket lyfter” bedömningspunkt A
• Måluppfyllelse i samtliga ämnen med kunskapskrav år 3
• Betyg år 6
Betygsanalys 2016-06-02 År 1:
Måluppfyllelsen gällande läsgarantin för åk 1 är 100 %.
År 3:
Det är ett bra resultat på nationella proven i år. De som inte klarat alla delprov beror framför allt på slarv hos dessa elever.
Två elever har svårigheter och det har även synts på resultatet i nationella proven.
80-100 % har alla rätt på flertalet av proven.
De styrkor vi sett i matematik är val av strategier vid skriftlig huvudräkning samt i textuppgifter.
I svenskan är styrkorna generellt den språkliga strukturen som gått bra. Generellt är läsförståelsen på bra nivå.
Det som eleverna behöver träna mer på är att använda en strategi för att klara
uppgifterna på läsförståelseuppgifter. Det krävs av eleven att veta hur man söker fakta, kunna läsa om, tolka text.
Bråk med antal var det som ”dippade” lite mer.
I svenskan ser vi på skolan att kraven är lågt ställda, vilket har gjort att många har klarat godkänt nivån.
Pojkarna sticker ut åt båda hållen dvs de är både de som har bäst resultat, men även de som har lägst resultat, de är ”starkast” och ”svagast” rent kunskapsmässigt. Flickorna är mer jämna i kunskapsnivå.
Extra anpassningar har gjorts där det har behövts. Det har varit bra och gjort att flera klarat sig bättre på proven. Efter nationella proven har ytterligare extra anpassningar gjorts på en elev.
I år har alla elever i åk 3 nått kunskapskraven i alla ämnen dvs 100 % måluppfyllelse.
Slutsats: Klassläraren har mycket god kompetens i både matte och svenska. Arbetet med en tydlig struktur som ger arbetsro och där alla blir sedda har varit avgörande för de ”svagaste” att lyckas.
Fortsatt arbete/åtgärder: Det är av stor vikt att fortsätta arbeta med tydlig struktur och vara nära de elever som har svårt med att hålla sig inom ramarna. Likaså är det viktigt att ställa tydliga krav och arbeta hårt för att skapa ett lugn i gruppen.
En uppmaning till alla i klassen är att de måste läsa mycket mer för att stärka flera delar i språkutvecklingen. Det är något som de nya lärarna måste arbeta med i klassen under nästa läsår.
År 6
Årets nationella prov har gått bra.
När det gäller betyg har en elev fått F i alla teoretiska ämnen. Ytterligare 2 elever har inte nått alla kunskapskrav i engelska. Övriga har visat att de har nått kunskapskraven alla ämnen.
Där vi har högst betyg är i samhällskunskap och svenska. Många har utvecklat
förmågan att resonera och argumentera som är centralt i samhällskunskap. Förmågan att skriva texter har de flesta utvecklat mycket. De elever som har störst svårigheter har utvecklats i att kunna skriva en längre text.
Flera av eleverna har fått lägre betyg än vad resultatet på nationella proven visat.
Vi anser att det är mycket lågt ställda krav i svenskan.
Skillnaden mellan pojkar och flickor har visat att generellt är flickorna starkare än pojkarna. Tyvärr ser vi en tendens av att ”starka” pojkar väljer att inte visa det.
Den förmåga som behöver utvecklas är förmågan att läsa mellan raderna och kunna tolka texter.
Engelska är det ämne som har störst spridning gällande resultaten på nationella proven och i betygen. Det är flest killar som har de högsta betygen. Vi tycker att skrivdelen i engelskans nationella prov bedöms snällt dvs har lågt ställda krav. Tre elever har fått F i betyg och hade F på de nationella proven. Flera har höjt sina betyg från höstterminen.
Styrkorna i engelskan är att lyssna/läsa och förstå.
I matematik sattes medvetet lägre betyg i höstas, då läraren var ny för gruppen som matematiklärare. Många har höjt sina betyg och flera har höjt betygen flera steg.
Spridningen i betygen är större bland pojkarna. Flickorna är jämnare och några flickor har höga betyg. Styrkorna i matematik är att de har börjat att förstå att de måste läsa frågor och instruktioner, att de måsta kämpa och använda strategier för att lösa uppgifter.
De extra anpassningar som gjorts har visat sig ge goda resultat. De elever som haft behov av att få stöd och arbeta individuellt eller i liten grupp har fått göra det.
