Examensarbete Grundnivå Barns inflytande i förskolan

Examensarbete

Grundnivå

Barns inflytande i förskolan

En intervjustudie av sju förskollärares erfarenheter och uppfattningar om barns inflytande i förskolan

Författare: Maria Ersson och Kasper Engstrand Institution: Institutionen för lärarutbildning Handledare: Annie-Maj Johansson

Examinator: Åsa Pettersson

Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete Kurskod: GPG2DU

Högskolepoäng: 15HP

Examinationsdatum: 2022-03-21

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.

Publiceringen sker Open Access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open Access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.

Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten Open Access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (öppet tillgänglig på nätet, Open Access):

Ja ☒ Nej ☐

Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00

Abstract:

Studiens syfte har varit att skapa kunskap om hur förskollärare uppger att de arbetar och hur de kan arbeta för att skapa möjligheter för barn att få inflytande i förskolans verksamhet. Metoden som använts för studiens datainsamling är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av sju förskollärare från två olika förskolor, som aktivt arbetade inom förskolan. Det insamlade materialet från informanterna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna anser att barnen i förskolan ska ha möjlighet att påverka sin vistelse i verksamheten. De situationer förskollärarna anser att barnen kan ha inflytande om är måltider, lek, samt utformningen av miljön. Vidare framkommer det att förskollärarna ska vara lyhörda och lyssna till barnens

intressen vilket förskollärarna i studien uppger skapar en möjlighet för barnen att få ett inflytande i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen visar också att förskollärarna anser att de behöver utveckla verktyget bildstöd och sitt eget förhållningssätt för att möjliggöra att barnen får ett inflytande i verksamheten.

En viktig slutsats vi drar är att förskollärarna är de som besitter makten över barns inflytande. Förskollärarna agerar som portvakter i frågan om vilken typ av

inflytande barnen i förskolan ska ha.

Nyckelord: inflytande, påverkan, förskolan, barn, förskollärare, makt

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 1

2. BAKGRUND ... 2

2.1. BEGREPPET INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET ... 2

2.2. LÄROPLANEN, BARNKONVENTIONEN OCH SKOLLAGEN ... 2

2.3. M^AKT ... 3

2.4. DEMOKRATI ... 3

2.5. SAMMANFATTNING AV BAKGRUND ... 4

3. TIDIGARE FORSKNING ... 5

3.1. BARNS INFLYTANDE I FÖRSKOLAN ... 5

3.2. FLYTANDE INFLYTANDE ... 6

3.3. VAL - OMRÖSTNING - STYRNING ... 6

3.4. HUR BARN I FÖRSKOLAN MÖTER VERKSAMHETEN ... 7

3.5. BARNS LEK I FÖRSKOLAN ... 8

3.6 ATT FÅ SIN RÖST HÖRD OCH LYSSNA ... 8

3.7. FOSTRANSUPPDRAGET ... 9

3.8. SAMMANFATTNING OCH ANALYS AV TIDIGARE FORSKNING ... 10

4. TEORETISKA BEGREPP ... 11

4.1. PROXIMALA UTVECKLINGSZONEN ... 12

4.2. I^NTERAKTION ... 12

4.3. M^EDIERING ... 12

4.4. SCAFFOLDING ... 13

4.5. ARTEFAKTER ... 13

4.6. MOTIVERING AV STUDIENS TEORETISKA BEGREPP ... 14

5. METOD ... 14

5.1. METODVAL - KVALITATIVA HALVSTRUKTURERADE INTERVJUER ... 14

5.2. URVAL AV INFORMANTER ... 15

5.3. FORSKNINGSETISKA ASPEKTER ... 15

5.5. GENOMFÖRANDE ... 16

5.6. BEARBETNING OCH ANALYS AV INSAMLAT MATERIAL ... 17

5.7. TILLFÖRLITLIGHET OCH TROVÄRDIGHET ... 17

5.8. VÅRT SAMARBETE ... 18

6. RESULTAT OCH ANALYS ... 18

6.1. VAD BARN FÅR INFLYTANDE ÖVER I FÖRSKOLAN OCH HUR PEDAGOGERNA MÖJLIGGÖR DET ... 19

6.1.1. BARN SKA FÅ VARA MED OCH HA INFLYTANDE I VARDAGEN ... 19

6.1.2. PEDAGOGERS MÖJLIGHETER FÖR ATT SKAPA BARNS INFLYTANDE ... 20

6.1.3 SAMMANFATTANDE ANALYS ... 21

6.2. HUR ARBETET MED BARNS INFLYTANDE KAN UTVECKLAS ... 22

6.2.3. SAMMANFATTANDE ANALYS ... 24

7. DISKUSSION ... 26

7.1. METODDISKUSSION ... 26

7.2. RESULTATDISSKUSION OCH SLUTSATSER AV STUDIEN ... 28

7.2.1. FÖRSKOLLÄRARNAS UTVECKLING EN GRUND TILL BARNS INFLYTANDE ... 28

7.2.3 FÖRSKOLLÄRARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 29

7.2.3. MEDIERANDE VERKTYG ... 30

7.3. KONKLUSION ... 31

7.4. VIDARE FORSKNING ... 32

8. REFERENSLISTA ... 33

BILAGOR ... 37

B^ILAGA 1 INTERVJUFRÅGOR ... 37

BILAGA 2 INFORMATIONSBREV SAMT SAMTYCKESBLANKETT ... 39

1

1. Inledning

Denna studie behandlar vilket inflytande barnen i förskolans verksamhet ges av förskollärare och hur arbetet med barns inflytande kan utvecklas. Studien grundar sig på att vi under vår roll som föräldrar och vårt genomförande av den

verksamhetsförlagda utbildningen under förskollärarprogrammet, byggt upp ett intresse för barns inflytande. Att som förälder skapa möjligheter för sina barn att få ett inflytande är inte helt okomplicerat. Vi har ett ansvar där barnen ska få

kännedom om att de kan vara med och påverka, men trots det så kan inte alltid barnens vilja tillgodoses. Det framgår att barn har rättigheter där en rättighet är att barnen ska få vara delaktiga och att deras åsikter ska lyssnas till och att förskolan behöver sträva efter att få en likvärdighet mellan vuxna och barn (Dolk 2013, s.

20). Detsamma gäller rollen som förskollärare, du ska skapa tillfällen för barnen att få ett inflytande, men likt en förälder innehar du mer makt än vad barnen har.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi fått kännedom om att barnen inte alltid kan få sin vilja igenom. Men som förskollärare har du uppdraget att bejaka att:

Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av

utbildningen. (Skolverket 2018, s. 16).

Läroplanen för förskolan skriver tydligt fram delaktighet och inflytandes roll för barnen i förskolan, vilket ska anpassas efter den aktuella verksamheten. För att undersöka vad förskollärare uppger att barnen får inflytande om, har vi valt att intervjua sju olika förskollärare.

1.2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur förskollärare uppger att de arbetar för att skapa möjligheter för barn att få inflytande i förskolans verksamhet.

Studiens syfte avgränsas med följande frågeställningar.

2

• Vad anser förskollärare att barnen i förskolan kan få inflytande om och hur skapar de möjligheter för barns inflytande?

• Hur beskriver förskollärare att arbetet med barns inflytande kan utvecklas?

2. Bakgrund

I kommande avsnitt redogör vi för vad begreppen inflytande och delaktighet innebär. Genom att redogöra delar ur läroplanen, barnkonventionen och skollagen belyser vi barnens rätt till eget inflytande i förskoleverksamheten. Slutligen behandlas makt och demokrati som begrepp.

2.1. Begreppet inflytande och delaktighet

Begreppen inflytande och delaktighet har ett nära samband eftersom de påtalas användas som synonymer till varandra. För att redogöra skillnaden mellan

begreppen måste de ses som urskilda. Inflytande innebär att en individ kan påverka och förändra, det kan exempelvis handla om att individer får förutbestämda val att välja mellan. Begreppet delaktighet handlar inte om val, utan delaktighet innebär att flera individer ingår i en social relation tillsammans. Där individen i denna sociala relation accepteras utifrån sina egna tankar, idéer och tyckanden (Dolk 2013, s. 179-180). Om barns tankar, åsikter och idéer beaktas skapar det goda möjligheter för en möjlig utveckling, eftersom barnen kan utvecklas om de blir delaktiga och får utrymme till ett inflytande (Pihlgren 2017, s. 108–109).

