S EXUELL HÄLSA HOS UNGA I U PPSALA LÄN
EN RAPPORT FRÅN UNDERSÖKNINGEN LIV OCH HÄLSA UNG 2017
Innehåll
OM RAPPORTEN ... 2
SAMMANFATTNING ... 2
DÄRFÖR UNDERSÖKER VI SEXUELL HÄLSA HOS UNGA ... 3
SEXUALITET OCH HÄLSA HOS UNGA ... 4
Sexualitet och risker ... 4
Begreppsförklaringar ... 4
SEXUELL HÄLSA I LIV OCH HÄLSA UNG ... 5
VAD FICK VI VETA? ... 6
... 7
LIVSVILLKOR OCH LEVNADSVANOR ... 8
Livsvillkor ... 8
Levnadsvanor ... 9
Sexuellt våld och hälsa ... 9
VAD VISAR RESULTATET? ... 10
AKTÖRER OCH ARENOR FÖR INSATSER ... 11
Skola och utbildning ... 11
Mottagningar och verksamheter i Region Uppsala ... 11
Kostnadsfria kondomer ... 11
Ideella organisationer ... 12
Samordning och samverkan ... 12
REFERENSER ... 13
2
O M RAPPORTEN
Utifrån resultatet från Liv och hälsa ung 2017, behandlar den här rapporten sexuell hälsa bland unga, med särskilt fokus på förutsättningarna för
en god sexuell hälsa, risktagande och
riskutsatthet.
Rapporten är framarbetad av Ida Larsson,
folkhälsoanalytiker (analys), Arianne Roberts, STI- samordnare (texter kring aktörer och arenor för insatser), samt Carin Östling och Henrik Andréasson, projektledare Liv och hälsa ung, Regionkontoret, Region Uppsala.
S AMMANFATTNING
Tonåren är en händelserik period i livet där det sker förändringar som i allra högsta grad påverkar den sexuella hälsan genom hela livet.
Sexuell hälsa handlar inte bara om att vara frisk eller sjuk utan är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, känslomässigt, socialt och biologiskt välbefinnande relaterat till sexualitet. Målet om en god sexuell hälsa innebär att alla ska ha lika möjligheter, rättigheter och förutsättningar att bejaka sin sexualitet och bestämma över sin egen kropp.
Det är nödvändigt för utvecklingen att ta vissa risker. I tonåren är vi dock extra känsliga för påverkan och inte alltid redo att bedöma olika handlingars konsekvenser. Ibland kan sexuella handlingar leda till psykisk eller fysisk ohälsa.
Resultatet visar att den sexuella hälsan hos länets unga generellt sätt är god. De flesta angav det senaste sextillfället som en positiv upplevelse, de flesta använde någon form av
preventivmedel även om
kondomanvändningen inte var så hög. De flesta hade inte druckit alkohol senaste gången de hade sex, dock var det cirka 25 procent som hade druckit alkohol och en sjättedel som hade varit tydligt påverkade eller fulla.
Det syns skillnader mellan grupper med olika livsvillkor och/eller levnadsvanor. Det fanns vissa skillnader mellan kön och ålder. Tydligast var skillnaderna för personer som identifierat sig som homo-, bisexuella, eller osäkra på sin sexuella läggning, personer med rörelsehinder, Asperger eller autism, samt de som känner oro för ekonomin. Av dessa rapporterar en högre andel det senaste sextillfället i mer negativ bemärkelse än jämförelsen. Även berusningsdrickande var förknippat med en mer negativ upplevelse samt att ha druckit alkohol vid det senaste sextillfället. Att ha druckit alkohol senast man hade sex var förknippat med en lägre andel som uppgav att de skyddade sig samt testat sig för STI.
I arbetet för en god och jämlik sexuell hälsa bland unga, är skolan och hälso- och sjukvården viktiga arenor för preventiva åtgärder. Även ideella organisationer spelar en avgörande roll.
Materialet i denna rapport är tänkt att vara underlag för ökad kunskap och kan användas för att identifiera förbättringsområden.
3
D ÄRFÖR UNDERSÖKER VI SEXUELL HÄLSA HOS UNGA
Region Uppsala har i uppdrag att kartlägga och förmedla kunskap om hälsoläget i regionen och hälsans bestämningsfaktorer. Kunskaperna kommer främst från registerdata, nationella undersökningar samt befolknings- undersökningarna Liv och hälsa och Liv och hälsa ung.
