04.14. Bilaga 8 Bullerutredning, trafik

(1)

RAPPORT

DEL 1-TRAFIKBULLERUTREDNING, RIBBINGS VÄG, VÄSJÖN

SLUTRAPPORT

2015-11-23

(2)

Uppdrag :

264977, Trafikbullerutredning, Ribbings väg, Väsjön

Titel på rapport: Trafikbullerutredning, Ribbings väg, Väsjön

Status: Slutrapport

Datum: 2015-11-23

Medverkande

Beställare: Sollentuna kommun

Kontaktperson: Tove Willart

Konsult: Tyréns AB

Uppdragsansvarig: Marziyeh Karimpour Handläggare: Marziyeh Karimpour Kvalitetsgranskare: Clas Torehammar

Revideringar

Revideringsdatum Version:

Initialer:

Författare: Marziyeh Karimpour

Datum: 2015-11-23

Handlingen granskad av: Clas Torehammar

Datum: 2015-11-23

Tyréns AB

118 86 Stockholm

Besök: Peter Myndes Backe 16

Tel: 010 452 20 00

(3)

1 Sammanfattning

Akustikavdelningen i Stockholm på Tyréns AB har av Sollentuna kommun, fått i uppdrag att utföra en bullerutredning. Bullerutredningen inkluderar buller från Ribbings väg och ljudnivåer från närliggande idrottsanläggning inför framtagande av detaljplan för Ribbings väg.

Denna del av uppdrag innefattar att beräkna ekvivalenta och maximala ljudnivåer invid fasad härrörande från Ribbings väg avseende två olika bebyggelseförslag och jämföra dessa med nya riktvärden för trafikbuller. Denna utredning syftar också till att ta hänsyn till busstrafiken på Ribbings väg som ger upphov till ljudnivåer bör bedömas som trafikbuller.

Resultaten av beräkning av ljudnivåer från väg- och busstrafikbuller och för den första bebyggelseförslaget visar att:

 Riktvärdet om 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad innehålls vid alla fasader mot Ribbings väg för traditionella¹ lägenheter. Maximal ljudnivå beräknas till 65 på baksidan av traditionella lägenheter. Enligt industribullersituationen från idrottsanläggningen som presenterades i rapport del 2 innehålls riktvärdet utomhus på baksidan av traditionella lägenheter. Då riktvärdet avseende buller från trafik och idrottsanläggningen innehålls på baksidan av byggnader kan uteplatser som innehåller 50 dBA ekvivalent samt 70 dBA maximal ljudnivå orienteras på baksidan av byggnader. För att möjliggöra en bättre ljudmiljö på uteplatser (större ytor) för byggnader som ligger närmast till busshållplatsen föreslås att detta kompenseras genom att bygga en 2,5 m hög bullerskyddsskärm mellan hus A och B, längs Ribbings väg.

 Då riktvärdet om 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad för bostäder mindre än 35 m²tillåts enligt nya riktlinjer som trädde i kraft från 1 juni 2015 innehålls riktvärdet om 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad för Student/ungdomslägenheter.

Resultaten av beräkning av ljudnivåer från väg- och busstrafikbuller för det andra bebyggelseförslaget visar att:

 Riktvärdet om 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad innehålls vid alla fasader mot Ribbings väg för traditionella- och vårdboende lägenheter. Maximal ljudnivå beräknas till 65 på baksidan av traditionella lägenheter. Enligt industribullersituationen från idrottsanläggningen som presenterades i rapport del 2 innehålls riktvärdet utomhus på baksidan av traditionella lägenheter. Då riktvärdet avseende buller från trafik och idrottsanläggningen innehålls på baksidan av byggnader kan uteplatser som innehåller 50 dBA ekvivalent samt 70 dBA maximal ljudnivå orienteras på baksidan av byggnader. För att möjliggöra en bättre ljudmiljö på uteplatser (större ytor) för byggnader som ligger närmast till busshållplatsen föreslås att detta kompenseras genom att bygga en 2,5 m hög bullerskyddsskärm mellan hus A och B, längs Ribbings väg.

