Plats och tid Sammanträdesrum Aktivisten, Gnistan, kl 13:00-16:40.
Beslutande
Anna-Belle Strömberg Ordförande
Uno Tjernström Omsorgsnämnden
Marianne Vestin Omsorgsnämnden Susanne Sturk Humanistiska nämnden John Nilsson, ers Samhällsbyggnadsnämnden för Gerd Persson
Jan Blomqvist Kultur- och fritidsnämnden Lena Kvarnström Kommunstyrelsen
Anita Danielsson Kommunstyrelsen
Lars Holmström PRO
Sven-Olof Byström PRO
Christer Nyberg PRO
Åke Forsberg PRO
Margareta Nyberg PRO
Barbro Johansson SKPF
John-Erik Westman SPF Per Mattis Nyberg SPF
Justerare Plats och tid
Sekreterare Paragrafer 33-43
Ulla Nordin Ordförande
Anna-Belle Strömberg Justerare
John-Erik Westman
BEVIS
Justeringen har tillkännagivits genom anslag Instans
Sammanträdesdatum
Anslaget sätts upp Anslaget tas ned
Förvaringsplats för protokollet
Underskrift
Ej tjänstgörande Ulla Grundberg-Larsson Omsorgsnämnden Maude Eriksson Omsorgsnämnden
Edit Persson Humanistiska nämnden
Rolf Lindström PRO
Gösta Andersson PRO
Sven-Erik Johansson PRO
Vivi-Ann Wallin PRO
Nea-Marie Österlund SPF Ingrid Andersson SPF Övriga deltagare Marie Mattsson
Mats Nordenback Karola Lindmark Lars Lundgren Birgit Schunemann Thomas Lundgren Kent Blomqvist Robin Hörnkvist Andreas Isaksson Ulla Nordin
§ 33
Öppnande, dagordning, justering
Sammanträdet öppnas av ordföranden.
Förslag till dagordning godkänns.
Att jämte ordföranden justera protokollet utses John-Erik Westman.
§ 34
Tillagningsköket i Själevad
Kostchef Marie Mattsson, kostavdelningen, konsult- och serviceförvaltningen in- formerar. Hon arbetar som kostchef i kommunen sedan 3 år tillbaka. Ett beslut är taget sedan tidigare i höstas att tillagningsköket inte ska läggas på det nya vård- och omsorgsboendet utan kommer att byggas på skolan i samband med att en ny skol- matsal byggs. Planering och förprojektering har ännu inte påbörjats. Detta kommer att startas efter årsskiftet. Däremot har man jobbat med tjänstemän på välfärds- förvaltningen för att säkerhetställa att detta kommer att bli en bra lösning för vård- och omsorgsboendet. Varm och nytillagad mat kommer att levereras till vård- och omsorgsboendet, både lunch och middag. De kommer att få alla råvaror som är till frukost, mellanmål, kvällsfika och nattamat direkt från leverantörerna. Man kom- mer också att samarbeta med cafédelen där det ska kunna bakas lite. Det nya tillag- ningsköket kommer förutom det nya vård- och omsorgsboendet att serva Prästbordet, Söränget, skolan i Själevad samt förskoleområdet runt omkring.
Enkätundersökning för vård- och omsorgsboende i november 2014.
Enkäten hade besvarats av 286 personer. Tydlig instruktion gick ut om att det skulle vara den boende själv som svarade på enkäten.
37,7 % tyckte att maten såg god ut. 39,9 % tyckte att maten smakade bra. 38,9 % tyckte att det var bra variation på maten. 59,9 % tyckte att det var trevligt där man åt. Vid frågan hur stor del av maten äter du upp så svarade 64 % hela tallriken, 32 % svarade halva tallriken och 4 % mindre än halva tallriken. 66 % svarade att de kände sig mätta efter måltiden, 30 % ofta och 4 % sällan.
Enkätundersökning, ordinärt boende i maj 2014.
