Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2012/0753 KS-22 Diariekod: Diariekod: 300
PM
Bakgrund och fördjupning till policy för Sollentuna kommuns trafik- och transportsystem
1. Inledning
Policyn för Sollentuna kommuns trafik- och transportsystem är utformad som en del av kommunens författningssamling. Med utgångspunkt från det remissmaterial som föregått policyn har föreliggande beskrivning utformats för att ge en bakgrund och fördjupning.
Behovet av en trafikpolicy formuleras i Sollentunas åtgärdsplan 2012/2013 för kommunens klimatstrategi som ett åtagande för att minska
klimatpåverkan från trafiken inom kommunen. I åtgärdsplanen poängteras bl.a. att trafikpolicyn bör ta ett strategiskt helhetsperspektiv där
tillgänglighet snarare än framkomlighet står i fokus.
1.1 Varför behövs en trafikpolicy?
Trafik behandlas idag i ett flertal dokument, så som översiktsplan, miljöpolicy, klimatstrategi med tillhörande åtgärdsplaner, cykelplan och (kommande) parkeringsplan. Syftet med trafikpolicyn är att den ska ange Sollentunas samlade och långsiktiga inriktning för hur trafik och
transportsystemet ska utvecklas så att det bidrar till att förverkliga kommunens översiktsplan och miljöpolicy.
Vad innehåller trafikpolicyn?
Trafikpolicyn beskriver Sollentunas inriktning i arbetet med trafikfrågor.
Den innehåller en vision för vad man vill uppnå. Trafikpolicyn slår även fast viktiga strategier som ska gälla i den framtida planeringen av transport- systemet, vilka trafikslag som ska prioriteras i olika situationer och hur detta kan ske. Syftet med strategierna är att de ska leda till att kommunen närmar sig visionen
Vad vill vi med trafikpolicyn?
Trafikpolicyn beskriver en framtid där gående, cyklister och kollektivtrafik får högre prioritet än idag. Att fler väljer hållbara färdsätt gör även att biltrafiken blir mer effektiv och pålitlig för de som verkligen behöver resa med bil.
Ambitionen är att policyn ska bidra till en mer tillgänglig kommun för alla där invånare, besökare och arbetande lättare kan ta sig till det som
Sollentuna och regionen har att erbjuda. Att resa är sällan ett självändamål utan ofta ett måste för att kunna få tillgång till något önskvärt som arbete,
handel och fritidsaktiviteter. Tillgänglighet i transportsystemet är nyttan och målet, medan transporter är ett medel.
Möjliga framtider
Sollentuna är en växande kommun i en växande region. I översiktsplanen prognosticeras att kommunens invånarantal kommer att öka från 67 000 till drygt 75 000 invånare år 2020. En ambition är att kommunens
befolkningstillväxt främst ska ske genom förtätning i form av
stadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen. Denna utveckling har dock redan börjat. Sollentuna har blivit tätare de senaste 20 åren. Från 975 inv./km2 år 1990 till 1270 inv./km2 år 2012.
Hur befolkningen, besökare och arbetande i Sollentuna kommer välja att resa får dock konsekvenser för markanvändningen och möjligheten att förverkliga översiktsplanens intentioner. Som exempel kan nämnas att om de tillkommande sollentunaborna till år 2020 skulle agera som de befintliga skulle det innebära 3 300 fler personbilar i trafik, till de 27 400 som redan finns. De tillkommande bilarnas boendeparkering skulle i så fall motsvara sex fotbollsplaner. Därtill kommer behov av ytterligare vägytor och parkering vid målpunkter i kommunen.
Mot bakgrund av den kraftiga befolkningsökningen som spås i kommunen och regionen får det konsekvenser att fortsätta som vanligt. Det blir inte som det är idag.
Vad tycker invånarna?
Att förändra transportsystemet och resorna som görs mot en mer hållbar riktning är också något som sollentunaborna har uttryckt är viktigt. I en SKOP-undersökning år 2012 uppgav 98 procent av de svarande att klimatfrågan är ganska eller mycket viktig. De flesta, 70 procent, ansåg också att de själva kanske eller absolut kan bidra till att själva göra någonting åt klimatförändringen.