 Riktvärdet om högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad överskrids med som mest 2 dBA- enheter vid fasader mot Ribbings väg på 10 st. radhus. Enligt industribullersituationen från idrottsanläggningen som presenterades i rapport del 2 överskrids de ekvivalenta ljudnivåerna utomhus och på fasader närmast idrottsanläggningen. Då riktvärdet avseende buller från trafik och idrottsanläggning överskrids på fasader och uteplatser för båda sidorna av radhusen är detta bebyggelseförslag mindre lämpligt ur ljudmiljöhänseende än alternativ 1.

Observera att ljudkällor inom närliggande idrottsanläggning kan påverka planeringen av uteplatser och/eller lägenheter. Dessa behandlas i en separat utredning. Ljudnivåer från de idrottsanläggningarna kommer att jämföras med nya vägledningen för industribuller. I de nya riktlinjerna för industribuller anges att dessa ej är avsedda att tillämpas för buller från idrottsutövning. På grund av avsaknaden av riktlinjer för idrottsanläggningar och vid en diskussion med Sollentuna kommun har det framkommit att de nya riktlinjerna för industribuller kan komma att användas som referens vid bedömningen. Se rapport 264977-R02,Tyréns 2015.

1Beteckning för lägenhet som är ”icke studentlägenhet”i Tengboms studie för bostad och landskap på Ribbings väg

(4)

Innehåll

2 Bakgrund och uppdragsbeskrivning ... 5

2.1 Bebyggelseförslag alternativ 1 ... 5

2.2 Bebyggelseförslag alternativ 2 ... 6

3 Underlag ... 7

4 Bedömningsgrunder... 7

4.1 Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader ... 7

4.1.1 Förklaringar trafikbuller ... 8

4.2 Störningskällor ... 9

4.3 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus ... 10

4.3.1 Riktvärden- Lågfrekvenskrav ... 10

5 Beräkningar ... 11

5.1 Beräkningsmodell ... 11

5.2 Programvara - SoundPlan ... 11

5.3 Källdata ... 11

5.3.1 Vägtrafik ... 11

5.3.2 Busstrafik ... 12

6 Resultat och slutsats ... 13

6.1 lågfrekvent buller- Busstrafik ... 13

6.2 Kommentarer ... 13

6.3 Vägtrafik ... 14

6.3.1 Bebyggelseförslag alternativ 1 ... 14

6.3.2 Bebyggelseförslag alternativ 2 ... 16

7 Rekommendationer ... 18

7.1 Rekommendationer för fönster ... 18

7.1.1 Glasskärm framför fönster ... 18

7.1.2 U-formad glasskärm framför fasad ... 18

7.2 Bullersskyddsskärm längs Ribbings v. mellan hus A och B ... 19

7.3 Bullerskyddad balkong ... 20

8 Avgränsningar och antaganden ... 21

9 Bilagor ... 21

(5)

2 Bakgrund och uppdragsbeskrivning

Akustikavdelningen vid Tyréns AB i Stockholm har av Tove Willart, konsult i projekt Väsjön, Sollentuna kommun, fått i uppdrag att utföra en trafikbullerutredning inför framtagande av detaljplan för Ribbings väg, Väsjön.

Uppdraget innefattar att beräkna ekvivalenta och maximala ljudnivåer invid fasad härrörande från Ribbings väg och jämföra dessa med nya riktvärden för trafikbuller (2015). Denna utredning syftar också till att ta hänsyn till busstrafiken på Ribbings väg som ger upphov till ljudnivåer bör bedömas som trafikbuller. Denna utredning innefattar att beräkna ljudnivåer för planerade byggnader i Ribbings vägs projekt som är i form av två alternativa bebyggelseförslag.

2.1 Bebyggelseförslag alternativ 1

Figur 1. Situationsplan för de planerade bostäderna i projektet. Bebyggelseförslag alternativ 1. Bullerutredda byggnader har markerats orange i denna figur.

Detta alternativ rymmer 102 st. ”traditionella” lägenheter i 11 byggnader och 69 små student- eller ungdomsbostäder i 4 byggnader.

(6)

2.2 Bebyggelseförslag alternativ 2

Figur 2. Situationsplan för de planerade bostäderna i projektet. Bebyggelseförslag alternativ 2. Bullerutredda byggnader har markerats orange i denna figur.

Detta bebyggelseförslag rymmer 88 st. vårdboende/studentbostäder i 2 byggnader och 34 traditionella lägenheter i 4 byggnader och 10 st. radhus i form av 10 st. trevåningsradhus.