Liv och hälsa ung (LHU) är en befolkningsenkät som genomförs vartannat år i årskurs 7, 9 och årskurs 2 på gymnasiet, med syftet att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos ungdomar i Uppsala län och följa utvecklingen över tid. Undersökningen genomförs av Region Uppsala tillsammans med länets kommuner. År 2017 svarade 6625 elever på enkäten vilket motsvarar 60 procent av länets alla elever i årskurserna. Av de skolor som deltog besvarades enkäten av 80 procent av eleverna.
Enkäten genomförs frivilligt och anonymt under provliknande former. Eleverna informeras innan genomförandet och informerat samtycke bedöms vara uppnått när svarande gör valet att skicka in enkäten.
LHU fångar flera områden kopplat till både fysisk, känslomässig, social och psykisk hälsa och livskvalité. Där ingår frågor om bland annat individ, familj och skola, fritid och delaktighet.
Där ingår även frågor om sexuell hälsa och den här rapporten handlar om sexuell hälsa bland unga, med särskilt fokus på upplevelsen av det senaste sextillfället och potentiella riskfaktorer.
Sexuell hälsa är ett brett område som berör flera mål i de nationella folkhälsomålen. I målområde 8 sexualitet och reproduktiv hälsa fastställs att: ”Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som bland annat sex- och
samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård.” [1]. Ett mål i Regional utvecklingsstrategi för Region Uppsala är att den självskattade hälsan ska öka och skillnader mellan grupper ska minska. En trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och därmed en viktig pusselbit för att nå målet.
För planering, kunskap och insatser för att nå dessa mål finns behov av att samla in och analysera ungdomars upplevelser. Rapporten presenterar resultatet från LHU 2017 och analyserar resultatet utifrån bakgrundsfaktorer och kopplar till levnadsvanor och livsvillkor.
Rapporten riktar sig till olika aktörer i Region Uppsala som arbetar med att förbättra barn och ungas hälsa och livsvillkor. Materialet kan användas för att identifiera förbättringsområden, inspirera och sprida kunskap. Nationella enkätundersökningar eller annan vetenskaplig forskning kan komplettera den här rapporten med djupare kunskap om sexuell hälsa.
4
S EXUALITET OCH HÄLSA HOS UNGA
Tonåren är en händelserik period i livet där det sker förändringar både kroppsligt, mentalt och socialt. Dessa förändringar påverkar i allra högsta grad den sexuella hälsan genom hela livet. I tonåren börjar funderingarna över sexualiteten, den egna kroppen och jämförelser med andra. Sexuella känslor och tankar är vid den här tiden ofta väldigt framträdande.
Tonåringar prövar sig ofta fram sexuellt genom att onanera och ha sex för första gången. Att kunna testa och experimentera för att få svar på frågor om livet och sig själv är en viktig del i utvecklingen [2].
Sexualiteten är en grundläggande komponent i alla människors liv och konstrueras genom samspel mellan individen och samhället i stort.
Samhället tillåter och uttrycker på olika sätt våra grundläggande behov av lust, intimitet, erotik, samhörighet, känslor, förälskelse och djupare kärlek. Detta påverkar hur sexualiteten utvecklas. Sexuell hälsa handlar inte bara om att vara frisk eller sjuk utan är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, känslomässigt, socialt och biologiskt välbefinnande relaterat till sexualitet [3, 4].
Möjligheten till att uppleva njutning, kåthet och tillfredsställelse gör det lättare att koppla av och känna lugn vilket höjer livskvaliteten. Målet om en god sexuell hälsa innebär att alla ska ha lika möjligheter, rättigheter och förutsättningar att bejaka sin sexualitet och bestämma över sin egen kropp [3]. Sveriges folkhälsopolitik för det nationella arbetet med sexualitet och reproduktiv hälsa betonar vikten av att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga [5].
Sexualitet och risker
Det är nödvändigt för utvecklingen att ta vissa risker. I tonåren är vi dock extra känsliga för påverkan och inte alltid redo att bedöma olika handlingars konsekvenser. Områden i hjärnan som associeras till lust och spänning är extra aktiverade hos unga personer. Det kan förklara varför ungdomar vågar ta större risker och testa okända och nya saker [2]. Hälsorelaterade risker syftar på handlingsmönster som ökar risken för ohälsa. Vi kan vara utsatta för, eller ta, risker i samband med sex som leder till psykisk eller fysisk ohälsa eller sexuellt våld [6].
Ibland innebär våra handlingar och strukturella förhållanden (t.ex. politiska, ekonomiska eller kulturella resurser) som omger oss att sex inte leder till njutning, kåthet, tillfredsställelse eller lugn, då det för vissa blir svårt att bejaka den egna sexualiteten och bestämma över sin egen kropp.
