Provet i psykologi 26.9.2012 – svarstips
1. I Finland betalar staten stöd för heldagsvård av barn i hemmet tills barnet fyller tre år.
Under de fyra första månaderna betalas ett stöd till mamman i form av moderskapspenning.
Därefter betalas föräldrapenning i sex månader till antingen mamman eller pappan.
Mamman eller pappan kan dessutom få hemvårdsstöd, som betalas ut efter
föräldrapenningen. I en överväldigande majoritet av familjerna stannar mamman ändå hemma för att sköta barnet också under föräldrapennings- och hemvårdsstödsperioden.
År 2009 var pappornas andel av föräldrapenningsdagarna 6,7 procent, och papporna utgjorde 5,1 procent av dem som fick hemvårdsstöd. För att fler pappor ska stanna hemma med sina barn åtminstone en kort tid har man infört särskilda föräldraförmåner för pappor.
Papporna kan vara föräldralediga 1–18 vardagar under moderskaps- och
föräldrapenningsperioden tillsammans med mammorna. Dessutom kan papporna ta ut en pappamånad som omfattar 1–24 extra vardagar.
Diskutera på basis av utvecklingspsykologisk kunskap vilken betydelse det ovan beskrivna föräldrastödssystemet i Finland kan ha för barnets utveckling.
Frågeställningen ger en grund för reflektioner kring föräldraskapets betydelse för barnets utveckling under särskilt de tre första levnadsåren och en särskild granskning av faderskapets betydelse för barnets utveckling.
Följande teman kan behandlas i svaret:
anknytningsrelationen, hur den uppkommer genom upprepade erfarenheter av relationer och samspelet i dessa, betydelsen av anknytningsrelationer och anknytningsrelationer till olika människor.
reglering av känslor, hur spädbarnet lär sig reglera känslor i den tidiga interaktionen med vårdnadshavare, spegling av känslor och igenkännande samt benämnande av känslor.
förälderns roll i utvecklingen av jaget (Stern, Freud)
spädbarnets färdigheter för interaktion och inlärning vilka är samtida med beroendet av de vuxna som har ansvar för vården
kritiska perioder i utvecklingen, så kallade sensitivitetsfaser föräldraskapets roller för barn under tre år
interaktionens betydelse vid inlärning (till exempel modellinlärning, Vygotsky, identifiering) familjedynamik
betydelsen av barnets temperament (vad kan tidig dagvård ha för effekt på ett blygt eller skyggt barn?)
Svaret kan byggas upp kring fördelar och nackdelar för barnets utveckling i hemvård och daghemsvård.
I svaret kan skribenten också ta upp frågor kring föräldrarnas mentala hälsa. Föräldrar som samtidigt har ledigt och hjälper varandra med vården av barnet har större förutsättningar för god mental hälsa och att orka ansvara för familjen medan ensamma mödrar har större risk för depression.
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten behandlar förälderns betydelse för barnets utveckling och visar på insikt i vilken betydelse barnets första år har i en utvecklingspsykologisk kontext. I svaret måste
skribenten behandla mera än ett delområde av utveckling eller också ska det valda delområdet behandlas grundligt. För tre poäng krävs ingen grundlig behandling av faderskapsledigheten.
För 4 – 6 poäng krävs att flera delområden av barnets utveckling som är beroende av föräldraskapet behandlats grundligt. Det krävs också att faderskapsledigheter behandlas genomgående i de teman som skribenten väljer att ta upp i svaret. Svaret är omfattande.
2. I en enkätundersökning studerades förhållandet mellan mödrar och barn i ungdomsåren.
Barnen blev vid 11, 12 och 13 års ålder tillfrågade om hur de upplevde att deras mammor stödde dem. När barnen var 11 år skulle mammorna rapportera hur negativt de upplevde kontakten mellan sig och barnet. Barnets uppfattning om stödet från mamman bedömdes bland annat med frågor om mammans och barnets ömsesidiga tillgivenhet, tillit, omsorg, kamratskap och materiellt stöd (exempel: I vilken mån hjälper din mamma dig att ta reda på saker eller att ordna saker?). Negativa drag i kontakten mellan mammor och barn kartlade man genom frågor om konflikter och kritik (exempel: Hur mycket grälar ni eller är oeniga?).
Figuren nedan visar barnens uppfattning om det stöd som mammorna gav dem när barnen var mellan 11 och 13 år i förhållande till mammornas rapporterade upplevelse av negativ kontakt när barnen var 11 år. Värdena på y-axeln (den lodräta axeln) är medeltal av frågorna i frågeformuläret. Ju högre medeltal, desto större omfattning stöd.