(7)

3 Underlag

 Grundkarta och höjdraster erhållna 2014-01-28 från Emma Tönnerfors på Sollentuna kommun.

 Byggnadsinformation erhållen 2015-10-02 från Jenny Lindelöf, arkitekt på Tengbom.

 Trafikinformation enligt Sweco-rapport Väsjö Trafikprognos, daterad 2013-04-18, erhållen 2014-01-29 från Emma Tönnerfors på Sollentuna kommun.

 Busstrafikens täthet samt hastighetsgränser, busshållplatspositioner på Ribbings väg erhållna 2015-10-28 från Tove Willart, konsult i projekt Väsjön, Sollentuna kommun.

4 Bedömningsgrunder

Buller anses, framförallt i större tätorter, vara ett stort folkhälsoproblem. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag. Därutöver anses buller också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. För personer med nedsatt hörsel orsakar vägtrafikbuller störningar av taluppfattbarheten vid samtal.

Störningsmått

Ljud vars styrka är konstant i tiden mäts oftast i decibel med beteckningen dBA. Indexet ”A” efter

”dB” indikerar att ljudets frekvenser har korrigerats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar frekvenser. Det mänskliga örat uppfattar högre frekvenser bättre än låga.

Ekvivalent och maximal ljudnivå

I Sverige används vanligtvis två störningsmått för trafikbuller: ekvivalent A-vägd ljudnivå LpAeq och maximal A-vägd LpAFmax ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses medelljudnivån under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Förenklat kan man säga att den maximala ljudnivån är den femte högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage under ett årsmedeldygn.

4.1 Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader

Buller från spårtrafik och vägar

Från 1 juni 2015 trädde nya riktlinjer i kraft gällande buller vid bostadsbyggande i form av förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (Svensk författningssamling, förordning 2015:216). För nybyggnation av bostäder ersätter denna bestämmelse riktvärdena från infrastrukturpropositionen (1996/97:53) som dock fortfarande kan vara tillämpbara vid befintliga bostäder eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur.

I förordningen finns bestämmelser om riktvärden gällande buller utomhus vid bostadsbyggnader från spårtrafik, vägar och flygplatser. Förordningen innehåller även bestämmelser när det gäller beräkning av bullervärden vid bostadsbyggnader.

Bestämmelserna ska tillämpas vid planläggning, ärenden om bygglov (för ombyggnationer eller icke planlagd mark), och ärenden om förhandsbesked i bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa är uppfyllt enligt 2 kap. 6 a § plan- och bygglagen (2010:900).

(8)

Tabellen nedan sammanfattar de riktvärden som gäller ljud från spår- och vägtrafik.

Tabell 1. Riktvärden utomhus för ljudnivå från väg- och spårtrafik vid bostadsbyggnader Ekvivalent A-vägd

ljudnivå, LpAeq,nT [dBA]

Maximal A-vägd

ljudnivå, LpAFmax,nT [dBA]

Ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad som inte bör överskridas

Dock om bostaden < 35 m²

55^a)

60^a)

-

Ljudnivå som inte bör överskridas vid en uteplats, om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden

50 70^b)

Högsta ljudnivå vid fasad på en ljuddämpad sida

55 70 (kl. 22-06)

a) Kan överskridas om minst hälften av bostadsrummen är vända mot ljuddämpad sida, vid ombyggnad (PBL kap. 9, §2, 1 st.3) räcker ett bostadsrum.

b) Kan överskridas med som mest 10 dBA-enheter fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00.

Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen.

4.1.1 Förklaringar trafikbuller

Bostadsrum: rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn dBA: en med frekvensfilter A-vägd ljudtrycksnivå,

Ekvivalent ljudnivå: en medelljudnivå för spårtrafik och vägtrafik, beräknad som ett frifältsvärde och som ett medelvärde per dygn under ett år,

Maximal ljudnivå: en ljudnivå för spårtrafik och vägtrafik av den mest bullrande fordonstypen med tidsvägning F, beräknad som ett frifältsvärde,

Frifältsvärde: en ljudnivå som inte påverkas av reflexer vid egen fasad, Uteplats: en iordningställd yta avsedd för vistelse utomhus,

Ljuddämpad sida (bullerskyddad sida): En byggnad exponeras för buller på olika sätt. Ibland har byggnaden samma bullerexponering på samtliga sidor, men oftast har den en exponerad sida och en sida som är mindre bullerexponerad som kallas ljuddämpad sida.