Totalt 248 svarande varav 24 som hade frysta matbrickor. I dagsläget har man endast 1 person som har frysta matbrickor. 41,1 % av de svarande var män och 58,9 % var kvinnor. Samma typ av frågor som ovanstående. Vid frågan hur stor del av matlådans innehåll äter du vanligen vid ett och samma tillfälle svarade långt mer än hälften av
Just. Delges
alla att man äter bara halva matlådan. Man delar den med sin make/maka eller sparar hälften till nästkommande dag alternativt till middag. Enligt Marie så är den gjord för att man ska äta allt vid ett tillfälle för att få i sig den energimängd som behövs. Beträffande matlådor finns det 2 grundnivåer. Det ena är helabonne- mang när man får matlåda dagligen. Det andra är halvt abonnemang när man får matlåda t.ex. varannan dag. Matsedel var 3:e vecka med 2 rätter stående varje dag under den tiden samt också 2 nya rätter. Alltså 4 valmöjligheter för varje måltid att välja på.
§ 35
Trygghetslarm
IT-strateg Mats Nordenback, kommunledningsförvaltningen informerar om över- gången från analoga till digitala trygghetslarm i hemmet. Han arbetar med fram- tidslösningar och har välfärdsförvaltningen som sitt ansvarsområde. Idag har kom- munen 1 200 larm. Sedan kommer det att uppgå till 1 400 larm när vi går in i upp- handlingen. Fördelen med att man har en digital kedja hela vägen är att man kan övervaka förbindelsen. Skulle det bli ett avbrott mellan brukaren och larmcentralen så upptäcks det. Tidigare har man ringt hem till brukaren regelbundet för att kolla om larmet fungerar. Nu kan datorerna ringa till larmet t.o.m. varje sekund och kolla, vanligast är 1-2 gånger per dygn. Man får en helt annan säkerhetsaspekt på att larmet verkligen fungerar och är i bruk.
I den här upphandlingen som kommer att göras finns det 3 tillverkare på marknaden.
De ingår i ett ramavtal som SKL (Sveriges kommuner och landsting) har gjort en upphandling till vilken Örnsköldsviks kommun kommer att använda. I de här trygg- hetslarmen finns det möjlighet att koppla till extra larm s.k. trådlösa larm. De van- ligaste som används är dörrlarm (för de som är uppe och vandrar på nätterna). Det finns en stor bredd av extra larm t.o.m. epilepsilarm som kan kopplas till trygghets- larmet.
Nu är man inne i en fas där förstudie har gjorts och dialog förs med flera andra kom- muner som har påbörjat samma arbete. Just nu är man i uppstarten av projektet att dra igång arbetet för att bygga ut larmen. Målet är att komma igång med själva ut- bytesprojektet i slutet av kvartal 1 2015. Kabel behövs inte dras i lägenheterna, larmen är trådlösa. Flera kan kopplas till samma larm. Örnsköldsvik har valt att ha egen larmcentral, det har även Uppsala, Stockholms stad och Göteborgs stad. Det går även att ansluta sig till Nationella larmcentralen. Det finns två stycken, en i Malmö och en i Örebro. Örnsköldsviks kommun har Telia som operatör. Går på Telias nät 900 Megahertz. Teliaoperatörerna driver masterna. De gamla kan köras parallellt med det nya. Det tar ungefär 1 år att byta 1 200 larm.
§ 36
Hjälpmedel
MAR (Medicinskt ansvarig rehabilitering), Karola Lindmark informerar. Hjälpmedel är en viktig förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna fungera i sin miljö samt för att vara aktiva och delta i samhällslivet. Hjälpmedel kan man även köpa ute i handeln t.ex. i hälsokostaffärer och Apotek.
Beträffande vardagshjälpmedel kan man kontakta sjukgymnast eller arbetsterapeut i kommunen som bedömer behovet av hjälpmedel och provar ut dessa i hemmet eller på hälsocentral. Inget remissförfarande. Gäller det däremot specialistvård är det läkare som beslutar. Exempel på hjälpmedel är rollator, rullstol m.m.
När det gäller hälso- och sjukvård följer man följande föreskrivningsprocess: bedöma insatser, förskrivning, utprovning eventuellt specialanpassning, information/instruktion, träning och uppföljning.
