Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
Castorinska Gravkoret
Grythyttan, Grythyttans socken, Hällefors kommun, Västmanland
Restaurering 2013-2014
Estrid Esbjörnson Charlott Torgén Rapport 2014:14
2
Texterna samt bilderna i denna rapport har licensierats med Creative Commons licens.
www.creativecommons.se
Texterna i denna rapport är skrivna av Charlott Torgén och Estrid Esbjörnson.
Bilderna i denna rapport är tagna av Charlott Torgén och Estrid Esbjörnson, om inget annat anges.
INLEDNING ... 5
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ... 5
ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING ... 6
FÖRE ÅTGÄRD ... 7
UTFÖRDA ÅTGÄRDER ... 9
Exteriört ... 9
Interiört ... 12
Material- och kulörredovisning ... 15
FOTOPROTOKOLL ... 16
4
Inledning
År 2011 beviljades Grythyttans församling tillstånd från Länsstyrelsen att restaurera Castorinska gravkoret. I första hand fasader, väggar och fönster. Under dessa arbetens upptäcktes rester av texter på korets norra innervägg. Församlingen fick därför ett nytt tillstånd från Länsstyrelsen 2014 att konservera dessa. För arbetena erhöll församlingen kyrkoantikvarisk ersättning från Västerås stift.
Arbetena påbörjades 2013 och slutfördes under hösten 2014. Arbetena utfördes av Hanssons Fasadputs AB samt Lasses måleri AB. När det gäller interiören och restaureringsarbetena på väggar och av texten har arbetet utförts av Närke Konservatorn AB. Antikvarisk medverkande var till en början Estrid Esbjörnson. Under hösten 2013 övertogs uppgiften av Örebro läns museum på grund av sjukdom.
Vid slutbesiktningen 10 oktober 2014 var arbetena helt färdigställda. Arbetena var mycket väl utförda och godkändes ur antikvarisk synvinkel.
Administrativa uppgifter
Diarienummer: 2015.230.007
Länsstyrelsens diarienummer: 433-6061-2011; 433-4224-2014
Entreprenörer: Hanssons Fasadputs AB, Lasses Måleri AB, Närke Konservatorn AB
Konservator rapport: Närke Konservatorn AB ”Konserveringsrapport beträffande målad text i Castorinska gravhuset vid Grythyttans kyrka, Västerås stift, Örebro län, Hällefors kommun, Grythyttans församling. 2014-10-26”
Antikvarisk medverkande: Estrid Esbjönson, antikvarisk konsult samt Charlott Torgén, Örebro läns museum
Utförandeperiod: maj 2013 – oktober 2014 Slutbesiktning: 2013-10-30 samt 2014-10-10
Registrerade bilder: OLM_2014_30_1- 26; 32-42, Estrid Esbjörnson
OLM_ 2014_30_27-31; 43-60, Charlott Torgén
Försättsbild: Castorinska gravkoret efter åtgärder.
6
Översiktlig beskrivning
Grythyttans kyrka uppfördes 1652 några hundra meter väster om den lilla hyttbyn som fanns redan på
medeltiden. I början av 1600- talet skedde en kraftig befolkningsökning som följd av att man funnit silver samt genom en invandring av finska nybyggare. Än i dag präglas samhället av den välbevarade bebyggelsen, mest från 1700- och 1800-talen, samt av kyrkobebyggelsen,
karakteristisk för Bergslagen.
Området utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
Castorinska gravkoret är placerat norr om kyrkan, på kyrkogården och är en
karaktärsskapande byggnad för miljön. Byggnaden är troligtvis uppförd någon gång i slutet av 1700-talet eller under de första åren av 1800-talet, av de dåvarande ägarna till Älvestorps bruk. På 1920-talet blir gravkoret arkiv då bland annat fönsterluckorna och porten av handsmidd plåt ersattes av de nuvarande. År 1956 får gravkoret en ny funktion i form av bisättningsrum efter en renovering. Under senare år har byggnaden främst utnyttjats som förråd.
Grythyttans kyrka,
bild Estrid Esbjörnsson, ÖLM 2000
Före åtgärd
Castorinska gravkoret utgörs av en fristående kvadratisk byggnad med pyramidformat
skifferbelagt tak med plåtdetaljer av koppar.
