YTTRANDE AD 1587/2011
851 81 Sundsvall 2012-01-24 1 (12)
Tfn: 0771-670 670 · Fax: 060-12 98 40
bolagsverket@bolagsverket.se · www.bolagsverket.se
Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen
103 33 Stockholm
registrator@finance.ministry.se
Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension Del 1+2 SOU 2011:68
(Fi2011/4348)
Inledning
Bolagsverket är registreringsmyndighet för de flesta typer av företag och den registerinformation som Bolagsverket tillhandhåller används i stor omfattning av näringslivet, myndigheter och av allmänheten. Verket har således roll som central registreringsmyndighet och den myndighet från vilken huvuddelen av samhällets
affärsanknutna information hämtas. Mot bakgrund av detta ställer sig verket positivt till att verket föreslagits som registreringsmyndighet för tjänstepensionsföretagen och att de ska komma att ingå i det försäkringsregister som förs av Bolagsverket.
Bolagsverket tillstyrker i huvudsak utredningens förslag. Bolagsverket ställer sig positivt till att det skapas en helt ny och fristående reglering av tjänstepensionsföretagen och deras verksamhet, dvs. en lag om tjänstepensionsrörelse.
Dispositionen av yttrandet
Bolagsverket har valt att begränsa sitt yttrande till att i huvudsak avse de delar av utredningen Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension (SOU 2011:68), nedan kallad utredningen, som berör verkets roll som registreringsmyndighet. Vidare har verket, med anledning av den hänvisningsteknik som använts i såväl gällande försäkringsrörelselag (2010:2043) som i förslaget till ny tjänstepensionsrörelselag, vid sin genomgång av förslagen fokuserat på att bestämmelsernas utformning och tillämpning harmoniserar med såväl den associationsrättsliga lagstiftningen som speciallag. Verket har med anledning härav i sitt yttrande utgått från bestämmelserna i löpande ordning.
Då förslaget till lag om tjänstepensionsrörelse har utformats med gällande
försäkringsrörelselag som förebild, har verket funnit det lämpligt att i detta sammanhang lyfta fram frågeställningar som framkommit vid tillämpningen av den lagen. Verket föreslår att de frågor som eventuellt justeras i förslaget till lag om tjänstepensionsrörelse med anledning av Bolagsverkets yttrande, även beaktas för gällande försäkringsrörelselag. Nedan
2 (12)
följer verkets synpunkter på de författningsförslag och överväganden som gjorts av utredningen.
25 Författningsförslag
25.1 Förslag till lag (2012:000) om tjänstepensionsrörelse 1 kap. Inledande bestämmelser
4 § Bestämmelsen innehåller en felstavning av ordet tjänstepensionsförmåner.
2 kap. Tillstånd för tjänstepensionsföretag
10 § Omvandling av tillstånd att bedriva försäkringsrörelse
Av nu föreslagen bestämmelse framgår att Finansinspektionen ska meddela ett särskilt tillstånd för att ett försäkringsföretag ska kunna bedriva tjänstepensionsrörelse. Någon tid finns inte angiven inom vilken tillståndet ska anmälas för registrering. När det gäller andra fall av tillståndslämnande finns det oftast en tid inom vilken ett tillstånd ska anmälas för registrering, jfr 2 kap. 15 och 17 §§ försäkringsrörelselagen jämte 2 kap. 24 § första stycket p1 aktiebolagslagen (2005:551). Till tidsfristen är då kopplat en verkan av att anmälan inte görs inom den föreskrivna tiden. För omvandling av tillstånd saknas dock sådan tidsfrist för anmälan och verkan av att tidsfristen inte efterföljs. Motivet till att det i denna
bestämmelse inte finns någon angiven tid för anmälan av tillstånd och eventuell verkan bör enligt Bolagsverket klargöras i förarbetena i de fall lagtexten behålls med föreslagen
utformning.
Omregistrering
I och med att det kommer att finnas möjlighet för ett allmänt aktiebolag att söka tillstånd till att bedriva tjänstepensionsrörelse vill Bolagsverket även här ha ett förtydligande till varför det inte heller i denna bestämmelse finns någon angiven tid för anmälan om tillstånd och eventuell verkan om inte tidsfristen efterföljs vid omregistrering från ett aktiebolag till tjänstepensionsrörelse.