Vi har haft sambedömning för proven i matte och svenska.
Slutsatser: Våra anpassningar och möjligheten till intensivperioder för extraträning har varit framgångsrikt för att ge alla möjlighet att nå kunskapskraven. De
anpassningar som gjordes vid genomförandet av nationella proven var mycket bra för enskilda elever. För år 6 har pedagogerna haft enskilda samtal vid flera tillfällen för att få eleverna att reflektera över sitt eget lärande både summativt och formativt. Detta kan utvecklas ytterligare.
Det som visat sig är att alla elever behöver mer lästräning. Det är en förmåga som påverkar alla kunskapskrav.
Att delta och vara aktiv i samtal, kunna resonera och ställa reflekterande frågor är också en svårighet. Vi tror att det är viktigt med samtalet både hemma och i skolan. Vi tror att flera av våra BFL-verktyg hjälper till att utveckla den förmågan.
Vi ser att föräldrarnas inställning till skolan, att de visar intresse och visar att de har förväntningar på sina barn är en stor framgångsfaktor för att eleverna ska lyckas och klara skolan.
Elevhälsa
Under läsåret har ett arbete gjorts för att utveckla elevhälsan, där arbetet med elevhälsan sker närmare klassrummet, lärarna.
Elevhälsogruppen (EHG), där rektor, specialpedagoger, skolsköterska och kurator ingår, träffas varannan onsdag.
I elevhälsoteamet (EHT) ingår förutom ovan, även skolpsykolog och skolläkare och de träffas ca en gång per månad.
Under det här läsåret har vi haft klassgenomgångar/klassanalyser i arbetslagen där klassen har tagits upp och synliggjort vilka elever som har haft behov av extra
anpassningar/särskilt stöd. Dessa klassgenomgångar har följts upp varje termin, för att se vilka resultat insatserna har åstadkommit. Vid klassgenomgångarna och
uppföljningar har alla lärare i arbetslagen varit med tillsammans med rektor och specialpedagog.
Ett förebyggande och främjande arbete har skett i arbetslagen kontinuerligt där
specialpedagogen har varit med. Arbete och uppföljningar med extra anpassningar och med särskilt stöd och åtgärdsprogram i arbetslagen har gjorts med berörda lärare utifrån organisationsnivå, gruppnivå och individnivå.
På individnivå har specialpedagog arbetat med enskilda elever i intensivperioder på ca 6-8 veckor.
Ett nära samarbete med kontinuerliga uppföljningar har skett med föräldrar då behov har funnits, där klasslärare, ibland alla lärare som undervisar i klassen har deltagit.
Specialpedagog har träffat enskilda elever och funnits med vid föräldrakontakter.
Även rektor har funnits med under föräldrasamtal där behov har funnits.
Alla anpassningar och åtgärder dokumenteras noggrant för att kunna utvärderas.
I varje klass, med varje pedagog, arbetar klasserna med bedömning för lärande, ett elevaktivt förhållningssätt, där det är av stor vikt att tydliggöra struktur och mål.
Utifrån råd från elevhälsan är viljan att det ska vara samma struktur i klasserna oavsett vilken lärare som är där.
Vid stadieövergångar har specialpedagog varit med tillsammans med berörda lärare, så att det blir en så smidig övergång för eleverna som möjligt, samt att berörda lärare får kännedom om varje elevs sociala förmåga och kunskapsnivå.
Varje vecka träffas rektor och specialpedagog för att stämma av vad som har gjort, var man är och vad som ska göras, prioriteras.
En utvärdering av arbetet kring elevhälsan har gjorts av alla pedagoger på skolan.
Utifrån den utvärdering går det att utläsa att elevhälsan har fungerat bra i år och ”det känns som alla är ett team”. Någon skriver att ”elevhälsan har kommit närmare oss lärare”.
Det stöd pedagogerna har fått är framför allt observation/kartläggning, handledning, och rådgivning. De allra flesta har alltid fått det stöd som de har efterfrågat. Vid frågan om det finns något som EHT har bidragit med som varit särskilt värdefullt i sitt arbete svarar pedagogerna bland annat att samtalen vid handledning/rådgivning har gett tankar som man kan ta med sig i sitt praktiska arbete, även om det ofta är en helt annan sak i praktiska verkligheten. De har också har fått hjälp med att testa eleverna enskilt och att skapa struktur i klassrummet. Rektors stöd i föräldrakontakter har känts bra. Specialpedagogiskt intensivarbete med elever har också varit värdefullt för att eleven ska ta nästa steg i sin kunskapsutveckling.
