• No results found

Upplandsbygds fotbollsföreningar som landsbygdsutvecklare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Upplandsbygds fotbollsföreningar som landsbygdsutvecklare"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Upplandsbygds

fotbollsföreningar som

landsbygdsutvecklare

(2)

Projektledare:

Charlott Törnkvist

Upplands Fotbollförbund

E-post: lotta@upplandsff.se

Tel: 018-430 60 79

(3)

Upplandsbygds fotbollsföreningar som landsbygdsutvecklare

Innehåll

Inledning ………...4

Upplands fotbollförbunds arbetsområde ………..……… 5

Projektet ………...…...….6

Mer glädje än plikt ………...…….7

Landsbygds programmet ………..………...8

Möjliga arbetssätt i er förening ………..……9

Egna anteckningar ………...…….11

Kontaktuppgifter:

Upplandsbygd

Kansli: 070-202 84 35

Ungdomscoach

Pontus Gunnarsson 073-843 33 22 pontus@upplandsbygd.se

Upplands Fotbollförbund

Kansli: 018-430 60 71 kansli@upplandsff.se Ekonomi projekt:

Pär Jansson 018-430 60 77

ekonomi@upplandsff.se

(4)

Upplandsbygds fotbollsföreningar som landsbygdsutvecklare

Utveckla fotbollsföreningen och därmed bygden

Fotbollen är den klart förenings tätaste idrotten i Uppland, vilket gör att vi ser det naturligt att Upplands Fotbollförbund skall vara en del i landsbygdens utveckling. Genom vårt projekt

”Upplandsbygds fotbollsföreningar som landsbygdsutvecklare” hoppas vi skapa ett engage- mang bland våra föreningar till olika utvecklingsinsatser.

Projektet varar fram till mars 2022 och visionen är att skapa förutsättningar för fotbollen att överleva samt hitta möjligheter att utveckla föreningar och landsbygd.

Fotbollsföreningen och idrottsplatsen är en naturlig samlingspunkt där det ofta bedrivs en omfattande verksamhet på och kring planen. Tillsammans med allt övrigt som föreningen ar- rangerar och bedriver blir det en viktig ingrediens i ett rikt bygdeliv.

Ett aktivt föreningsliv kan för många vara direkt avgörande inför valet av bostadsort. Att leva ett rikt liv på landsbygden, där föreningen ofta kan skapa mervärde i möten och engagemang, ska finnas med i tanken och bör vara en valmöjlighet.

Med projektet hoppas vi skapa bra samarbete mellan bygdens folk, näringsliv och föreningar av olika slag. Det kan ge förutsättningar för många aktiviteter, arbetstillfällen, öka besöksfre- kvensen, vända avflyttning till inflyttning etc.

I detta projektsammanhang vänder vi oss till 4 kommuner, Östhammar, Knivsta, Sigtuna och Uppsala men ej centralorter i Uppsala o Märsta.

Projektledare inom Upplands Fotbollförbund är Charlott Törnkvist. (Lotta)

Vill din förening vara med i projektet, kontakta projektledaren för mer information.

Svensk fotbolls vision är ”Fotbollen— Nationalsporten—För alla överallt”.

(5)

Upplandsbygds fotbollsföreningar som landsbygdsutvecklare

Upplands Fotbollförbund arbetsområde

- kommuner i Upplandsbygd

LEADER är ett EU-program för att driva lokala utvecklingsprojekt på landsbygden. Namnet är en förkortning på franska som översatt betyder samverkande åtgärder för att stärka landsbyg- dens ekonomi. I Sverige finns det c:a 48 leaderområden och varje område har sin egen budget och beslutsgrupp (LAG). Man har också en utvecklingsstrategi i varje område som bygger på specifika behov och förutsättningar.

Man brukar säga att LEADER i första hand är en metod. Det som utmärker metoden är lokala projekt, lokala beslut och bred delaktighet. Leader metoden gör det möjligt för föreningar och företag på landsbygden att arbeta med landsbygdsutveckling tillsammans med offentliga sek- torer i samhället. Ett bra sätt att börja är att samla en grupp runt en gemensam idé och komma överens om innehåll och mål. Sedan arbetar man fram en ansökan enligt anvisningar som finns på hemsidan för LEADER. Finansieringen sker dels från LEADER och dels från de parter som ingår i projektet. En styrka med LEADER är att ideella föreningar och företag kan medfinansiera med arbetstimmar.