Örnsköldsviks kommun står som vårdgivare för 80-90 % av alla hjälpmedel. Lands- tinget äger dem och kommunen hyr dem vid föreskrivande till patienter runt om i kom- munen. När hemsjukvården gick över till kommunen i februari i år plockades alla av- gifter på hjälpmedel bort. Tidigare kostade det 300 kr per hjälpmedel och så hade man högkostnadsskydd. Enligt det beslut som finns för länets sju kommuner ska inga av- gifter tas ut för hjälpmedel. Hjälpmedel ska erhållas efter behov och man får ha dem så länge man behöver dem. Hjälpmedel ska lämnas åter, de är endast ett lån.
Återlämningscentral finns på Örnsköldsviks sjukhus,Wemerkliniken, Hjälpmedels- centralen. Man kan även lämna tillbaka hjälpmedel alla dagar inom anvisad åter- lämningsruta i respektive huvudentré på följande särskilda boenden:
Bjästagården, Örnviksvägen 2, Bjästa.
Björkhem, Bergforsvägen 34, Gideå.
Björnaborg, Lillvägen 2, Björna.
Husums vård- och omsorgsboende, Pensionärshemsvägen 8, Husum.
Myrtengården, Södra Långgatan 24, Bredbyn.
Prästbordet, Sjukhemsvägen 2 A, Själevad.
De flesta hjälpmedel är märkta men inte alla. De är märkta med ett individnummer med grön etikett. Om man bor på ett vård- och omsorgsboende eller servicehus sköter vårdpersonalen återlämningen.
Karola ger tips om att gå in på 1177 Vårdguiden som är länkat till Örnsköldsviks kommuns hemsida. Där finns också information om hjälpmedel.
Just. Delges
§ 37
Ändring av tillämpningsföreskrifter gällande jämkning
Enhetschef Lars Lundgren och avgiftshandläggare Birgit Schünemann, avdelning- en för utveckling och internt stöd, välfärdsförvaltningen informerar om ändring av tillämpningsföreskrifter gällande jämkning. Birgit är en av 3 avgiftshandläggare inom välfärdsförvaltningen som arbetar med avgiftsfrågor, debiterar avgifter mot äldreomsorgen och LSS.
Idag har man en avgiftsmodell som är fastställd av kommunfullmäktige i slutet av 2011. Kopplat till den här avgiftsmodellen har man tillämpningsföreskrifter som mer i detalj beskriver mera noggrant hur man ska tolka olika nivåer och liknande.
Det ligger på omsorgsnämnden att fastställa tillämpningsföreskrifterna. Tjänste- män har delegation att gå in och göra justeringar som går mot ändringar av viss art. Tjänstemän har haft samtal med olika kommuner under året vilket har visat att Örnsköldsviks kommun har haft en mycket generös regel vad gäller de här tillämpningsföreskrifterna som rör jämkning av dubbla boendekostnader. Det har att göra med att när en person ansöker om särskilt boende kan det inträffa att man sitter med dubbla boendekostnader
Det nya förslaget ska börja att gälla fr.o.m den 1 januari 2015. Nuvarande regel har funnits sedan början av 1990-talet. Idag finns det ingen prövning kopplat till den enskildes ekonomiska situation. Alla sökanden får jämkning. Under årets 10 första månader har man handlagt 109 ansökningar om jämkning. 4 personer har fått av- lag. Totalt har drygt 1,0 Mkr beviljats i jämkning. En del av jämkningarna rör om- sorgsavgiften. Runt 800 000 kr har efterskänkts för dubbla boendekostnader. Man tittar efter likställighetsprincinpen att kommunen ska behandla sina medborgare på ett likvärdigt sätt. Man ser en tydlig skillnad när man flyttar från en villa till t.ex. ett trygghetsboende så är det normalt att man har dubbla boendekostnader.
Förvaltningen föreslår omsorgsnämnden att man plockar bort regeln om jämkning av bostadskostnader och ersätter den med 2 nya regler.
1. Individuell prövning av förhöjt förbehållsbelopp för dubbla boendekostnader i samband med avveckling av tidigare bostad vid flytt till särskilt boende.
2. Reducering av hyra när en enskild får betala dubbla bostadskostnader i samband med flytt till särskilt boende.
Ärendet kommer att tas upp vid omsorgsnämndens decembersammanträde.