2.2. Läroplanen, barnkonventionen och skollagen

Skolverket skriver i läroplanen för förskolan att den utbildning som barnen möter ska ge barnen erfarenheter och ett perspektiv om vad demokrati handlar om.

Barnen ska få en förståelse om att de har ett inflytande, där deras intressen ska beaktas för hur deras utbildning ska och kan utformas. När barnen utövar inflytande bygger de erfarenheter om hur deras egna handlingar och åsikter kan påverka deras utbildning, vilket kan leda till att barnen utvecklas som individer (Skolverket 2018, s. 16). I läroplanen för förskolan skrivs det också fram att det är förskollärarens ansvar att se till att alla barn får möjligheten till att utöva sitt inflytande över sin utbildning (Skolverket 2018, s. 16). Vikten av att barn ska få göra sin röst hörd speglas också i FN:s konvention om barnets rättigheter även

3 kallad för Barnkonventionen (FN 1989). Barnkonventionen innefattas av 45

artiklar angående bestämmelser över mänskliga rättigheter för barn. Denna konvention är idag sedan den 1 januari 2020 också en svensk lag.

Barnkonventionen innehar artikel 12 som säger att: ”Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet”. I skollagen skrivs det också fram att barnen ska få ett inflytande över sin utbildning, vilket innebär att barnen ska bli stimulerade till att aktivt delta i en vidareutveckling som berör deras utbildning (SFS 2010:800 kap.4 9 §). Det framgår också i läroplanen för förskolan att utbildningen ska föra vidare och förena respekt för de mänskliga rättigheterna.

Utbildningen ska även skapa grundläggande demokratiska värderingar för barnen (Skolverket 2018, s. 5).

2.3. Makt

Makt kan vara ett sorts fysiskt tvång, där en individ kan bli tvingad till att göra något som den själv inte känner för att göra för stunden. (Börjesson och Rehn 2009, s. 12). Makt kan också utövas genom belöningar. Gör vi något vi blivit ombedda att göra eller undviker ett negativt beteende, styrs vi genom makt på ett sätt som kompenserar våra handlingar (Börjesson och Rehn 2009, s. 14). Makt kan även vara en sorts norm och att människor medvetet och omedvetet anpassar sig till de normer som finns i vårt samhälle. (Dolk 2013, s. 26). Det finns en viss maktstruktur mellan barn och vuxna i förskolans verksamhet, vuxna har en roll där de ses som subjekt och barn som objekt. Till följd av att barn anses vara objekt kan vuxna styra barn till de värderingar de själva önskar, genom att använda sig av maktutövning (Dolk 2013, s. 113). Individer kan ha olika hög status, vilket kan påverka i vilken grad en individs inflytande kan få utrymme och uttrycka sina åsikter. En individ kan vara i ett sammanhang där andra individer har högre status och kan därmed bli begränsad till inflytande (Dolk 2013, s. 179).

2.4. Demokrati

Demokrati handlar om folkstyre, att alla medborgare har rätt att bestämma över sig själv i ett demokratiskt samhälle. I denna frihet där individen har ett

självbestämmande, har den rätt till att uttrycka sin vilja och agera utifrån sina egna intressen (Hadenius 2006, s. 10). Demokrati är oftast något som vi människor förknippar med formella processer som till exempel riksdagsval. Demokrati

4 handlar om individen, att alla individers tyckande, tänkande och intressen ska få uttryckas. För att förklara demokratibegreppet mer utförligt kan det beskrivas genom att alla människor i ett demokratiskt samhälle har tillgång till en matmeny, likt som på en restaurang. Alla människor i ett demokratiskt samhälle har rätten till att vara med och påverka innehållet i denna meny utifrån sina åsikter. Men en individ kan inte fritt bestämma urvalet i menyn efter eget tyckande, det sker efter en majoritet (Dolk 2013, s. 178). I förskolans läroplan framhävs det att

förskollärarnas uppdrag är att arbeta efter en demokratisk grund, ”Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället” (Skolverket 2018, s. 5).

2.5. Sammanfattning av bakgrund

I denna studies bakgrund tydliggörs betydelsen av begreppen inflytande,

delaktighet, makt och demokrati det vill säga sådana företeelser som villkorar en individs inflytande i samhället. Inflytande handlar om att påverka och förändra, medan delaktighet innefattas av att en individ deltar i en social relation med andra individer (Dolk 2013, s. 179-180). Dessa begrepp – inflytande och delaktighet – förekommer också i läroplanen för förskolan, vilket innefattar att de som arbetar i förskolans verksamhet behöver beakta dessa begrepp. Som pedagog i förskolan behöver man se till att barnen får utveckla intresse för och förmåga till att uttrycka sina åsikter så att de kan påverka sin situation (Skolverket 2018, s. 16). Skolverket skriver också i läroplanen att alla barn har rätt till delaktighet och inflytande över sin situation (Skolverket 2018, s. 5). Demokratibegreppet beskrivs som att en individ kan påverka olika omständigheter i sitt liv men att det inte alltid kan bli såsom man själv önskar (Dolk 2013, s. 178). För att lära barnen om demokrati och hur det fungerar måste förskollärarna:

Tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar och se till att barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. (Skolverket 2018, s. 12).

I bakgrunden tas också begreppet makt upp vilket inbegriper att beroende på vilken status en individ har kan denna påverka hur mycket inflytande hon får (Dolk 2013, s. 179). En slutsats vi drar är att för att en individ ska kunna ha inflytande och vara delaktig på ett demokratiskt sätt, kan bero på om och i vilken utsträckning en individ med en högre status delar med sig av sin makt.

5

3. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare genomförd forskning som behandlar vårt valda forskningsområde. För att finna tidigare forskning som berör barns inflytande i förskolan har vi utfört datasökningar i summon, libris och DiVA. Det

grundläggande sökordet som använts är *barn* vilket också har markerats med hjälp av stjärnor. Sökningen har genomförts både på svenska och engelska med de centrala sökorden makt, demokrati, inflytande, inflytelse, påverkan, förskolan, auktoritet, delaktighet, power, influence, preschool, impact och authority. Fem av de tidigare studier vi valt att använda oss av i genomgången av den tidigare forskningen är nyare, medan två av de tidigare studierna som framkommer i detta kapitel är mer än 15 år gamla. Vi har ansett att dessa studier är av relevans för vår studie eftersom det ger en nyanserad bild av barns inflytande i förskolan. Valet av samtliga studier bygger på att skapa en förståelse om hur tidigare forskning uppmärksammar barns inflytande i förskolan och att begreppet inflytande är komplext.

3.1. Barns inflytande i förskolan

Arnér (2006) har undersökt barns inflytande i förskolan med hur vuxna skapar möjligheter för barns inflytande. Studien syftar till att undersöka hur pedagoger kan förändra sitt förhållningssätt till barns initiativ och inflytande i förskolan, med betoning på en förändring från ett nekande till ett bejakande förhållningssätt (Arnérs 2006, s. 18). I studien har det relationella perspektivet och ett punktuellt förhållningssätt använts för att analysera studiens insamlade data (Arnér 2006, s.

18). Det punktuella perspektivet beskrivs som att fokus hamnar på individen och dennes erfarenheter (Arnér 2006, s. 40). I det relationella perspektivet fokuseras relationer och händelser i stället för enbart på individen (Arnér 2006, s. 41). Den metod och det tillvägagångssätt som tillämpats i studien för att samla in empiri är genom skrivna berättelser från pedagoger. Dessa berättelser har insamlats inom ramen för ett utvecklingsarbete inom förskolan där Arnér varit ledare för en grupp pedagoger (Arnér 2006, s. 47). Studien visar i resultatet på att det är traditioner, regler och hur pedagogerna ser på barnen, som gör på vilket sätt barns inflytande iscensätts. Detta påpekar Arnér (2006) vara en anledning till att barn inte alltid kan påverka och oftast får ett nej när de försöker påverka. Skälet till detta anses vara

6 att barns inflytande kan besvära den planerade verksamheten (Arnér 2006, s. 92–

93). Ett annat resultat som också är centralt i studien är att pedagogerna verkar ha svårt att ändra sitt förhållningssätt och bryta sina mönster. Pedagoger påpekar också att de upplever det svårt att se sitt eget förhållningssätt och att deras eget invanda mönster återfinns i en redan styrd verksamhet (Arnér 2006, s. 93–94).