På frågan vad man i första hand skulle förändra i sitt vardagsliv för att minska klimatpåverkan hamnade de dagliga transporterna – med minskat bilåkande och istället mer resor med cykel och kollektivtrafik som främsta motivering – på delad första plats (25 procent) tillsammans med
förändringar av inköp och konsumtion.
En webbaserad medborgardialog genomfördes under mars och april 2014 kring trafikpolicyns frågeställningar. En stor majoritet av de 357 personer som besvarade frågorna delade trafikpolicyns prioriteringar.
1.2 Trafikpolicyns roll i planeringen
Sollentunas policy för kommunens trafik- och transportsystem är ett styrdokument som ingår i kommunens författningssamling, tillsammans med kommunens övriga styrdokument, likt översiktsplan, miljöpolicy och klimatstrategi, ska den bidra till att utveckla kommunen i önskvärd riktning.
Trafikpolicyn innehåller vision och strategier som kommunen bör arbeta efter de kommande åren.
Trafikpolicyn behandlar samtliga trafikslag för att underlätta vid eventuella målkonflikter, men relaterar även transportbehovet till kommunens övriga behov. Konkreta åtgärder som kommunen bör genomföra för att röra sig i önskvärd riktning kommer att beskrivas i kommande handlingsplaner.
Figur 0-1 Trafikpolicyn är ett inriktningsdokument likt kommunens översiktsplan eller klimatstrategi. De strategier som beskrivs i Trafikpolicyn behöver konkretiseras i åtgärder i kommande handlingsplaner.
1.3 Metodik
Sollentunas trafikpolicy är framtagen med utgångspunkt i TRAST-
metodiken. TRAST står för ”Trafik för en attraktiv stad” och är en handbok framtagen av Trafikverket (då Banverket och Vägverket) och Boverket.
Under framtagandet har även back-casting använts vilket är ett målstyrt arbetssätt. Detta tog sig bland annat uttryck i att arbetet inleddes med att formulera en önskvärd framtid i form av vision och mål, därefter studerades vilka strategier som behövs för att kunna nå dessa.
Metoden har bidragit till att skapa en övergripande bild av transportsystemet idag, vilka utmaningar som finns kopplat till trafikens utveckling, vilka mål Sollentuna vill arbeta mot och genom vilka strategier detta ska ske de kommande åren.
En central del i TRAST är även de sju så kallade TRAST-aspekterna som i korthet kan beskrivas enligt:
Stadens karaktär – hur gator och bebyggelse tillsammans med parker, vatten och mötesplatser m.m.
skapar stadens fysiska struktur.
Transportsystemet – hur vägar, gator, spår, gång- och cykelbanor, hållplatser och stationer är uppbyggda och hänger samman. I systemet kan antalet transporter öka utan att trafiken ökar, t.ex genom att fler samåker i bil
eller att det sker en överflyttning från bilresor till kollektivtrafiken.
Trafikens omfattning – de resor och transporter som genomförs i transportsystemet.
Tillgänglighet – kan beskrivas med vilken lätthet invånare, besökare och verksamheter kan nå något önskvärt i samhället.
Trygghet – människors upplevda trygghet handlar om individuella upplevelser och riskkänslighet.
Trafiksäkerhet – utgörs av de risker som trafikanterna utsätts för. Risken kan i sin tur delas in i sannolikhet och konsekvens.
Miljö och hälsa – vilken påfrestning transportsystemet och de resor som görs har på omgivande miljö och människors hälsa. Men även vilka positiva hälsoeffekter aktiva transporter ka ge upphov till.
I denna bakgrundsbeskrivning och fördjupning har mål formulerats för var och en av aspekterna och kopplats ihop med policyns indikatorer. Dessa är mätbara för att kommunen ska kunna säkerställa att utvecklingen går i önskvärd riktning. I och med att målen är satta utifrån flera aspekter är ambitionen att skapa en helhetssyn för att på så vis bidra till en hållbar utveckling.
