Kvalitetsplan skola 2019/2020

(1)

2020-08-28

Kvalitetsplan skola

2019/2020

Verksamhet: Tybblelundsskolan Grundskola och fritidshem

Innehåll

Inledning

Analysstöd Resultatunderlag

Obligatoriska avsnitt

1. Förutsättningar

2. Föregående års prioriterade områden 3. Kunskaper

4. Normer och värden 5. Förskoleklass

6. Fritidshem

13. Prioriterade utvecklingsområden

Uppföljning i dialogform

7. Elevernas ansvar och inflytande 8. Skola och hem

9. Övergång och samverkan

10. Skolan och omvärlden

11. Betyg och bedömning

12. Rektors ansvar

(2)

Inledning

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Kvalitetsplanen är ett verktyg för både huvudman och skolenhet i detta arbete.

Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra vad vi gör, varför vi gör det vi gör och vad det leder till. Ett fungerande kvalitetsarbete som stödjer

framtagandet av verksamhetens nuläge i förhållande till de nationella målen är avgörande för att utveckla och förbättra verksamheten och genom det främja alla elevers utveckling och lärande.

Avsnitten 1–6 samt avsnitt 13 är obligatoriska att besvara. Avsnitt 7–12 följs upp bland annat genom kvalitetsdialoger under kommande läsår. Självklart kan ni besvara även dessa avsnitt i denna mall. I avsnitt 13 väljer ni era mest prioriterade

utvecklingsområden från avsnitt 1–12.

(3)

1. Förutsättningar

.

Tabell förutsättningar 19/20 Elever

Elevantal 208

Andel (%) flickor 49

Andel (%) pojkar 51

Andel (%) elever med utländsk bakgrund 11

Andel (%) elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning 84 Personal

Lärare (%) med pedagogisk högskoleexamen 100

Lärare (%) med specialpedagogisk högskoleexamen 12,8

Elever per lärare i skolan 19,5

Personal (%) med pedagogisk högskoleexamen på

fritidshemmet 90%

Elever per personal på fritidshemmet 19

Övrigt Exempelvis ekonomiska förutsättningar, lokaler, materiella resurser, skolans geografiska läge, kompetens i skolans elevhälsoteam. OBS! svar i fritext istället för siffror.

Tybblelundsskolan är en nybyggd skola som byggs underifrån vilket gör att skolan varje år växer. Detta läsår är vi en F-2 skola med 208 elever, nästa läsår blir vi en F-3 skola. När skolan är fullt utbyggd är vi en F-6 skola med plats för ca 520 elever. Lokalerna är nya, lämpligt utrustade och ger bra förutsättningar för att skapa pedagogiska och trygga miljöer. Då skolan är nybyggd, växer underifrån och behövt köpa läromedel, leksaker, möbler m.m. har de ekonomiska förutsättningarna varit begränsade. Skolan har fått ta beslut i vilka materiella resurser som det funnits utrymme för ekonomiskt.

Tybblelundsskolan ligger i ett nybyggt område som expanderar med närhet till Örebro universitet. Vi har hög kompetens i

elevhälsoteamet i form av specialpedagog, speciallärare, kurator, skolsköterska, skolpsykolog, skolläkare och rektor.

Svar: Tybblelundsskolan är indelade i tre olika arbetslag som leds av en

utvecklingsledare. Utvecklingsledarna ingår i skolans ledningsgrupp tillsammans med en utvecklingsledare för fritidshemmet och biträdande rektor. Varje årskurs har tre paralleller. Arbetslagen är utformade enligt årsarbetslag så att varje årskurs bildar ett arbetslag för både skola och fritids. I varje arbetslag arbetar tre klasslärare, tre lärare i fritidshem/fritidshemsassistent och eventuellt en elevassistent. Lärarna samplanerar undervisningen för att den ska vara likvärdig i de tre olika klasserna. Vi är en 40+5 skola vilket ökar förutsättningarna för samarbete. Vi har tidigare haft ett samarbete med Örebro universitet för att öka det kollegiala lärandet i arbetslagen.

Fråga:

1. Hur har verksamheten utformats på process- och strukturnivå (arbetssätt och organisation) utifrån era förutsättningar?