Ovan nämnda synpunkter gäller även för motsvarande bestämmelser i försäkringsrörelselagen.
15 § Ansökan om tillstånd
Enligt förslaget till 2 kap. 15 § första stycket lagen om tjänstepensionsrörelse får ett aktiebolag ansöka om tillstånd innan bolaget har registrerats i aktiebolagsregistret eller europabolagsregistret. Av andra stycket framgår att ett aktiebolag kan ansöka om tillstånd inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande. Ett aktiebolag som ansökt om tillstånd till tjänstepensionsrörelse innan registrering kommer aldrig att registreras i
aktiebolagsregistret. Bolagsverket menar därför att bestämmelsen vad avser – ansökan om tillstånd innan bolaget har registrerats i aktiebolagsregistret - är missvisande eftersom att registreringen av tjänstepensionsaktiebolaget kommer att ske direkt i försäkringsregistret.
Ovan nämnda synpunkt gäller även för motsvarande bestämmelse i försäkringsrörelselagen
3 (12)
3 kap. Verksamhet över gränserna
2 §
I bestämmelsens första mening hänvisas till första stycket. Det framgår dock inte av bestämmelserna vilken paragraf som avses med hänvisningen. Förtydligande bör därför införas.
6-9 §§
I 6-9 §§ hänvisas på ett flertal ställen till andra stycket. Det framgår dock inte av
bestämmelserna vilken paragraf som avses med hänvisningen. Förtydligande bör därför införas.
11 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för tjänstepensionsaktiebolag
13 §
Sista stycket på bestämmelsen torde vara en rubrik till efterföljande 14 §.
31 § (Fusion Överlåtande bolag)
Första meningen i bestämmelsen är inte fullständig och behöver kompletteras.
33 § Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen
Registrering
Av förslaget till 37 § fjärde stycket lagen om tjänstepensionsrörelse framgår att Bolagsverket ska registrera tillstånd till att verkställa en fusionsplan efter
Finansinspektionens underrättelse om att beslutet har vunnit laga kraft. Enligt 33 § fjärde stycket samma lag finns dock inte något krav på att Bolagsverket ska registrera beslut om tillstånd till att verkställa fusionsplanen efter sådan underrättelse från Finansinspektionen.
Med anledning av denna diskrepans menar Bolagsverket att det i 33 § bör klargöras om registrering får ske av tillståndet efter underrättelse från inspektionen eller om beslutet ska anmälas för registrering av bolaget. Upplysningsvis kan nämnas att Bolagsverket registrerar tillstånd till att verkställa fusionsplaner för försäkringsaktiebolag efter den underrättelse som anges i motsvarande bestämmelse i försäkringsrörelselagen.
Laga kraft
Som ovan nämnts registrerar verket tillstånd till att verkställa en fusionsplan efter underrättelse från Finansinspektionen. Sådan underrättelse erhålls i huvudsak i nära anslutning till beslutets dag. I enlighet med lydelsen ska underrättelse ske när beslutet har vunnit laga kraft. Verket utgår ifrån att frågan om laga kraft har prövats av inspektionen innan underrättelsen skickas. I några registreringsärenden har dock fråga tidigare
uppkommit om inspektionens beslut kan vinna laga kraft omedelbart, dvs. det ska ses som ett positivt beslut från inspektionen, och därmed då direkt bli registrerbart? Ett klargörande motivuttalande efterlyses på denna punkt.
4 (12)
Förslaget till lag om tjänstepensionsrörelse innehåller ingen uttrycklig bestämmelse om att ett beslut om tillstånd att verkställa en fusionsplan får överklagas. Av förslaget till 17 kap.
3 § lagen om tjänstepensionsrörelse framgår emellertid att andra beslut av Finansinspektionen i enskilda fall enligt denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Av 31 kap. 2 § aktiebolagslagen framgår vilka beslut av Bolagsverket som kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Överklagandereglerna i
aktiebolagslagen anses uttömmande reglera i vilka fall en registreringsmyndighets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (prop.1975:103 s. 562-563 samt prop.
2004/05:85 s. 900-901). Av detta följer att Bolagsverkets tillstånd att verkställa en fusionsplan inte kan överklagas.