Vid frågan om det är något stöd som har saknats skrev en pedagog att behov har funnits av mer specialpedagogiskt stöd till de elever som behöver utvecklas
kunskapsmässigt. En annan skrev: ”Egentligen är det inget jag direkt saknar. Även om jag tror att förståelsen finns kring elever/situationen och hur de och jag kan/ska/borde agera är det en helt annan sak i det praktiska som många gånger gör det svårt som lärare att få det teoretiska (om hur man tänker att det ska fungera ”i en perfekt värld”) att fungera i praktiken.
Under nästa läsår kommer klassgenomgångar/klassanalyser att utvecklas, med en tydligare struktur och uppföljning.
Fortbildning kommer vi att titta efter för att utveckla det främjande och förebyggande arbetet.
IKT
I arbetet med att utveckla IKT har arbetslaget Bladet, F-3 fortsatt att
”blogga”.
IPads har använt i undervisningen i alla årskurser.
På fritidshemmen använder pedagogerna iPads för att synliggöra dagen på fritidshemmen, dels genom att lägga ut olika aktiviteter på arbetslagets gemensamma blogg, ”Bladetbloggen”, dels genom att kontinuerligt lägga in bilder i de digitala fotoramarna som är uppsatta på fritidshemmet och som visar vad barnen gör på fritidshemstiden.
Bloggen är ett värdefullt verktyg på flera olika plan. Bland annat genom den har pedagogerna i förskoleklass till årskurs 3 utvecklat sin kunskap inom IKT. Det gör även att föräldrarna har fått insyn i det dagliga arbetet, vilket i sin tur förhoppningsvis leder till ett ökat intresse för sina barns skolgång och därmed en bättre samverkan med skolan.
Alla pedagoger har tagit del av hur man kan använda Inläsningstjänst med eleverna.
På skolan finns det Smartboards i alla klassrum och under läsåret har alla lärare gått en utbildning för att utveckla användandet att dessa.
Under året har vi fortsatt vårt arbete med It´s learning. Vi har exempelvis skrivit omdömen, IUPer och extra anpassningar, samt påbörjat arbetet med att samla pedagogiska planeringar där. Vi har fortsatt utöka vårt lärarrum på It´s learning med bl.a. informationsfilmer, manualer och övrig
information.
Utifrån satsningen Örebromodellen har skolan tidigare köpt in, framför allt iPads till elever och pedagoger. Under läsåret har behov uppkommit att fortsätta satsningen, enligt Örebromodellen, genom att köpa in datorer.
Datorer har köpts in till alla lärare och till läsåret 2016/2017 har 2 st klassuppsättningar datorer köpts in, då datorernas program är bra och
nödvändiga komplement till iPads applikationer för att nå en ökad måluppfyllelse.
.
Föräldrasamverkan
Vi ser att föräldrarnas inställning till skolan, att de visar intresse och att de visar att de har förväntningar på sina barn är en stor framgångsfaktor för att eleverna ska lyckas och klara skolan. Utifrån det arbetar vi på olika sätt för att ge föräldrarna insyn i sina barns skolgång.
Vi har vid några tillfällen under läsåret fört samtal om förhållningssättet BFL. Där har vi delgivit varandra tankar och idéer utifrån litteratur och klassrumspraktik.
Föräldrarna har tagit del av detta arbete via exempelvis föräldraråd, föräldramöten och blogg.
Bloggen gör även att föräldrarna har fått insyn i det dagliga arbetet, vilket i sin tur förhoppningsvis leder till ett ökat intresse för sina barns skolgång och därmed en bättre samverkan med skolan.
Vårdnadshavare har bjudits in till föräldramöten under höst- och vårtermin.
Elever och vårdnadshavare har erbjudits utvecklingssamtal två gånger per läsår.
Rektor har kallat till föräldraråd två till tre gånger/termin.
Vårdnadshavare har getts möjlighet att ta del av IUP:er och omdömen som vi publicerat i It’s learning.
Information har getts om skolan genom Lillåns skolas hemsida, blogg och veckobrev.
Bladets arbetslag, F-3 har en aktiv bloggsida som har utvecklats och har involverat ny personal i arbetet. Bokens arbetslag, åk 4-6 har ännu inte startat en bloggsida.