(9)

4.2 Störningskällor

Boverkets byggregler anger följande krav på ljudtrycksnivå inomhus från trafik och andra yttre störkällor. I praktiken innebär nedanstående tabell att ytterväggar, don och fönster skall dimensioneras utifrån yttre bullerkällor så att ljudnivån inomhus inte överskrider värdena i nedanstående tabell.

Tabell 2. Dimensionering av byggnadens ljudisolering mot yttre ljudkällor (sammanfattat ur SS 25267:2015 och BBR 21, BFS 2014:3).

Dygnsekvivalent A-vägd ljudnivå, LpAeq,24h,nT

[dBA]¹⁾

Ljudklass A Ljudklass B BBR (ljudklass C)

I utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro

22 26 30

I utrymme för matplats och matlagning eller i utrymme för personlig hygien

27 31 35

Nattekvivalent ljudnivå, LpAeq,night,nT [dBA]²⁾ Ljudklass A Ljudklass B BBR (ljudklass C) i utrymme för sömn, vila eller daglig

samvaro

18 22 -

Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,nT [dBA]²⁾ Ljudklass A Ljudklass B BBR (ljudklass C) i utrymme för sömn, vila eller daglig

samvaro

37 41 45

1) Avser dimensionerande dygnsekvivalent ljudnivå. Se Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler. För andra yttre ljudkällor än trafik avses ekvivalenta ljudnivåer för de tidsperioder då ljudkällorna är i drift mer än tillfälligt.

2) Avser dimensionerande maximal ljudnivå som kan antas förekomma mer än tillfälligt under en medelnatt. Med natt menas perioden kl. 22:00 till kl. 06:00. Dimensioneringen ska göras för de mest bullrande vägfordons-, tåg- och flygplanstyper, samt övrigt yttre ljud, exempelvis från verksamheter eller höga röster och skrik, så att angivet värde inte överstigs oftare än fem gånger per natt och aldrig med mer än 10 dB.

(10)

4.3 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus

I dessa allmänna råd ges rekommendationer för tillämpningen av 9 kap. 3 § miljöbalken (1998:808) vad gäller buller inomhus.

Dessa allmänna råd gäller för bostadsrum i permanentbostäder och fritidshus. Som bostadsrum räknas rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro och matrum som används som sovrum. De allmänna råden gäller även för lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande och sovrum i tillfälligt boende.

4.3.1 Riktvärden- Lågfrekvenskrav

Socialstyrelsen anger i SOS FS 2005:6 kravnivåer på lågfrekvent buller inomhus. Kravet anges som ljudtrycksnivå i tersband i frekvensområdet 31,5 - 200 Hz, (se tabell nedan). Dessa riktvärden bör tillämpas vid bedömningen av om olägenhet för människors hälsa föreligger. Såväl värdena i tabell 4 bör beaktas vid bedömningen.

Tabell 3.Lågfrekvent buller Tersband [Hz] Ljudtrycksnivå, Leq [dB]

31,5 56

40 49

50 43

63 42

80 40

100 38

125 36

160 34

200 32

(11)

5 Beräkningar

Beräkningar av ekvivalenta och maximala ljudnivåer från närliggande vägtrafik har gjorts med följande inställningar:

 Antal reflexer: 2 st.

 Beräkningsrastrets upplösning: 5 x 5 meter

 Beaktade ljudkällor: Vägtrafik. och busstrafik på Ribbings väg.

Sökradien mellan källa och mottagare för direktbidraget är 1000 meter och för reflexerna 50 meter från källposition och 200 meter från mottagarposition.

5.1 Beräkningsmodell

Den Nordiska beräkningsmodellen för Vägtrafikbuller, rev. 1996 har använts för beräkning av ljudutbredning från vägtrafik. Beräkningsmodellen finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport 4653. Ljud från start och stopp av bussar vid busshållplats faller beräkningsmässigt under kategorin externt industribuller och svensk standard ISO 9613:2006 har används för ljudutbredningsberäkningar.