Fasaderna var före åtgärderna sprutputsade i en beige kulör med en på samma sätt spritputsad grund avfärgad i en grågrön kulör. Takfoten är profilerad. Den rundbågiga dörren, på södra sidan av byggnaden består av en svartmålad järndörr med
beslag. På insidan var dörren grönmålad. Möjligen skulle den gröna färgen kunna vara skänkt av Grythyttans stålmöbler. Kari Paavonen, ordförande i kyrkorådet, tyckte sig känna igen kulören. Byggnaden har två rundbågiga fönster beståendes av gjutna småspröjsade bågar. Ett fönster på östra sidan och ett på västra sidan. Båda bågarna har varsin lättruta. Bågarna var före åtgärdena målade i en brun kulör. Såväl nischen kring fönstren som dörren trappas av inåt i fasaden. Fönstren har solbänkar av sten.
Exteriört fanns det skador i putsen som börjat släppa. Spritputsen var felaktig för denna typ av byggnad. Färgen och kittet på fönsterbågarna släppte markant.
8
Invändigt var väggarna kalkade i vitt. På norra innerväggen fanns en sekundär innervägg av träpanel klädd med vitmålade skivor. Innanför fönstren satt fönsterluckor av järn, även dessa grönmålade liksom
ytterdörrens insida. Runt fönsteröppningarna syntes tydliga spår i putsen att det skett ommurningsarbeten.
Troligtvis har fönsterbågarna ersatts. Så även kring porten.
Golvet utgjordes av betong.
I den sekundära innerväggen åt söder var ett hål upptaget, vilket syns ungefär mitt i bilden.
Bilden till vänster samt mittenbilden: Fönstren inne i gravkoret.
Bilden till höger: på norra väggen fanns putslagningar.
Utförda åtgärder
Exteriört
Underliggande kulörer
Vid putsskadorna, främst under fönstren, syntes underliggande putskulörer men det iakttogs också underliggande färgspår på ömse sidor om porten och på östra fasaden norr om fönstret (dock inte redovisade här). Det var främst olika gula nyanser, både mörkare och ljusare, men även något vitt lager. Eftersom färgspåren påträffades på olika fasader med skiftande ljus- förhållanden var det svårt att avgöra om det var samma kulörer på de olika ställena eller inte.
De gula färgerna kan också ha påverkats på olika sätt av väder och vind på de olika fasaderna.
Vid redovisningen nedan anger 1/ det underst lagret, 2/ det näst understa osv. Detta innebär dock inte att t.ex. lager 3/ på en fasad är identisk med lager 3/ på en annan fasad.
Västra fasaden under fönstret:
0/ tegel
1/ svagt gul/ vitgul kulör 2/ gul kulör, starkare än 1/
3/ gul kulör, starkare än 2/
4/ beige (befintlig kulör före arbetet)
Östra fasaden under fönstret, södra delen:
1/ svagt gul/ vitgul kulör 2/ ljust putspåslag 3/ lite kraftigare ljus kulör
4/ något annorlunda gul kulör, som finns i både ljusare och mörkare ton. Är det samma färg men olika strykningar eller två helt olika strykningar?
5/ putspåslag med glimmer och nästan vit kulör 6/ beige (befintlig kulör före arbetet)
Östra fasaden under fönstret, norra delen, bl.a.:
1/ ett ljusare gult skikt med slätare yta 2/ tunt putspåslag med lite kraftigare gul kulör 3/ beige (befintlig kulör före arbetet)
Sammanfattningsvis kan sägas att gravkoret
antagligen från början haft en ljusare gul kulör för att efterhand erhålla kraftigare gula nyanser, innan den beige sprutputsen slutligen påfördes.
Skador i putsen visar flera olika färglager i olika gula kulörer.
Bilden till vänster visar ett kulörprov.
10
På gjutjärnsfönstren syntes utvändigt små gröna spår på ett par ställen, dvs fönstren har under någon period varit grönmålade.
Utförande exteriört Fasaderna
Den befintliga putsen var tjock och bestod av en akrylstänkputs. Den togs bort genom att fasaderna slipades och frästes bort. Fasaderna blåstes därefter rena innan de filtades med ett hydrauliskt kalkbruk runt om. Ca 2 kvadratmeter lagades också.
Fasaderna avfärgades därefter med en hydraulisk kalkfärg i en ljusgul kulör. Att en gul kulör valdes beror på att det fanns så tydliga spår av att gravkoret tidigare varit målat gult, i olika gula nyanser. Eftersom putsentreprenören var bunden till
Webers färgsystem var urvalet av tillgängliga gula kulörer begränsat. Den valda kulören blev därför en kompromiss mellan de kulörer som fanns att tillgå och de underliggande gula färgkulörer som påträffades.