Verket är medvetet om att ansökan om att få verkställa en fusionsplan hos
Finansinspektionen respektive Bolagsverket föregås av olikheter vad avser handläggningen, t.ex. kallelse på okända borgenärer och att det därför kan skilja sig åt vad gäller möjligheten till överklagande av ett beslut om tillstånd. Bolagsverket vill dock uppmärksamma på att en eventuell olikhet i överklagandemöjligheten kan komma att innebära att registrering av beslut om att verkställa fusionsplanen sker vid olika tillfällen beroende på företagstyp. Det bör mot bakgrund av skillnaden till aktiebolagslagen klargöras i vilken utsträckning ett beslut om tillstånd till att verkställa en fusionsplan enligt tjänstepensionsrörelselagen kan överklagas eller inte.
Ovan förda resonemang gäller även för ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar samt för objekten i försäkringsrörelselagen.
Delning
40 § Krav på tillstånd för överlåtelse av viss verksamhet
Ett tjänstepensionsaktiebolag får inte genom delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag som inte har ett sådant tillstånd.
En generell utgångspunkt vid delning av tillståndspliktiga företag är att delning endast kan ske till ett övertagande bolag som har motsvarande tillstånd som överlåtande bolag. I och med att en ny tjänstepensionsrörelselag införs kan tjänstepensionsförmåner komma att tillhandahållas av såväl ett tjänstepensionsaktiebolag som ett försäkringsaktiebolag.
Med anledning av formuleringen - bolag som inte har ett sådant tillstånd – uppkommer fråga om överlåtelse av förmånsbestånd kan ske till såväl ett försäkringsaktiebolag med tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som till ett tjänstepensionsaktiebolag. Det bör därför klargöras om bestämmelsen enbart tar sikte på ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva tjänstpensionsrörelse enligt lagen om tjänstepensionsrörelse.
Samma frågeställning uppstår vad gäller huruvida ett försäkringsaktiebolag via delning kan överlåta sina tjänstepensionsförmåner till ett tjänstepensionsaktiebolag.
5 (12)
Likvidation
45 § Tvångslikvidation på grund av Bolagsverkets beslut
Bolagsverket har vid tidpunkten för detta yttrande handlagt ett ärende om tvångslikvidation för ett försäkringsaktiebolag efter anmälan från Finansinspektionen. Mot bakgrund av detta ärende vill verket lyfta fram följande två frågeställningar.
Utfärdande av föreläggande
Av 11 kap. 1 § försäkringsrörelselagen och den nu föreslagna lagen om
tjänstepensionsrörelse framgår att föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet ska gälla om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller istället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
Mot bakgrund av ovan nämnda hänvisningar till aktiebolagslagen är verkets uppfattning att förfarandereglerna i 25 kap. 24 § aktiebolagslagen ska följas vid fråga om tvångslikvidation dels enligt bestämmelserna i 11 kap. 45 § försäkringsrörelselagen dels enligt den nu
föreslagna bestämmelsen i 11 kap. 45 § lagen om tjänstepensionsrörelse. Denna uppfattning har dock ifrågasatts varför ett tydliggörande bör ske i förarbetena.
Att en fråga om tvångslikvidation ska föregås av ett föreläggande om likvidation stöds av det uttalande som gjordes i prop. 2010/11:119 Domstolarnas handläggning av ärenden s 40 av vilket följande framgår.
”De ärenden om likvidation av sparbanker och medlemsbanker som flyttas över till Bolagsverket kommer, om inte några särskilda förfaranderegler skapas, att handläggas enligt förvaltningslagen (1986:223). För bankaktiebolag gäller bestämmelserna om handläggning av likvidationsärenden i aktiebolagslagen (2005:551), enligt vilka Bolagsverket ska förelägga bolaget, aktieägare och de borgenärer som vill yttra sig att komma in med skriftligt yttrande och Inrikes Tidningar. Motsvarande bestämmelser om Bolagsverkets handläggning av likvidationsärenden bör införas i sparbankslagen och lagen om medlemsbanker.".