2. Läget idag och framtida trender
I detta avsnitt följer en kortfattad sammanfattning av Sollentunas transportsystem idag. Därefter diskuteras framtida trender för trafikens utveckling som kommer att beröra stads- och trafikplanering i Sollentuna i allt större utsträckning.
2.1 Läget idag
Beskrivningen är strukturerad efter TRAST-aspekterna.
Stadens karaktär
Sollentuna har en skiftande karaktär och har vuxit fram under olika epoker.
Från tätbebyggda kommundelscentrum som Sollentuna centrum till glesare villastad i Vaxmora. I kommunens översiktsplan prognosticeras en kraftig befolkning-sökning till år 2020 – från cirka 67 000 år 2013 till 75 000 invånare år 2020. Efter att Väsjöområdet har exploaterats finns dock inte mycket obebyggd mark kvar att ta i anspråk.
Sollentunas transportsystem
Gång- och cykelvägnät
Gång- och cykelvägnätet är relativt väl utbyggt och omfattar cirka 110 km gång- och cykelbanor. Genom kommunen går även sex stycken så kallade regionala cykelstråk. Två av dem är radiella mot Stockholms innerstad,
medan övriga fyra är tvärgående. Majoriteten av de befintliga gång- och cykelbanorna håller inte den standard som har satts upp.
Kollektivtrafikstruktur
Sollentunas kollektivtrafikstruktur byggs upp av järnvägen och gatunätet där pendeltåget respektive bussar trafikerar. I kommunen finns fem stycken pendeltågsstationer och turtätheten är cirka åtta minuter i rusningstrafik. I Sollentuna trafikerar två stombusslinjer (178 och 179) med varierande medelhastighet, samt en mängd lokala busslinjer. Med Tvärbanan till Helenelund kommer Sollentuna få ytterligare ett kollektivtrafikmedel som avsevärt förbättrar möjligheterna att resa kollektivt till och från kommunen.
Vägnät
Motorvägen E4 tillsammans med de övriga statliga vägarna utgör ryggraden i Sollentunas vägnät och erbjuder en hög kapacitet. Det kommunala
vägnätet är indelat i ett huvud- och lokalvägnät enligt den definition som finns i översiktsplanen.
Trafikens omfattning
När samtliga resor som Sollentunaborna gör studeras, det vill säga oberoende om de görs inom Sollentuna eller till och från kommunen sker drygt 50 % med bil, cirka 20 % till fots, 16 % med kollektivtrafik, medan 7 % sker med cykel.
Resor inom Sollentuna
Av sollentunabornas resor inom kommunen görs nästan hälften med bil (46
%). Gång står för en relativt stor andel av resorna (32 %), medan
kollektivtrafiken och cykel har liknande färdmedelsandel, med omkring tio procent var.
Resor till och från Sollentuna
För resor till och från kommunen har bilen en starkare ställning och står nästan för två tredjedelar av resorna (65 %). Gång- och cykelresor är försumbara medan kollektivtrafiken står för en dryg fjärdedel.
Tillgänglighet
Ett sätt att mäta hur tillgängligt Sollentuna är med hållbara färdslag är att jämföra hur snabbt det går att cykla eller åka kollektivt jämfört med att åka bil. Kollektivtrafikresor från Sollentuna med målpunkt i länet tar i
genomsnitt dubbelt så lång tid som att åka bil.
Cykelresor har potential för resor inom och till och från kommunen. Från bostadsområdena väster om Edsviken/Norrviken är det i stort sett aldrig längre än två kilometer fågelväg till kommundelscentrum eller en pendeltågsstation. Vid samtliga pendeltågsstationer finns också väderskyddad cykelparkering och med ramlåsning vilket skapar goda förutsättningar att kombinera cykel och kollektivtrafik.
Det saknas uppgifter angående hur stor del av den fysiska miljön som är tillgänglighetsanpassad för personer med nedsatt mobilitet. Däremot finns
målsättningar i kommunen om att den byggda miljön ska uppfylla de nationella föreskrifterna.