(6)

Upplandsbygds fotbollsföreningar som landsbygdsutvecklare

Projektet

- Upplandsbygds fotbollsföreningar som landsbygdsutvecklare

Upplands fotbollförbund (UFF) projektet sträcker sig från nov 2018 till mars 2022 med syfte att stärka landsbygdens attraktionskraft i sin helhet i kombination med detta hitta framtida sysselsättningar och aktiviteter i/för landsbygdens fotbollsföreningar. UFF vill att alla före- ningar som ingår i projektet ska förstå att sitt arbete och det som görs är lika viktig för före- ningen som för bygden.

Föreningarna har med sina anläggningar stora möjligheter att bidra exempelvis genom att utgöra en samlingspunkt för många olika verksamheter inte bara matcher. Arbetet inom före- ningen skall resultera i en handlingsplan, där de samlade idéerna i handlingsplanen skall ligga till grund för ett långsiktigt arbetssätt med landsbygdsutveckling och landsbygdsfotboll.

Arbetet skall därutöver resultera i en exempelsamling som redovisar olika typer av lokala pro- jekt och aktiviteter, denna skall efter avslutat projektarbete vara en inspirationskälla för alla andra fotbollsföreningar i distriktet.

Att samtala om

Finns det i dag idéer/tankar på verksamhet som skulle kunna utvecklas för att stärka idrottsföreningen och bygden?

Diskutera idrottsföreningens möjligheter att utveckla nya verksamheter för att också nå nya målgrupper?

Diskutera verksamhetsutveckling i samverkan med andra föreningar/företag som är verksamma på bygden?

(7)

Upplandsbygds fotbollsföreningar som landsbygdsutvecklare

Mer glädje än plikt

- landsbygdsutveckling genom ideellt arbete (social ekonomi)

Kan föreningslivet utveckla landsbygden?

För att finna svar på den frågan börjar vi med att titta närmare på social ekonomi.

Social ekonomi är en av samhällets tre sektorer. Privat respektive offentlig sektor är väl kända beteckningar medan den tredje sektorn, social ekonomi, är mindre känd. Ändå är merparten av våra medborgare berörda av denna sektor i kontakterna med föreningar, förbund, samfund och andra ideella organisationer.

Social ekonomi bygger på tre hörnpelare frivilligt och ideellt arbete, demokratiska arbetsformer och samhällsnytta som mål.

Det ideella arbetet är en grundläggande plattform. Genom folkrörelsetraditionen har det blivit en naturlig fritidssysselsättning för många människor i vårt land. Man räknar med att mer än hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt! Omfattningen skiljer sig från person till person och det märkliga är att tillgång till mycket fritid inte alltid står i direkt proportion till omfattningen av engagemanget i ideellt arbete. Tvärt om är många gånger de största eldsjälarna de som har flest järn i elden!

Det måste således finnas särskilda mekanismer och drivkrafter som gör att människor jobbar ideellt. Samhällsvetare Johan von Essen har i ett forskningsarbete undersökt detta. Centralt är att ideellt arbete är individens val. För att få till stånd ett starkt föreningsliv måste man således förstå vad som ligger bakom detta val.

Inom social ekonomi skapas många värden. Vissa, som pengar eller ideella timmar, är mätbara medan andra, som relationer, nätverk, förtroende, tillit och osmidighet, är svårare att mäta. De senare kallas socialt kapital och skapas i föreningsarbetet.

Samhällsvetenskapen har studerat det sociala kapitalet och dess betydelse för samhället. Man har funnit ett avgörande samband mellan socialt kapital och lokal utveckling. Eftersom det so- ciala kapitalet huvudsakligen skapas inom föreningslivet är slutsatsen given: Landsbygds- utveckling kan drivas av social ekonomi med föreningslivet som motor!

Men föreningslivet existerar endast genom ideellt arbete och ideellt arbete existerar långsiktigt endast om individen uppfattar att det ger livskvalitet eller uttryckt ”mer glädje än plikt”!

Det finns således goda skäl att anta att föreningsutveckling är en förutsättning för, men också kan gå hand i hand med en hållbar lokal utveckling.

(8)

Upplandsbygds fotbollsföreningar som landsbygdsutvecklare

Landsbygdsprogrammet

- ger möjlighet för fotbollsföreningar

Landsbygdsprogrammet är bland annat till för att stötta utvecklingen av företagande på lands- bygden. Men för ett bra liv på landet krävs mer än möjligheten till försörjning. Närhet till ser- vice och fritidsaktiviteter är två viktiga saker för ett fungerande och trivsamt liv.

Idrotts- eller fotbollsplatsen fungerar ofta som en mötesplats. För att utveckla mötesplatsen kan föreningen och klubbar söka projektstöd. Samarbetet med andra lokala föreningar och ett engagemang från de boende i bygden väger tungt när ansökningarna bedöms. En plan

(projektplan) för samarbetet och de satsningar man vill göra ska ingå i ansökan. Projekten bör leda till att verksamheten breddas, fler engageras och om möjligt att föreningarnas/

klubbarnas verksamhet stärks ekonomiskt. Genom att delta i detta projekt som Upplands Fot- bollförbund nu driver kan idéer tas fram, och samarbete skapas. Grundarbetet för projektpla- nen är därmed gjord.