Ovan nämnda proposition berörde bara handläggningen av frågan om likvidation vid återkallelse av tillstånd av bl. a. bank och skedde i samband med att frågan om likvidation överflyttades till Bolagsverket. Värt att notera är att det i 6 kap. 3 § sparbankslagen (1987:619) och i 9 kap. 6 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker infördes bestämmelser om föreläggande om likvidation. Jfr även hänvisningen i bestämmelsen i 12 kap. 75 § andra stycket försäkringsrörelselagen samt tidigare gällande bestämmelse i 14 kap. 4 §
försäkringsrörelselagen (1982:713). Bolagsverket uppfattning är dock att det måste anses rimligt tillika rättssäkert att det företag som kommer i fråga för likvidation ges tillfälle att yttra sig.
Ex officio
Enligt verkets uppfattning kan en fråga om tvångslikvidation gällande grunderna i förslaget till tjänstepensionsrörelselagen inte tas upp av Bolagsverket på eget initiativ. För dessa grunder krävs att en ansökan görs av t.ex. styrelseledamot eller att en anmälan från Finansinspektionen kommer in. Bolagsverkets inställning härvidlag har varit föremål för synpunkter vid tillämpningen av motsvarande bestämmelse i försäkringsrörelselagen, se 11 kap. 45 § försäkringsrörelselagen. Bolagsverket uppfattar emellertid bestämmelsen på så sätt att 11 kap. 45 § förslag till tjänstepensionsrörelselag endast ska ses som ett tillägg till 25
6 (12)
kap. 11 § aktiebolagslagen och sökandefrågan styrs således av vad som anges i
särbestämmelsen. Mot bakgrund av ovan och ärendets viktiga karaktär är det angeläget att frågan tydliggöras i förarbetena.
12 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för ömsesidiga tjänstepensionsbolag
24 § Tillämpliga bestämmelser om bolagets ledning
Verkställande direktör och minst halva antalet styrelseledamöter ska vara bosatt inom Europeiska samarbetsområdet (EES). Minst en av de personer som styrelsen har utsett att vara särskilda firmatecknare ska också vara bosatt inom EES. Hänvisningen i aktuell bestämmelse till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar innebär att Bolagsverket blir den myndighet som ska pröva frågan om dispens från bosättningskravet vad gäller
verkställande direktören, styrelsens sammansättning och kravet på firmatecknare. Enligt verkets mening bör det övervägas om inte denna uppgift ska tillfalla Finansinspektionen eftersom inspektionen har att ledningspröva dessa bolag.
Med anledning av att ovan nämnda bestämmelse är utformad i enlighet med 12 kap. 24 § försäkringsrörelselagen bör det övervägas om inte den bestämmelsen också ska justeras i enlighet med synpunkterna ovan.
88 §
Firman för ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska innehålla orden ömsesidig och tjänstepension. Sådan konstruktion av bestämmelsen lämnar enligt Bolagsverkets mening utrymme för att utelämna ordet bolag. Om ordet bolag ska vara ett krav i firman bör bestämmelsen justeras. Motsvarande justering bör i så fall även göras för ömsesidiga försäkringsbolag, jfr 12 kap. 88 § försäkringsrörelselagen.
13 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för tjänstepensionsföreningar
Allmänt om föreningens ledning
Verkställande direktör och minst halva antalet styrelseledamöter ska vara bosatt inom Europeiska samarbetsområdet (EES). Minst en av de personer som styrelsen har utsett att vara särskilda firmatecknare ska också vara bosatt inom EES. Hänvisningen i 13 kap. 2 § förslag till tjänstepensionsrörelselagen till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar innebär att Bolagsverket blir den myndighet som ska pröva frågan om dispens från
bosättningskravet vad gäller verkställande direktören, styrelsens sammansättning och kravet på firmatecknare. Enligt verkets mening bör det övervägas om inte denna uppgift ska tillfalla Finansinspektionen eftersom inspektionen har att ledningspröva dessa föreningar.
Med anledning av att ovan nämnda bestämmelse är utformad i enlighet med 13 kap. 2 § försäkringsrörelselagen bör det övervägas om inte den bestämmelsen också ska justeras i enlighet med synpunkten ovan.
27 § Tvångslikvidation
Jämför frågeställningarna rörande tjänstepensionsaktiebolag, 11 kap. 45 § förslaget till lag om tjänstepensionsrörelse.
7 (12)
14 kap. Tillsyn
1 § Registreringsmyndighet
Bestämmelsens tredje mening bör även innehålla en hänvisning till försäkringsrörelselagen (2010:2043).