Sociala strukturer får ibland inflytande över vår
”JAG KOMMER IHÅG ATT ALLA HADE FÖRLORAT SIN OSKULD OCH DÅ VILLE JAG OCKSÅ GÖRA DET.”
TJEJ, 15 ÅR[12]
Begreppsförklaringar
STI: Sexuellt överförbar infektion.
Sexuellt risktagande: Ett individuellt handlingsmönster som till exempel kan innebära oskyddade (utan kondom) vaginala eller anala samlag, som kan leda till smitta av hiv och andra STI [6].
Riskutsatthet: Handlingsmönster kopplade till strukturella förhållanden. Till exempel en social skiktning där resurser (som t.ex.
ekonomiska, politiska och kulturella resurser) är ojämlikt fördelade mellan olika grupper i samhället. Den utsatte har inte resurser nog för att ha makt över sin tillvaro [6].
HBTQ: Förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera.
5
S
EXUELL HÄLSA IL
IV OCH HÄLSA UNGI Liv och hälsa ung har ett frågeområde utvecklats för att få en bild av ungdomars sexuella hälsa i Uppsala län. Frågorna ställs till årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet. För att få en tvärsnittsbild av ungas sexuella hälsa har tre frågor i enkäten utformats för att fånga upplevelse och handling kring ungdomarnas senaste sextillfälle, se tabell 1. Syftet med att fråga om det senaste sextillfället är flera. Det går att få information om både situation och handling. Det är lättare för respondenten att minnas och återge vad som skedde vid senaste sextillfället. Det finns också anledning att anta att det blir liknande resultat vid ett annat frågetillfälle under samma tidsperiod, men en annan tvärsnittsbild några år senare [8].
Dessa frågor har undersökts tillsammans med individuella bakgrundsfaktorer och levnadsvanor kopplade till risktagande och riskutsatthet. I den här rapporten
ligger fokus framförallt på faktorer där unga uppger att de lever i en socioekonomiskt utsatt situation, definierar sig som homo-, bisexuella eller osäkra på sin sexuella läggning, kön, ålder och personer med funktionsnedsättningar. Fokus ligger också på levnadsvanor som hög konsumtion av alkohol och testat sig för STI.
De som identifierar sig med en annan könstillhörighet än tjej eller kille har inte tagits med i analyserna på grund av för få respondenter.
Sexton personers svar har exkluderats eftersom dessa alternativ inte bedöms som sanningsenliga då de fyllt i princip samtliga svarsalternativ. Det är också viktigt att påpeka att LHU17 inte fångar de med stor frånvaro i skolan lika bra som övriga elever och heller inte de som inte kan tillräckligt bra svenska för att svara på enkäten.
Undersökningen är av tvärsnittsdesign och påvisar endast förekomst och deskriptiva data.
Korstabellering har genomförts för att påvisa eventuella skillnader mellan olika
befolkningsgrupper. Alla skillnader som redovisas är signifikanta med p-värde under 0,05. Konfidensintervall redovisas inte.
sexualitet och normer kan skapa föreställningar om hur sexualiteten ”ska vara”.
Enligt forskning från Folkhälsomyndigheten utgörs riskutsatta och risktagande unga av de med livsvillkor som innebär att man utsatts för sexuella handlingar mot sin vilja, unga i socioekonomiskt utsatta situationer samt unga som definierar sig som HBTQ. Hög konsumtion av alkohol och droger utgör också en risk. Att ha
haft en STI under de senaste 12 månaderna innebär en risk då det tyder på ett ökat risktagande. De som gjort tidig sexuell debut, unga inom statlig ungdomsvård, unga ensamkommande barn som söker asyl, samt unga män tillhör också de som i större utsträckning är utsatta för och/eller tar risker [7]. Dessa grupper kan behöva riktade insatser för att uppnå ökad sexuell hälsa.
Tabell 1. Frågor
Om du tänker på senaste gången du hade sex, stämmer följande påståenden in på det tillfället?
o Jag ville ha sex
o Jag hade sex på ett sådant sätt som jag ville
o Jag kände att jag kunde föreslå och använda kondom eller annat preventivmedel om jag ville
o Jag hade sex på en trygg plats där jag kände mig säker o Det var skönt och lustfyllt
Hade du druckit alkohol senaste gången du hade sex?
o Nej, jag hade inte druckit alkohol
o Lite, men jag upplevde inte att jag var berusad o En del, jag upplevde att jag var lite påverkad
o Ganska mycket, jag upplevde att jag var klart påverkad o Mycket, jag upplevde att jag var riktigt full
När du hade sex senast, använde ni preventivmedel?
o Ja, kondom eller femidom
o Ja, p-piller, p-stav, spiral eller liknande preventivmedel o Vi använde inget preventivmedel, men det hade behövts.
o Det behövdes inte eftersom vi hade sex på ett sätt där kondom eller andra preventivmedel inte behövs....