5.2 Programvara - SoundPlan

Beräkningar har genomförts med programvaran SoundPlan (version 7.3) från Braunstein + Berndt GmbH. Programmet utnyttjar tredimensionella digitalkartor över området, även inkluderande byggnader. Utbredningsdämpning, markabsorption, skärmning, reflektioner med mera, hanteras automatiskt av programmet i enlighet med rådande beräkningsmodeller.

5.3 Källdata

5.3.1 Vägtrafik

Trafikmängder baseras på prognos för 2030 enligt Sweco-rapport Väsjö Trafikprognos, daterad 2013-04-18, erhållen 2014-01-29 från Emma Tönnerfors, Sollentuna kommun.

Hastighetsbegränsning kommer att vara 40 km/h på hela området. Se bild nedan:

Figur 3. Använda trafikdata, fordon per dygn och hastighet. (ÅDT – Årsmedeldygnstrafik)

(12)

5.3.2 Busstrafik

För buller från bussarna har antagits att det finns två olika delar av en busshållplats. Där bussarna bromsar in och där bussarna accelererar iväg. Indata till dessa källor har tagits från en tidigare bullerutredning där Tyréns mätte ljudnivåer från ett antal busspassager i flera positioner. Dessa mätdata har sedan räknats om till ljudeffektnivå per meter, korrigerats till dygnsekvivalenta nivåer och förts in som linjekällor i SoundPlan-modellen.

Tabell 4 Källdata för linjekälla använd i beräkningarna för ekvivalent ljudnivå. Ljudeffekten angiven som ovägd ljudeffekt per meter linjekälla (nivåerna avser linjekällstyrka i

dB rel 1 pW/m)

Källa Källtyp 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 Lw/m [dB]

Startande buss Linje 76 73 72 69 65 62 54 48 79,7

Inbromsande buss Linje 64 61 58 63 65 60 52 47 70,5

Figur 4: Busstrafik, 607- Karolinska sjukhuset - Danderyds sjukhus, genom området, figuren är hämtad ur ”Openstreetmap”

Tabell 5: Busstrafik samt hastighetsgränser på Edberg sportfält busshållplats som ligger till grund för bullerberäkningarna

Bullerkälla Antal passager per timme vid högtrafik

Max antal passager under natt

Skyltad hastighet

Buss 607 8 7 50¹⁾ km/h

1) En ny hastighetsbegränsning, 40 km/h, kommer att gälla för Ribbings vägs planerade område och detta ligger till grund för beräkningarna.

För beräkning av ljudnivåer för start och stopp av bussar vid busshållplats har ISO 9613 använts, eftersom den Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller inte stöder annat än fördefinierade ljudkällor. För bedömning och tolkning av bullersituationen har vi sedan använt beräkningsresultat på start och stop av bussar i samma kategori som trafikbuller.

(13)

6 Resultat och slutsats

Beräkningar för ekvivalent och maximal ljudnivå avseende buller från väg- och busstrafik har genomförts.

6.1 lågfrekvent buller- Busstrafik

För beräkning av buller från start och stopp av bussar har en ljudeffekt med given trafikdata enligt kapitel 5.3.2 använts. Beräkningar av lågfrekventnivåer avseende buller från busstrafik har genomförts. Resultatet i tabell 6 redovisar beräknade nivåer vid utredda byggnader (resultat avser ekvivalent ljudnivå vid mest utsatta våningsplan för respektive byggnad)

Tabell 6: Tabellen visar beräknade ljudnivåer från startande eller inbromsande buss vid bullerutsatta fasad mot busshållplats, rödmarkerade siffror redovisar överskridande lågafrekventnivåer vid fasad från passerande busstrafik.

Bostad Källa 63Hz [dB] 125Hz [dB] 250Hz [dB]

Hus A Startande buss ^46,4 ^39,1 ^35,7

Inbromsande buss ^38,5 ^31,8 ^27,3

Hus B Startande buss 49,7 43,2 39,2

Hus C Startande buss ^40,3 ^33,8 ^29,4

Inbromsande buss 33,3 27,0 21,1

Hus D Startande buss 18,4 10,3 21

Inbromsande buss ^31,5 ^22,9 ¹⁸

Kv.Esset 2- hus 3 Startande buss ^25,1 ^17,5 ^9,4

6.2 Kommentarer

Från tabell 6 ser man att hus A, B och KV. Esset- hus 1 är mest utsatta för lågfrekvent buller från busstrafik. Det är mest start (acceleration) av bussar som ger ett relativt lågfrekvent ljud, vilket leder till behov att fönstren måste vara dimensionerande för detta. För att kontrollera att eventuella fönsteråtgärder räcker för att lågafrekventriktvärdena ska innehållas för ekvivalent ljudnivå från passerande busstrafik har beräkningar utförts även för detta med hjälp av INSUL.