16 kap. Ingripanden
7 och 11 §§ Förbud eller begränsning i rätten att förfoga över tillgångar
Finansinspektionen kan återkalla ett tjänstepensionsföretags tillstånd att bedriva tjänstepensionsrörelse och i samband därmed besluta att försäkringsverksamhetens ska drivas under förvaltning i samråd med inspektionen. Sådan situation innebär att
inspektionen anses ta över driften av verksamheten. Fråga har uppstått kring i vilken mån ett övertagande av driften innebär en inskränkning i bolagsstämmans eller föreningsstämmans beslutanderätt. För det fall ett övertagande av driften innebär att vissa beslut, såsom t.ex.
överlåtelse av förmånsbestånd, inte kan fattas av stämman bör avsikten med bestämmelsen tydliggöras. Frågeställningarna är av vikt för Bolagsverkets bedömning av vilka åtgärder
som kan anmälas för registrering och av vem, i de fall inspektionen handhar driften.
25.21 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag 6 § tredje stycket
I det nya angivna stycket bör uppmärksammas att det SFS-nummer som angivits torde vara felaktigt.
9 b §
Bolagsverket ställer sig frågande till vad som händer med nuvarande 9 b §. Ska den bestämmelsen nu betecknas 9 c §?
25.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling En anknuten försäkringsförmedlare ska anmälas för registrering hos Bolagsverket av det försäkringsföretag som förmedlaren ingått avtal med. För de anknutna
försäkringsförmedlarna är det försäkringsföretaget som förmedlaren ingått avtal med som ansvarar för att förmedlaren uppfyller de krav som ställs för att få agera som förmedlare.
Det är också försäkringsföretaget som ansvarar för att uppdatera de uppgifter som anmälts till Bolagsverket ifråga om t.ex. vilka slag av försäkring eller försäkringsklasser som
förmedlingen avser, se prop. 2004/05:133 Försäkringsförmedling s 60 f.
Trots de krav på kontroll som åligger försäkringsföretaget förekommer det att den anmälde förmedlaren redan är registrerad som anknuten försäkringsförmedlare till annan
försäkringsgivare för samma klass. Informationen som då lämnas från anmälande
försäkringsföretag är t.ex. att förmedlingen kommer att avse olika produkter inom klassen.
Fråga har därför uppkommit om olika produkter i samma klass kan bedömas som icke konkurrerande. I och med att möjligheten nu införs att vara anknuten
försäkringsförmedlare till ett tjänstepensionsföretag tror verket att denna frågeställning kan komma att bli mer aktuell vilket gör att frågan bör belysas.
8 (12)
25.25 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ 20 § andra stycket
I bestämmelsen bör även en hänvisning till den föreslagna bestämmelsen 12 b § andra stycket införas.
25.28 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen 1 kap. Inledande bestämmelser
2 §
I 1 kap 2 § föreslås att försäkringsrörelselagen inte ska gälla för bl.a.
- organisationer som endast tillhandahåller ersättning vid dödsfall om ersättningen är begränsad till en genomsnittlig begravningskostnad,
- lokala skadeförsäkringsbolag som endast meddelar försäkring enligt 2 kap. 13 § första stycket klass 18 (assistans) i form av naturaförmåner och vilkas årliga premieinkomst inte överstiger ett belopp som motsvarar 200 000 euro, eller
- de företag som bedriver verksamhet av mindre omfattning enligt 12 kap. 2 § och som har en premieinkomst som understiger en halv miljon kronor per år under de senaste tre åren.
Möjligheten att undanta vissa organisationer, lokal skadeförsäkringsbolag och mikroföretag från försäkringsrörelselagens bestämmelse har belyst av utredningen i kapitel 6.2.1 och 6.3.
Bolagsverket har inget att erinra mot förslaget att vissa objekt helt undantas från tillämpningsområdet för försäkringsrörelselagen. Det är dock viktigt – utifrån
bestämmelsens utformning – att frågan om vilken omfattning undantaget har, besvaras tydligt. Är avsikten att hela regelverket ska undantas från tillämplighet eller är det bara frågor kring reglering och tillsyn, jfr utredningens uttalanden s 50. Såsom bestämmelsen är utformad menar verket dock att den enbart kan uppfattas som att ovan nämnda objekt inte i något avseende kommer att följa försäkringsrörelselagen.