6
V AD FICK VI VETA ?
43 procent av eleverna svarade att de har haft sex tillsammans med någon. I årskurs 9 uppgav 31 procent av de som svarat att de har haft sex, i årskurs 2 på gymnasiet var siffran 57 procent. Det fanns ingen skillnad mellan tjejer och killar. Av de som svarat att de har haft sex tillsammans med någon annan präglades det senaste sextillfället bland länets unga huvudsakligen av en god upplevelse:
96 procent ville ha sex.
Nio av tio …
• uppgav att det skedde på en trygg plats som kändes säker
• svarade att det var skönt och lustfyllt
• svarade att det skedde på ett sådant sätt som man ville
• kände att de kunde föreslå och använda
kondom eller annat preventivmedel om
de ville .
7
• 36 procent hade använt kondom eller femidom.
• 45 procent hade använt p-piller, p-stav, spiral eller liknande metod.
• 14 procent hade haft sex på ett sådant sätt att preventivmedel inte behövdes.
• 7 procent hade inte använt preventivmedel fastän det hade behövts
”JAG HANN INTE SÄGA TILL”
TJEJ ÅK 9 OM VARFÖR HON INTE ANVÄNDE PREVENTIVMEDEL
•
3 av 4
hade inte druckit alkohol vid det senaste sextillfället.Ungefär
en sjättedel
upplevde att de var tydligt påverkade eller fulla när de hade sex senast.Eleverna tillfrågades också varifrån de huvudsakligen fått information om relationer, sexualitet, preventivmedel och könssjukdomar?
1 av 3
svarade skolan och1 av 3
svarade via internet (undantaget sidor som 1177 eller UMO). Även kompisar/ syskon/partner och personal på ungdomsmottagningen var vanliga informationskällor.17 procent
fick sin information från webbsidor som 1177 eller UMO.se.8
L IVSVILLKOR OCH LEVNADSVANOR
En forskningsöversikt från 2005 visar att olika typer av negativa, sexuella erfarenheter ofta samvarierar med varandra och att det i varje ungdomsgeneration finns mindre befolkningsgrupper som har en högre riskbenägenhet [9]. I Uppsala län fanns det vissa skillnader i hur personer upplevde och agerade vid det senaste sextillfället. Olika livsvillkor och levnadsvanor verkar ha betydelse.
Livsvillkor
Kön
Tjejer upplevde i lägre utsträckning att det senaste sextillfället var skönt och lustfyllt i jämförelse med killar (86 % jämfört med 94 %).
I övrigt fanns det ingen skillnad mellan könen i deras upplevelse. Det var heller ingen märkbar skillnad mellan tjejer och killar på frågan om de druckit alkohol vid det senaste sextillfället.
Killar uppgav att kondom använts i högre utsträckning och tjejer använde i högre utsträckning p-piller, p-stav, spiral eller liknande. Det var en högre andel av de svarande tjejerna som uppgav att de inte hade använt preventivmedel fast det hade behövts och en högre andel av killarna som uppgav att de hade haft sex på ett sådant sätt där preventivmedel inte behövdes. En högre andel tjejer (33%) hade testat sig för en STI de senaste 12 månaderna jämfört med killarna (12%)
Ålder
Det var huvudsakligen ingen skillnad i upplevelsen av det senaste sextillfället mellan de svarande i åk 9 och åk 2 på gymnasiet, endast en väldigt liten skillnad där åk 9 i något lägre utsträckning svarade att de ville ha sex och hade sex på en trygg och säker plats. Något fler i åk 2 på gymnasiet hade druckit alkohol jämfört med
åk 9 (25% jämfört med 19%). En större andel av de som hade haft sex och berusat sig med alkohol fler gånger de senaste 12 månaderna gick i åk 2 på gymnasiet. En högre andel i åk 9 hade skyddat sig med kondom och en högre andel i åk 2 hade skyddat sig med p-piller. Det var ingen signifikant skillnad mellan årskurserna i att inte skydda sig fast det hade behövts och en liten högre andel av åk 9 som hade haft sex på ett sådant sätt där preventivmedel inte behövdes. En högre andel av de som går i åk 2 på gymnasiet har testat sig för en STI någon gång de senaste 12 månaderna.