3.2. Flytande inflytande

Ungerberg (2019) har undersökt barns inflytande i förskolan med fokus på hur den fysiska miljön kan påverka utrymmet för inflytande. Studien syftar till att skapa förståelse om hur yngre barn i förskolan kan få inflytande, där fokus inte behöver ligga på verbala och individuella förmågor (Ungerberg 2019, s. 14). Studiens övergripande fråga och undersökta problem handlar om hur miljön kan skapa en möjlighet för de barn som ännu inte skapat sig det verbala språket att få inflytande i förskolans verksamhet (Ungeberg 2019, s. 10). Metoden och tillvägagångssättet som använts i studien vid insamling av data är genom deltagande observationer i förskolan. Dessa deltagande observationer har förts ned i fältanteckningar

samtidigt som de också har genomförts videoinspelningar (Ungerberg 2019, s. 72).

För att analysera insamlad data har det teoretiska perspektivet utgått ifrån

immanensperspektivet (Ungerberg 2019, s. 59). Immanensperspektivet utgår ifrån att man ser till det mest centrala som sker för stunden, vilket kan bestå av både mänskliga och icke mänskliga förbindelser (Ungerberg 2019, s. 47). Centrala resultat i studien är att barnen inom förskolan använder sig av miljön för att uppvisa ett inflytande över något som de själva inte bestämt över. Med detta menas det att barnen kan göra motstånd genom att göra något som de inte ska, exempelvis cykla fram och tillbaka in i ett staket (Ungerbergs 2019, s. 141).

3.3. Val - omröstning - styrning

Peterson (2020) har undersökt villkor för barns inflytande i förskolan. Studien syftar till att undersöka hur pedagogledda former för barns inflytande iscensätts i förskoleverksamheten, samt studera och analysera hur den pedagogiska praktikens villkor påverkar barns inflytande (Peterson 2020, s. 23). Studiens övergripande fråga och undersökta problem handlar om hur yttre och inre strukturer villkorar det inflytandet som iscensätts i förskolan. Med inre struktur menas förslagsvis vara

7 sådant en individ själv känner eller tycker i eller om en situation och strävar mot.

Medan den yttre strukturen exempelvis handlar om hur andra individer eller saker påverkar den enskildes strävan (Petersons 2020, s. 23). Metoden och

tillvägagångsättet som använts i studien är en etnografisk ansats, där fältstudier och policystudier genomförts med observationer, fältsamtal och intervjuer i förskolan (Peterson 2020, s. 85). För att analysera insamlad data har Bernsteins teori tillämpats. Bernsteins teori handlar om att visa förändringsmöjligheter och svagheter. Ett centralt resultat i studien är att förskollärarna ger barnen olika valsituationer där barnen får bestämma i aktiviteter som redan planerats (Peterson 2020, s. 83). Detta är situationer där barnens eget inflytande inte lyssnas till, utan det skapas kontrollerande situationer där förskollärarna i stor utsträckning styr barnen mot vad de vill (Peterson 2020, s. 197). Anledningen till att förskollärarna styrde barnen på detta sätt var för att barnen ska förberedas för skolan, samtidigt som detta arbetssätt skapar möjligheter för förskollärarna att följa styrdokumentens kunskapsinnehåll (Peterson 2020, s. 198–199).

3.4. Hur barn i förskolan möter verksamheten

Palla (2011) har studerat hur barns inflytande påverkas i förskolan utifrån att det ställs specifika krav, förhoppningar och förväntningar på barnen (Palla 2011, s.

11). Metod för insamlande av material har skett genom intervjuer med två specialpedagoger och 13 i den övriga personalen, samt genom skriftlig dokumentation av 15 barn (Palla 2011, s. 66). För att analysera det insamlade materialet har ett poststrukturalistiskt förhållningssätt, där fokus på

kommunikationen mellan människor tillämpats i studien (Palla 2011, s. 41).

Studien visar att personalen i studien inom förskolan arbetar med styrtekniker, där styrtekniker som används består av tid och rutiner (Pallas 2011, s. 174). Resultatet visar att tid och rutiner är ett inslag i förskolans verksamhet har en stor betydelse för om barn kan vara med och påverka sin dag i verksamheten. Studien indikerar att tid och rutiner stör barns lek samt att det gör att barns åsikter och tyckande hamnar i skymundan då barnen avbryts och inte får fortsätta leka fastän de vill (Palla 2011, s. 134). Vidare visar resultatet i studien att tillgängligheten till rummen i förskolan påverkar barnens inflytande. I studien framkommer det att

8 vissa rum enbart är tillgängliga vid specifika tider under dagen (Pallas 2011, s.

136).

3.5. Barns lek i förskolan

Tullgren (2003) har studerat hur barns inflytande påverkas under leken om

pedagoger är med som deltagare (Tullgren 2003, s. 11). Leken ses som ett redskap för hur makt kan användas, där förskollärarna påverkar leken mot en riktning de anser vara korrekt (Tullgren 2003, s. 23). Metoden Tullgren (2003) använt sig av för att samla in material består av intervjuer med barn och vuxna, samt

videoinspelning av barns lek i förskolans verksamhet (Tullgren 2003, s. 43). För att analysera materialet utgår studien ifrån Foucaults arbete kring makt och styrning (Tullgren 2003, s. 31). Tullgren (2003) skriver att förskollärarna är välmenande när de använder sin makt för att styra barnen. Resultatet visar att pedagogerna vill att barnen ska leka aktivt i den fria leken för att det kan leda till att barnen skapar sig social kompetens, samtidigt som de får träna på sin förmåga att vara kreativa. Det framkommer i studien att barnen kan bli styrda av sina förskollärare om leken inte anses som aktiv. Detta visar på ett tvång, där barnen tvingas delta utifrån hur aktiviteten är tänkt. Detta kan enligt Tullgren (2003) leda till att barnen inte har något annat val än att rätta in sig i ledet (Tullgren 2003, s.

66). Pedagogerna reglerar barnens lek till att uppfylla förväntningar som handlar om barnens utveckling genom att styra barnen mot sådant som är nödvändigt för att barnen ska skapa sig framtida kompetens. Studien visar att pedagogerna styr och leder barnen mot sådant som anses vara i enlighet med de normer som finns inom verksamheten (Tullgren 2003, s. 112–113).

3.6 Att få sin röst hörd och lyssna

Ribaeus (2014) doktorsavhandling har syftet att undersöka hur förskolans demokratiska uppdrag kommer till uttryck. Metodval för denna undersökning är observationer av olika sammanhang där förskollärare och barn kommunicerar, samt att intervjuer med förskollärare och barn på den deltagande förskolan

genomförts. Urvalet av deltagare har utgått från en förskola där 20 barn vistas och tre förskollärare samt två barnskötare arbetar. Resultatet visar att inflytande är ett begrepp som förskollärare lyfter under diskussion tillsammans för att skapa en

9 gemensam förståelse om (Ribaeus 2014, s. 58). I studien framkommer det att förskollärares syn på inflytande är att barnen ska lära sig att lyssna på varandra, vilket inte anses som en självklarhet på förskolan. Att lyssna på varandra lyfts som en förutsättning för att barnen ska kunna ha inflytande. Vidare framkommer det att barns miljö handlar om samarbete med andra. Förskollärare påtalar att barn ska kunna samarbeta genom att lyssna på andra samtidigt som de ska kunna göra sin egen röst hörd och handla (Ribaeus 2014, s. 77). I studien framkommer det att förskollärare ser att inflytande kan bli ett för stort ansvar för barnen. Här menar förskollärare att barnen hamnar i situationer i vardagen där deras inflytande blir för stort för deras eget bästa och att det kan leda till att barnen får ta beslut om sådant som är bortom deras egen förmåga till konsekvenstänkande, det vill säga att barnen inte har tillräckligt bra förståelse för vad som kan vara skadligt för dem själva (Ribaeus 2014, s. 81). Förskollärare i studien betonar här vikten om att inflytande är något som bör ske i sådana situationer som är välbekanta för barnen för att skapa en trygg bas. En trygghet kan skapas om vuxna är lyhörda,

intresserade och praktiskt anammar det barnen har att säga för att uppmuntra barnen till ett inflytande. Resultatet visar också att barnens inflytande ofta är villkorat i förskolan, vilket betyder att inflytandet ofta är begränsat enligt de regler och ramar som råder. Ribaeus (2014) fortsätter och anser att barnen får en

möjlighet till inflytande efter de vuxnas normer i syfte att vägleda barnen mot att bli demokratiska medborgare (Ribaeus 2014, s. 84).