Beskriv undersökningsresultatet och diskutera utgående från psykologisk kunskap vad resultatet visar om förhållandet mellan modern och barnet när barnen är 11–13 år.
Uppgiften förutsätter både förmåga att tolka statistiska uppgifter och kunskap om utveckling under ungdomstiden. Resultatet från undersökningen innehåller två olika faktorers samverkan vilket försvårar tolkningen av de statistiska uppgifterna. En riktig tolkning ger redan tre poäng.
Under ungdomstiden förändras upplevelsen av autonomi och beroende av andra.
För 1 – 3 poäng krävs
De ungas uppfattning av stöd från föräldrar sjunker med tiden från 11 – 13 år. Nedgången sker oberoende av hur negativt mor-barn-relationen uppfattades vara vid 11 års ålder.
De unga vars mor har rapporterat mera konflikter, negativitet, i relationen vid 11-års ålder, har en något kraftigare nedgång i upplevelsen av erhållet stöd vid 13 –års ålder i jämförelse med andra.
För 4 – 6 poäng krävs att forskningsresultatet knyts till utvecklingspsykologisk kunskap. I svaret kan skribenten behandla följande teman:
Det sociala livet förändras: relationen till föräldrarna förändras och vänners betydelse blir större.
Relationen mellan barn och förälder genomgår en stark brytning. Den unga balanserar mellan att behöva och att vara självständig.
Relationen till föräldrarna blir alltmera jämlik.
Den unga har ett behov av att bli självständigare i förhållande till föräldern samtidigt som föräldrarna hör till de viktigaste personerna i den ungas liv.
Ungdomstidens turbulens är kraftigast just i den tidigaste ungdomstiden. Då uppkommer de starkaste konflikterna till föräldrarna. Genom protesterna mot auktoriteter bygger de unga upp det egna självet. Föräldrarnas emotionella stöd har stor betydelse för de unga genom hela ungdomstiden.
De kognitiva förmågorna utvecklas och den unga får större förmåga att ifrågasätta
uppfattningar kring sociala strukturer. Det kritiska tänkandet utvecklas vilket kan ge uttryck också i förhållande till föräldrarnas verksamhet och ideal.
Skribenten kan också utgå från förälderns position och ta i beaktande faktorer som de krav föräldrarnas yrkesmässiga karriärer kräver, äldre generationer som föråldras och kräver omvårdnad och föräldrarnas egen hälsa kan ställa nya krav på dem. Både den unga och föräldrarna har sina uppbrytningsperioder och ifall de inträffar samtidigt kan detta utgöra en fruktbar jordmån för konflikter .
Den ungas och förälderns temperamentskillnader kan påverka relationens kvalitet och kvaliteten på det stöd som fås.
Svaret kan också innehålla reflektioner över hur utvecklingen fortsätter efter tretton års ålder.
3. En patient har en skada på det färgade området i hjärnan.
a) Namnge det skadade området. (1 p.)
b) Beskriv hur skadan inverkar på patientens funktionsförmåga. (5 p.)
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten benämner området för lillhjärnan, cerebellum, och förknippar den med motorik.
För 4 – 6 poäng räcker ett kortfattat svar men skribenten måste ha med all fakta som tagits upp i kursböckerna eftersom temat behandlas kortfattat. Det krävs att skribenten ska kunna beskriva vilken betydelse lillhjärnan har för finmotorik och en skada kan förorsaka klumpighet. Lillhjärnan har
betydelse för snabba rörelser och rörelser som kräver en exakt timing. Lillhjärnan ansvarar också för att rörelserna förändras ifall sinnena förmedlar information som kräver en ändring av rörelserna.
Begreppet funktionsförmåga kan skribenten också förknippa med plasticitet eller beskrivas i en bredare kontext där psykiska faktorer som har betydelse för funktionsförmågan tas upp, exempelvis coping- mekanismer.
4. Diskutera utgående från ett exempel hur motgångar kan omvandlas till resurser i en människas utveckling
Uppgiften kräver tillämpning av kunskap på ett exempel skribenten själv producerar. Det valda exemplet ska vara av god kvalitet och vara lämplig för uppgiften. Eftersom uppgiften förutsätter bara ett exempel är detta tillräckligt för höga poäng även om det kan vara lättare att ge flera exempel för att belysa uppgiftens tematik. Om skribenten inte ger något exempel alls eller ger exemplet mycket liten betydelse räknas detta som en brist.