Ekonomi
Bland de som var oroliga för sin familjs ekonomi tycks den senaste sexupplevelsen vara något sämre jämfört med de som inte var oroliga. Till exempel skiljde det sig mellan de som svarat att de hade haft sex på en trygg plats som kändes säker, 84 procent bland de oro för ekonomin och 93 procent bland de utan oro. Även resterande påståenden; ”Jag ville ha sex”, ”Jag hade sex på ett sätt som jag ville”, ”Jag kände att jag kunde föreslå och använda kondom eller annat preventivmedel” och ”Det var skönt och lustfyllt” skiljde sig mellan de båda grupperna där en högre andel bland de med oro för ekonomin svarade nej på samtliga påståenden. Det fanns ingen skillnad på om man hade druckit alkohol vid det senaste sextillfället mellan grupperna.
En högre andel av de med oro för ekonomin (46%) hade använt p-piller vid det senaste sextillfället jämfört med de utan oro (38%). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna för de som använt kondom eller inte använt något skydd alls. Det skiljde sig heller inte för de som testat sig för en STI någon gång de senaste 12 månaderna.
Funktionsnedsättning
De som uppgivit att de hade lätta eller svåra rörelsehinder rapporterade i lägre utsträckning en positiv upplevelse på samtliga påståenden jämfört med de utan rörelsehinder. De hade också druckit alkohol i högre utsträckning. Resultatet ska dock tolkas med försiktighet, då
”SKÖNARE UTAN GUMMI JU”
KILLE ÅK 2 OM VARFÖR HAN INTE ANVÄNDE PREVENTIVMEDEL
9 respondenter har haft sex och angett rörelsehinder är få till antalet (Antal svarande 45–50). Personer med Asperger eller autism rapporterade också en sämre sexupplevelse på alla påståenden utom ”Det var skönt och lustfyllt” jämfört med de utan funktionsnedsättning. De hade även druckit alkohol i högre utsträckning. Även här var antalet svarande få. Bland personer med övriga typer av funktionsnedsättningar sågs inga signifikanta skillnader eller så var antal svarande för få för att redovisa.
HBTQ
En lägre andel av de som identifierat sig som homo-, bisexuella, eller osäkra på sin sexuella läggning uppgav att sextillfället var skönt och lustfyllt, jämfört med heterosexuella (82%
jämfört med 91%). Detsamma gällde ”Jag hade sätt på ett sådant sätt som jag ville” och ”… på en trygg plats som kändes säker”. En något högre andel av de som identifierat sig som homo-, bisexuella, eller osäkra hade druckit alkohol vid senaste sextillfället (27%) jämfört med heterosexuella (21%).
För användning av preventivmedel tycks det inte finnas några skillnader med undantag för att homo-, bisexuella, eller osäkra hade haft sex på ett sådant sätt där preventivmedel inte behövdes i högre utsträckning och i större utsträckning hade testat sig för en STI de senaste 12 månaderna (34% jämför med 21%).
Levnadsvanor
Alkoholvanor
De som druckit alkohol så att de blivit berusade relativt ofta de senaste 12 månaderna (en gång i månaden till flera gånger i veckan) svarade i högre utsträckning att de var påverkade av alkohol vid det senaste sextillfället, 35 procent jämfört med 3 procent hos de som aldrig druckit sig berusade och 13 procent bland de som druckit sig berusade ett fåtal gånger. Även de som testat sig för en STI de senaste 12 månaderna uppgav i högre utsträckning att de varit påverkade av alkohol vid det senaste sextillfället jämfört med de som inte testat sig (21% jämfört med 14%).
De som varit mycket berusade vid senaste sextillfället uppgav i högre utsträckning att de inte använt preventivmedel trots att det hade behövts, jämfört med de som inte druckit alkohol (22 % jämfört med 6 %).
Testat sig för STI
Av de som svarat att de testat sig för en STI de senaste 12 månaderna hade en lägre andel, 25 procent, använt kondom eller femidom vid det senaste sextillfället jämfört med 38 procent av de som inte testat sig. En högre andel av de som testat sig hade använt p-piller eller liknande (65%) jämfört med de som inte testat sig (42%). En något högre andel hade inte använt något preventivmedel trots att det hade behövts bland de som har testat sig för en STI (10%) jämfört med de som inte hade det (7%).