3.7. Fostransuppdraget

Rantala (2016) har i sin avhandling undersökt hur barns fostran sker på förskolan med fokus på den vardagliga verbala interaktionen mellan vuxna och barn (Rantala 2016, s. 5). Det insamlande materialet har bestått av observationer som utförts genom videoinspelningar där val och tillfällen varit utspritt i olika utrymmen på förskolan (Rantala 2016, s. 41–42). Ett övergripande begrepp är fostran och det teoretiska perspektivet är makt, vilket motiveras ligga till grund för förskolans uppdrag av att överföra normer och värderingar (Rantala 2016, s. 55). I resultatet lyfts det att förskolan är en verksamhet med många rutiner där det finns specifika tidpunkter och regler att förhålla sig till. I rutiner och planerade aktiviteter visar det sig att barnens inflytande är bristfälligt, förutom att möjligtvis kunna påverka

10 tidsutrymmet vid genomförande av aktiviteter. Vidare beskrivs det att barnen vid flera tillfällen i förskolan förväntas ha kännedom om när de ska vara tysta, lyssna på andra och vara fokuserade på det som sker här och nu. Trots detta blir barnen vid många tillfällen tillrättavisade i dessa situationer (Rantala 2016, s. 118). Det framgår bland annat att barns möjlighet för att påverka och synliggöra sina egna idéer på förskolan ofta blir styrda av vuxnas intentioner. I resultatet blir det synligt att när barnen har en önskan om att använda ett material på ett visst sätt, går pedagogerna in och styr i en annan riktning (Rantala 2016, s. 78). Vidare så framkommer det att barnens möjligheter till att utöva inflytande kan vara en resursfråga i form av personalomsättning eller röriga miljöer. Detta resulterar i att verksamheten till stor del blir planerad för att kunna upprätthålla en fungerande miljö. Aspekter som pedagogers förhållningssätt och tidigare erfarenheter av normer är något som benämns påverka hur barnen blir bemötta i deras önskningar om att kunna utöva inflytande (Rantala 2016, s. 142).

3.8. Sammanfattning och analys av tidigare forskning

De presenterade studierna i denna studie är enbart nationella. Samtliga studier har en framtoning av att visa när barns inflytande inte förekommer i förskolan och vad detta kan bero på. Den underliggande orsaken till detta kan bero på att flertalet utav de valda studierna har syften som vill undersöka inflytande som problem eller hindrande aspekter. Arnér (2006), Palla (2011) och Rantala (2014) har liknande resultat som visar att aspekter som tid, rutiner, traditioner och regler kan vara orsaker till att barns inflytande begränsas i förskolan. Det framkommer i studierna att dessa faktorer gör att barnen inte alltid blir lyssnade till, det anses att barnen stör verksamheten och dess uppbyggnad. Eftersom dessa tre studier visar på när barns inflytande inte bejakas, framkommer inga tydliga exempel på när inflytande sker i förskolan. Det finns ingen antydan till eller diskussion om huruvida barn faktiskt ska ha inflytande i alla situationer i förskolan.

I Ribaeus (2014) framhålls att det är vuxna som antigen möjliggör eller förhindrar barnens inflytande. Det framkommer också att inflytande inte är något som kan förekomma i alla situationer för barn, eftersom det kan innebära ett alltför stort ansvar för dem som individer (Ribaeus, 2014). Tullgrens (2006) studie skiljer sig

11 från de övriga och lyfter fram att vuxna försöker styra barnen i en önskad riktning, vilket leder till att barnens inflytande inte tas i beaktande. Vuxna vill att barnen ska agera enligt vuxna normer och att barnen ska ta del av ett visst innehåll i förskolan, vilket inte tycks sammanfalla med barnens egna önskningar. Detta motiveras med att barnen ska förberedas inför kommande skolgång. Peterson (2020) visar i sitt resultat att det i styrda aktiviteter går att ge barnen en viss del av inflytande genom att ge dem fler valmöjligheter. Enligt Tullgren (2006) styr vuxna barnens lek efter vuxna normer medan Peterson (2020) menar att man kan inneha en viss styrning och samtidigt ge barnen en känsla av att ha ett inflytande genom att ge dem fler alternativ att välja mellan. Ungebergs (2019) studie har en infallsvinkel som uppmanar pedagoger att se inflytande som något barnen använder sig av när de faktiskt protesterar mot något de inte vill, i stället för att som pedagog betrakta detta som ett mindre önskvärt beteende. Ribaeus (2014) resultat visar att

pedagoger anser att barnen inte bör ha inflytande om allt i verksamheten eftersom det är vuxna som har ett ansvar för verksamheten och barnen i den. Detta ansvar gäller bland annat på barnens trygghet, omsorg och lärande.

Arnér (2006), Palla (2011) och Rantalas (2014) studier kan med fördel användas till att förskollärare reflekterar över sin egen verksamhet och sitt eget

förhållningssätt i relation till barnens inflytande. Dessa studier kan skapa diskussioner som handlar om när barnen faktiskt kan få delta i förskolans olika rutiner, regler och i den planerande verksamheten. Ribaeus (2014), Ungebergs (2019) och Tullgrens (2006) studier visar på att synen på barnens inflytande skiljer sig åt och att det inte alltid beror på att förskolan är en verksamhet med många uppdrag på olika nivåer. Petersons (2020) betonar att i samband med planerad verksamhet (undervisning) finns en möjlighet att ge barnen inflytande. Skapande av fler val i en planerad verksamhet kan ge barnen en känsla av att de får göra aktiva val (Peterson 2020).

4. Teoretiska begrepp

I följande del presenterar vi de centrala begrepp som kommer användas som analysredskap för att analysera studiens resultat. Till studien har vi valt att

analysera den insamlade datan utifrån det sociokulturella perspektiv Lev Vygotskij

12 utformat med begreppen proximala utvecklingszonen, interaktion mediering, scaffolding och artefakter. De begrepp som skrivs fram är alla tolkade av Roger Säljö, förutom begreppet scaffolding. Valet att inte använda oss av Säljös beskrivning av begreppet är på grund av att Jerome Bruner är den som myntat begreppet, samt att skolverket utifrån Jerome Bruner ger en ingående förklaring av vad begreppet innefattar. I slutet av denna del motiverar vi valet av teori.

4.1. Proximala utvecklingszonen

Människor utvecklas och lär sig nya saker och begrepp hela tiden, varje individ har förutsättningarna till att utveckla nya kunskaper och färdigheter. För att dessa kunskaper ska utvecklas är individen i behov av stöd från en lärare, vuxen eller en mer kompetent kamrat (Säljö 2014, s. 305). När en individ interagerar med en lärare, vuxen eller mer kompetent kamrat, kan denna individ klara av att utföra fler saker än vad den kan på egen hand. Efter att individen skapat sig tillräckligt med erfarenheter kan den sedan tids nog utföra handlingen utan stöd (Säljö 2014, s.

305). Individen lär sig bäst när hon befinner sig i sin proximala utvecklingszon:

kunskaperna som ska läras ska inte vara för lätta eller för svåra.

4.2. Interaktion

I det sociokulturella perspektivet utvecklar människor nya kunskaper och förmågor när de deltar i olika verksamheter eller aktiviteter tillsammans med andra

människor. Detta sker genom att de interagerar med varandra (Säljö 2010, s. 17).

Nya kunskaper och erfarenheter medieras genom språket, när människor samspelar och interagerar med varandra möjliggörs det att en individ kan erövra nya

kunskaper och förmågor (Säljö 2008, s. 128).

4.3. Mediering

Det finns två typer av redskap som människor använder sig av för att kunna kommunicera. Det ena redskapet är det muntliga språk som vi använder när vi kommunicerar, vilket varierar beroende på sammanhang. Säljö menar att

människans tänkande sker via språket för att kunna hantera omvärlden. Exempel som tas upp är siffror och symboler men även olika teckensystem (Säljö 2014, s.