Tabell 7: I tabellen visas det lägsta krav på ljudisolering som fönstren i bostadsrum ska ha för att klara riktvärdet inomhus.

Bostad Lägsta luftljudsisolering R´w+Ctr

dB fönster mot Ribbings väg Hus A, alla fönster på samtliga plan som vetter mot Ribbings väg. 40

Hus B, alla fönster på samtliga plan som vetter mot Ribbings väg. 45

Kv.Esset, hus 1, alla fönster på andra planet som vetter mot Ribbings väg.

40

I tabellen ovan redovisas krav på lägsta ljudisolering för fönster i bostadsrum för att klara riktvärdena inomhus, förutsatt att den övriga fasaden har en luftljudsisolering av minst 45 dBA.

(14)

6.3 Vägtrafik

Med given vägtrafikdata enligt kapitel 5.3 beräknades den högsta frifältskorrigerade dygnsekvivalenta ljudtrycksnivån från väg- och busstrafik.

6.3.1 Bebyggelseförslag alternativ 1

Figur 5: Sammanlagad ekvivalent ljudnivå² från väg- och busstrafik på Ribbings väg avseende bebyggelseförslag alt.1

Maximal ljudnivå 2 m över mark i dBA

< 55 55 - 60 60 - 65 65 - 70 70 - 75 75 - 80 80 - 85 85 - 90 >= 90 Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark i dBA samt frifältskorrigerad på fasad

< 40 40 - 45 45 - 50 50 - 55 55 - 60 60 - 65 65 - 70 70 - 75 >= 75

(15)

Enligt figurer 5 och 6 som redovisar ekvivalenta- och maximala ljudnivåer avseende väg- och busstrafik kan följande slutsatser dras:

 Bullersituation för traditionella lägenheter

Den högsta ekvivalenta fasadljudnivån för traditionella lägenheter närmast Ribbings väg uppgår till 55 dBA vilket uppfyller dagens riktvärde om 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad utan marginal, för en bättre ljudmiljö inomhus kan ytterligare åtgärder utföras, se kapitel 7.1.

Då uteplatser anordnas i anslutning till bostäderna skall ekvivalent och maximalljudnivå inte överskrida 50 respektive 70 dBA (grön och blå färg i figurerna ovan visar där riktvärdet för uteplats kan innehållas). Resultatet visar att riktvärdena kan uppfyllas vid en uteplats mot den bullerskyddade sidan³ av alla traditionella byggnaderna.

För att möjliggöra en bättre ljudmiljö på uteplatser (större ytor) för byggnader som ligger närmast till busshållplatsen föreslås att detta kompenseras genom att bygga en 2,5 m hög bullerskyddsskärm mellan hus A och B, längs Ribbings väg. Se kapitel 7,2.

Om det önskas att bygga balkonger på fasad vid mest bullersatta sidan eller bostadsrumsfönster som vetter åt östra eller västra sidan av byggnader kan dessa utföras med inglasad yta upp till tre fjärdedel av ytan, se kapitel 7.3.

 Bullersituation för studentlägenheter

Den högsta ekvivalenta fasadljudnivån mot trafik uppnår till 56 dBA vilket innehåller det nya riktvärdet om 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad för bostäder mindre än 35 m² (studentlägenheter). Vid uteplatser som anordnas i anslutning till bostäderna skall buller från trafik inte överskrida 50 dBA ekvivalent ljudnivå. Resultatet visar att riktvärdet om 50 dBA ekvivalent kan uppfyllas vid skyddad uteplats.

Enligt figuren ovan uppgår de högsta beräknade maximalljudnivåerna från väg- och busstrafik till 80 dBA vilket främst orsakas av busstrafiken på gatan. Riktvärdet avseende buller utomhus innehålls inte utomhus åt det bullerutsatta hållet av studentlägenheterna. Enligt industribullersituationen som presenterades i rapport del 2 överskrids riktvärdet utomhus närmast idrottsanläggningen. Då riktvärdet avseende buller från trafik och idrottsanläggningen överskrids på uteplatser för båda sidorna. I fall en tyst uteplats skall anordnas för studentlägenheter kan en 2,5 meter hög bullerskyddskärm byggas framför studenttomterna längs Ribbings väg, se kapitel 6.1 i rapport del 2.

