• No results found

Nätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nätverkssjukvård i Framtidens Hälso- och sjukvård

Nätverket Uppdrag Hälsa 3 december 2015

Gunilla Benner-Forsberg

2015-09-07

(2)

Sidan 2

Länets befolkning är friskare och har ett större förtroende för hälso- och sjukvården. Patientens vårdbehov tillgodoses i en sammanhållen vårdkedja.

Den informerade patienten orienterar sig enkelt i en lättillgänglig vård som erbjuder goda valmöjligheter på lika villkor. Patienten har tillgång till öppen

och säker information om sin vård och hälsa.

Målinriktade vårdgivare levererar en hälsofrämjande sjukvård med hög effektivitet och patientsäkerhet i fokus. Med beaktande av patientens integritet utförs

all offentligt finansierad vård i en sammanhållen struktur för e-hälsa.

Hög tillgänglighet

Vård i rätt tid

God kvalitet och delaktighet säker vård till rätt patient på rätt plats

Hög effektivitet säker vård i rätt tid, till rätt patient, på rätt

ställe till rätt kostnad

Förbättrad tillgänglighet och

kvalitet i hälso- och sjukvården

i rätt tidVård Säker

vård Hög

effektivitet Högt förtroende för vården

Målbild FHS 2025

(3)

Arbetet med FHS är i en genomförandefas

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Målsättning Planering Konkretisering Genomförande

 Pekade ut inriktningen för de förändringar som behöver genomföras.

 Vårdutbudskartan för sjukvården redovisades

 Beslut om en tioårig investeringsplan.

 Ökad konkretisering och grad av tydlighet i planerna för genomförandet av FHS, NKS

verksamhetsinnehåll

 Ökat fokus på förändringsledning och

genomförande

 Konkretisering av NKS och akutsjukhusens vårdutbud

 Genomförandet

 Ytterligare konkretisering och löpande genomförande

 Utformning av Tredje steget beror på

utformning av budgetprocessen under

valåret 2014

 Inriktningen för framtidens hälso-

och sjukvård

 Fastställda målbilder för 2015

och 2025

Programkontoret FHSSidan 30

(4)

8. Styrning och uppföljning

- Styra och följa förvaltningens genomförande av FHS

- IT styrning - Utveckling av miljömål,

Delområden

1. Beställarstyrning (strukturförändring)

- Akut omhändertagande - Barn & funktions-

nedsättning - Kroniskt sjuka

- Sköra äldre - Omställningsavtal

- 2. Hälso- och sjuk- vårdens investeringar och

lokaler

- Planering och byggnation - Hantering och samverkan

hyresgäster

3. Framtidens nätverkssjukvård

Nätverkssjukvårdens utveckling - Kommunsamverkan - Patientens delaktighet - Utveckla vårdområden

- Patientsäkerhet

- 4. Utv. av ersättningsmodeller och uppföljning på systemnivå

- Uppföljning på systemnivå - Ersättningssystem som stödjer

nätverkssjukvård

5. Strategisk IT och E-hälsa

- Patientens/inv. e-Hälsotjänster - Vårdgivartjänster

- Infrastruktur IT

- 6. FoU(U)

- FoU frågorna i nätverkssjukvården - Kunskapsstöd till och kunskaps-

styrning av vården

7. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso-

och sjukvård

Våra genomförandeområden (GO)

(5)

Genomförandeplanen består av genomförandeområden (GO)

1. Genomförandeområdena är ett sätt för HSF att fokusera på och följa upp sina leveranser i framtidens hälso- och sjukvård 2. GO är ett sätt att arbeta – processorienterat och tillsammans 3. Förvaltningen har 8 genomförandeområden som går tvärs

över avdelningar och enheter

4. GO följer HSF:s styr- och ledningsprocess

5 Arbetsmaterial – endast för diskussion

Vad och varför GO?

1

2 3

4

(6)

1. Fastställande av ett övergripande koncept avseende vårdinnehåll för respektive mindre sjukhus samt investeringsplan av samtliga sjukhus

2. Klargörande av konsekvenser vid en senareläggning av driftstart av förlossningsvården vid S:t Göran

3. Detaljplanering och hantering för avtalsmässiga konsekvenser av cancerplanens genomförandeplan, förändringar inom barnsjukvården och det akuta omhändertagandet

4. Utveckling av uppdrag och avtal för närakuterna så att de avlastar akutsjukhusens akutmottagningar på ett bättre sätt

5. Inled omstyrning av ambulanser från Solna till övriga akutsjukhus. Ett första led påbörjas 2015 med styrning mot S:t Görans sjukhus

6. Säkerställ med vårdavtal och uppdrag att

Framtidsplanens strukturförändringar 20-20-20-300 är genomförd till 2016 samt fortsättning åren

därefter(tidigare punkt 8)