Trygghet och trafiksäkerhet
I Sollentuna genomfördes en trygghetsenkät under sommaren 2013 där otrygghet kopplat till problem med trafiken ansågs vara den största
anledningen till oro, ett annat problem som uppmärksammades var att flera avstått från att åka buss eller tåg kopplat till känsla av otrygghet.
Sollentuna har ett relativt lågt antal döda och svårt skadade från
trafikolyckor de senaste åren. Utvecklingen har även varit stabil från år 2008: mellan noll och tre dödsolyckor och omkring tio olyckor med svårt skadade per år.
Miljö och hälsa
I Sollentuna är trafiken den största källa till luftföroreningar, höga
bullernivåer och utsläpp av växthusgaser med mera. Av den totala mängden koldioxidutsläpp i Sollentuna, som är den mest bidragande växthusgasen, kommer 94 procent från vägtrafiken. Vägtrafiken är även den största utsläppskällan av kvävedioxid och partiklar som påverkar miljökvaliteten lokalt och människors hälsa i Sollentuna i stor utsträckning. Under 2010 gjordes en bullerutredning i kommunen som visade att 750 bostadshus utmed det kommunala vägnätet är utsatta för bullernivåer över 55 dB(A).
2.2 Trender som påverkar trafikens utveckling
Vi lever i en tid där olika trender påverkar trafiken, vårt sätt att resa och transportera oss på så många olika sätt att prognoser om trafikens utveckling idag är svåra att göra.
Under årtiondena 1950 - 2000 var det ganska lätt att förutspå hur trafiken skulle utvecklas. Alla trender pekade åt samma håll – allting skulle bli mer och större. Efterhand som vi blev rikare skaffade allt fler människor bil, och fler fick råd att åka på längre semesterresor. Vägnätet byggdes ut i snabb takt eftersom prognoserna pekade på att trafiken skulle öka. Denna utbyggnad höjde standarden i systemet, och hjälpte på så vis också till att möjliggöra den ökade trafiken.
Under 1970- och 80-talen började diskussioner om miljöeffekter så smått att dyka upp i trafiksammanhang. Luftföroreningar och buller togs med i kalkylerna.
De senaste 10-12 åren har ökningen i personbilstrafiken planat ut, och på många håll också minskat. Det gäller i hela västvärlden, men inte i de så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina). Skälen till detta är många.
Det handlar om den ständigt pågående urbaniseringen, om att vi förtätat våra städer, och om att man i många städer bejakat den framväxande stadskulturen. För att effektivisera ytanvändningen i städernas centrum har
man därför satsat på, och gett ytor till kollektivtrafiken och därmed kunnat minska biltrafikytorna.
Till detta kan läggas faktorer som en åldrande befolkning, och höjda
bränslepriser. Att bilen inte längre är lika stark statusmarkör hos unga spelar in, liksom att man tar körkort senare. Vid färdmedelsval finns det tecken som tyder på att användandet av mobil IT (smartphones, surfplattor, laptops, etc.) vägs in, och gör att fler väljer kollektiva färdmedel.
En av de övergripande trender som man kan förvänta påverkar trafiken är klimatförändringarna. Här kommer det att handla både om styrning mot mindre klimatstörande förflyttningssätt, och om anpassning av systemen för ett ändrat klimat.
Idag är transportsystemet till 97 % beroende av fossila bränslen. Att dessa bränslen är ändliga gäller även om peak oil skjutits upp ett antal år med hjälp av skiffergas och -olja. Och vi måste ur klimatsynvinkel göra oss oberoende av dessa oavsett vilket.
Den fortsatta urbaniseringen, där Sverige urbaniseras snabbast i Europa, kommer också att påverka transporterna. Ju fler som bor i städer, desto mer effektivt måste vi transportera oss.
Slutligen påverkas transporterna också allt mer av hälsoperspektivet. Hur vi förflyttar oss har betydelse för hälsan, och allt fler använder idag sina transporter som en del i träningen. I stadsplaneraringen görs försök att på olika sätt bygga in en uppmuntran till mer aktiva transporter i staden.
