Naturvetenskap och språk i förskolan
Förskolan ska ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barnens tillit till den egna förmågan, utmana barnens nyfikenhet och begynnande förståelse för
språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik (Lpför98/10)
Att undersöka hur koppling mellan NO och språk kan komma till uttryck i förskolan genom att studera ett antal studentarbeten som är gjorda av verksamma pedagoger
Syfte
Läst ett antal studentarbeten som är genomförda i Förskollyftskurser som handlar NO - Teknik i
förskolan. Arbetena är genomförda med barngrupp.
Försökt se mönster när det gäller ämne – språk i dessa arbeten
Genomförande
En grupp 5-6 åringar.
Barnen är mycket intresserade av Starwars.
Pedagogen ville få barnen att förstå att kraft och energi inte uppstår ur intet( som i Starwars).
Samling: resonemang om kraft och vad barnen redan vet. Barnen visste att man får kraft av att äta och att om man orkar mer om man äter mer. De visste också att om något snurrar kan man få ut kraft. Barnen gav exempel som cykelhjul, bilhjul, vindmöller, elektriska motorer ( som exempelvis elvispen när man bakar)
Resultat
Först ett exempel:
Efter detta planerade pedagogerna ett antal experiment som byggde på detta resonemang.
De tillverkade vattenhjul i två grupper att ta med på utflykt. Under arbetet samtalade de om hur vattenhjulet fungerar. De tog med sig vattenhjulen ut till parken.
- Vattnet måste komma uppifrån, sa en kille bestämt. Då pratade vi om lägesenergi.
- Det är ju samma vatten i dammen som i bäckfåran. Kraften kommer när vattnet faller ner.
Barnen fick att tala, tänka och göra.
När gruppen cyklade till och från förskolan hade de lånat flak-cyklar.
Under cykelturen resonerade de om krafter och muskelmassa.
-Varför kunde min manliga kollega cykla fortare med sin cykel?
De kom även in på hand- och fotbromsens funktion och massans tröghet när de startade och bromsade.
Fortsättning exempel
Antingen är det väldigt mycket görande inom naturvetenskap utan reflektion eller så är
pedagogerna mycket efterföljande d.v.s. de följer barnens tankar och utvecklar barnens lärande i
naturvetenskap efter barnens intressen och tankar.
Dessa pedagoger utgår också från att barn har ett stort behov av att förstå hur saker och ting fungerar och har stor tilltro till barnens förmåga
Resultat
Egentligen börjar ett barn att utforska saker när de själva kan räkna ut saker och ting genom att göra något på egen hand.
Pedagogernas lust och lärande är minst lika viktigt som barnens, även om det är barnens lärande som är deras huvuduppdrag som pedagoger. Pedagogens som medforskare eller medupptäckare. I det senare fallet ser man barnet som kompetent.
Resultat
Genuina frågeställningar, autentiska situationer verkar gynna lärande och språkande. Utgår vi från populärkultur och barnens intressen kommer även tystare barn ev. också att uttrycka sig och bli delaktiga(
Fast, 2011 )
Naturvetenskapligt lärande går hand i hand med språkutveckling.
Naturvetenskap är ofta konkret och en bra ingång till språkande.
Kommunikationen, språkutvecklingen gynnas av att barnen har något intressant att prata om och reda ut. Helst också något som de gör eller ser framför sig. En förutsättning för lärandet i naturvetenskap är att kunna kommunicera sina tankar och slutsatser.
Resultat
Tar skolan vara på förskolans erfarenheter av både
kunskapsutveckling, arbetssätt och kommunikation i nv?
Ser skolan barnen som tomma blad när det gäller naturvetenskap?
Kan skolan fortsätta förskolans arbetssätt? Kan vi arbeta lika barncentrerat?
Blir det kollision mellan förskolans och skolans arbetssätt och syn på kunskap? Hur påverkar det i så fall barnen och deras språk och kunskapsutveckling i naturvetenskap?
Faror i förskolans betoning av lärande ( ”skolifiering”)
Mina funderingar
Mål gällande språk och kommunikation för förskolan som jag menar gynnas av naturvetenskap – teknik
Utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera, och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras
perspektiv
Utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka
tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra
Barn med annat modersmål än svenska