Sexuellt våld och hälsa
Det är få som uppgivit att de blivit utsatta för sexuella handlingar mot sin vilja. Dock är det en av de allvarligaste negativa upplevelserna och innebär en hög riskutsatthet. Det finns ett samband mellan de som varit utsatta för sexuellt våld någon gång de senaste 12 månaderna och en sämre upplevelse vid det senaste sextillfället.
Även de som varit utsatta för sexuella trakasserier uppgav i högre utsträckning en sämre upplevelse vid det senaste sextillfället.
De som blivit utsatt för antigen sexuellt våld eller sexuella trakasserier uppgav i högre utsträckning (62 och 52 procent) att de mådde dåligt jämfört med de som inte blivit utsatta för våld eller trakasserier (31 och 26 procent).
”VILLE BARA VARA SÄKER PÅ ATT JAG INTE SMITTAR NÅGON”
KILLE ÅK 2 OM VARFÖR HAN TESTAT SIG FÖR STI
10
V AD VISAR RESULTATET ?
Resultatet visar att den sexuella hälsan hos länets unga generellt sätt var god. De flesta angav det senaste sextillfället som en positiv upplevelse, de flesta använde någon form av preventivmedel. Kondomanvändningen var emellertid inte var så hög.
De flesta hade inte druckit alkohol senaste gången de hade sex, dock var det cirka 25 procent som hade druckit alkohol och en sjättedel som hade varit tydligt påverkade eller fulla.
Resultatet ligger i stort i linje med liknande frågor i den nationella enkätundersökningen UngKab15, där ungdomar och unga vuxna i åldrarna 16–24 år tillfrågades om deras upplevelse vid det senaste sextillfället [10].
Det syns skillnader mellan grupper med olika livsvillkor och/eller levnadsvanor. Det fanns vissa skillnader mellan kön och ålder. Tydligast var skillnaderna för personer som identifierat sig som homo-, bisexuella, eller osäkra på sin sexuella läggning, personer med rörelsehinder, Asperger eller autism och lägre socioekonomi.
Av dessa rapporterar en högre andel det senaste sextillfället i mer negativ bemärkelse än jämförelsen.
Även berusningsdrickande var förknippat med en mer negativ upplevelse samt att ha druckit alkohol vid det senaste sextillfället. Att ha druckit alkohol senast man hade sex var förknippat med en lägre andel som uppgav att de skyddade sig samt testat sig för STI.
Det går inte att visa några orsakssamband utifrån dessa resultat. Endast skillnader och en eventuell samvariation kan påvisas. En god sexuell hälsa är ett resultat av flera faktorer och mer komplexa orsaksmönster som undersöks i andra studier.
Resultatet kan trots begränsningarna visa på förekomst av hälsa och livsstilsfaktorer, ojämlikheter och skillnader. Det kan ge en indikation på vilka befolkningsgrupper som kan behöva mer preventiva insatser för en god sexuell hälsa eller gynnas extra av främjande insatser.
Resultaten går i linje med forskning och visar att ungdomarna i Uppsala län inte är annorlunda än de i övriga landet.
Förutom att bekräfta vad forskningen visar, ger Liv och hälsa ung-undersökningen svar på hur våra unga i vårt län upplever sin sexuella hälsa - här och nu. Svaren ger oss uppmaningar att hantera.
11
A KTÖRER OCH ARENOR FÖR INSATSER
Insatser för att nå riskgrupper samt främja sexuell hälsa och förebygga sexuellt riskbeteende hos ungdomar och unga vuxna behöver ske inom flera olika arenor och av olika aktörer. Den nationella handlingsplanen för klamydiaprevention utser skolan och hälso- och sjukvården som de viktigaste arenorna för preventiva insatser. Även fritidsarenan – tex internet, fritids- och ungdomsgårdar, gayklubbar, kulturliv och föreningar - har stor betydelse för det förebyggande arbetet. Här är ideella organisationer viktiga aktörer.
Skola och utbildning
Grunden för en trygg och säker sexualitet läggs tidigt, skolan är därför en viktig arena då den når alla barn och unga. En bra sex- och samlevnadsundervisning i skolan är därför viktig, kanske till och med avgörande, för att ungdomar ska få de verktyg som krävs för att utveckla en trygg och säker sexualitet. Skolan ska enligt läroplanen undervisa om sexualitet, relationer, kön, jämställdhet, identitet och normer, där ansvaret vilar på rektor att ämnet tas upp inom olika ämnen och kurser.
