18.6. Bilaga 4. Rapport, jämförelse av Sollentunas äldreomsorg med detalj på Sollentunas Säbo verksamhet.

(1)

1

Jämförelse av Sollentunas äldreomsorg med detalj på Sollentunas Säbo verksamhet

Reviderad 150209

En jämförelse av Sollentunas äldreomsorg har tidigare genomförts då det framkommit att Sollentuna har högre kostnader för sin äldreomsorg än jämförbara kommuner. Efter genomgång av nyckeltal från Kolada framkommer att det främst är Sollentunas Säbo

verksamhet som är den del som redovisar högre kostnader än andra kommuner i jämförelsen.

Jämförelsen i Kolada har gjorts utifrån 2012 och 2013 års siffror och med jämförelse mot Nacka och Solna. Jämförelsen genomfördes under våren 2014.

Sammanfattning av jämförelsen och efter intervju med VOK´s (vård- och omsorgskontorets) lokalsamordnare, Christer Lobéus

Sollentuna har minskat sina totala kostnader per invånare 65+ från 2012 till 2013 och även dragit ned sina servicenivåer till Nackas. Kvar kan konstateras att Sollentuna trots

neddragning fortfarande har högre kostnader för lokaler och övriga kostnader (vårddygnsersättning, el, larm och inventarier) för Säbo verksamheten.

• Relaterat till befolkningsstrukturen har Sollentuna haft en för hög servicegrad fram tom 2012. Under 2013 har servicegraden anpassats. Anpassningen har gjorts genom att Sollentuna köpt färre externa platser. Sollentunas egna platser har inte minskat.

• Sollentuna betalar hyreskostnaden till Sollentunahem mfl fastighetsägare för sina Säbo fastigheter. VOK upphandlar endast driften av extern utförare, vårddygnsersättning.

Flyttar under 2012 från bla Sollentuna sjukhus medförde att VOK fick betala för dubbla platser (hyror). Vissa av dessa kostnader spillde även över på 2013. VOK har även fått betala för våning 5 på Edsbergs Säbo som stått tomt.

• Sollentuna har flera nybyggda Säbo fastigheter där hyreskostnaden är högre än för äldre fastigheter. Hyreskostnaden kan inte finansieras fullt ut mot de boende.

• Vårddygnsersättningen som upphandlas av VOK ligger också något högre än

jämförelsekommunerna. VOK förhandlar inte om priset utan endast om kvalitén. Att inte konkurrensutsätta priset kan förklara Sollentunas något högre kostnader även för denna del.

Efter ovan slutsatser har en fördjupad analys genomförts med att mer i detalj jämföra Sollentunas LOU med Solna. Nacka har endast LOV som redovisas sist. Analysen genomfördes under hösten 2014.

Vårddygnskostnad exkl. 6 % momsersättning. Solnas vårddygnskostnad ligger mellan 1 560 – 1 660 kr per dygn. Sollentuna har en vårddygnskostnad som ligger mellan 1 517 kr – 1 807 kr per dygn. Priserna är exkl. korttidsboende. Korttidsboende ligger högre för bägge kommunerna där Solna redovisar en snitt kostnad på 1 789 och Sollentuna ett snitt på 1797 kr.

Nedan redovisas snittpriset för de två kommunerna.

Jämförelse Sollentuna Solna Kommentar

Vårddygnspris snittkostnad 1 620 1 610

Priset är exkl 6 % momsersättning då Solna inte räknar in detta

(2)

2 Bruttohyreskostnad per kvm. Sollentunas hyreskostnader är högre än Solnas vilket till viss del kan förklaras av att Sollentuna har modernare fastigheter dvs yngre än tio år. En

bidragande orsak kan också vara att Solnas fastigheter ägs av kommunen vilket gör att Solna kan påverka hyreskostnaden. Solna har en bruttohyreskostnad mellan 438 kr till 1 645 kr per kvm. Sollentuna har en bruttohyreskostnad mellan 1 539 kr till 2 374 kr per kvm. I

jämförelsen har inte hyreskostnad för lokaler som nyttjats för andra ändamål såsom kök mm tagits med. Nedan redovisas snittkostnaden för de två kommunerna.

Andel gemensamhetsutrymmen per boende. Ett antagande till Sollentunas höga

lokalkostnader har varit att Sollentunas gemensamhetsutrymmen per boende/lägenhet är större än andra kommuners utrymmen. I jämförelsen framkommer att Sollentunas

gemensamhetsutrymmen inte särskiljer sig. I jämförelsen har inte hänsyn tagits till lokaler som endast nyttjas för annat ändamål såsom lokaler för seniorträffar mm.

Nettohyra per månad. Sollentunas bruttohyra är högre än Solnas. Den höga bruttohyran kan inte tas ut mot de boende i samma omfattning som Solnas. Kan nämnas att Solna reglerar hyresavgifterna enligt allmännyttans uppräkning samtidigt som de själva kontrollerar hyreskostnaden som ligger lägre vilket bidrar till den låga nettohyran. Sollentuna kan inte kontrollera hyreskostnaden på samma sätt. Sollentuna skriver upp sina hyresavgifter enligt KPI och har som mål att ändra detta till att följa allmännyttans uppräkning. Sollentunas nettohyra är framräknad utifrån genomsnittlig bruttohyra för alla Säbo minus genomsnittlig hyresintäkt för dito. Solna har angivit sin nettohyra utan bifogad kalkyl.