Birgit visar flera räkneexempel på olika uträkningar av jämkning vid t.ex hög eller låg inkomst.
§ 38
Slutrapport: Tillgängliga bostäder för äldre
.Planerare Thomas Lundgren, tillväxtavdelningen, kommunledningsförvaltningen informerar. Han arbetar med planeringsfrågor och har nyss slutfört arbetet med projektet ”Tillgängliga bostäder för äldre”. Här presenterar han för första gången sitt förslag. Bakgrunden till detta arbete är den befolkningsutveckling som ligger framför oss.
År 2010 var antalet 80 år och äldre i Örnsköldsviks kommun 3 500 personer. År 2035 beräknas den siffran ha stigit till 5 500 personer. Idag bor 19 % av personer i åldern 80+ i vård- och omsorgsboende. År 2010 var det 665 personer och 2035 beräknas det bli 1 045 personer.
Välfärdsförvaltningen bedömer att 17 % av gruppen 80+ kommer att vara i behov av vård- och omsorgsboende den kommande 10-årsperioden. Detta förutsätter till- gång till trygghetsbostäder och tillgängliga bostäder. Lokal försörjningsplan be- skriver åtgärder för att klara det.
• Flytten från villa till lägenhet sker vid 70-80 år.
• Flytten från villa till äldreboende sker vid 80+.
• Flytten från lägenhet till äldreboende sker vid 90+.
Alltså önskvärt att det finns lägenheter med bra tillgänglighet som 70-80 åringar kan flytta till så att flytten till äldreboende kan senareläggas. Kommunen har delats in i 14 delområden. För varje delområde har en befolkningsprognos gjorts och för varje delområde har dessutom tillgängligheten till alla lägenheter i flerbostadshus inventerats. För varje delområde vet man alltså hur många fler äldre det blir och hur många lägenheter det finns som har god tillgänglighet.
Tillgängliga bostäder för äldre finns i Hörnett, Själevad, Gullänget, Arnäsvall, Järved, Bjästa, Bredbyn, Björna, Husum, centrum söder om E4, centrum norr om E4, centrum öster om E4 exkl Valla, centrum Valla och centrum sydost (Järvstagatan och Sörby- vägen).
Inventering av tillgänglighet i boendet har också gjorts beträffande:
■ Området
- gångvägar, belysning, sikt, orienterbarhet, vilplatser och parkering.
■ Vägen till huset
- gångvägar, nivåskillnader, belysning, sikt, orienterbarhet, tillgänglig utemiljö och parkering.
■ In i huset
- nivåskillnad i entrén, ytterdörren, hiss, halvtrappa, ledstänger, rollatorparkering och väg till soprum.
Just. Delges
Tillgängligheten inne i lägenheterna är ej inventerat.
Generella slutsatser för hela kommunen:
• Antalet 80 år och äldre ökar med drygt 1 500 personer mellan åren 2010 och 2035.
• Idag finns det i hela kommunen rullstolstillgängliga lägenheter till 92 % av alla 80 år och äldre.
• Om förhållandet 2035 mellan antalet tillgängliga lägenheter och antalet 80+ ska vara samma som 2010, krävs ett tillskott på drygt 1 400 lägenheter. Detta inne- bär 70 lägenheter/år till 2035.
Generella slutsatser för hela kommunen:
• Totalt i hela kommunen kan 583 tillgängliga lägenheter tillskapas genom:
1. Beslutad ombyggnad av servicehus samt beslutad nybyggnad av lägenheter i centrum.
2. Möjlig framtida ombyggnad av servicehus, 3. Enkla åtgärder enligt Wikmans utredning.
Om dessa 583 lägenheter tillkommer blir förhållandet (kvoten) mellan antalet äldre och antalet tillgängliga lägenheter 75 % i hela kommunen. Siffran varierar kraftigt mellan olika kommundelar, 2010 var kvoten 92 %. För att nå 1 400 lägen- heter till 2035 krävs ytterligare 800 lägenheter (40 lägenheter/år).