Bestämmelsen väcker också – ur associationsrättsliga aspekter – ett antal andra frågor som behöver besvaras. Nedan följer några av de frågor som verket anser måste klargöras.
I. Vilken lagstiftning ska tillämpas för lokala skadeförsäkringsbolag och mikroförsäkringsföretag (1 kap. 2 § p 3 och 4)
Genom utredningens förslag kan vissa ömsesidiga försäkringsbolag komma att omfattas av undantaget från försäkringsrörelselagen. Ömsesidiga försäkringsbolag är särskilda
försäkringsrättsliga associationer som till skillnad från försäkringsaktiebolagen kan sägas vara beroende av ett försäkringstillstånd för sin existens, se utredningen s 501. Med anledning härav uppstår fråga om vilken associationsform, tillika lagstiftning, som dessa undantagna ömsesidiga försäkringsbolag kommer att tillhöra när de inte längre har erforderligt tillstånd att driva försäkringsrörelse och därmed inte längre styrs av försäkringsrörelselagen.
II. Vilken lagstiftning ska tillämpas för understödsföreningar (1 kap. 2 § p 2)
Det framgår av utredningen att detta undantag träffar ett tjugotal begravningskassor, tillika understödsföreningar. Lagen om understödsföreningar är emellertid upphävd och kan
9 (12)
enligt verkets uppfattning inte tillämpas efter den 1 januari 2016. Det krävs därför stadganden kring om och vilken lagstiftning som de understödsföreningar som efter 2015 väljer att fortsätta driva sin verksamhet ska följa.
III. Vad gäller för nybildade företag?
Är avsikten att undantagen i försäkringsrörelselagen ska kunna tillämpas av nybildade företag?
IV. Hur påverkas försäkringsregistret?
I utredningens förslag till 17 kap. 1 § lag om ändring i försäkringsrörelselagen, anges att Bolagsverket är registreringsmyndighet för försäkringsföretag. I definitionen av
försäkringsföretag i förslaget till 1 kap. 6 § lag om ändring i försäkringsrörelselagen ingår inte de undantagna objekten. En konsekvens härav torde vara att de från
försäkringsrörelselagen undantagna objekten inte längre ska vara registrerade i
försäkringsregistret. Med anledning av detta uppstår fråga på vilken grund dessa objekt ska avföras ur försäkringsregistret.
Om tanken är att företaget ska avföras ur registret genom omregistrering kan det noteras att sådant förfarande endast är möjligt för företag som i grunden är en och samma
associationsform. Eftersom ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar är särskilda föreningsrättsliga associationer torde omregistrering inte vara möjlig.
Om tanken istället är att Finansinspektionen ska återkalla tillståndet att driva
försäkringsrörelse vill Bolagsverket uppmärksamma på att frågan om tvångslikvidation kan komma att aktualiseras t.ex. enligt 14 kap. 74 § p 3 förslag till lag om ändringar i
försäkringsrörelselagen (jfr 12 kap. 74 § p 3 i nuvarande försäkringsrörelselag), vilket i sin tur leder till att objektet upplöses.
För det fall de objekt som är undantagna från försäkringsrörelselagen ska kvarstå i försäkringsregistret krävs reglering kring hur dessa ska kunna skiljas ut från de objekt i registret som står under tillsyn. Bolagsverket ser dock stora tekniska svårigheter med en sådan lösning då försäkringsregistret är uppbyggt utifrån gällande försäkringsrörelselag och försäkringsförordning och de krav på registrering av uppgifter som där ställs.
15 § Specialföretag
Av förslaget framgår att ett företag kan få tillstånd att bedriva verksamhet som specialföretag här i Sverige. Av 2 kap. 11 § förslag till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen framgår vilken verksamhet som krävs för att kunna erhålla sådant tillstånd. Det är av registreringstekniska skäl viktigt för Bolagsverket att det tydliggörs vilka associationsformer som kan bli aktuella för sådant tillstånd samt om det kommer införas krav på registrering i försäkringsregistret för dessa företag.