(4)

Vi använder oss av ett SKA-flöde där SKA står för systematiskt kvalitetsarbete. SKA- flödet är ett levande dokument som vi regelbundet använder på våra olika träffar på både ledningsnivå och pedagognivå. Utifrån föregående års utvecklingsplan har vi utformat konferensinnehåll och fortbildning.

2. Föregående års prioriterade områden

Svar:

1. Tybblelundsskolan har arbetat med följande tre utvecklingsområden under läsåret: normer och värden, tillgängliga lärmiljöer samt elevernas lärande och utveckling.

2. Normer och värden

För att öka medvetenheten bland pedagogerna har vi haft planerade konferenser under läsåret. Det har bidragit till en ökad samsyn bland

pedagogerna som har diskuterat och arbetat vidare med värdegrundsfrågor med eleverna. Genom att sätta upp olika mål och utvärdera dom har vi sett utveckling i utbildningen. Vi har ökat medvetenheten om förhållningssättet vilket vi även behöver arbeta vidare med då det är tydligt för oss att vi tolkar begrepp olika.

Tillgängliga lärmiljöer

För att tillgodose fler elevers behov har vi arbetat med att utveckla vår kunskap om tillgängliga lärmiljöer. Vi har haft fortbildning i språklig sårbarhet och visuellt stöd i samarbete med Centralt skolstöd. Alla pedagoger har tillgång till Widgit Online för att lätt skapa bildstöd i undervisningen. Vi har investerat i olika hjälpmedel som ska finnas lättillgängligt för eleverna i varje klassrum. Det har bidragit till att fler elever tar till sig undervisningen utifrån sina förutsättningar. Tillgängliga lärmiljöer behöver vi fortsätta utveckla kommande läsår.

Elevernas lärande och utveckling

Utifrån Skolverkets kartläggningsmaterial och bedömningsstöd samt våra egna klasskartläggningar kan vi se en ökad kunskapsutveckling hos eleverna mellan höst- och vårtermin för förskoleklass till åk 2. Med hjälp av tidiga

kartläggningar och bedömningsstödet har vi anpassat vår undervisning utifrån elevernas behov. I årets utvecklingsplan har vi valt att arbeta mer systematiskt med elevernas lärande och utveckling. Lärarna i respektive arbetslag har även haft utökade antal tillfällen då vi har klasskartläggning med delar av elevhälsan (speciallärare, specialpedagog, biträdande rektor).

Frågor:

1. Vilka utvecklingsområden har skolan arbetat med under läsåret?

2. Vilken utveckling har skett i utbildningen och elevernas måluppfyllelse? Hur kan ni se det?

’

(5)

3. Kunskaper

Svar:

1. Elevernas kunskapsresultat utifrån kartläggningsmaterialet i förskoleklass visar på goda resultat vilket innebär god grund för kommande läs- och

skrivutveckling samt matematisk utveckling. Läskunnigheten i åk 1 visar att 74 av 78 elever uppnår kunskapskravet. Av de icke läskunniga är samtliga pojkar och det har det funnits olika insatser under läsåret och ett fortsatt pågående arbete är planerat.

2. Utifrån Skolverkets kartläggningsmaterial och bedömningsstöd samt våra egna klasskartläggningar kan vi se en ökad kunskapsutveckling hos eleverna mellan höst- och vårtermin för förskoleklass till åk 2. Med hjälp av tidiga

kartläggningar och bedömningsstödet har vi anpassat vår undervisning utifrån elevernas behov. I årets utvecklingsplan har vi valt att arbeta mer systematiskt

Resultat 19/20 Totalt Flickor Pojkar

År 1 andel (%) läskunniga elever

94,9 100 91,7

År 1 antal inte läskunniga elever

4 0 4

År 3 andel (%) elever som klarat kunskapskraven i ma, sv/sva, no, so År 3 antal elever som inte klarat kunskapskraven i ma, sv/sva, no, so

År 6 andel (%) elever med minst betyg E i BAS (ma, sv/sva, eng) År 6 antal elever som inte nått betyg E i BAS (ma, sv/sva, eng)

År 9 andel (%) elever med minst betyg E i BAS (ma, sv/sva, eng) År 9 antal elever som inte nått betyg E i BAS (ma, sv/sva, eng) År 9 genomsnittligt meritvärde

Frågor:

1. Hur ser elevernas kunskapsresultat utifrån kartläggningsmaterial i förskoleklass och bedömningsstöd i årskurs 1, läskunnigheten i årskurs 1, resultat i övriga årskurser, skillnad nationella prov och betyg, resultatskillnader mellan olika ämnen och mellan olika elevgrupper (exempelvis flerspråkiga elever, flickor och pojkar)?