13 298–299). Det andra redskapet är materiella fysiska ting människan använder för att förstå sin omgivning och för att kunna förmedla sina tankar. Som exempel kan barn avspegla sina tankar på ett papper där de kan skapa olika figurer eller

symboler, vilket skapar en möjlighet för dem att kommunicera. Barnen måste dock veta hur de ska använda pappret för att kunna använda det som ett förstärkande verktyg. Bilder kan ses som ett medierande fysiska redskap eftersom det både finns en intellektuell tanke bakom och ett fysiskt material att avspegla det på.

Människan använder både språket och fysiska redskap för att kunna förmedla sina tankar och åsikter (Säljö 2014, s. 300–301).

4.4. Scaffolding

Jerome Bruner (1976) präglade begreppet scaffolding. Bruner (1976) inspirerades av Vygotskijs sociokulturella teori eftersom denna teori bygger på sociala samspel för att en individ ska utvecklas. Begreppet scaffolding även kallat för stöttning innefattas av att en individ stöttar en annan individ till att utvecklas. Denna stöttning sker när människor samspelar och interagerar med varandra. När en individ stöttas till att exempelvis lära sig nya ord, begrepp och skapa sig nya kunskaper, kan en individ utveckla färdigheter för att själv en dag klara av sakerna på egen hand. Det framkommer även att scaffolding inte gör att en individ kan klara av sakerna själv på en gång utan att detta tar tid. För att en individ ska skapa sig möjligheten att vara oberoende av andra, krävs det en massa träning och repetitioner av individen själv. Samtidigt som de stöttande förebilderna behöver finnas (Skolverket (2017, s. 1).

4.5. Artefakter

I det sociokulturella perspektivet sker inte enbart ett lärande genom att individer samspelar verbalt med varandra. Ett lärande kan också ske med hjälp av olika artefakter såsom fysiska och språkliga verktyg. De fysiska artefakterna är saker som vi har tillverkat, till exempel papper, datorer, skruvdragare eller pennor. De språkliga artefakterna består av redskap som vi använder oss av för att

kommunicera och förmedla vår kunskap (Säljö 2010, s. 28).

14 4.6. Motivering av studiens teoretiska begrepp

Det sociokulturella perspektivet riktar in sig på lärande och utveckling. I likhet med Arnér (2006) har vi tagit utgångspunkt i sociokulturell teori för att synliggöra studiens syfte, att skapa kunskap om hur förskollärare uppger att de arbetar och hur de kan arbeta för att skapa möjlighet för barn att få inflytande i förskolans verksamhet. För att barns inflytande ska kunna öka och finnas anser vi att ett samspel mellan förskollärarna och barnen behövs. De begrepp från den sociokulturella teorin som tillämpats i denna studie grundar sig i att de alla innefattas av att det sker ett samspel mellan individer och utan detta samspel kommer inte heller en utveckling kunna ske. Vi har utifrån att det nödvändigtvis behöver ske ett samspel mellan pedagoger och barn för att ett inflytande för barnen ska möjliggöras, valt att använda oss av den sociokulturella teorin och de valda begreppen för att analysera studiens resultat.

5. Metod

I denna del presenteras valet av metod för studien efterföljt av urvalet av de informanter som ingått i studien, samt en kort beskrivning av de deltagande

informanterna. Vidare beskrivs de forskningsetiska aspekterna, genomförandet och hur det insamlade materialet har bearbetats.

5.1. Metodval - Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer

För att bilda en fördjupad kunskap om hur förskollärare anser att de kan skapa möjligheter för barn i förskolan att få inflytande, valde vi en kvalitativ metod för vår datainsamling. En kvalitativ intervjumetod sker i form av ett vanligt samtal samtidigt som intervjun förhåller sig till ett specifikt ämne. Vi valde att använda oss utav halvstrukturerade intervjuer (Kihlström 2016, s. 48). Halvstrukturerade intervjuer bygger på en intervjuguide som fokuserar på ett bestämt fenomen (Kvale och Brinkmann 2014, s. 45). Intervjuguiden (Se bilaga 1) formulerades i avsikt att besvara studiens syfte och frågeställningar. Detta medförde också att vi som intervjuare fick ett hjälpmedel som höll oss till ämnet under genomförandet av intervjuerna. Intervjuguiden innebär att alla intervjuer utgick från samma frågor samtidigt som följdfrågorna blev olika beroende av informanternas svar. Med

15 utgångspunkten att en kvalitativ intervju har ändamålet att framställa personers beskrivningar av det som undersöks (Kvale och Brinkmann 2014, s. 47). Vi anser att den valda metoden skapade möjlighet för de deltagande förskollärarna att ge sina uppfattningar om begreppet inflytande.

5.2. Urval av informanter

I studien valde vi att genomföra intervjuer med sju förskollärare som arbetar i två olika förskolor i samma kommun. Sammanlagt blev åtta förskollärare tillfrågade varav sju tackade ja till att medverka. Urvalet av förskollärare och förskolor grundar sig på en tidigare etablerad kontakt med förskollärarna, vilket var ett bekvämlighetsurval för oss som studenter. Under genomförandet av en kvalitativ intervju är det fördelaktigt om informanten innehar kunskap och erfarenheter om det undersökande fenomenet (Kihlström 2016, s. 49). De som intervjuades arbetade aktivt som förskollärare med en relevant pedagogisk utbildning och var således aktuella för ett deltagande i vår studie.

5.3. Forskningsetiska aspekter

De forskningsetiska aspekterna sekretess, integritet, anonymitet och tystnadsplikt vetenskapsrådet skriver om har legat till grund vid utförandet av studien

(Vetenskapsrådet 2017, s. 40-41). Vidare har vi också beaktat att de medverkande i studien inte ska bli kränkta, vara anonyma i deltagandet och kunna avbryta sitt deltagande när som helst (Dimenäs 2020, s. 149). Deltagarna i en studie ska få ta del av informations- och samtyckeskravet innan de deltar i studien

(Vetenskapsrådet 2002, s. 7–9). Vid utförandet av studien fick förskollärarna först information om studiens innehåll både muntligt och skriftligt, för att därefter lämna skriftligt samtycke till att delta i studien (Se bilaga 2). Konfidialitetskravet innebär att individer avidentifieras för att inte identiteten ska röjas

(Vetenskapsrådet 2002, s. 12–13). Under transkriberingen har de deltagande förskollärarna avidentifierats och tilldelats fiktiva namn. Nyttjandekravet innebär att aktuell data som införskaffats till en studie enbart får användas i studiens syfte och inte till något annat (Vetenskapsrådet 2002, s. 14). För att skydda

förskollärarna har enbart vi som gör studien, handledaren och examinatorn tagit

16 del av det insamlade materialet. Det insamlade materialet kommer efter att studien blivit godkänd att förstöras.

5.4. Studiens informanter

I studiens resultat och analys kommer det informanterna uppger om barns

inflytande i förskolan att redovisas, för att sedan analyseras med hjälp av teoretiska utgångspunkter. Utifrån de forskningsetiska aspekterna har vi valt att använda oss av fiktiva namn för att deltagarnas identitet inte ska avslöjas. Informanterna Petra, Sara och Johanna arbetar på samma småbarnsavdelning, där barnen är ett till två år. Inger och Malin arbetar på en annan småbarnsavdelning med barn i åldrar ett till två år. De resterande informanterna Siv och Ingela arbetar på samma avdelning i en annan förskola, med större barn där barnen är mellan tre och fem år.

5.5. Genomförande

Innan intervjuerna genomfördes kontaktades förskollärarna via mail och informerades skriftligt om studiens syfte och vad deras medverkan i studien innebar (Se bilaga 2). Intervjuerna utgick från en intervjuguide och beräknades till cirka 30 minuter (Se bilaga 1). Fyra av intervjuerna skedde i förskolans

verksamhet i ett avlägset rum där vi var ostörda, dessa intervjuer spelades in med en mobiltelefon. De resterande tre intervjuerna utfördes via Zoom där tekniska aspekter som ljud och kamera kontrollerades innan. Miljön var ett avskilt rum för att undvika störande aktiviteter under intervjuernas gång. Under de digitala intervjuerna spelades också ljudet in med en mobiltelefon. Detta för att en

inspelning av intervjuer hjälper den som intervjuar att inte missa viktiga aspekter (Kihlström 2016, s. 232). Innan inspelningarna sattes mobilfunktionen

”flygplansläge” på för att ta hänsyn till etiska principer rörande individens identitet och undvika att konfidentiellt material inte hamnar online. Innan ”flygplansläget”

togs bort överförde vi inspelningarna till en dator via Bluetooth. De inspelade intervjuerna transkriberades direkt efter genomförandet för att inte riskera att data hamnar hos obehöriga.