Om det önskas att bygga balkonger på fasad mot trafik för studentlägenheter eller bostadsrumsfönster som vetter åt östra eller västra sidan av byggnader kan dessa utföras med inglasad yta upp till tre fjärdedel av ytan, se kapitel 7.3.

3En byggnad exponeras för buller på olika sätt. Ibland har byggnaden samma bullerexponering på samtliga sidor, men oftast har den en exponerad sida och en sida som är mindre bullerexponerad som kallas bullerskyddad sida. På baksidan av byggnader uppfylls utomhus riktvärdet.

(16)

6.3.2 Bebyggelseförslag alternativ 2

Figur 7: Sammanlagad ekvivalent ljudnivå⁴ från väg- och busstrafik på Ribbings väg avseende bebyggelseförslag alt.2

Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark i dBA samt frifältskorrigerad på fasad

< 40 40 - 45 45 - 50 50 - 55 55 - 60 60 - 65 65 - 70 70 - 75 >= 75

Maximal ljudnivå 2 m över mark i dBA

< 55 55 - 60 60 - 65 65 - 70 70 - 75 75 - 80 80 - 85 85 - 90 >= 90

(17)

Enligt figurer 7 och 8 som redovisar ekvivalenta- och maximala ljudnivåer avseende väg- och busstrafik kan följande slutsatser dras:

 Bullersituation för vårdboende och Traditionella lägenheter

För vårdboende gäller samma riktvärde som bostäder. Den högsta ekvivalenta fasadljudnivån för traditionella lägenheter och vårdboende lägenheter uppgår till 55 dBA vilket kan innehålla dagens riktvärde om 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad.

Då uteplatser anordnas i anslutning till bostäderna skall ekvivalent och maximalljudnivå inte överskrida 50 respektive 70 dBA (grön och blå färg i figurerna ovan visar där riktvärdet för uteplats kan innehållas). Resultatet visar att riktvärdena kan uppfyllas vid en uteplats mot den bullerskyddade sidan av alla vårdboende- och traditionella byggnaderna.

För att möjliggöra en bättre ljudmiljö på uteplatser (större ytor) för byggnader som ligger närmast till busshållplatsen föreslås att detta kompenseras genom att bygga en 2,5 m hög bullerskyddsskärm mellan hus A och B, längs Ribbings väg. Se kapitel 7,2.

Om det önskas att bygga balkonger på fasad vid mest bullersatta sidan eller bostadsrumsfönster som vetter åt östra eller västra sidan av byggnader kan dessa utföras med inglasad yta upp till tre fjärdedel av ytan, se kapitel 7.3.

 Bullersituation för 10 st. radhus

Den högsta ekvivalenta fasadljudnivån närmast Ribbings väg uppgår till 57 dBA vilket inte innehåller riktvärdet om 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad. Enligt industribullersituationen från idrottsanläggningen som presenterades i rapport del 2 överskrids de ekvivalenta ljudnivåerna utomhus och på fasader närmast idrottsanläggningen. Då riktvärdet avseende buller från trafik och idrottsanläggning överskrids på fasader och uteplatser för båda sidorna av radhusen är detta bebyggelseförslag mindre lämpligt ur ljudmiljöhänseende än alternativ 1.

För att uppnå en möjlig ljudmiljö där både industri- och trafikriktvärdena innehålls, föreslås att bostadsbebyggelsen utformas mer som ett slutet kvarter. Bostäderna kan vara genomgående och därmed ha tillgång till en ljuddämpad sida. Förutsättningar skapas också för en innergård med god ljudmiljö.

(18)

7 Rekommendationer

7.1 Rekommendationer för fönster

Som redovisades ovan finns fasader där ljudnivån uppnår till 55 dBA och uppfyller dagens riktvärde utan marginal. För en bättre ljudmiljö inomhus kan följande rekommendationer utformas:

7.1.1 Glasskärm framför fönster

Alla fönstren på bullersatta sidan av fastigheterna kan bullerskärmas genom att placera en glasskärm framför fönstret. Genom att förse byggnaden med en lokal glasskärm framför fönstret kan ljudnivån minskas med upp till 15 dBA utanför fönster. Denna åtgärd får endast användas i

”begränsad” omfattning, vilket i praktiken omfattar 5% av lägenheterna.