2. Hur har ni arbetat för att höja elevernas måluppfyllelse, t ex genom att säkerställa skolnärvaro, tidiga insatser, extra utmaningar och en tillgänglig lärmiljö?

3. Vad har arbetet gett för resultat sett till elevernas måluppfyllelse? Hur vet ni det?

4. Vad visar Brukarenkäten och andra undersökningar som berör detta område?

5. Vilka framgångsfaktorer ser ni i skolans processer och strukturer?

6. Vilka utvecklingsbehov ser ni inom detta område?

(6)

med elevernas lärande och utveckling. Lärarna i respektive

arbetslag har även haft utökat antal tillfällen då vi har klasskartläggning med delar av elevhälsan (speciallärare, specialpedagog, biträdande rektor).

För att tillgodose fler elevers behov har vi arbetat med att utveckla vår kunskap om tillgängliga lärmiljöer. Vi har haft fortbildning i språklig sårbarhet och visuellt stöd i samarbete med Centralt skolstöd. All personal har tillgång till Widgit Online för att lätt skapa bildstöd i undervisningen. Det har bidragit till att fler elever tar till sig undervisningen utifrån sina förutsättningar. Tillgängliga lärmiljöer behöver vi fortsätta utveckla kommande läsår.

3. Utifrån att vi arbetat mer systematiskt med klasskartläggningar och analyserat resultaten har undervisningen planerats och genomförts därefter. Arbetslagen har kunnat rikta stöd till de elever som varit i behov av det och har sett att det har gett resultat i elevernas måluppfyllelse.

4. Olika undersökningar visar bland annat att skolan har närvarande vuxna som ger trygghet, reagerar och skapar ordning. Undersökningarna visar att

eleverna är nöjda med tydligheten från lärarna för vad som ska göras.

Eleverna tycker för det mesta att undervisningen är rolig och intressant. Vi behöver utveckla med att anpassa uppgifterna utifrån elevernas

kunskapsnivå. Vi behöver även öka elevernas delaktighet i undervisningen.

5. Framgångsfaktorer är att arbetslagen samplanerar det mesta av undervisningen, vilket ökar likvärdigheten. Skolan har förutsättningar för

kollegialt lärande i form av schemalagda gemensamma mötestider. Vi har ett välutvecklat rutinflöde för elevhälsoarbetet.

6. Utveckla analysen av klasskartläggningen genom att lägga till elevernas frånvaro samt följa upp och utvärdera dom förändringar som gjort i undervisningen. Arbeta systematiskt med att utvärdera de extra

anpassningarna i arbetslagen samt använda konsultationstiden för utveckling av de extra anpassningarna. Vi behöver utveckla med att anpassa

uppgifterna utifrån elevernas kunskapsnivå. Vi behöver även öka elevernas delaktighet i undervisningen. Vi har förutsättningarna för det kollegiala lärande och behöver fortsätta utveckla det.

(7)

4.Normer och värden

Svar:

1. Utifrån olika undersökningar som gjorts kan vi utläsa att de flesta eleverna upplever att de har studiero och kan göra de uppgifter eller lekar som de blir ålagda. Dock tycker något flera att ljudvolymen i skolrestaurangen är hög.

2. Arbetat med förtydligande pedagogik genom att synliggöra vilken typ av ljudnivå det ska vara i klassrummet vid olika lektionspass. Genom att göra eleverna

medvetna och delaktiga i studieron har fler elever kunnat tillgodose sig

undervisningen vilket gett resultat i elevernas måluppfyllelse. Eleverna har varit delaktiga i diskussioner gällande studiero. För att minska ljudvolymen i

skolrestaurangen ändrade vi bordsplaceringen och ändrade vuxenplaceringarna.

Ljudvolymen är fortsatt hög och något som vi kommer fortsätta arbeta med.