Avstämningar kring detta arbete har skett kontinuerligt på arbetsplatsträffar under läsåret.
Löpande anteckningar har förts och involverat samtliga kollegor i arbetet på arbetslagskonferenser och vid arbetsplatsträffar.
Analys
Skolan har satt upp mål och arbetat på ett medvetet och strukturerat sätt för att utveckla arbetet mellan skola och hem, föräldrasamverkan.
De framgångsfaktorer som kan lyftas är att;
- det finns tydliga rutiner och planeringar för föräldramöten, utvecklingssamtal och föräldraråd,
- klasslärare/mentorer har tagit ansvar för att information till vårdnadshavare har skickats hem varje vecka,
- det finns tydlig information till vårdnadshavare om IUP:er och omdömen i It’s learning,
- det finns ansvariga pedagoger för att få en ”levande” hemsida till Lillåns skola, - det finns ansvariga pedagoger i Bladet för bloggen.
De hinder som lyfts fram är;
- Bokens arbetslag inte haft möjlighet att starta upp en blogg pga. personalbyten och behov av att prioritera andra arbetsuppgifter.
- i dagsläget finns det ingen möjlighet att se i It’s learning om vårdnadshavare tagit del av omdömena eller inte.
Fritidshemmen är en viktig länk mellan skola och hem. Därför behöver målen för Lillåns skola F-6 kompletteras med ett eller flera mål för fritidshemmen.
Uppdrag och indikatorer från Grundskolenämndens Verksamhetsplan
• Hur verkar ni för en giftfri miljö?
Vid inköp på skolan ser vi i första hand om det finns giftfria, ekologiska och FairTrade alternativ för att skapa en giftfri och sund miljö. I och med att vi gör inköp genom anskaffningsportalen, där ramavtal har skrivits ser vi att vi följer detta.
• Erbjuder ni organiserad läxhjälp?
Under läsåret har läxhjälp erbjudits i årskurs 1-6 för de elever som är i behov av det. Beslut om läxhjälp har tagits i samråd mellan elever, föräldrar och pedagoger.
• Erbjuds alla elever varje läsår minst en kulturupplevelse?
Klasser har varit på teaterbesök, bio och konsert vid flera tillfällen.
Årskurs 2 har varit på Kulturskolan och arbetat med teater, bild och lera.
Alla klasser på skolan har tagit del av projekt ”Skapande skola”. Klasserna i Bladet, F- 3 har haft dramaövningar med dramapedagog från Kulturskolan. Klasserna i Boken, åk 4-6 har skapat animerad film med pedagoger från Backastudios.
Under ett lov har fritidshemmet varit på besök på Örebro Länsmuseum.
Flera klasser besökte, under höstterminens början, Open Art.
• Hur organiserar ni elevrådsverksamhet?
Alla klasser har klassråd två gånger i månaden. Klassråden dokumenteras. Eleverna känner att de får vara med och bestämma vilka frågor som ska tas upp. På klassråden bestäms vilka frågor som ska tas med till elevrådet.
Elevrådet leds av rektor. Elever från förskoleklass till åk 6 deltar i elevrådet. Varje klass har 1-2 elevrådsrepresentanter. Elevrådet träffas 2-3 gånger per termin. Frågor som tas upp är frågor från klassråden och frågor från rektor/pedagoger. Ordförande på elevrådet är elever från de äldre åldrarna och rektor är ständig sekreterare. Protokollen mejlas ut till klasslärare, som i sin tur tar med det till elevrådsrepresentanterna.
Representanterna tar sedan upp protokollet från elevrådet på deras egna klassråd.
• Hur samverkar ni med det civila samhället?(Föreningar och frivilligorganisationer)
Vi har haft ett samarbete med idrottsföreningar i vårt närområde Lillån bl a Lillåns tennisklubb och Hagaby orienteringsklubb.
Vi har även ett kontinuerligt samarbete med svenska kyrkan, dels genom att barn går och sjunger i en kör på fritidshemstid, dels genom att grupper går till kyrkan vid vissa högtider.
• Ange antal simkunniga efter årskurs 6
Antal elever totalt årskurs 6
Antal simkunniga*
elever vid skolårets slut i årskurs 6
Antal flickor 14 Antal flickor 14
Antal pojkar 15 Antal pojkar 15
*Enligt kunskapskrav årskurs 6, betyg E (simma 200 meter varav 50 i ryggläge)