Elevhälsans kuratorer och skolsköterskor finns till hands för att tala om frågor rörande sexualitet, identitet, preventivmedel och samlevnad.
Hälsoäventyret är en verksamhet som finns i samverkan med Region Uppsala finns flertalet av länets kommuner. Hälsoäventyret arbetar med att väcka lust och nyfikenhet hos ungdomar att lära om olika hälsofrågor bl.a. på temat kärlek, sex och relationer.
Mottagningar och verksamheter i Region Uppsala
Inom hälso- och sjukvården finns i Region Uppsala flera verksamheter som ansvarar för sexuell och reproduktiv hälsa i befolkningen och dit ungdomar och unga vuxna kan vända sig.
Barnmorske- och gynekologmottagningar samt kvinnokliniken är vårdmottagningar inriktade på
graviditet, abort, preventivmedel och det kvinnliga reproduktionsorganet och därför ofta anpassade efter kvinnors behov. Venereolog-mottagningen och infektionsmottagningen är verksamheter inriktade på provtagning, behandling, rådgivning och smittspårning av sjukdomar som överförs sexuellt.
Ungdomsmottagningar finns i länets alla kommuner och hit kan ungdomar upp till 22 år vända sig. Mottagningarnas uppdrag är preventivmedelsrådgivning samt att förebygga fysisk och psykisk ohälsa, framför allt relaterad till sexualitet och samlevnad, inklusive provtagning för sexuellt överförbara infektioner. Personal från ungdomsmottagningarna deltar också i utåtriktad verksamhet utifrån sina resurser, samt tar emot skolbesök. Mottagningarna har därigenom en mycket viktig roll att tidigt nå ungdomar i frågor rörande sexualitet och hälsa.
Som ett komplement till de fysiska mottagningarna finns den digitala ungdomsmottagningen umo.se, som är en separat del av sjukvårdsrådgivningens verksamhet. Det går också att på internet beställa klamydiatest, en metod som bekostas av Region Uppsala och som har visat sig vara effektiv för att få unga män att testa sig i högre grad. Digitala kanaler ger ökad tillgänglighet samt möjlighet till en anonymitet som kan bidra till att nå grupper som annars inte nås i samma utsträckning.
Resultaten i LHU speglar den nationella statistiken vad gäller könsskillnader i provtagning för STI, vilket kan innebära att könssjukdomar
Kostnadsfria kondomer
Kondomer delas kostnadsfritt ut genom Region Uppsalas olika verksamheter så som ungdomsmottagningar, barnmorske- mottagningar, vårdcentraler, venereolog- mottagningen, psykiatrin, samt även i kommunala verksamheter som t ex skolor och HVB-hem.
12 bland unga män inte upptäcks och behandlas i lika stor utsträckning. Därför finns ett stort behov av att nå ut till denna målgrupp med information samt att sträva efter att utveckla jämlik hälso- och sjukvård som ger likvärdig plats åt den manliga sexuella och reproduktiva hälsan.
För att möta behovet bland unga män av lättillgänglig vård, råd och samtal kring sin sexuella och reproduktiva hälsa öppnades 2014 Mottagning unga män (MUM) på Flogsta vårdcentral. Dit kan män 21 - 29 år vända sig till och träffa personal med specifik kompetens inom andrologi, läran om mannens biologi och reproduktionsorgan.
Det finns idag en stor efterfrågan på HBTQ- kompetens inom vården. Studier visar att det inom gruppen finns mycket högre ohälsotal jämfört med andra grupper och att förtroendet för vården är lågt. Region Uppsala har sedan 2008 anlitat RFSL för fördjupad kompetensutveckling av medarbetare och chefer inom likabehandlings-området.
Folktandvården och Lasarettet i Enköping har sedan dess HBTQ-certifierats och omcertifierats, och utbildningsinsatserna har mottagits väl av såväl medarbetare som patienter. Region Uppsala arbetar nu för att bredda dessa kompetensutvecklingsinsatser, detta för att få en ökad systematik och för att kunna nå fler medarbetare. Arbetet kommer då även att inkludera fler diskrimineringsgrunder
Ideella organisationer
Den ideella sektorn har en ytterst viktig funktion att fylla genom deras unika kunskap om, och förmåga att nå ut till, viktiga målgrupper.
Genom att erbjuda ett annat, mer lustfyllt, perspektiv på ämnet som kan verka mer tilltalande för ungdomar och unga vuxna i sitt format, fungerar ideella sektorns verksamheter som komplement till det offentligas verksamhet.
RFSU och RFSL har lokala föreningar i Uppsala, men även andra ideella initiativ och studentorganisationer finns representerade.