3.Vi använder oss av olika visuella förstärkningar i undervisningen. Gemensamma lärarkonferenser, gemensamma årskursvisa planeringstillfällen är exempel på skolans framgångsstrukturer.

4.Fortsätta diskutera och göra eleverna delaktiga samt att få med deras inflytande i hur studieron ska vara i olika undervisningsmiljöer. Vi ser även att vi behöver fortsätta utveckla rastverksamheten för att trygga fler elever.

Frågor:

1. Vad visar analysen av Brukarenkäten och andra undersökningar de senaste åren som berör detta område, exempelvis avseende elevernas upplevelse av studiero?

2. Utifrån analysen, vad har ni arbetat med och vad har det gett för resultat i utbildningen och elevernas måluppfyllelse? Hur vet ni det?

(8)

4. Förskoleklass

Svar:

1. Elevernas kunskapsresultat utifrån kartläggningsmaterialet i förskoleklass visar på goda resultat vilket innebär god grund för kommande läs- och skrivutveckling samt matematisk utveckling.

2. Vi har arbetat med konkret matematik, problemlösning, språklekar i grupp och enskilt med vissa elever där det har funnit behov för det. Det kan vi se har gett resultat samt att vi har ett gott underlag för vilka elever som behöver stöd av olika slag inför skolstarten i åk 1.

3. Då lärare i fritidshem är med under skoldagen blir övergången mellan skola och fritids naturlig och fritids kan följa elevernas utvecklig och lärande. För att

övergången mellan förskola och skola ska stödja elevernas utveckling och lärande har vi ett samarbete med närliggande förskolor i så kallade workshops. Övergången mellan förskoleklass och åk 1 blir knappt märkbar då det är samma pedagoger som följer med eleverna till åk 1 och har på så sätt kunnat förbereda eleverna.

4. En framgångsfaktor är att klasslärare tar emot förskoleklass och följer med klassen till och med åk 3. Andra framgångsfaktorer som vi sett är strukturerad lek i form av bestämda lekgrupper både ute och vid lek inne. Elevernas lekar har oftast varit bestämda av pedagoger i förväg. Lekgrupperna har då varit blandade med elever från samtliga förskoleklasserna. Temaarbete har varit framgångsrikt. Bestämda platser i led, lärkompisar, sittplatser och i kapprum har varit en viktig förutsättning för en trygg grupp. Lärande lek har för det mesta skett parvis vilket har gjort att

eleverna samspelat mycket med varandra. Idrotten har skett i blandade grupper, med elever från alla förskoleklasser. Alla förskoleklasser har jobbat likvärdigt och även möblerat likadant i klassrummen samt blandat grupperna i matsalen och ibland även i klasserna för att trygga hela elevgruppen. Vi har jobbat med kooperativa strukturer i samtliga klasser för att utveckla elevernas samspel ännu mer.

5. I efterhand ser vi att vi skulle ha börjat med strukturerade lekgrupper ute tidigare då vi tror att det skulle ha tryggat fler elever.

Frågor:

1. Vad visar analysen av undervisningen och elevernas resultat i förskoleklassen ex.

kartläggningsmaterialet Hitta språket och Hitta matematiken enhetens uppföljningar av pågående processer, intervjuer, samtal, observationer, kommunens elev- och föräldraenkät?

2. Utifrån analysen, vad har ni arbetat med och vad har det gett för resultat i

utbildningen (exempelvis gällande flerspråkiga elever, flickor och pojkar)? Hur vet ni det?

3. Hur vet ni att övergångarna mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och årskurs 1 stödjer elevernas utveckling och lärande?

4. Vilka framgångsfaktorer ser ni i förskoleklassens processer och strukturer?

5. Hur säkerställs att alla elever får extra anpassningar och särskilt stöd utifrån individuella behov? Utifrån kartläggningsmtrl???

6. Vad har eventuella mål i skolans utvecklingsplan inom detta läroplansområde resulterat i?

7. Vilka framgångsfaktorer ser ni i skolans processer och strukturer inom detta läroplansområde?

(9)

Fritidshem

Svar:

1. Under läsåret har vi valt arbeta med att skapa lugnare och tryggare miljöer för eleverna. Vi har även arbetat med att öka elevernas delaktighet och inflytande.