Finansieringsgrad 1. Två beräkningar av finansieringsgrad har tagits fram. Finansieringsgrad

= hur stor andel av hyresintäkterna som finansierar kommunens hyreskostnad. I första beräkningen benämnd finansieringsgrad 1 görs beräkningen på den del som avser lokalkostnader för boenden.

Snitthyreskostnad per kvm 1879 kr per kvm 1004 kr per kvm

Riktvärde enl igt skatteverket = 1400 kr per kvm

Andel gemensamhetsutrymme per lgh 53% 55% Likvärdigt med Sollentuna

Nettohyran per plats o månad snitt 5 363 1 815

Solna tar ut något högre hyra än allmännyttans uppräkningar och har ett äldre bestånd än Sollentuna

Estimerad finansieringsgrad 1 55% 71%

Jämförelse på bestånd med hyresintäkt ej totalt bestånd

(3)

3 Finansieringsgrad 2. I den andra beräkningen beräknas hur stor del av kommunens totala hyreskostnaden (dvs. inklusive lokaler för andra ändamål än boende) som täcks av

hyresintäkterna. För Sollentuna har beräkningen gjorts utifrån 2014 års siffror. För Solna finns endast det mått som redovisats i Kolada för 2013.

LOV-peng. Sollentuna hade vid tidpunkten för analysen inget beslut ännu på att använda sig av LOV. För Sollentuna fanns därför endast en utredning genomförd på rekommenderad LOV-peng. I jämförelsen med både Nacka och Solna framkommer att Sollentunas beräkning ligger högre än den LOV-peng som jämförelsekommunerna använder. Både Solna och Nacka har olika nivåer för sin LOV-peng. Nedan redovisas därför genomsnittet av dessa kommuners LOV-peng. Sollentuna har endast en LOV-peng nivå i sin kalkyl. Nedan är redovisat exkl. 6

% momsersättning.

Kostnad LOU, LOV och externt platsköp. En beräkning har gjorts för att jämföra

kostnaden för en plats med LOV och en plats med LOU. Beräkningarna är genomförda med hjälp av ovan redovisade genomsnitt.

Kommentarer:

LOU och lokalkostnader

Solnas kostnad för en plats enligt LOU är lägre än Sollentunas. (Kostnaden för korttidsboende ingår inte i jämförelsen). Den post som avviker mest är lokalkostnaden beräknad som

nettohyra. När det gäller lokalkostnader gagnas Solna av att ha ett äldre fastighetsbestånd.

Solna har även bättre kontroll på finansieringen av sina lokaler då Solnas fastigheter ägs och hyresregleras av kommunen internt. Sollentuna har ett modernare fastighetsbestånd vilket medför högre hyreskostnader. De höga hyreskostnaderna skrivs upp årligen enligt index med avtal som inte tar hänsyn till om investeringen för fastigheten i vissa fall är avskriven och klar.

Estimerad finansieringsgrad 2 39% 57%

Totalt bestånd. Sollentuna uppdaterat värde per 2014. Solna enligt Kolada 2013.

Jämförelse Sollentuna Solna Nacka Kommentar

LOV-peng 1 905 1 861 1 727 Nacka o Solna är genomsnitt

(4)

4 Bruksvärdesprincipen medför att det finns en gräns för vilken hyresnivå som kan tas ut av brukarna. Mellanskillnaden (nettohyran) är den del som kommunen måste finansiera. För Solnas del ligger denna del på 43 % och för Sollentunas del på 61 %.

LOV

Jämförelsen med LOV är något skev då Sollentuna redovisar endast ett belopp för sin LOV- peng medan Solna och Nacka har flera olika graderingar på sin LOV-peng. Då beslut om LOV ännu inte är infört i Sollentuna finns ingen uppgift på om en mer differentierad prissättning kommer att genomföras hos Sollentuna.

LOV jämfört med externa platsköp

Solna anser att LOV är en ekonomiskt fördelaktig lösning jämfört med att köpa platser

externt. En extern plats i Solna låg på ca 2300 kr jämfört med LOV som ligger i snitt på 1 861 kr. Detta trots att det ibland rör sig om platsköp gentemot samma utförare. Även Sollentuna uppger att externa platsköp ligger på ca 2300 kr vilket gör att det även för Sollentunas del blir mer ekonomiskt fördelaktigt att använda LOV istället för externa platsköp för tillkommande platser.

LOV jämfört med LOU

Enligt Sollentunas lokalsamordnare finns fördelar med LOV även i förhållande till LOU. Med LOV betalar kommunen endast för faktiskt belagd plats. Ersättningssystemet med

tomplatsersättning som ingår i vårddygnsersättningen enligt LOU finns inte.

En ytterligare teoretisk fördel som kan noteras med LOV i förhållande till LOU är att ansvaret för lokalkostnaden läggs över på utföraren. Kommunen kan på så sätt bättre kontrollera sin kostnadsutveckling då problematiken med ständigt ökade lokalkostnader försvinner.

LOV och Sollentunas servicenivåer

Det finns även risker med LOV då modellen bygger på att det finns ett överskott av platser.

Sollentuna har under 2013 dragit ned sina platser och anpassat till Nackas nivå vilket mer överensstämmer med den struktur av äldre som Sollentuna har. Med ett LOV införande parallellt med LOU finns risk att platsantalet åter ökar.

Utredningen genomförd av Caroline Jogeman, Kommunledningskontoret