Grunden
Bortslipning av det allra yttersta skiktet, dvs avjämning av ”topparna”. Eftersom sprutputsen på grunden satt så hårt ville putsentreprenören inte ta bort hela putsskiktet, eftersom det skulle ha blivit mycket efterarbete.
Dessutom hade putsen fungerat bra tekniskt sett.
Putsentreprenören bedömde att det var en
akrylstänkputs. Sockeln avfärgades med en akrylfärg i mellangrå kulör.
Fönstren
Bågarna sandblästrades och målades med blymönja innan glasen kittades om med linoljekitt. Fem till sex glasrutor ersattes med begagnat äldre glas. Bågarna målades därefter två gånger med svart linoljefärg. Att svart kulör valdes beror på att gjutjärnsfönster
traditionellt är svarta.
Porten av järn
Porten sandblästrades, målades med blymönja samt målades två gånger med svart linoljefärg.
Ventiler
Ventilernas skrapades rena, målades med blymönja samt målades med linoljefärg i samma kulör som fasader och sockel.
Övrigt
Befintliga stuprör slutade lite för högt upp på sockeln. Vattnet skvätte därför på sockeln/fasaden.
Vattnet behövde också ledas bort från byggnaden då det fanns vissa
fuktskador/saltutfällningar i murverket. Stuprören förlängdes därför i samma material som de befintliga rören. Kring byggnaden lades singel med sluttning bort från byggnaden samt lades avrinningsplattor vid stuprören för att leda bort vattnet.
12 Interiört
Väggarna
På väggarna fanns relativt kraftiga saltutfällningar på de nedre delarna av väggarna. Detta som en följd av att vattnet inte letts bort från byggnaden tillräckligt väl tidigare. På väggarna fanns visst putsbortfall och på vissa ställen skymtade spår av vad som skulle kunna vara marmoreringsmålning.
De saltdrabbade ytorna åtgärdades genom att konservatorn två gånger avsaltade ytorna med avjoniserat vatten samt cellulosa. Det bedömdes att två gånger räckte. Skulle problemen komma tillbaka skulle det troligtvis gå att åtgärda skadorna lokalt. Risken för skadorna bedömdes minska då dagvattenavrinningen åtgärdats.
Den sekundära innerväggen i norr togs bort. Bakom upptäcktes en dekormålad text. Texten utgjorde en minnestext över Pehr Castorin den äldre, far till Pehr Castorin den yngre som uppför gravkoret. Texten var delvis mycket svår att tyda och starkt nedsmutsad. Ungefär hälften av texten var påbättrad med svart färg och vit färg runt texten.
Texten såg i vissa fall röd ut. Det berodde på att den var målad med linolja. Linoljan har med tiden trängt in i putsen medan pigmenten stannat kvar på ytan och så småningom trillat ner.
Kvar sitter de gula och röda pigmenten samt oljan. På några ställen fanns det svarta pigmentet kvar. Texten hade varit svart från början.
Minnestexten återfanns, av församlingen, i skriften ”KONGL VITTERHETS HISTORIE OCH
ANTIQUITETS AKADEMIENS HANDLINGAR, SJUNDE DELEN, STOCKHOLM, TRYCKTE HOS JOH. PEHR LINDH, MDCCCII”. Med hjälp av texten samt UV- och IR fotografering kunde texten tydas.
Väggarna rengjordes och texten målades åter upp, med viss korrigering då översta textraden delvis skymdes av ett sekundärt tak. Den översta textraden flyttades därför ner och knöts samman med andra textraden.
Södra väggen då den sekundära väggen tagits bort. I hörnet skymtar en rad med spikar som höll väggen. Längs golvet syns saltdrabbade ytor.
Texten före åtgärder. Någon gång tidigare har man försökt åtgärda texten med slutat halvvägs.
Den ursprungliga texten skymtar delvis i rött.
Väggen med text efter åtgärder.
Väggen har målats med kalkfärg bruten med lite pigment, terra di sienna samt grön umbra.
Texten har rekonstruerats och konserverats.
14
För att undersöka om det fanns målade marmoreringar på väggarna gjordes vissa provytor på norra väggen. Det fanns också rester av målning som antydde att en kolonn kunde vara målad på väggen. Vid undersökningen visade det sig inte finnas tillräckligt med spår för att kunna säga att väggarna varit marmorerade. Ej heller hittade man något kapitäl vid pelaren.