Kondoma mera är en verksamhet som bedrivs i samarbete med Uppsala Studentkår och som till största del finansieras av Region Uppsala.
Verksamheten syftar till att förebygga STI och öka den
sexuella hälsan bland studenter i Uppsala.
Samordning och samverkan
SRHR - sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter - är ett område som omfattar hela befolkningen och som har stor betydelse för människors välbefinnande och hälsa genom hela livet. Ett hälsofrämjande perspektiv på den sexuella hälsan utgår ifrån en förståelse av sexualitetens betydelse för individens totala hälsa och kräver därför välfungerande samverkan och samarbete
mellan myndigheter, kommuner,
regioner/landsting och ideella aktörer.
I Region Uppsala finns en STI-samordnare på Smittskyddsenheten som har ett region- övergripande uppdrag att samordna och planera det hiv/STI-förebyggande arbetet i länet, samt bevaka att arbetet följer nationella handlingsplaner och strategier. Detta sker i nära samverkan med såväl regionala som kommunala aktörer och verksamheter. I uppdraget ingår att vara länets kontaktperson gentemot folkhälsomyndigheten, stötta lokala ideella organisationer samt samverka med andra regioner/landsting i regionala kunskapsnätverk.
De regionala kunskapsnätverkens funktion är att stärka det förebyggande arbetet mot hiv och STI genom att bygga upp och förmedla kunskap i regional samverkan och på så sätt finna samordningsvinster.
För samverkan inom Region Uppsala finns expertgrupp för SRHR-frågor som samlar relevanta verksamheter som arbetar med sexuell hälsa.
Gruppen ska kunna identifiera behov, initiera eventuella insatser, ge förslag till beslut samt fungera som en kanal till beslutande ledning.
13
R EFERENSER
[1] Folkhälsomyndigheten, ”Folkhälsans utveckling- 11 målområden - 8. Sexualitet och reproduktiv
hälsa,” 02 06 2016. [Online]. Available:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsans- utveckling-malomraden/sexualitet-och-reproduktiv-halsa/. [Använd 30 08 2016].
[2] K. Ahlberg, ”Vårdguiden 1177 - Barn och föräldrar - Tonåringar 13 - 18 år,” Stockholms läns landsting, 20 12 2012. [Online]. Available: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och- foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Barn-och-unga-13-18-ar/Barnets-utveckling-13-18-ar/?ar=True.
[Använd 30 08 2016].
[3] Statens folkhälsoinstitut, ”Sex, hälsa och välbefinnande,” Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2012.
[4] RFSL Skåne, [Online]. Available: http://www.rfslskane.se/sex-lust-och-halsa/.
[5] Regeringen, Regeringens proposition 2007/08:110, Stockholm: Regeringen, 2008.
[6] C. Holmström, ”Migration och sexuell hälsa- En litteraturöversikt om sexuellt risktagande och sexuell riskutsatthet i samband med migration,” Artikelnummer: 2010-1-3, Socialstyrelsen, 2010.
[7] Folkhälsomyndigheten, ” Livsvillkor & levnadsvanor- Hiv och STI-prevention- Preventionsgrupper-
Unga och unga vuxna,” 26 02 2016. [Online]. Available:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/hiv-och-sti-
prevention/preventionsgrupper/ungdomar-och-unga-vuxna/. [Använd 30 08 2016].
[8] J. Abelsson, M. Forsberg och R. Heikki Tikkanen, ”UngKAB09- Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga,” Göteborgs universitet, institutionen för socialt arbete, Göteborg, 2011.
[9] M. Forsberg, ”Ungdomar och sexualitet - En forskningsöversikt år 2005,” 2006:18, Statens folkhälsoinstitut, Stockholm, 2006.
[10] Folkhälsomyndigheten, ”Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. UngKAB15 – en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16–29 år” Folkhälsomyndigheten, Stockholm, 2017.
[11] Smittskyddsinstitutet, ”En sammanfattning av nationell handlingsplan för klamydiaprevention- Mål, delmål och aktiviteter, 2009–2014,” Smittskyddsinstitutet, Solna, 2010.
[12] M. Lindroth, S.-A. Månsson och L. Löfgren-Mårtensson, ””Det är värt risken” Unga inom SiS och sexuell hälsa,” Institutionsvård i fokus nr 6 2013, Statens institutionsstyrelse SiS. Available:
http://www.stat-inst.se/pagefiles/7530/6-2013-det-ar-vart-risken.pdf, Stockholm, 2013.