11 kap. Överlåtelse av försäkringsbestånd
1 §
Av bestämmelsen framgår att ett försäkringsföretag får överlåta sitt försäkringsbestånd till bland annat ett tjänstepensionsföretag. Som bestämmelsen är formulerad framgår inte med tillräcklig tydlighet att det endast bör röra sig om den delen av verksamheten som avser
10 (12)
tjänstepensionsförmåner. Bestämmelsen skulle kunna förtydligas genom att det i andra stycket införs uppgift om att en överlåtelse av försäkringsbestånd till ett tjänstepensionsföretag får endast avse tjänstepensionsförmåner.
Enligt 10 kap. 1 § p 2 förslag till lag om tjänstepensionsrörelse kan ett förmånsbestånd överlåtas till ett utländskt tjänstepensionsinstitut. I den föreslagna ändringen i 11 kap. 1 § försäkringsrörelselagen har inte motsvarande möjlighet införts. En förklaring till denna skillnad bör för tydlighetens skull lämnas i förarbetena.
12 kap. Mindre försäkringsföretag
Krav på revisorer
I prop. 2009/10:246, En ny försäkringsrörelselag, anges att oavsett försäkringsaktiebolagets storlek ska minst en av bolagsstämman utsedd revisor vara auktoriserad revisor eller
godkänd revisor som avlagt revisorsexamen samt att ett strängare revisorskrav på försäkringsområdet är motiverat med hänsyn till konsumentskyddet. I författnings- kommentaren till 11 kap 12 § försäkringsrörelselagen anges att utformningen av de gränsvärden som i aktiebolagslagen begränsar valfriheten att ha revisor eller inte,
tillsammans med de krav som ställs på försäkringsföretag (bl. a. krav på buffertkapital) gör att huvudregeln i 9 kap. 1 § ABL - att aktiebolag ska revisor – kommer att gälla i
försäkringsföretag. Någon särregel i förhållande till den i prop. 2009/10:204, En frivillig revision, föreslagna ordningen ansågs därför inte nödvändig.
För det fall ett mindre försäkringsaktiebolag kommer att kunna falla under gränsvärdena i aktiebolagslagen behöver inte, med hänsyn till avsaknad av särbestämmelse kring revisor, revisor utses för sådana bolag. Bolagsverket ställer sig frågande till om detta ska vara möjligt eller om särbestämmelse om krav på revisor behöver införas. I detta sammanhang bör beaktas att krav på att utses minst en revisor finns för såväl ett ömsesidigt
försäkringsbolag, 12 kap. 43 §, som en försäkringsförening, 13 kap. 18 § nuvarande
försäkringsrörelselag. Enligt dessa bestämmelser ska minst en av de revisorer som utses av stämman vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen.
Övergångsbestämmelser p 2
Det bör övervägas om även denna punkt kräver ett tidigare ikraftträdande än den 1 januari 2014, se vad som gäller för punkten 3.
25.29 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:2044) om införande av försäkringsrörelselagen
7 § Understödsförenings ansökan om tillstånd och verksamhet
Den idag gällande 7 § i införandelagen omfattar fyra andra stycken vilka inte framgår av förslaget till ny lydelse av 7 §. Verket har dock utgått ifrån att andra till femte stycket alltjämt kommer att vara gällande och ser för tydlighetens skull att bestämmelsen i sin helhet redovisas i förslaget.
11 (12)
Under ovan nämnda förutsättning behöver korrigering ske i 7 § 2 st ovan nämnda lag vad gäller tiden för ansökan om tillstånd. Enligt verkets uppfattning bör tiden för ansökan ändras till utgången av år 2015 för att harmonisera med förslaget till ändring i första stycket. Verket har i nedan förda resonemang utgått från en sådan justering.
Av aktuellt förslag till bestämmelse framgår att en understödsförening som inte ansökt om tillstånd till försäkringsrörelse eller tjänstepensionsrörelse ska likvideras. Föreslagen
bestämmelse ger tillsynes inte utrymme till en fortsatt verksamhet för dessa föreningar efter år 2015.
Om en understödsförening enligt undantagen i försäkringsrörelselagen kan fortsätta verksamheten efter år 2015, antingen som organisation som tillhandahåller ersättning vid dödsfall om ersättningen är begränsad till en genomsnittlig begravningskostnad eller som mikroföretag, så bör detta regleras närmare i aktuell bestämmelse. Verkets synpunkt hör samman med vad som ovan anförts avseende i vilken företagsform de före detta
understödsföreningarna ska bedriva sin verksamhet.
