Arbetsplan för Aspuddens skolas FRITIDSHEM 17/18

Arbetsplan för

Aspuddens skolas FRITIDSHEM

17/18

Reviderad och framarbetad utifrån det nya kapitlet ”fritidshemmet”

i Lgr11 2016.

2

SYFTE

Utdrag från Lgr11 kap 4 (2016)

Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ.

Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

 Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,

 Ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktiviteter och vila,

 Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,

 Kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften,

 Skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,

 Utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt

 Röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsan och välbefinnandet.

CENTRALT INNEHÅLL

Vi har valt följande arbetssätt/aktiviteter:

Språk och kommunikation

 Samlingar i olika former, (klass och fritidsråd).

 Samtalar, lyssnar under lunchen vid bordet, på promenaden, på rasterna. Spontana och

”styrda” samtal. Samtala, lyssna i mindre grupper och under olika aktiviteter. Vi tränar på att lyssna och bli lyssnad på samt att våga framföra sina egna åsikter och kunna argumentera för dem.

 Tillgång till böcker, högläsning m diskussion runt texten.

 Tematiskt arbete i olika former.

 Digitala verktyg, Ipad, smartboard, Dataspelsklubb (säkerhet på nätet), programmering, Instagram.

 EQ materialet, livskunskap, Charlie mm konflikthantering med vuxenstöd, efter reflektion, sammarbetsövningar, kompisprat värderingsövningar.

 Säker och ansvarsfull kommunikation!! Varifrån kommer ryktet? Vad säger jag? Hur kan det uppfattas och påverka mig själv och andra?

Skapande och estetiska uttrycksformer

 Genom bild, lek, dans och drama.

 Vi ger dem förutsättningar och inspirerar.

 Teman, grupper obligatoriska/fritt valda.

3

 Kashering, skrotverkstad, lägga fram olika material (lera, tyg, garn, färg mm) för fritt skapande.

 Fånga upp barnens idéer och intressen.

 Uppträdanden/föreställningar, charader, rollekar, dans i olika former, dramatisera sagor.

 Styrda grupper att våga prova nytt.

 Fritt och styrt skapande.

 Samtala om det vi gör. Vad har vi lärt oss? Synliggör lärandet med bland annat pratbubblor.

 Tolka och samtala om olika estetiska uttryck som t.ex. kända konstverk, film, teater och litteratur.

 Museum, skapande skola.

Natur och samhälle

 Utflykter i närområdet. Ta med forskningsmaterial på utflykter.

 Trafiktema, Nobel.

 Gammalt och nytt, nu och då.

 Bygga av naturen, kojor, sandlåda, snöskulpturer.

 Bygga och konstruera med lego, kapplastavar och plus plus mm.

 Allemansrätten, teman, värna om naturen och djuren. Studera årstider, naturruta.

 Hur vi kan bidra till en hållbar utveckling: matsvinn, begränsad pappersförbrukning, val av material, städdag (sopsortering), återvinning (skapa med skräp/skrot).

 Kulturliv (vad finns i vår närhet så som bibliotek, föreningsliv, parklekar mm).

 Dokumentation med hjälp av foto, film och datorer.

 Utematematik- tärningar och siffror, räkna poäng, matteklubben, handla, leka affär, baka, väga, mäta, och läsa recept.

 Inspirera till olika yrkeslekar/rollspel. T.ex. Spa, doktor, skola, familj mm.

 Lära ut demokratiska processer, klass och fritidsråd, välja grupp efter intresse, turordning, solidaritetsvecka, vänskapsvecka.

 Barnens egna lekregler och koder. Vad har de för nytta och betydelse? Demokrati och att komma överens.

 Barnkonventionen genom att prata, dramatisera och skapa. En dag mot rasism.

 Pratar/belyser olikheter i våra kulturer.

 Etnicitet, könsroller och kroppsideal. Vi pratar och uppmärksammar det i de vardagliga samtalen som t.ex. vad är tjej och killekar/färger/kläder mm?

 Föräldrafika där föräldrar och elever tar med sig fika från olika kulturer i världen.

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistels

 Skapa förutsättningar, tid, material och utrymme för olika typer av lekar och att alla ska prova

 på! Vi provar på olika sporter och idrotter under fria och tävlingsformer.

 Fasta rast-aktiviteter, lekar, dans, bollfridag mm.

 Pulka, skridskor, multi, idrott-salen, pingis, hinderbanor, olika lopp mm.

 Tema kroppen och diskussioner kring hur kost/sömn/ fysiskaktivitet/vila påverkar vårt mående.

 Att ge utrymme för lek! Och att respektera leken, att inte avbryta i onödan

 Utevistelse under alla årstider.