2. Mellanmålet var tidigare en stressfull stund för flera elever. Då vi har arbetat fram nya rutiner har vi kunnat utvärdera att fler elever äter mellanmål och att det blivit en lugnare stund. En del avdelningar har kommit längre i arbetet och de andra avdelningarna är på gång och gör olika förändringar. Eleverna har deltagit på stormöten där dom har fått komma med förslag på aktiviteter som sedan har genomförts. Eleverna har då både varit delaktiga i diskussioner samt haft inflytande i hur aktiviteterna har genomförts.

3. Brukarenkäten för vårdnadshavare visar att det önskas mer inflytande.

Diskussioner förs i hur vårdnadshavarna kan göras delaktiga och känna att dom har inflytande. Eleverna har under läsåret varit mer delaktiga och fått mer inflytande i fritidshemmets undervisning i och med stormöten. Vi

utvärderar kontinuerligt tillsammans med eleverna och gör förändringar efter att resultaten analyseras.

4. Då lärare i fritidshem är med under skoldagen blir övergången mellan skola och fritids naturlig och fritids kan följa elevernas utvecklig och lärande. För att övergången mellan förskola och skola ska stödja elevernas utveckling och lärande har vi ett samarbete med närliggande förskolor i så kallade

workshops. Övergången mellan förskoleklass och åk 1 blir knappt märkbar då det är samma pedagoger som följer med eleverna till åk 1 och har på så sätt kunnat förbereda eleverna.

5. Att pedagogerna tar emot eleverna i förskoleklass och sedan följer med till åk 3 ser vi är en framgångsfaktor. Eleverna blir trygga med pedagogerna då dom även finns med under skoldagen. Pedagogerna har arbetat med att presentera olika aktiviteteroch att eleverna först fått prova på för att sedan välja aktivitet. Detta gör att eleverna får prova på aktiviteter som de kanske inte hade valt.

Frågor:

1. Vad har ni under läsåret arbetat med för att höja kvalitén i fritidshemmet?

2. Vad har arbetet gett för resultat? Hur vet ni det?

3. Vad visar Brukarenkäten och andra undersökningar som berör fritidshemmet?

Exempelvis elevernas lärande och möjlighet till inflytande. Hur arbetar ni för att förbättra resultaten?

4. Hur vet ni att övergångarna mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och årskurs 1 stödjer elevernas utveckling och lärande?

5. Vilka framgångsfaktorer ser ni i fritidshemmets processer och strukturer?

(10)

6. Öka samarbetet mellan fritidshemsavdelningarna för att skapa trygga elever över årskurserna. Tydliggöra när eleverna är delaktiga och har inflytande samt skapa forum för detta med vårdnadshavarna.

(11)

Följande läroplansmål kommer följas upp via kvalitetsdialoger under läsåret.

OBS! I rapportens sista del finns den avslutande obligatoriska delen

”Prioriterade utvecklingsområden”.

7. Elevernas ansvar och inflytande

Svar:

8. Skola och hem

Svar:

9. Övergång och samverkan

Svar:

Frågor:

1. Vad visar analysen av läroplansområdet skola och hem?

2. Utifrån analysen, vad har ni arbetat med? Vad har det gett för resultat i utbildningen? Hur vet ni det?

Frågor:

1. Vad visar analysen av elevernas ansvar och inflytande?

2. Utifrån analysen, vad har ni arbetat med (till exempel implementering av barnkonventionen)? Vad har det gett för resultat i utbildningen? Hur vet ni det?

Frågor:

1. Vad visar analysen av läroplansområdet övergång och samverkan?

2. Utifrån analysen, vad har ni arbetat med och vad har det gett för resultat i utbildningen? Hur vet ni det?

3. Vilka framgångsfaktorer ser ni i skolans processer och strukturer?

4. Vilka utvecklingsbehov ser ni inom detta område?

(12)

10. Skolan och omvärlden

Svar:

11. Betyg och bedömning

Svar:

12. Rektorns ansvar

Svar:

Frågor:

1. Vad visar analysen av läroplansområdet skolan och omvärlden?

2. Utifrån analysen, vad har ni arbetat med och vad har det gett för resultat i utbildningen? Hur vet ni det?

Frågor:

1. Vad visar analysen av läroplansområdet betyg och bedömning?

2. Utifrån analysen, vad har ni arbetat med och vad har det gett för resultat i utbildningen? Hur vet ni det?

Frågor:

1. Hur säkerställer rektorn genom ledarhandlingar att verksamheten som helhet (inklusive förskoleklass och fritidshem) inriktas mot de nationella målen samt att skolans resultat följs upp och utvärderas?