Påverkan av ny lag om ekonomiska föreningar
En ny lag om ekonomiska föreningar har enligt betänkandet, En ny lag om ekonomiska föreningar SOU 2010:90, föreslagits träda i kraft den 1 januari 2013, dvs. före den nu föreslagna lagen om tjänstepensionsrörelse. Bolagsverket vill med anledning härav fästa uppmärksamhet på att lagen om tjänstepensionsrörelse, vid sitt ikraftträdande, måste vara anpassad till den nya lagen om ekonomiska föreningar vad gäller olika hänvisningar om detta ikraftträdandedatum kommer att kvarstå. Motsvarande gäller för de hänvisningar till lagen om ekonomiska föreningar som anges i försäkringsrörelselagen.
Vidare innebär förslaget till ny lag om ekonomisk förening att ärende om t.ex. utseende av minoritetsrevisor och kallelse till föreningsstämma, i vissa särskilda fall, ska överföras från länsstyrelserna till Bolagsverket. Bolagsverket vill i detta sammanhang lyfta frågan om denna uppgift i så fall ska tillfalla Bolagsverket även när det gäller tjänstepensionsföretag och försäkringsföretag.
Övrigt
Som utredningens förslag nu ligger påverkar det Bolagverket på en rad sätt. De
kostnadsuppskattningar som finns redovisade i utredningen synes inte beakta kostnaderna för verket. Särskilt resursåtgången, och därmed kostnaderna, för att införa nya regler med allt vad det medför i frågan om utveckling och modifiering av befintliga datasystem samt för utbildning av personalen, och framtagande och publicering av ny information verkar, så långt som nu kan bedömas, bli relativt omfattande.
Betänkandet tar inte upp de ekonomiska konsekvenserna förslaget får för Bolagsverkets del. I och med att Bolagsverket är en i princip helt avgiftsfinansierad myndighet är det av stor vikt att kostnadstäckning erhålls för det utvecklingsarbete som utredningens förslag kommer att innebära för verket. Verket kan redan nu, vid en preliminär beräkning, uppskatta utvecklingskostnaderna till 2-3 miljoner kronor. Då det rör sig om relativt få antal registreringsärenden för de nu aktuella objekten är det inte rimligt att anta att
utvecklingskostnaden kan komma att täckas av framtida registreringsavgifter varför annan lösning krävs.
12 (12)
Vidare hoppas Bolagsverket kunna få samverka med departementet i de frågor som särskilt berör verket. Det gäller bl.a. frågor om vad som ska gälla för de företag som inte längre kommer att omfattas av försäkringsrörelselagen. Bolagsverket har för närvarande ett pågående arbete med överföring av datasystem från en teknisk miljö till en annan,
migrering, som är mycket omfattande. Detta arbete ianspråktar en stor del av Bolagsverkets resurser för IT-utveckling. För att säkerställa att migreringsarbetet kan göras så fritt från störning som möjligt, är det önskvärt att verket allt eftersom får kännedom om eventuella förslag som kan komma att påverka innehållet i försäkringsregistret. Detta gäller också för det kommande arbetet med förordningstexter.
Mot bakgrund av att det troligen är fråga om omfattande systemändringar som måste genomföras med anledning av förslagen och då verket för närvarande har ett pågående arbete med migrering önskar verket att ikraftträdandetidpunkten för den nya lagen om tjänstepensionsrörelse samt dess följdändringar läggs tidigast den 1 juli 2013.
Avslutningsvis tycker Bolagsverket sig finna anledning att i sammanhanget påtala att det varit önskvärt att verket såsom tilltänkt registreringsmyndighet via underhandskontakt eller liknande blivit informerad om utredningen och dess fortlöpande arbete. Så har inte varit fallet.
Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Annika Bränström. Föredragande var bolagsjuristerna Christina Edlund Nilsson och Eva Josefsson. I den slutliga handläggningen har deltagit chefsjuristen Per Nordström, avdelningsjuristen Jörgen Schéle samt
enhetschefen Helene Thorgren.
Annika Bränström
Christina Edlund Nilsson
Eva Josefsson