17 5.6. Bearbetning och analys av insamlat material

Efter intervjuerna transkriberade vi våra data i ett dokument för att få en grundligare översikt av det som framkommit under intervjuerna och inte missa betydelsefull information. Om man sammanställer resultatet i skrift skapas ett tydligare och mer överskådligt underlag, vilket underlättar analysarbetet (Kvale och Brinkmann 2014, s. 220). Efter intervjuerna utfördes en innehållsanalys av intervjuerna genom att vi renskrev insamlade data så att det gick att läsa det likt en berättelse (Kihlström 2016, s. 54). De transkriberade intervjuerna genomlästes sedan flera gånger för att hitta likheter och skillnader i förskollärarnas utsagor.

Genom att vi vid genomläsningen kunde se att förskollärarna betonade och upprepade vissa meningar kunde fyra teman analyseras fram. Dessa teman var:

• Barn ska få vara med och ha inflytande i vardagen

• Pedagogernas möjligheter för att skapa barns inflytande

• Verktyg för att kunna utveckla barns inflytande

• Utveckling av det egna förhållningssättet

Dessa teman kopplades till studiens syfte vilket underlättade arbetet med att tydliggöra och besvara studiens frågeställningar. Vi utgick sedan ifrån det

transkriberade materialet och kategoriserade svaren utifrån studiens frågeställning.

Vidare analyserades studiens resultat i två sammanfattande analyser, en för varje frågeställning vilket utgick ifrån studiens valda teoretiska perspektiv.

5.7. Tillförlitlighet och trovärdighet

Vid genomförandet av intervjuer valde vi halvstrukturerade intervjuer som metod utifrån att det skapar möjlighet till ett friare samtalsklimat, vilket leder till att den intervjuade kan beskriva det som efterfrågas utifrån sina erfarenheter. Med en skapad intervjuguide där öppna frågor ställs får förskollärarna möjlighet att på ett reflekterande och nyanserat sätt berätta om deras egna tankar. Detta medför att det skapas en större trovärdighet då det som efterfrågas utförligare kan besvaras av informanterna och även innebär att det går att ställa förtydligande frågor under forskningsprocessen (Kvale och Brinkmann 2014, s. 47). Inspelning av intervjuer skapar möjlighet till att allt som sägs under intervjuerna kommer med, detta skapar

18 en högre trovärdighet eftersom viktiga perspektiv inte förloras som kan påverka studiens resultat (Kihlström 2016, s. 232). För att öka studiens trovärdighet valde vi att spela in intervjuerna samt för att underlätta arbetet med transkriberingen. Om en studie ska vara tillförlitlig bör informanterna inneha kunskap och erfarenhet om det eftersökta området (Kvale och Brinkmann 2016, s. 49). Till följd av detta har vi i studien valt att utgå ifrån informanter som innehar en pedagogisk utbildning och aktivt arbetar som förskollärare. Under studiens utförande har vi hela tiden diskuterat innehållet och tagit del av varandras kunskaper. Att vara två som samtalar om vad som sägs i intervjuerna och hur informationen kan analyseras, ökar studiens tillförlitlighet på grund av att man kan ta del av varandras synpunkter (Kihlström 2016, s. 231).

5.8. Vårt samarbete

Under arbetet har vi haft som mål att lyssna till varandras åsikter och respektera dessa. Vi har gemensamt samlat in studiens data och bearbetat den samtidigt som vi kontinuerligt diskuterat studiens innehåll. Vi har under studien tagit del av varandras kunskaper och erfarenheter vilket har underlättat genomförandet.

6. Resultat och analys

Resultatet av de kvalitativa intervjuerna presenteras nedan. För att skapa tydlighet kommer studiens frågeställningar att användas som rubriker i resultatet. Resultatet för varje frågeställning har sammanställts utifrån de teman som framkommer i innehållsanalysen på sidan 17. För den första frågeställningen som handlar om vad förskollärare anser att barnen i förskolan kan få inflytande om och hur

pedagogerna skapar möjligheter för barns inflytande, framkom två teman:

• Barn ska få vara med och ha inflytande i vardagen

• Pedagogernas möjligheter för att skapa barns inflytande

De två teman som framkom och länkades till vår andra frågeställning var:

• Verktyg för att kunna utveckla barns inflytande

• Utveckling av det egna förhållningssättet

19 Efter varje resultatpresentation redovisas en analys utifrån den sociokulturella teorin vilken är den valda teorin för studien.

6.1. Vad barn får inflytande över i förskolan och hur pedagogerna möjliggör det

Under denna rubrik presenteras resultatet av vad förskollärarna uppger att barnen kan få inflytande om i förskolans verksamhet och hur de skapar möjligheter för barn till inflytande. Avslutningsvis skrivs en sammanfattande analys av resultatet fram.

6.1.1. Barn ska få vara med och ha inflytande i vardagen

Samtliga intervjuer visar att barnens inflytande kommer till uttryck i vardagen främst i situationer som måltid, lek, miljö och toabesök. I matsituationer kan det handla om val om vilken dryck barnen vill ha, val av grönsaker eller var de vill sitta vid matbordet. I leken nämns det att barnen har möjlighet att påverka

lekaktiviteter, material, miljö samt vilka deltagare som ska ingå i leken. Samtliga förskollärare menar att miljön formas genom ”en strukturerad metod” där barnens önskemål och intressen beaktas. Med detta menar förskollärarna att barns

önskemål får utrymme under vardagen och att miljön kan påverkas till viss del varje dag. För att kunna forma miljön efter barnens intressen framkommer det att förskollärare lyssnar in barnen och sedan förhandlar om miljöns utformning därefter, vilket förskollärarna benämner som inflytande. I denna förhandling får barnen framföra önskemål angående hur material och möblering ska förändras. Ett annat exempel på en förhandling sker när förskolläraren Lisa förklarar hur de som förskollärare kan behöva träda in och komma överens med barnen angående den pågående aktiviteten.

Det är viktigt att barnen får vara med att bestämma litegrann och får vara med och påverka sin dag, samtidigt som de bli delaktiga. Sen går det inte alltid att de hela tiden ska vara med och påverka sin dag, då är det bra att man ändå bekräftar barnen Ja, du vill göra det

men nu är det dags för lunch, skulle du kunna göra det efter lunch? (Lisa)

Vidare redogör förskolläraren Johanna att de val som barnen får möjlighet att göra kan ses som förutbestämda, men att det är så samhällslivet ser ut och att det är en

20 viktig lärdom. Barnen får vara med och uttrycka sin vilja, trots att det inte alltid blir som barnen vill.

Tittar vi på vad inflytande i samhället innebär, då är det som jag tidigare nämnt att gå och rösta är ett val fast min röst kanske inte påverkat vem som vinner. Det är ju alltid någon annan som bestämt vilka jag får möjlighet att rösta på, det är aldrig jag som får gå ut i samhället och bestämma det själv. (Johanna)

Barnens inflytande benämns också i samband med diverse omsorgsmoment som tillexempel toabestyr, där val visar sig vara olika för barnen. Barn i åldern två till tre år får inte bestämma om de ska låsa dörren på toaletten eller inte, medan barn i ålder fyra till fem år får välja. Resultatet visar att två förskollärare menar att barnens möjligheter för val skiljer sig åt i samband med omsorgssammanhang.

En förskollärare menar att barnens integritet skall tas i beaktande. Integritet beskrivs av Siv som en rättighet där det i relation till omsorgsmoment handlar specifikt om toabestyr och påklädning, där inflytande ska få utrymme. Det framkommer att Siv anser att barn har rätt att själva bestämma om de vill låsa dörren på toaletten eller inte, därmed får de inflytande över sina egna behov och blir respekterade som individer. Under intervjun med Inger som arbetar på en småbarnsavdelning nämns toalettmomentet på förskolan som något barn inte kan ha inflytande över, ”toalettbesök och blöjbyte” är något vuxna behöver ta ansvar över. När det handlar om barns fysiska kropp och behov menar Inger att ”vuxna vet bäst” och att de måste träda in när de misstänker att barn kan fara illa, trots att de har en egen vilja.