2. Vilka framgångsfaktorer ser rektorn inom detta område?

3. Vilka utvecklingsbehov ser rektorn inom detta område?

(13)

13. Prioriterade utvecklingsområden

Prioriterat

utvecklingsområde: Normer och värden

Motivering: Vi har under föregående läsår kommit fram till att vi har olika definitioner av begreppen normer och värden utifrån Lgr 11.

Därför behöver vi fortsätta öka samsynen kring värdegrundsarbetet utifrån Lgr 11.

Planerade aktiviteter:  Vägledande samspel (ICDP) fortsatt fortbildning i arbetslagen

 Pedagogiska diskussioner på konferenser

 Individuella mål som diskuteras, utvärderas och utvecklas kollegialt i arbetslagen

 Fördjupning på F-3 konferenser kring Lgr 11s mål och riktlinjer

 Vardagliga möten och diskussioner i elevgrupperna

 Biträdande rektor säkerställer att inplanerade tillfällen finns under läsåret i kalendariet

Uppföljning/utvärdering:

Vi utvärderar våra diskussioner kontinuerligt.

Utvecklingsledarna ansvarar för att det görs och att resultaten diskuteras i ledningsgruppen.

Mål på kort sikt:

Skolan har ett aktivt och systematiskt

värdegrundsarbete som genomsyrar undervisningen.

Mål på lång sikt:

Alla elever och vuxna uppträder på ett schysst sätt mot varandra så att vi mår bra, utvecklas och lär oss nya saker.

(14)

Prioriterat

utvecklingsområde:

Tillgängliga lärmiljöer

Motivering: Vi har kommit en bit på vägen med tillgängliga lärmiljöer och behöver fortsätta utveckla vårt arbete med det för ökad måluppfyllelse. Våra utvärderingar och

kartläggningsmaterial visar att detta behöver fortsätta vara ett utvecklingsområde.

Planerade aktiviteter:

 Fortsatt fortbildning i Språklig sårbarhet i samarbete med Centralt skolstöd. Föreläsning under

höstterminen och workshop under vårterminen.

 Kollegialt arbete med Widgit online på konferenstid som leds av utvecklingsledare

 Vägledande samspel (ICDP) fortsatt fortbildning i arbetslagen som leds av specialpedagog

 Diskussioner kring de olika lärmiljöerna: fysiska,

pedagogiska och sociala på konferenstider som leds av utvecklingsledare

 Biträdande rektor säkerställer att inplanerade tillfällen finns under läsåret i kalendariet

Uppföljning/utvärdering:

Vi utvärderar våra diskussioner kontinuerligt.

Mål på kort sikt: Ökad medvetenhet bland pedagoger på vilket sätt tillgängliga lärmiljöer kan gynna undervisningen.

Mål på lång sikt: Alla elever får naturlig tillgång till det stöd de behöver.

(15)

Prioriterat

utvecklingsområde: Elevernas kunskapsutveckling

Motivering: Vår kartläggning av elevernas kunskaper visar att några elever inte har godtagbara ämneskunskaper i de olika årskurserna och ämnena.

Det systematiska arbetet gällande kunskapskartläggning har påverkat planeringsarbetet av undervisningen på ett positivt sätt. Det har möjliggjort att fler elever har ökat sina

ämneskunskaper. Vi ser att vi kan utveckla detta arbete mer.

Planerade aktiviteter:

 Klasskartläggningsanalyser två gånger per termin där biträdande rektor, specialpedagog och

specialläraren deltar

 Utvecklingsledaren leder det kollegiala lärandet i arbetslagen för att utveckla undervisningen Uppföljning/utvärdering: Vi utvärderar våra diskussioner kontinuerligt.

Mål på kort sikt: Samtliga lärare använder sig av klasskartläggningsanalysen för att utveckla undervisningen.

Mål på lång sikt: Alla elever ska uppnå kunskapskraven i samtliga ämnen.