Slutsatser för delområden:
• Husum svårast: brist idag och stort tillskott av äldre, dålig tillgänglighet till be- fintliga bostäder, inget servicehus att bygga om. Efterfrågan bör studeras.
• Bjästa: brist idag och stort tillskott av äldre, servicehus kan byggas om. Efter- frågan bör studeras.
• Björnaområdet: mindre ökning av äldre, få tillgängliga bostäder. Efterfrågan bör studeras.
• Anundsjö-Bredbyn: mindre ökning på sikt. Trygghetsboende finns. Ytterligare lägenheter kan göras tillgängliga genom enkla åtgärder.
• Örnsköldsviks centralort: behovet av tillgängliga bostäder kan till större del till- godoses genom de bostäder som byggs i centrum samt genom ombyggnad av servicehusen Sundhem, Söränget och Eken.
• Önskvärt att privata fastighetsägare ökar tillgängligheten till sina bostäder, men kommunen kan inte tvinga eller ge stöd.
• Övikshem viktigt verktyg för kommunen. Möjlighet att agera styrs av lagstift- ning och avkastningsbehov.
• Kommunen bör fortsätta ge borgen. Bidrag upphör 2014 men en fortsättning är aviserad i statsbudgeten.
§ 39
Trygghetsboendet Sundhem
Entreprenör Kent Blomqvist informerar om trygghetsboendet Sundhem som han står som ägare till. Han äger även flera fastigheter intill, likaså hälsocentralen i Domsjö.
Alla lägenheter byggs om till dagens behov, anpassade till rullstolar och större bad- rum. Fastigheten rymmer 50 lägenheter samt 1 lägenhet för besökande. Plan 1 har den största förändringen med restaurang, inhyrd hemtjänst, fotvård, SPA och biljard- rum. Utrymmena kommer att vara tillgängliga för alla som bor i närheten utan att det kommer att kosta någonting. Balkongerna kommer att byggas ut och inglasas.
Matsalen byggs ut med balkong där det ges möjlighet till måltider. Bilpool kommer att finnas med 1-2 bilar för uthyrning.
Det kommer att finnas fyra olika lägenhetsstorlekar som är mellan 45-68 kvadrat- meter med olika hyresnivåer: 1-rumslägenheter och mindre 2-rumslägenheter kostar mellan 5 000-6 000 kr/månad. 3-rumslägenheter kostar ca 7 000 kr/månad.
Restaurangen kommer att drivas i privat regi och vara öppen för alla. Värdinna kom- mer att finnas. Kent har endast hand om skötseln av fastigheten. Han tycker att större samarbete behövs mellan fastighetsägare och kommunen.
Enligt tidplanen ska plan 1 vara färdigställd i maj 2015. Första visningen av 3 lägen- heter sker i januari 2015. 50 sökanden har redan visat sitt intresse.
Detta bör vara ett utmärkt boende för framtiden när allt fler äldre blir ensamma och har behov av umgänge.
§ 40
Äldregalan
Studeranden Robin Hörnkvist informerar. Han studerar vid Umeå universitet till kulturanalytiker. Han har även en firma Revent Management som är en evenemangs- byrå vilken riktar sig till målgruppen 50+. Robin sitter i arbetsgruppen för senior- veckan vilken avslutas med Äldregalan. Han redogör för vilka uppträdanden som kommer att ingå i galan.
► ”Come fly with me” en hyllning till Frank Sinatra som skulle ha fyllt 100 år i december 2015.
► Pensionärskampen - en tillfällig hemlighet.
► Ö-vik Big Band.
► PRO körslag i Ångermanland, där över 100 kördeltagare ingår.
Just. Delges
► Galateatern. Tre duktiga artister som har framfört mycket på Thuleteatern.
► Vocal Eyes. Två glada tjejer från Bredbyn som spelar med harmonisk ton.
► Yngve Gustafsson, professor i geriatrik vid Umeå universitet. Han kommer att berätta om en ny undersökning kring Alzheimers.
► Andreas Weise sjunger Sinatra Christmas tillsammans med Christer Sjögren och Gunhild Carling.
Äldregalan hålls vecka 19, den 8 maj, kl 19:00-22:00 på Fjällräven Center.