4

ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER UTIFRÅN LGR11 NORMER OCH VÄRDEN

Vi har valt följande arbetssätt/aktiviteter:

Vi på Aspuddens skolas fritidshem eftersträvar att alla elever ska känna sig trygga, att inga elever ska utsättas för kränkandebehandling, trakasserier eller mobbning.

 Vi arbetar fram de regler vi har tillsammans med eleverna och arbetar efter dem.

 Vi lär eleverna demokratiska arbetsformer, där eleverna själva är med och planerar och genomför aktiviteter.

 Eleverna får lära sig att visa hänsyn genom att ta ansvar för sina egna saker och handlingar, och respektera andras ägodelar och tar ansvar för skolans miljö och ägodelar.

 Likabehandlingsplan, Antimobbingteam och Konflikthantering/Medling.

 På fritids arbetar vi aktivt med att ge eleverna verktyg för att fungera i sociala sammanhang.

Detta gör vi genom att lära eleverna att ta ansvar över sig själva t.ex. i konflikthantering och upprätthållande av regler och rutiner.

 Medvetet bryta könsrollsmönster genom att styra upp och ge eleven möjlighet att pröva på olika aktiviteter och ge utrymme för elevers intresse. Det finns en likabehandlingsplan som vi arbetar efter.

KUNSKAPER

 De skall känna glädje över att studera, upptäcka och lära sig nya saker samt känna sig delaktiga och stolta över sin skola och sitt fritidshem.

 Att alla elever får pröva på olika material och tekniker till skapande.

 Att alla vågar pröva och få chansen att känna sig nöjda. Och locka fram det kreativa hos varje barn

 Vi vill att alla elever skall få uppleva glädjen av sång och musik. Eleverna skall någon gång få uppleva att på något sätt få uppträda inför publik.

 Vi vill att barnen lär sig uppskatta att vistas i naturen, att de känner respekt för djur och växtliv och lär sig vad allemansrätten innebär.

 Det skall kännas lustfyllt med traditioner. De främjar gemenskapen och sammanhållningen mellan elever, personal och föräldrar.

ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE

Vi på Aspuddens skolas fritidshem eftersträvar att alla elever ska våga och uttrycka sina viljor och tankar, lyssna och ta del av andras synpunkter och ges möjlighet att arbeta i mindre grupper.

 Klassråd/fritidsråd, då vi tränar mötesteknik, ex röstning, majoritetsbeslut etc.

 Samlingarna på fritids är ett forum där vi diskuterar och arbetar fram regler och rutiner tillsammans. Eleverna har möjlighet att påverka vilka aktiviteter vi ska ha på fritids. Vi uppmuntrar elevernas spontana idéer t.ex. turneringar, uppträdanden och utflykter mm.

 Det vardagliga samtalet/mötet där vi lyssnar och tar till vara på elevens synpunkter, tankar och idéer.

5

 Enkäter, elevintervjuer och utvecklingssamtal.

 Eleverna själva kommer med önskemål på olika gruppaktiviteter som ska finnas och som de sedan får välja fritt mellan.

 Årskurs 3 har utskolning. De får ta eget ansvar ex lek utanför skolgräns, hålla reda på tider olika aktiviteter och göra sitt eget mellanmål.

 Elevernas sociala mål och vänskapssolen.

SKOLA OCH HEM SAMT ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN

Vi på Aspuddens skolas fritidshem eftersträvar att underlätta övergångar för eleven mellan de olika verksamheterna och skapa kontinuitet och sammanhang och ”Se hela eleven hela dagen”.

Samarbete med Förskolan

 På informationsmötet i januari för föräldrar för sökande/blivande förskoleklasselever, deltar fritidspersonal som arbetar med årskurs två och presenterar skolans fritidshem

 Förskoleeleverna hälsar på i förskoleklassen i mindre grupper under våren, april-maj tillsammans med vårdnadshavare. Eleverna får träffa sina blivande lärare/pedagoger samt sina nya kamrater.

 Personal i förskoleklass och förskolan i området har möte i början av året, årsplan finns.

 Överlämnande samtal sker mellan förskolelärare, vårdnadshavare och mottagande pedagog i förskoleklassen.

Samarbete med Förskoleklass

 Överlämnande samtal om eleverna sker mellan pedagoger i förskoleklass och blivande pedagoger i år 1 under vårterminen.

 Pedagogerna i åk 3 har förskoleklasserna när deras lärare och pedagoger har möten två gånger i veckan under hela läsåret.