För 1 -3 poäng krävs att skribenten utifrån ett exempel beskriver hur motgångar fört med sig en styrka för den individuella utvecklingen. Detta kan exempelvis vara:
en förbättrad självkänsla efter en övervunnen motgång
hur motgångar kan ha en positiv inverkan på framtida förmåga att hantera motgångar (till exempel bättre förberedelser/mera övning följande gång)
att reflektera över och analysera motgångar gör att man kan lära av dem och de metakognitiva förmågorna utvecklas vilket gör att man kan agera annorlunda följande gång
berikande erfarenheter (både positiva och negativa) ger en fördjupad självkänsla betydelsen av visat stöd från omgivningen
För 4 – 6 poäng krävs att exemplet kopplas samman med psykologisk teori och behandlas analytiskt.
En fördelaktig teori är Banduras teori om jagkompetens. I sammanhanget lämpar sig också begrepp som attribuering och fakta om kulturella skillnader då det gäller individualism kontra kollektivism.
En grundlig behandling av psykoterapi är också möjlig men skribenten måste ta i beaktande att frågan handlar om motgångars omvandling och inte terapins inverkan. Ju flera teorier och relevanta
psykologiska begrepp skribenten använt desto högre poäng ges.
5. Beskriv hur en nervimpuls förflyttar sig i nervcellen och mellan nervceller.
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten behärskar begreppen aktionspotential och synaptisk transmissionsprocess till huvuddragen men inte kan beskriva dem detaljerat.
För 4 – 6 poäng krävs en detaljerad beskrivning. Ju flera detaljer desto högre poäng.
6. Vishet kan definieras som kunskap där mångsidig förståelse förenas med en bredare uppfattning om det etiskt goda. Diskutera utgående från psykologisk kunskap hur vishet kan skiljas från ren sakkunskap.
Sakkunniga har en överlägsen kunskap i att lösa det egna områdets uppgifter på basen av långvarig och målinriktad träning.
Vishet kan ses som uppfattande av helhetsperspektiv. Visa sakkunniga ser den egna verksamhetens långtidseffekter och bär ansvar för kommande generationer.
Vishet kan definieras olika i olika kulturer.
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten ger några korrekta förslag på hur vishet skiljer sig från verklig sakkunnighet. Till exempel kan skribenten beskriva sakkunnigas kunskaper som snäva och visas kunskap som bredare, avgränsningen till det professionella eller mera allmänmänskliga eller också kan skribenten beskriva skillnaden i tidsperspektivet eller målområdet, det kunskapsmässiga eller det moralisk-empatiska.
För 4 – 6 poäng krävs en noggrannare analys och helst att svaret knyts till någon teoretiker som Kohlberg eller Gardner. Svaret ska ge en insiktsfull bild av relationen mellan sakkunnighet och vishet.
7. Nya nervceller uppstår i synnerhet i hippocampus också när människan är över 70 år, även om de uppstår långsammare hos äldre människor än hos unga. Motion och hälsosam kost främjar uppkomsten av nervceller, medan till exempel alkohol och tobak har motsatt
inverkan. Nya nervceller ersätter nervbanor som inte fungerar och fortsätter att leva endast om de behövs. En faktor som bidrar till att nya nervceller överlever är den psykiska
ansträngning som krävs när vi lär oss nya saker. Diskutera hur denna kunskap kan utnyttjas när det gäller att bromsa effekterna av åldrande.
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten inte upprepar det fakta som ges i uppgiften utan ger en fördjupad beskrivning av möjliga förändringar i hippocampus som har samband med åldrande och
levnadsvanornas påverkan på förnyande och bevarande av nervceller under människans åldrande.
För 4 – 6 poäng krävs att skribenten ger fördjupad kunskap om hippocampus betydelse för minnet och åldrandet samt symptomen på utvecklande av demens. Skribenten förväntas också kunna ge andra exempel än de som finns givna i uppgiften på hur minnesfunktionerna kan upprätthållas med hjälp av exempelvis medicin och egen mental aktivitet och livslångt lärande.
Ifall skribenten behandlar aktuella frågor som höjande av pensionsålder eller vårdpersonalens tillgänglighet och tillräcklighet räknas som en extra förtjänst.
8. I en undersökning ville man klarlägga hur övning med datorprogram inverkar på de matematiska färdigheterna. Undersökningsgruppen bestod av frivilliga elever i olika ålder i de lägre årskurserna. Först kartlades deltagarnas prestationsnivå med hjälp av ett test som bedömde deras matematiska färdigheter. Därefter övade deltagarna två gånger i veckan under en termin med hjälp av ett datorprogram. Slutligen bedömdes deras prestationsnivå med samma test som använts före övningen. Resultaten visade att deltagarna klarade sig bättre i testet efter övningen än före den. Utgående från detta resultat drog forskarna slutsatsen att träning i matematik med hjälp av datorprogram förbättrar de matematiska färdigheterna.