Figur 9: Principskiss på bullerskyddad glasskärm framför fönster

7.1.2 U-formad glasskärm framför fasad

För våningsplan utan balkong kan en U-formad variant av glasskärm användas. Samtliga glasskärmar ska ha en glastjocklek på åtminstone 6 mm (densitet 2500 kg/m3) dessutom ska alla anslutningar såväl mot ramverk som mot fasad vara täta. Dämpningen hos fönster är beroende av ljudkälla(väg- eller spårtrafik). Men 5-10 dBA dämpning är rimligt att räkna med.

GLASSKÄRM FRAMFÖR FÖNSTER

200 mm 40 mm absorbent

Dubbelkarm Dubbelkarmen ger hög isolering mot trafikbuller. Reduktionstalet R

W

+C

_tr

uppgår till 20 dB vid 5 graders öppning. Används ofta vid studentlägenheter där möjligheten till genomgående planlösningar inte är möjliga.

Denna åtgärd får endast användas i ”begränsad” omfattning, vilket i praktiken omfattar 5% av lägenheterna. Finns dock studentboenden där samtliga studentrum har denna lösningstyp.

Trafikbuller

INNE UTE INNE

UTE

U-FORMAD GLASSKÄRM FRAMFÖR FASAD

INNE

UTE

Öppet uppe och nere

Vy från ovan Trafikbuller

Öppet ner Öppet upp

Vy från sidan

INNE UTE

U-Skärm

(19)

7.2 Bullersskyddsskärm längs Ribbings v. mellan hus A och B

För att möjliggöra en bättre ljudmiljö på uteplatser (större ytor) för byggnader som ligger närmast till busshållplatsen föreslås att detta kompenseras genom att bygga en 2,5 m hög och20 m lång bullerskyddsskärm mellan hus A och B. Se figur nedan.

Figur 11: Placering av bullerskärm mellan hus A och B längs Ribbings väg

Figur 12: Maximal ljudnivå från vägtrafik avseende byggnation av 2,5 m bullerskärm längs Ribbingsväg mellan hus A och B.

Resultaten visar att, med placeringen av bullervall reduceras den ekvivalenta ljudnivån med som mest 15 dB(A) vilket innebär att det finns större yta för en tyst uteplats för de byggnaderna som ligger närmast till den befintliga busshållplatsen (grön och blå färg i figuren ovan visar där riktvärdet för uteplats kan innehållas).

(20)

7.3 Bullerskyddad balkong

Enligt Tengboms föreslagsstudie för traditionella lägenheter finns balkonger som vetter åt östra eller västra sidan av lägenheter. Genom att förse balkonger med en glasskärm som är tät från golv till tak kan ljudnivån minskas med upp till 10 dBA. Detta är en lösning som är mycket vanligt använd och godkänd av Boverket och kan användas på flertalet lägenheter inom planområdet.

Inglasningen får inte överskrida 75 % av ytan, annars räknas det inte som en uteplats.

Figur 13. Principskiss på bullerskyddad balkong. Vy från ovan.

(21)

8 Avgränsningar och antaganden

Redovisade ljudnivåer baseras på ett antal förenklingar och antaganden. Dessa kan sammanfattas enligt nedan.

 Beräkningarna antar generellt sett akustiskt mjuk mark med undantag av vägar, parkeringsplatser, torg inom området samt sjön Väsjön.

 Inga övriga ljudkällor utöver vägtrafik har inkluderats i denna rapport.

 För beräkning av maximal ljudnivå från vägtrafik (under natt) har det antagits att det endast går ett fåtal andra tunga fordon förutom bussar under natt.

 Inga befintliga eller framtida tänkta bullerskyddsskärmar har inkluderats i beräkningarna.

9 Bilagor

 Resultat för ekvivalent och maximal ljudnivå från väg- och busstrafik avseende bebyggelse förslag alt.1 presenteras i Bilagor AK01-02.

 Resultat för ekvivalent och maximal ljudnivå från väg- och busstrafik avseende bebyggelse förslag alt.2 presenteras i Bilagor AK03-04.