6.1.2. Pedagogers möjligheter för att skapa barns inflytande

Genom intervjusvaren framkommer det att inflytande ses som något som hör till barns rättigheter och att barn ska få göra sin röst hörd. Förskollärarna beskriver att möjligheter för inflytande skapas om vuxna är lyhörda och bekräftande i vad barnen har att säga, oavsett hur det förmedlas. Förskollärarna berättar att de bekräftar vad barnen har att säga genom att lyssna på deras åsikter och tillgodoser dem i verksamheten i den uträckning verksamheten tillåter. Det framkommer att förskolan är en styrd verksamhet med många andra mål som ska uppnås, vilket belyses påverka utrymmet för inflytande.

21 Jag tycker det är viktigt att tänka på att vi har massor av olika mål att arbeta med, inte bara inflytande, jag ska arbeta med rumsförståelse, jag ska arbeta med estetiska läroprocesser men behöver jag arbeta med båda samtidigt? Nej, det behöver jag inte för att jag kan arbeta med ett åt gången. (Ingela)

För att skapa möjligheter för barnens inflytande benämns det att under olika planerade aktiviteter där ett mål utifrån läroplanen ligger till grund, får barnen ge önskemål om aktiviteter och material. I samband med att förskollärarna beskriver hur de skapar tillfällen för inflytande nämner de också aspekter som hindrar inflytande. Sådana aspekter som hindrar barns inflytande beskrivs vara

språksvårigheter, personalomsättning och valet av vilka material förskollärarna anser att barnen ska få tillgång till att använda. Vid planerade aktiviteter visar resultatet att förskollärare inte tvingar barn att delta om de upplever att vissa barn inte har något intresse. Dessa aktiviteter är bland annat sångsamlingar och är planerade för att passa hela barngruppen. Under intervjun med Johanna

framkommer det att förskollärare måste kunna skifta synsätt gentemot barnen och värdera när de behöver byta riktning, hen menar att vuxna ska vara öppensinnade där ett barns perspektiv ska intas. En planerad aktivitet nämns av Siv som något som ska bygga på barns intressen, men Siv uttrycker att det inte finns utrymme för att rikta innehållet mot det individuella barnet.

Så allt utgår från barnen där de på så vis får indirekt inflytande där de varit med och påverkat, för att det är ju inte så att vi sitter och frågor varje individ, - nämen, vad är du sugen på att göra idag då? Det handlar ju om att barnens intressen utgår ifrån ett vuxet perspektiv där vi försöker inta ett barns perspektiv. (Siv)

Siv redogör vidare att vuxna måste ta beslut om vad som kan passa hela barngruppen, där 16 olika barn ska tas i beaktande. Vilket sker i takt med att förskollärare lyssnar in vad som intresserar barngruppen, men att det reella inflytandet blir åsidosatt.

6.1.3 Sammanfattande analys

Resultatet visar att förskollärarna anser att barnen kan påverka sin situation i verksamheten förutom när det gäller omsorgsrelaterade aspekter. I förskollärarnas

22 beskrivningar framkommer det att interaktion mellan pedagog och barn är en viktig förutsättning för att barnen ska ha möjlighet att få inflytande. Det innebär samtidigt som interaktionen mellan barn och förskollärare möjliggör barns inflytande kan den också ses som ett hinder för barns spontana inflytande över verksamheten. Detta kan leda till att barnen på eget initiativ inte kan hämta vilket material som helst eller möblera om, välja när eller vad de ska äta. Interaktion med en vuxen tenderar att fungera som en port för inflytande, där förskollärarna agerar som portvakter till vad barnen kan få inflytande om och när barnet kan få detta.

Interaktionens kvalité mellan pedagoger och barn kan försvåra för barnen att få vara med och ha inflytande över sin situation i verksamheten. Samtidigt beskriver förskollärarna hur interaktionen skapar möjlighet för dem som förskollärare att stötta barnen till inflytande. Förskollärarna redogör för att de lyssnar till det barnen har att säga och förhandlar med barnen om deras önskemål. Förskollärarna stöttar därmed barnen till kunskapen och insikten av att inflytande inte alltid är ett direkt inflytande, det vill säga att det blir som barnet själv vill. Utan i stället att de val som finns att välja mellan skapar en möjlighet till att kunna påverka.

Förskollärarna hanterar på så sätt inflytande som en förmåga som barnen ännu inte behärskar till fullo men som de i en snar framtid förväntas behärska. Genom detta kan barnens inflytande beskrivas vara en förmåga som en del av den proximala utvecklingszonen vilket syftar till att en individ kan lära sig av en annan individ och få stöd av denne för att senare själv kunna utföra handlingen. En slutsats är att det framträder på så sätt att inflytande sker via interaktion med en vuxen och att inflytande betraktas som en förmåga som barn behöver få stöttning i för att lära sig.

6.2. Hur arbetet med barns inflytande kan utvecklas

Under denna rubrik framkommer resultatet av förskollärarnas syn på hur arbetet med barns inflytande kan utvecklas, vilka verktyg de uppger de är i behov av att utveckla samt utvecklingen av sitt eget förhållningssätt. Avslutningsvis skrivs en sammanfattande analys av resultatet fram.

23 6.2.1 Verktyg för att kunna utveckla barns inflytande

Resultatet visar att samtliga förskollärarna uppger att förskolans utbud av verktyg behöver utvecklas. Som verktyg menar förskollärarna bildstöd, digitala plattformar och utbud av flerspråkig personal. Förskollärarna har som målsättning att skapa möjligheter för alla barn oavsett ålder, ett utvecklat eller icke utvecklat verbalt språk, till att få inflytande. Som verktyg nämns bland annat att det behövs en utveckling av bildstöd för att barnen ska få möjlighet att uttrycka sig med en annan alternativ kommunikation förutom det verbala. Förskollärarna uttrycker också att bildstöd skapar en möjlighet för en inkludering.

Jag ser en stor utveckling när det handlar om bildstöd, för att kunna inkludera och inte exkludera.

Barn ska få möjlighet att oavsett bakgrund kunna få ha ett inflytande och vara delaktiga, jag tycker inte riktigt att vi är framme ännu. (Ingela)

Förskollärarna anser att barnen kan få inflytande om fler saker och vid fler tillfällen, om de får rätt förutsättningar. Ingela nämner att resurser i form av att kunna tillhandhålla personal som talar barns modersmål är ett effektivt arbetssätt för att nå barn som är flerspråkiga. Vidare menar Johanna att barn i ålder ett till två år kan ha svårt att förstå vissa begrepp och att vuxna kan hindra barn om de inte tolkar vad det är barnen har att säga. Johanna menar att vuxna ofta bestämmer åt barnen och inte tar sig tid till att tolka barnen. Förskollärarna menar att det finns ett behov av en utveckling angående vuxnas syn på barnens förmåga att utrycka sig. Exempel på hur den utvecklingen kan ske är via fortutbildning och att ta vara på hjälpmedel som finns på förskolan. Finns det en kompetens angående hur barnen kan få hjälp med att uttrycka sig i olika åldrar, anses möjligheter för barnens påverkan som större. Ett ytterligare behov av utveckling för att skapa möjligheter för barnen att uttrycka sig, är att fördjupa samarbetet med

vårdnadshavare. Förskollärarna lyfter att de vill utveckla samarbetet med vårdnadshavare på ett kommunikativt plan, så att barnens intressen och hur de upplever förskolans verksamhet kan synliggöras tydligare. Detta samarbete skall grundas på en ödmjuk och gemensam syn på hur barnens intressen och önskemål kan tillgodoses i förskolan. Har vårdnadshavare svårt att uttrycka sig på svenska skall bland annat tolkar finnas till hands, för att inte missa viktig information om barnen. Förskollärarna beskriver att de anser att barnens intressen i hemmen är

24 viktig information som förskollärarna kan använda sig av för att utveckla

verksamheten, som sedan kan uppmuntra barnen till inflytande.

6.2.2 Utveckling av det egna förhållningssättet

Petra menar att hon som enskild förskollärare kan åskådliggöra att inflytande är viktigt för barnen att få, genom att skapa tillfällen där det blir extra tydligt att de kan påverka.

Får barnen se att deras röst faktiskt har påverkat deras egen situation blir det tydligt och mer motiverat tills de nästa gång gör sin röst hörd. (Petra)

Förskollärares egen utveckling beskriver Siv är att kunna omförhandla sitt eget synsätt i att kunna förändra verksamheten efter den barngrupp som finns. Det framkommer att Siv som förskollärare behöver synliggör sina egna arbetsmetoder och synsätt för att omförhandla hur mycket utrymme barns röst får.