Bedöm undersökningsupplägget, det vill säga sättet på vilket undersökningen gjordes, och den slutsats som forskarna drog.
Den här uppgiften kräver att skribenten behärskar de faktorer som påverkar en undersöknings
reliabilitet. Det är inte innehållet i undersökningen som är särskilt betydelsefullt utan förverkligandet av undersökningen. Skribenten kan dessutom ta upp fakta kring inlärning och utvecklingspsykologi.
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten visar att hon känner till de faktorer som påverkar reliabiliteten och kan beskriva problematiken mellan forskningsresultatet och förverkligandet av forskningen.
Skribenten ska ha uppmärksammat 3 – 4 problem. Exempelvis avsaknad av kontrollgrupp, andra faktorer i omgivningen som kan ha påverkat den matematiska kunskapen som helt vanlig
matematikundervisning, urvalet av deltagare, variablerna är inte särskilt noggrant planerade och
kontrollerade, upprepning av samma uppgifter som används i provet ger inte direkt ökad kunskap som mätbart resultat, kvaliteten hos testets uppgifter och beskrivningen av undersökningen lämnar många viktiga frågor öppna.
För 4 – 6 poäng krävs flera av de ovan nämnda och det måste klart komma fram i svaret att
undersökningssättet inte direkt kan ge det resultat som beskrivs i uppgiften. Som en särskild förtjänst räknas ifall skribenten korrekt använder ord som reliabilitet och validitet, känner igen placebo-effekten eller kan ge förslag på hur undersökningen kunde göras annorlunda och bättre.
+ 9. Hur lär vi oss att reglera känslor, och vilka faktorer kan äventyra en normal utveckling?
Känsloreglering behandlas i alla läroböcker. Med det avses individens färdigheter att benämna, hantera och reglera de egna känslorna, påverka deras natur och förekomst och genom detta också förstå andras
känslor. Uppgiften har två delar. För det första måste skribenten kunna berätta hur man lär sig reglera känslor och för det andra vilka faktorer som utgör en risk för normal utveckling.
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten förstår betydelsen av växelverkan med en annan individ i utvecklingen av känsloreglering. Skribenten måste kunna benämna minst två sätt på vilka känsloregleringen utvecklas.
För 4 – 6 poäng krävs att skribenten förstår vad som avses med känsloreglering och ge en god beskrivning av utvecklingen samt ger exempel på några faktorer som kan innebära en risk för normal utveckling.
För 7 – 9 poäng krävs att skribenten behandlar temat mångsidigt och grundligt. Skribentens ska visa på en helhetsmässig kunskap och kunna knyta samman utvecklingsskeden med rätta biologiska faktorer.
Angreppssättet ska vara teoretiskt. Riskfaktorerna ska också behandlas grundligt.
+10. Med inlärningssvårigheter avses problem med att lära sig läsa, skriva och räkna. Utöver de vanliga stödformerna (specialundervisning, talterapi och neuropsykologisk rehabilitering) finns det talrika alternativa behandlingsmetoder genom vilka man försöker hjälpa individer som har svårigheter. Utvärdera och jämför de alternativa metodernas tillförlitlighet utgående från tabellen nedan och psykologisk kunskap. Diskutera också varför vissa människor
upplever att de har nytta av de alternativa metoderna.
Uppgiften utgår från vetenskaplig forskningsmetodologi, det vill säga hur den fakta om
inlärningssvårigheter som finns sammanfattad i tidningsartikelns tabell satts samman. I den här tillämpade uppgiften utmanas skribentens problemlösningsförmåga.
Uppgiften har många delar och varje del ska besvaras. Metoderna ska utvärderas och jämföras och dessutom ska den upplevda nyttan av de alternativa metoderna diskuteras.
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten gjort en övergripande värdering av varje metod.
För 4 – 6 poäng krävs att skribenten utvärderar, jämför och reflekterar så som uppgiften förutsätter.
Skribenten förväntas kunna utvärdera tillförlitlighet genom att argumentera och analysera utifrån en vetenskaplig synvinkel.
Skribenten kan utnyttja kunskap om placebo, neuropsykologisk rehabilitering, individuell handledning är motiverande, inlärningssvårigheter och inlärning.
För 7 – 9 poäng krävs att skribenten kan kombinera vetenskaplig fakta med tabellens information om inlärning. Mångsidig och välgrundad kritisk granskning av materialet är en förtjänst. Inlärningsstilarnas ställning i Finland som de ges uttryck för i exempelvis läroplanen är inte densamma som deras
vetenskapliga ställning. Tidningsartikeln har antagligen tagit med enbart ett urval av befintlig information.
Vetamix 2013
