Bakgrund: logiska slutsatser (inferenser)
• Yttranden (och även satser) kan ha logiska konsekvenser,
• d.v.s. saker som måste vara sanna om yttrandet/satsen är sann
• Exempel:
• ”Det regnar och är kallt” har den logiska konsekvensen att det regnar
• ”Jag träffade min far idag” har den logiska konsekvensen att jag träffade någon idag
• Logiska konsekvenser kan inte upphävas:
• # Det regnar och är kallt, men det regnar inte
• # Jag träffade min far idag, men jag träffade ingen idag
Pragmatiska inferenser (slutledning) i samtal
• Mycket av vår kommunikation sker implicit (underförstått).
• För att första ett implicit budskap behövs normer för hur vi underförstår budskap.
• I Underförstådda pragmatiska inferenser är inte detsamma som logiska inferenser.
• Om A har 5 barn är satsen A har 2 barn logiskt sann.
• Hur ställer vi oss till, om A på frågan Har du barn? svarar Jag har två barn?
• Inferenser rotade i normer för kommununikation (”konversationsmaximer") kallas implikaturer
Exempel
• Två personer lindrigt skadade
• Bokstavligt budskap: tva personer lindrigt skadade i en olycka.
• Norm (maxim): nämn viktiga saker först (i t. ex. en tidningsartikel).
• Norm (tolkning): mänskliga dödsfall väger tyngre än skador.
• Svara personskador väger tyngre än lindriga.
• I Slutledning (implikatur): ingen dog eller blev allvarligt skadad (i olyckan ovan).
• Om vi håller oss till ett logiskt resonemang utesluter meningen ”Två personer lindrigt skadade" dock inte att dessutom tre personer dött och åtta blivit svårt skadade!
Konversationsimplikatur
• Med implikatur menar H. P. Grice sådan spraklig information som inte ingår i ett yttrandes ”språkliga" betydelse utan följer av resonemang och slutsatser som lyssnaren drar med hjälp av kunskap om
talsituationen och vissa allmänna principer för språkli kommunikation.
• Ingår ej i bokstavlig betydelse
• I Följer av resonemang utifrån vissa allmänna principer
Grice's samarbetsprincip
• Grice menar att det finns en allmän princip för hur samtal bör föras som de som deltar i samtalet förväntas följa:
• Samarbetsprincipen, ”the cooperative principle", är en outtalad överenskommelse mellan talare och lyssnare om att samarbeta i kommunikationen; att göra det som krävs för att nå målet för kommunikationen.
• Av samarbetsprincipen följer en uppsättning regler eller maximer
Grice's samarbetsmaximer
• Grice's maximer kan inordnas under fyra rubriker:
• Kvalitet (quality)
• Säg inte det du tror är osant
• Säg inte det som inte är välgrundat (inte finns evidens för)
• Kvantitet (quantity)
• Ta med så mycket information som behövs (relativt samtalets syfte)
• Ta inte med mer information än vad som behövs (relativt samtalets syfte)
Grice's samarbetsmaximer
• Relevans (relation, relevance)
• Säg bara sådant som är relevant.
• Uppförande, sätt (manner)
• Undvik tvetydighet
• Undvik oklarheter
• Var kortfattad
• Var strukturerad
Konversationsimplikatur
• Grice's teori om maximer och implikatur handlar om att yttranden måste tolkas genom resonemang (ofta av viss komplexitet).
• Grice's maximer är ett slags antaganden.
• Om ett yttrande inte är ”omedelbart normalt", så bör mottagaren sträva efter att finna en avsikt hos talaren som gör det normalt.
• Talaren vet att mottagaren kommer att leta efter en sådan avsikt
• På sa så sätt kommuniceras ett innehåll indirekt (implikaturen) via denna avsikt.
Exempel på implikatur 1
• A: Skall vi stänga fönstret?
• B: Det är skönt med frisk luft.
• I Relevansmaxim: var relevant!
• I Hur är detta relevant?
Exempel på implikatur 1, forts.
• Implikaturen blir nagot i stil med:
• Det är skönt med frisk luft och eftersom ett öppet fönster släpper in frisk luft sa skulle jag föredra att ha fönstret öppet, så: Nej, vi skall inte stänga fönstret
Exempel på implikatur 2
• A: Jag är sugen på glass.
• B: Det finns en affär runt hörnet
• I Relevansmaximen.
• I Implikaturen blir: Affären säljer glass och affären är öppen.
Exempel på implikatur 3
• Vid det senast rapporterade inbrottet kom tjuvarna bland annat över en dyrbar oljemålning. (Ur nyhetsnotis.)