Församlingen hade funderingar på vad byggnaden skulle användas till. Då det visade sig att det kunde vara en grav valde man att avvakta med vidare åtgärder invändigt i byggnaden.
Därför avsaltades endast väggarna interiört.
För utförligare information om konserverings- och restaureringsåtgärder se Närke
Konservatorns rapport, ”Konserveringsrapport beträffande målad text i Castorinska gravhuset vid Grythyttans kyrka, Västerås stift, Örebro län, Hällefors kommun, Grythyttans församling.
2014-10-26”.
Bilden ovan visar partiet till höger om porten som undersöktes mer noggrant för att se om det fanns dekorativ målning på väggarna. Det gjordes också undersökningar för att se om pelaren hade ett kapitäl. Något sådant återfanns dock inte.
På bilden syns också att dörröppningen någon gång murats om genom att putsen har annan struktur runt porten.
Bilden till höger visar en närbild där strecken för pelaren samt viss målning återfanns.
Fönsterluckorna av järn samt portens och fönsterbågarnas insida
Samtliga element av järn sandblästrades och målades med blymönja. Portens insida ströks två gånger med svart linoljefärg. Fönsterbågar samt fönsterluckor kom endast att strykas en gång med svart linoljefärg då det var alldeles för fuktigt då de skulle målas andra gången. De kommer dock att målas en gång till. Att en svart kulör valdes beror på att fönsterluckor och dörrar av järn traditionellt är svarta.
Material- och kulörredovisning Exteriör:
Fasader, puts Hydrauliskt kalkbruk, Weber 152,
Fasader, kulör CD-färg, Weber 33020
Grund, kulör Acrylfärg, Weber Silicon hartsfärg - 33061
Gjutjärnsfönster, färg Mönja samt linoljefärg från Ottosson Färgmakeri AB Gjutjärnsfönster, kulör NCS S 8502-G
Interiör:
Fönsterluckor av järn samt portens insida
färg Mönja samt linoljefärg från Ottosson Färgmakeri AB
Fönsterluckor av järn samt portens insida
kulör NCS S 8502-G
16
Fotoprotokoll
Acc.nr. OLM_2014_30_1-60
Objekt: Castorinska gravkoret, Grythyttans kyrka Ort: Grythyttan
Gata/kvarter/fastighet:
Stad:
Socken: Grythyttans socken Kommun: Hällefors kommun Län: T
År: 2013-2014
Motiv: Restaurering av Castorinska gravkoret vid Grythyttans kyrka 1-3: Gravkoret före åtgärder.
4: Östra fönstret med solbänk före åtgärder.
5-8: Äldre kulörer under västra fönstret.
9: Avtrappningen i fasaden kring porten, före åtgärder.
10-15: Äldre kulörer under östra fönstret.
16: Äldre kulörer samt skador på sockeln.
17-24: Interiören före åtgärder.
25: Sockeln samt kulörprov före åtgärder.
26: Fönster före åtgärder.
27-29: Texten på norra väggen som kom fram bakom en sekundär vägg.
30: Arbetet pågår.
31: Efter åtgärder.
32-33: Gravkoret före åtgärder.
34-35: Fönster före åtgärder.
36: Äldre kulörer under västra fönstret.
37: Östra fönstret före åtgärder.
38-42: Porten före åtgärder.
43: Stupröret har förlängts och vattenavledande stensättning har lagts.
44: Norra vägen, interiört, efter åtgärder.
45: Underliggande målning.
46: Norra väggen, interiört, före åtgärder.
47-48: Fönsterbågarna och luckorna har målats invändigt.
49-50: Del av norra väggen efter att den sekundära väggen plockats bort.
51: Fönster efter åtgärder.
52-53: Del av norra väggen efter att den sekundära väggen plockats bort.
54: Gravkoret efter åtgärder, kvar är att förlänga stupröret.
55: Fönster efter åtgärder.
56: Parti av södra väggen där man undersökt underliggande färglager för att se om det fanns någon form av dekorativ målning.
57-58: Norra väggen efter åtgärder.
59: Parti av södra väggen där man undersökt underliggande färglager för att se om det fanns någon form av dekorativ målning.
60: Stupröret har förlängs och vattenavledande plattor har lagts.
Foto: 1-26; 32-42: Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult 27-31; 43-60: Charlott Torgén, Örebro läns museum Övrigt:
Diarienr. 2015.230.007