Pris: Barn/ungdom: 120 kr. Pensionärer: 170 kr. Övriga: 225 kr. Numrerade platser.
Biljetter kan beställas på Örnsköldsviks Turistbyrå eller på nätet: www.ticnet.se.
Överskottet från Galan skänks till Hjärtfonden och Demensfonden.
Lilla Mässan
Företag och organisationer kommer att visa upp sig i entrén. Samtliga utställare riktar sin verksamhet mot den äldre målgruppen. Pris: 1 500 kr exkl moms för monterplats.
Äldregalan on Tour
Efter årsskiftet kommer Robin att göra enmarknadsföringsturné i Örnsköldsvik, Kramfors, Sollefteå, Härnösand och Sundsvall. Svt MittNytt kommer att följa med på en av turnéstoppen. Efter årsskiftet finns det också sponsringsmöjligheter för företag och till viss del för organisationer i form av reklam, logotyper och reklam- filmer. Samarbetspartners: Lind Tour, PRO, Örnsköldsviks kommun och Linds Reseproduktion.
Revent H, robin@reventh-management.se www.reventh-management.se
www.aldregalan.se
Vid frågor kontakta arbetsgruppen från pensionärsrådet som deltar i planeringen för seniorveckan.
§ 41
Sammanträdesdagar 2015
Följande sammanträdesdagar föreslås för pensionärsrådet år 2015:
Torsdag 26 februari Tisdag 28 april
Torsdag 27 augusti Torsdag 22 oktober Torsdag 10 december
Pensionärsrådet fastställer nämnda dagar.
§ 42
Övriga frågor
Pensionärsrådets stadgar
I pensionärsrådets stadgar, § 5 står det att rådets arbetsutskott ska bestå av 2 personer från pensionärsorganisationerna. Pensionärsrådet vill nu utöka detta till 3 personer.
Lars Lundgren har talat med kommunkansliet om att förbereda en skrivelse där änd- ring görs av antalet personer från 2 till 3 i arbetsutskottet. Stadgarna tas av kommun- fullmäktige.
Studieresa
Önskemål finns från pensionärsrådets sida att få göra en studieresa till Umeå eller Östersund 2015 för att besöka ett trygghetsboende. Anna-Reynberg-Sjölund chef för säskilt boende har varit i Umeå där man talade om trygghetsbostäder. Där hade man bjudit in en äldre kvinna från Stockholm som bodde på ett trygghetsboende. Hon hade berättat utifrån sitt liv om hur det är att bo på ett trygghetsboende, vad det är som krävs, vad man ska ta med sig, vad man ska tänka på för framtiden och hur vill man ha det. Hon tog upp både positiva och negativa saker. Ordföranden föreslår att man kanske ska bjuda hit henne och samla medborgare, alla pensionärsorganisationer, tjänstemän från fastighet och privata företagare inom byggsektorn. Rolf Lindström och John-Erik Westman tycker detta låter intressant och att man då även komp- letterar detta med en studieresa.
Ordföranden föreslår att John-Erik Westman och Åke Forsberg tillsammans med Anna Reynberg-Sjölund träffas och planerar in detta önskemål.
Färdtjänst
Rolf Lindström har haft många samtal från anhöriga till äldre som undrar vilka krite- rier som gäller för att få färdtjänst. Om man inte får detta, vilken myndighet ska man då vända sig till för klagomål. Ordförande föreslår att man tar med sig frågan till nästa arbetsutskott och då ber att en tjänsteman närvarar och beskriver hur man söker och vilka kriterier som behövs för färdtjänst.
Vice ordförande i pensionärsrådet och dess arbetsutskott
Nuvarande vice ordförande Lars Holmström meddelar att han slutar i pensionärsrådet och dess arbetsutskott vid årsskiftet. Till hans efterträdare har Åke Forsberg utsetts.
Lars tackar för sina 12 år i pensionärsrådet.
Just. Delges
§ 43
Ordföranden avslutar mötet med att önska alla en God Jul och ett Gott Nytt År.
Nästa sammanträde
Tid: Torsdagen den 26 februari, kl 13:00.
Plats: Sammanträdesrum Aktivisten, Gnistan.
- - - -