• I Kvantitetsmaxim: ge tillräckligt mycket information, men samtidigt inte för mycket.
• I Hur är detta ”lagom" mycket?
Exempel på implikatur 3, forts.
• Implikaturen blir nagot i stil med:
• Vid inbrottet kom tjuvarna bland annat över en dyrbar oljemålning och inte någonting mycket värdefullare eller mer betydelsefullt än så, för i så fall skulle vi (som journalister med en vilja att rapportera
allmänintressanta förhållanden) ha skrivit det
Exempel på implikatur 4
• A: Blev du klar med uppsatsen?
• B: Jag försökte bli det.
• I Kvantitetsmaxim: ge tillräckligt mycket information, men samtidigt inte för mycket.
Exempel på implikatur 4, forts.
• Implikaturen blir något i stil med:
• Nej, uppsatsen blev inte klar. Om uppsatsen blivit klar skulle den
• informationen också finnas med.
Fler exempel på implikatur
• Nisse Andersson är ett lejon
• Pojkar är pojkar
• Fröken Singer producerade en serie ljud som nära motsvarade en aria ur Rigoletto.
• A: Är Pelle hemma?
• B: Det står en gul folkvagn utanför hans hus.
Fler exempel på implikatur
• (ur Dahllöf, ant. om Konversationell implikatur)
• Kvantitetsmaximen. ”Säg lagom mycket" ligger bakom implikaturer om att man säger det som behöver sägas, och att man inte kan säga något enklare och starkare.
• Enligt livsmedelsverkets undersökningar innehåller de flesta saluhållna livsmedel idag mycket laga mängder av cesium-137.
• Implikatur: Det är inte sa att var tionde chokladkaka innehåller
dödliga mängder av cesium-137 (det är dock logiskt förenligt med vad som sägs).
Fler exempel på implikatur, forts.
• Kvalitetsmaximen. ”Försök tala sanning" ligger bakom implikaturer om att talaren tror på det som påstås och att informationen är
någotsånär välgrundad. (Säg inte något för vilket du saknar evidens)
• Enligt livsmedelsverkets undersökningar innehåller de flesta saluhallna livsmedel idag mycket laga mängder av cesium-137.
• Implikatur: Författaren har tagit del av någon rapport från livsmedelsverket, eller liknande pålitlig information
Fler exempel på implikatur, forts.
• Relevansmaximen. ”Var relevant!" ligger typiskt bakom implikaturer om att yttrandet är relevant. Som mottagare förväntas man inse hur uttrycket är relevant för resten av diskursen.
• Enligt livsmedelsverkets undersökningar innehåller de flesta saluhallna livsmedel idag mycket laga mängder av cesium-137.
• Implikatur: Man behöver inte oroa sig över riskerna med cesium-137 om man handlar i vanliga butiker.
Konversationsimplikaturer kan upphävas
• I A: Kan du hjälpa mig att flytta i helgen?
• I B1: Jag har ganska ont i ryggen.
• I B2: Jag har ganska ont i ryggen, men jag behöver ju inte lyfta så tunga saker
• Logiska konsekvenser, däremot, kan inte upphävas (se ovan!).
Avvikelser från samarbetsmaximerna
• Överträdelse (violation)
• Att (i tysthet) vilseleda samtalspartnern t. ex. genom att ljuga (kvalitetsmaximen).
• Att filibustra (relevansmaximen).
• Avbrytande (to opt out)
• Att explicit ange att man inte kan följa samarbetsmaximerna.
• Jag kan inte svara på det, jag har lovat att inte berätta
Avvikelser från samarbetsmaximerna, forts.
• Kollision(clash)
• Då två maximer kommer i konflikt.
• Om man t. ex. inte har tillräcklig information kan det bli svårt att vara informativ nog (kvantitetsmaximen) utan att säga sådant man inte har fog för (kvalitetsmaximen)
Avvikelser från samarbetsmaximerna, forts.
• Trots (Flouting)
• Att ”på ytan" bryta mot en maxim för att uppnå en viss effekt.
• Frågan blir hur sådant beteende kan inordnas under den generella samarbetsprincipen.
• Lyssnaren måste omtolka uttalandet/situationen för att hitta
• en meningsnivå där brottet framstår som ett indirekt sätt att
• följa maximerna
Icke bokstavligt språk Troper
• Trots (Flouting) mot kvalitetsmaximen kan t. ex. ge upphov till följande:
• Ironi
• Det gjorde du verkligen bra till någon som misslyckats med något.