(9)

Upplandsbygds fotbollsföreningar som landsbygdsutvecklare

Möjligt arbetssätt i er förening

- en metod att steg för steg arbeta fram ett lokalt utvecklingsprojekt

Steg 1

Inventera problemområden och möjliga samarbetsprojekt. Besluta om hur ni vill jobba, organi- sera er, tidsplan m.m.

Steg 2

Bjud in andra föreningar i bygden och kommunen och informera övergripande om det ni tänkt er starta upp. Fråga om övriga föreningar vill medverka och på vilket sätt. Fråga kommunen om hur den kan stödja er ev arbete. Presentera en övergripande tidsplan och hur ni tänkt or- ganisera arbetet.

Steg 3

Fortsätt med att diskutera arbetssätt inom föreningen. Organisera er gärna i en ledningsgrupp och olika arbetsgrupper. I ledningsgruppen kan en representant från olika arbetsgrupper ingå.

Diskutera inom föreningen vilka problem ni idag upplever vad gäller bygdens utveckling, före- ningens organisation, verksamhet, dagens tävlingsbestämmelser, anläggningen m.m.

Diskutera gärna frågor utifrån ett miljöperspektiv. Kom ihåg betydelsen av att engagera fler ungdomar, män och kvinnor i ett utvecklingsarbetet.

(10)

Upplandsbygds fotbollsföreningar som landsbygdsutvecklare

Steg 4

Börja utvecklingsfasen.

Försök att finna de framtida lösningarna på de problem ni identifierat. Kan exempelvis komma att handla om följande:

För ett utvecklingsresonemang om vad bygden behöver, vad föreningen kan göra, hur bygden kan samverka för att utvecklas.

Kan en möjlighet vara att fler föreningar samverkar eller slås samman?

Kan föreningens organisation förändras på så sätt att fler verksamheter breddar förening- ens verksamhet– och medlems bas?

Hur skall framtidens tävlingsbestämmelser se ut för att vara anpassad till landsbygdens behov?

Hur kan anläggningen utvecklas?

Vilka ytterligare verksamheter skulle finnas i klubbhuset eller på anläggningen i övrigt?

Skriv ner de framtidslösningar ni finner i en handlingsplan, ange vilka ungefärliga kostnader/

besparingar, ökade intäkter, minskade eller ökade ideella insatser som ni uppskattat att före- slagen i handlingsplanen för med sig.

Steg 5

Prioritera åtgärderna så långt det är möjligt i slutet av handlingsplanen.

Besluta er för vilken eller vilka åtgärder ni vill börja genomföra.

Ange inom vilka områden ni vill ha UFF´s fortsatta stöd.

Steg 6

Inventera problem områden och möjliga samarbetsprojekt. Besluta om hur ni vill jobba, orga- nisera er, tidsplan m.m.

(11)

Upplandsbygds fotbollsföreningar som landsbygdsutvecklare

Egna anteckningar

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

(12)

References

Related documents

Alla ha väl någon gång sett henne, damen med de irrande ögonen, som köper så här: ”Jo, jag skulle ha ett kilo ägg och en liten bit ost och två par stångkorvar och ett

Att upprita en rätvinklig triangel, då de inskrivna cirklarnas radi- er i de trianglar, vari triangeln delas av medianen från den räta vinkelns spets, äro

Förmånsrätt för nya lån kan dels vara en förutsättning för att erhålla ny finansie- ring till lönsamma projekt men kan också leda till att företag erhåller finansiering

Energi- och klimatstrategin ska visa hur Hörby kommun vill ta ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser och andra negativa miljöeffekter, uppkomna från användandet av

För konkretiseringens skull - och inte av några nostalgiskäl - har jag sedan redovisat mina tre viktigaste erfarenheter som låntagare av tre bibliotek: Asplunds berömda låda, den

Enligt pedagogikprofessorn Gustavsson i Vad är kunskap (2002) har det innan vår moderna tideräkning funnit tankar och idéer om hur olika former av kunskap skiljer sig åt.

Studiemedel avskrivs i regel vid dödsfall liksom den skuld som inte hinner betalas före 66 års ålder.. När du började studera vid universitet/högskola, seminarium eller

Samtliga pedagoger ansåg att ämnesintegrering eller samverkan mellan slöjd och matematik var viktigt för eleverna och skulle underlätta för elevernas lärande, trots det förekom