 Eleverna i åk 3 är rastvärdar en gång/vecka hos förskolekassena

 Under vårterminen inskolas förskoleklasserna på fritidshemmet vid några tillfällen. (Inför kommande termin). T.ex. Förskoleklassbarnen är på sitt blivande fritidshem en eftermiddag under senvåren då föräldrar kan hämta och får möjlighet se sitt barns nya fritidshemslokaler och träffa fritidspersonalen.

Samarbete och samverkan med skolan

 På våra gemensamma arbetslagsmöten tillsammans med lärarna planerar vi upp bl.a.

gemensamma regler och rutiner, läsgrupper, friluftsdagar, utflykter, temaarbeten, simskola mm.

 Resurs och stöd under skoltid

 Konflikthantering/medling.

 Klass och fritidsråd.

 Föräldrarkontakt/klasskontakt

 Personal som har åk3 samverkar med förskoleklass.

 Resurs för elever med särskilda behov.

 Utvecklingssamtal och föräldramöten tillsammans med skolan.

6 Samarbete med Mellanstadieverksamheten Hövdingagården

 Under våren presenterar Hövdinga- gården sin verksamhet för årskurs tre.

 En eftermiddag i maj inskolas/besöker barnen tillsammans med sin fritidspersonal Hövdingagården.

Samarbete med kultur och föreningsliv.

 Föreningar lämnar intresseanmälan i fack på fritidshemmet, där föräldrar kan läsa och föreslå sitt barn efter intresse.

 Vi tar inte emot föreningar för att göra reklam för sin verksamhet då föräldrar inte ska behöva känna sig tvingade till den kostnad som finns i samband med erbjudandet.

SKOLA/FRITIDSHEM OCH HEM.

Vi på Aspuddens skolas fritidshem eftersträvar ett nära, förtroendefullt och kontinuerligt samarbete med hemmet.

 Tydliga verksamhetsdokument som sociala tårtor och pedagogiska planeringar.

 Informera och föra en dialog med elevens vårdnadshavare om hur aktiviteterna i fritidshemmet leder fram till syftet och målen med fritidshemmets verksamhet.

 Telefonkontakt med hemmet under dagen om något speciellt har hänt.

 Vardaglig tamburkontakt/ det goda samtalet vid lämning och hämtning.

 Föräldrar är alltid välkomna att vara med i ordinarie verksamheten efter samråd med personal.

 Månadsbrev till vårdnadshavarna samt information på skolwebben.

 Minst ett utvecklingssamtal tillsammans med lärare och fritidspedagog/år.

 Föräldramöten.

 Drop in fika, Café och Gårdsfester mm.

SÄRSKILT STÖD

Vi på Aspuddens skolas fritidshem eftersträvar att tillsammans med vårdnadshavare ge stöd och förutsättningar för elev i behov av särskilt stöd.

 För elev med behov av särskilt stöd upprättas en individuell handlingsplan/åtgärdsprogram tillsammans med skola, fritids och föräldrar.

 Som utgångspunkt ses alltid till elevens positiva sidor och dess resurser. Dessa elever ska ges de stöd, träning och stimulans de behöver för att utveckla sina möjligheter på bästa sätt.

 All personal som är kring eleven får information om eleven. Handlingsplan/åtgärdsprogram följs upp och utvärderas varje termin. I vissa fall tar vi hjälp av vår elevhälsa.

 På våra utvecklingssamtal som vi har med alla elever, sätter vi upp mål tillsammans och vad de behöver för hjälp för att de ska kunna uppnå sina mål.

7

VÅRT SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

Personalutveckling Medarbetarinflytande:

 Medarbetarsamtal.

 Lönesamtal.

 Fortbildning

 Coachning

Planeringsrutiner:

 En gång/vecka har vi kategorimöte med hela fritids kl. 9:00 -10:30 där vi varvar med APT, alla tillsammans, arbetsgrupper, arbetslagsvis.

 En gång/vecka har vi även avdelningsplanering ca 40 min.

 Tavelmöte 15 min/vecka lärare och fritids tillsammans.

 Samplanering, EHT, klasskontaktplanering, parkerade frågor 45min/vecka. (Lärare och fritids)

 Egen planering ca 2tim/vecka utefter storlek på tjänstgöring och ansvar.

Hur mäter vi kvaliteten:

 Vi utvärderar kontinuerligt våra aktiviteter som ger underlag för förändringar och utveckling av verksamheten. Det sker på kategorimöten, al-möten, fritidsplaneringar, studiedagar och tillsammans med eleverna.

 På våra olika mötesforum tittar vi på de metoder vi använt oss av för att uppnå våra mål.

 I vårt arbete med eleverna använder vi oss av varierade arbetssätt där vi hela tiden anpassar oss efter elevens behov.

 Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla vår verksamhet!