• Metafor
• Hon lyser upp hela rummet
• Hyperbol (överdrift)
• Jag har en miljon saker att göra idag
• Meiosis (underdrift)
• Det tog en liten stund om något som tagit många timmar.
Avvikelser från samarbetsmaximerna, forts
• Vad skulle det innebära att trotsa (flout) relevansmaximen?
• A: Kan du låna mig hundra kronor?
• B: Min plånbok ligger där borta.
• A: Kan du låna mig hundra kronor?
• B: Har du sett något bra på bio då?
Utelämnad information
• Implikaturer kan också dras utifrån utelämnad information. Grice (1975) ger ett exempel på detta, Vi tänker oss att A bett sin lärare i filosofi om ett utlåtande för A:s ansökan till en tjänst inom området flilosofi.
• A talar utmärkt engelska och har närvarat vid alla examinationstillfällen.
Samtalsmaximerna...
• Är en ansats till att beskriva kommunikation och yttrandens betydelser ur ett pragmatiskt perspektiv.
• Är ett sätt att beskriva enligt vilka regler eller mekanismer vi gör tolkningar av implicita budskap
• Är inte en uppsättning normer för hur vi bör kommunicera, eller en beskrivning av hur talare nödvändigtvis beter sig.
• ger en rimlig beskrivning av varför figurativt språk fungerar i kommunikation
Samarbete och konflikt
• Samarbetsmaximerna gäller även om dialogdeltagarna inte är
• överens, t ex i politisk debatt.
• Kommunikativt samarbete förutsätter inte samarbete på andra nivåer.
How’s that gorgeous girlfriend?
• https://www.youtube.com/watch?v=g-HeV8Z6iXc&t=27s
"She is now my wife"
I
• C: So, John, how's that gorgeous girlfriend of yours?
• I J: She is no longer my girlfriend.
• I C: Ah, still, I would'nt get too gloomy about it - rumour has
• it she never stopped bonking Toby de Lisle in case you didn't
• work out.
• I J: She is now my wife.
• I Varf or svarar Charles som han g or?
"She is now my wife"
• Charles tror att Johns svar betyder att kvinnan inte längre har ett förhållande med John
• I Hypotes: Det är mer informativt att säga att någon är "fru” än att någon är "inte flickvän"
• Enl. kvantitetsmaximen "ge så mycket information som möjligt utan att bli redundant" räknar Charles med att om John säger
"inte flickvän" så är detta det mest informativa han kan säga
• John borde således inte mena "Fru" om han inte säger det
• https://www.youtube.com/watch?v=2VWbj26mLuY
• Kvalitet: Var sanningsenlig!
• Ja – de har inget snus
• Kvantitet: Var tillräckligt men inte onödigt informativ!
• Nej – det är onödigt att säga att de inte har något snus (de har inte heller öl, godis, och en massa andra saker)
• Sätt: Var tydlig, undvik otydlighet, undvik tvetydighet, var kortfattad, gör saker och ting i ordning
• Relevans: Gör dina bidrag relevanta!
• Nej!
Presuppositioner och implikaturer I
• Presuppositioners är knutna till bestämda begrepp (och därmed till ord)
• Implikaturer är inte knutna till bestäamda begrepp, utan följer som slutsatser från generella samarbetsprinciper (i kombinatio med omvärldskunskap)
• Presuppositioner kvarstår vid negation
• Jag ångrar att jag skaffat tio barn presupponerar att jag skaffat tio barn
• Jag ångrar inte att jag skaffat tio barn presupponerar att jag skaffat tio barn
• Detta gäller inte för implikaturer:
• Jag har läst detta en miljon gånger implicerar att jag läst detta många gånger
• men Jag har inte läst detta en miljon gånger implicerar inte att jag läst detta många gånger
• Presuppositioner kan upphävas
• Detta gäller även för implikaturer.
Sammanfattning
• Logiska inferenser kan inte upphävas
• Implikatur:
• Pragmatiska inferenser som genereras av Grice's
• samarbetsprincip och maximerna: kvalitet, kvantitet, relevans och sätt
• Kan upphävas
• Avvikelser fraå samarbetsmaximerna: överträdelse, avbrytande (opting out), kollision, trots ( flouting)
• Kvalitetsmaximen kan förklara ironi, metafor, hyperbol (överdrift) och meiosis (underdrift)
• Presuppositioner:
• Inferenser som förutsätts av en sats / ett yttrande
• Genereras av särskilda ord, s.k. presuppositionsaktiverare, t ex tillståndsförändringsverb, faktiva attitydverb, bestämda nominalfraser
• Kan upphävas
• Kvarstår vid negation