7. Utveckla arbetssätt och styrformer för att snabbt kunna vidta åtgärder för att komma till rätta med störningar i vården under omställningsperioden (tidigare punkt 9) 8. Värdera om kapacitet vid Norrtälje och Södertälje

sjukhus kan utnyttjas som reservkapacitet under omställningsperioden (tidigare punkt 10)

9. Ett gemensamt bedömningsverktyg för alla delar i det akuta omhändertagandet är infört . Principer för remisshantering (tidigare punkt 11)

10. Omställningsavtalen ( tidigare punkter 6,7,12) 11. Genomförande av förändringar i vårdavtal, uppdrag,

rutiner etc. som behövs för att verkställa de 30 punkter om nätverkssjukvårdens utveckling som beskrivs i tredje steget samt införande av former för stöd för bättre samverkansformer (tidigare punkt 13)

HSF:s genomförandeplan

Systemkritiska leveranser

6 2015-12-09

1

2 3 6 10 4 5 8 7 9 11

2015 2016 2017 2018

11

6 6

(7)

Nätverkssjukvård

ARBETSMATERIAL

– samverkan med patienten i fokus

(8)

Nätverkssjukvård – samverkan med patienten i fokus

Patienten och dennes hälsa är i fokus vid varje möte med vården. I nära samverkan och dialog arbetar vårdpersonalen och vårdgrannar i nätverk tillsammans med patienten samt dennes närstående. Patientens samlade

behov utgör alltid grunden för den vård som erbjuds. Kunskap och information delas inom nätverkssjukvården för att säkra kvalitet och

patientsäkerhet. Alla tar ansvar för och säkerställer att patienten får rätt vård, i rätt tid och på rätt plats.

ARBETSMATERIAL

(9)

• Personer med kronisk sjukdom

• Barn och unga med särskilda behov

• Personer med smärtproblematik

• Sköra mest sjuka äldre

• Vuxna med funktionsnedsättning på grund av psykisk sjukdom eller beroendeproblematik

ARBETSMATERIAL

(10)

ARBETSMATERIAL

2025

(11)

ARBETSMATERIAL

Maria

(12)

Husläkare

Specialist

Närstående

Arbetsgivare Samordnar

e

Sjukgymnast

ARBETSMATERIAL

Diabetes typ 2

Parkinsons sjukdom

Oro, ångest

Högt blodtryck

VERKTYG t ex:

Digitalt behandlingsstöd Digitala mötesrum Gemensam plattform

för information

(13)

ARBETSMATERIAL

Veikko

(14)

Husläkare

Rehabili- tering

Kommunen

Närstående Finsk-

talande samordnare

Akutsjukhus

ARBETSMATERIAL

Alkohol- och tobaksvanor

Tappar svenska

språket

Andnings- besvär

VERKTYG t ex:

Digitalt behandlingsstöd Digitala mötesrum Gemensam plattform

för information

Fallskada

Läkemedel

(15)

Avtal/Uppföljning/Ersättningsmodeller Delaktighet

Patient/närståendefokus

Kompetens

Samordna/

stötta

Vård- och omsorgsgrannar

/andra aktörer IT-plattform med

systemstöd Gemensamt ansvar/

utpekad huvudansvarig

Gemensam planering/

långsiktighet

Sammanhållen vård och flexibelt vårdutförande

Vilka är byggstenarna för nätverkssjukvården?

ARBETSMATERIAL

Kultur

(16)

2015-09-07

References

Related documents

Eftersom MSF ämnar förklara varför vissa policyalternativ implementeras och andra inte (Kingdon 2014, s. 2) kan MSF anses vara en lämplig teori för att förklara varför

Det bör även nämnas att det också går att lägga till andra mått än produktionsvolym till den dagliga styrningen, till exempel kvalitet och kostnad, men det är mycket viktigt att

Angelöw och Jonsson (2000 s.91) menar att det finns en yrkes socialisation då man anpassar både sina synliga kompetenser och osynliga tankar och känslor till det som yrket kräver

Det finns många teorier och hypoteser kring segregationsfrågor och hur sociala nätverk inom olika etniciteter påverkar individer. Teorierna presenterar både positiva och

english title: When life gets the right shape: On anthropology in Swedish health magazines 1910-13 and 2009.. Author:

Den högsta medelvärdesskillnaden uppmäts för hur kompetent man ansett personen på bilden vara, vilket säger oss att det för de båda bilderna finns en signifikant skillnad för

operationaliseras genom följande intervju- frågor: ”Beskriv dina arbetsuppgifter som speciallärare.”, ”Hur arbetar du runt elever eller grupper inom läs- och

Dock ska man vara motiverad till att få behandling och denna motivation kan ses genom att man till exempel har befunnit sig på fängelsernas olika behandlingsavdelningar eller att