Att man tror att vi är på ett visst sätt och gör på ett visst sätt och sen så att man filmar och ser i själva verket att nej men det här var inte alls så gynnsamt för barnens inflytande eller så. (Siv)

Enligt Siv kan filmning av sig själv förändra bilden av vad man tror fungerar för att barn ska få inflytande. Att använda verktyg för att åskådliggöra sitt egna förhållningsätt för att utveckla barns inflytande, förekommer också i övriga intervjuer där en underton om att kunna se sig själv i ett ”ovanifrån perspektiv”

finns. Sara beskriver detta i takt med att använda lärloggar som ett sätt för att synliggöra sina egna normer och iscensätta hur barns inflytande faktiskt ser ut, genom det skrivna ordet. Det framkommer vidare att alla förskollärarna ska se och skapa möjligheter för barn trots att barn är olika, det benämns att det behövs ett gemensamt synsätt i arbetsgruppen för en möjlig utveckling av inflytande.

6.2.3. Sammanfattande analys

För att analysera hur förskollärna kan utveckla arbetet med barns inflytande har vi utgått ifrån det sociokulturella perspektivet med begreppen scaffolding, mediering, proximala utvecklingszonen, artefakter och interaktion.

25 Förskollärarna beskriver att de vill utveckla sitt arbete för att skapa möjligheter för barnen att få ett större inflytande i verksamheten. I analysen framkommer att olika former av förmedling genom verktyg är centralt i förskollärarnas beskrivning av hur de vill utveckla sitt arbete. Inom utvecklingsarbetet beskrivs främst tre

områden som förskollärarna vill utveckla: artefakter som bildstöd, förskollärarnas egen förmåga att se och stötta barnen samt att förbättra interaktionen med

vårdnadshavarna. Alla dessa tre områden skulle kunna ses som en förutsättning för att förskollärarna ska kunna vidareutveckla och underlätta sitt arbete med att utveckla barns förmåga att göra sin röst hörd.

Det första området handlar om hur förskollärarna vill stötta barns kommunikativa förmåga genom att använda artefakter som till exempel bildstöd. Förskollärarna resonerar om att användandet av bildstöd stöttar barnen i att uttrycka sina åsikter om de inte har ett verbalt språk och att det i sin tur påverkar barns möjlighet till att få ett större inflytande. Genom att använda bildstöd utvecklas därmed en strategi som förskollärarna i samtal med barnen kan ta stöd i och på så sätt öka barnens möjligheter till att få större inflytande i olika beslut och över sin vistelse i förskolan. Förskollärarna resonerar också om att bildstödet fungerar som ett alternativt kommunikationssätt till det verbala. Även här kan barnens möjlighet att få inflytande beskrivas vara en förmåga som barn lär sig utifrån tanken om den proximala utvecklingszonen. Barnen lär sig att utöva inflytande med förskollärarna och de medierande redskapen som stöd, för att de senare själv ska kunna utöva inflytande och få förståelse för betydelsen av att ha inflytande. Barnens

individuella behov av medierande redskap kan på så sätt bidra till att barnen når längre än de annars skulle ha gjort.

Det andra området som förskollärarna vill utveckla är sin egen förmåga att se och stötta barnen i deras medbestämmande. Även här läggs tonvikten på mediering, genom att det beskrivs som betydelsefullt att reflektera över och att filma sig själv.

Utvecklingsarbetet beskrivs av förskollärarna som en individuell process där förskollärarna utvecklar sig själva. Förskollärarna menar att om de skulle filma sig skulle de kunna få syn på sina egna förhållningssätt och hur de agerar i

verksamheten, vilket de menar kan möjliggöra att barnen får ett större inflytande.

26 Metoden att filma kan bli ett medierande redskap som förskollärarna använder sig av för att utveckla sitt arbete med att öka barnens inflytande i den dagliga

verksamheten. Fokus tycks ligga på att förskollärarna som individer ska utvecklas och där kommunikation och agerande är i fokus.

Det tredje området som förskollärarna lyfter handlar om kommunikation och interaktion med vårdnadshavare. I sammanhanget beskrivs vårdnadshavarna och förskollärare som att de gemensamt stöttar barnen och att förskollärarna också i sitt arbete behöver stöttning av vårdnadshavare. Förskollärarna nämner att denna interaktion med vårdnadshavarna skulle kunna resultera i att förskollärarna får en större inblick i vad barnen har för intressen och hur de upplever sin vistelse i förskolan. Interaktionen skulle därmed kunna hjälpa förskollärarna att med denna information skapa fler och större möjligheter för barnen att få ett stegrat inflytande under sin vistelse i förskolan. Förskollärarna uttrycker att användningen av

bildstöd samt att se över sitt förhållningssätt och förbättra kontakten med

vårdnadshavarna ökar möjligheten för alla barn att kunna vara med och påverka.

Förskollärarna bör i det sammanhanget stötta, interagera och använda sig av medierande redskap för att utveckla sitt arbete.

7. Diskussion

I denna del diskuterar vi studiens metodval utifrån de erfarenheter vi byggt under utförandet av studien. Vidare diskuterar vi studiens resultat och slutsatser med hjälp av tidigare forskning och annan litteratur. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning.

7.1. Metoddiskussion

Utifrån studiens syfte och frågeställningar valde vi en kvalitativ metod för vår studie. Vi valde att genomföra sju intervjuer med förskollärare från två olika förskolor i samma kommun. Valet av metod för att uppnå svar på studien ansåg vi vara relevant då vi eftersökte varierade svar. I urvalet ansågs förskollärarnas aktiva år inom yrket och relevant pedagogisk utbildning skapa en tillförlitlighet för studien. Deltagarnas utbildning kan vara en tillförlitlig anledning för en studie, där

27 deltagarna nyanserat beskriver något utifrån deras egna upplevelser och tankar i specifika sammanhang som berör det aktuella ämnet (Kihlström 2016, s. 49). Ett gemensamt önskemål vi haft efter genomförandet av intervjuerna är att fler förskollärare skulle ha intervjuats i fler kommuner. Eftersom vi anser att det kunnat skapa en ökad trovärdighet med fler varierande svar. En annan metod vi kunna tillämpat för vår studie hade varit att använda oss av enkäter. Genom att använda oss av enkäter hade vi kunnat få fler olika svar från fler informanter vilket kunde ha gett ett annat resultat. Såsom vi ser det hade enkät som metod för studien inte gett oss lika djupgående svar som vi fått och inte heller tillåtit oss att ställa följdfrågor. Enkäter hade kunnat begränsa svaren då det i en intervju framkommer skildringar från den intervjuades livsvärld och erfarenheter (Kvale och Brinkmann 2014, s. 46-47). Som metod för studien hade vi också kunnat använda oss av observation vilket kunnat synliggöra i vilka situationer barnen får inflytande och hur förskollärarna arbetat för att möjliggöra barns inflytande. Detta hade även ökat trovärdigheten på studien.

Inför intervjuerna sammanställde vi en intervjuguide (Se bilaga 1). Denna intervjuguide diskuterade vi om informanterna skulle få skickat till sig innan vi skulle genomföra intervjuerna eller inte. Vårt resonemang slutade med att vi bestämde att informanterna inte skulle få ta del av detta innan genomförandet av intervjuerna. Valet av att inte skicka ut frågorna innan landade i att vi inte ville att informanterna skulle skriva ner färdiga svar inför intervjuerna. I efterhand hade detta sätt varit lämpligt att tillämpa då vi upplevde att informanterna var stressade och tvungna att komma på snabba svar. Om vi i stället skickat ut frågorna i förhand hade förskollärarna kunnat fundera över dem i lugn och ro. Att skicka ut intervjufrågorna i förhand ger informanterna en möjlighet att kunna reflektera och tänka kring de aktuella frågorna (Kvale och Brinkmann 2014, s. 2018). Tre av intervjuerna genomfördes digitalt via plattformen Zoom, vilket berodde på nutidens pandemi och restriktioner. Vi anser att det under de digitala intervjuerna fanns lite utrymme för att ta del av informanternas uttryck. I viss mån så var det svårt att avgöra när informanterna önskade en reflektion av oss, vilket kan ha inneburit en missad möjlighet för att ställa följdfrågor. En intervju kan bli mer levande om personerna som deltar får ta del av varandras kroppsspråk (Kvale &