3. Vision och strategier
3.1 Vision för Sollentunas transportsystem
Visionen anger riktningen och pekar ut en önskvärd framtid för Sollentunas transportsystem. Den anger vart kommunen vill men inte hur man ska nå dit. Visionen började formas på en workshop bland kommunens tjänstemän där målbilder togs fram utifrån vad Sollentunas framtida transportsystem ska ha för egenskaper. Därefter har den utvecklats av trafikpolicyns arbetsgrupp och stämts av med dess styrgrupp.
I Sollentuna har alla nära till storstadens möjligheter och naturens lugn.
Transportsystemet erbjuder en mycket hög tillgänglighet, vilket gör det enkelt att nå det som kommunen och övriga Stockholmsregionen har att erbjuda. Hållbara val är självklara för invånare, besökare och näringsliv.
3.2 Strategier för att nå visionen om en önskvärd framtid för Sollentunas transportsystem
I arbetet för ett hållbart transportsystem har sex bärande strategier tagits fram. Att slå fast vilka grundläggande fundament som ska genomsyra trafikplaneringen är dels viktigt för kommunens tjänstemän i det dagliga arbetet, men det underlättar också i kommunikationen med invånare och företag.
Om Sollentuna ska röra sig mot önskvärd riktning är det viktigt att de handlingsplaner som upprättas, beslut som tas och åtgärder som genomförs går i linje med dessa strategier – varje gång.
Sollentuna ska vara för alla
Att transportsystemet ska kunna användas av alla är utgångspunkten i Sollentunas trafikplanering. Lokalisering av bostäder och arbetsplatser, samt den fysiska utformningen av transportsystemet ska vara sådan att alla – oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning eller ekonomisk ställning etc. – ska kunna tillgodose sig sina behov.
Tillgänglighet före rörlighet
En grundprincip vid all stads- och trafikplanering i Sollentuna är att skapa högsta möjliga tillgänglighet för invånare, besökare och näringsliv. Det är tillgängligheten i transportsystemet som ger nyttan medan rörligheten i sig är förenad med kostnader i form av tidsförluster, trafikolyckor, miljöpåverkan etc. En tillgänglig stad karaktäriseras av korta avstånd mellan bostad/arbetsplats och service likt skolor, butiker och kollektivtrafik. Att exploatera ny bebyggelse i befintligt goda kommunikationslägen ska därför alltid eftersträvas framför andra lägen.
Gång först, sedan cykel, kollektivtrafik, nyttotrafik och biltrafik När nya gator anläggs eller när befintliga byggs om ska utrymmet prioriteras mellan trafikslagen. Att gående får tillräckligt utrymme och infrastruktur med god detaljutformning ska prioriteras högst, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och biltrafik.
Trafiken ska bidra till ett attraktivt och levande Sollentuna
Trafikplanering ska genomsyras av att gaturummet är en betydande del av kommunens offentliga miljö. Förutom att vara en transportyta ska gaturummet även bidra till stadsliv och sociala möten. Fysiska barriäreffekter ska undvikas.
Främja hälsa och fysisk rörelse
Sollentuna ska arbeta för att stimulera aktiv transport. Att gå och cykla till vardags är en betydelsefull källa till hälsofrämjande fysisk aktivitet och är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Aktiv transport uppmuntras dels genom kvalitativ infrastruktur, men även genom att planera attraktiva och trivsamma miljöer att vistas i och röra sig igenom, samt genom ett beteendepåverkande arbete.
Minska miljöpåverkan
I Sollentuna ska trafikens miljöpåverkan ständigt minska. Utsläpp av partiklar, emissioner, buller och förorenat dagvatten till omgivningen
ska tas om hand. Dessutom ska transportsystemets hushållning med natur, mark och andra resurser alltid beaktas.
3.3 Idéer till mål för trafikens utveckling
För att säkerställa att kommunen går i önskvärd riktning när det gäller trafikens utveckling har tolv förslag till mål formulerats. Målen är
strukturerade utifrån TRAST-aspekterna. Flertalet av målen stöds i sin tur av indikatorer som är mätbara. Indikatorerna återfinns i trafikpolicyn.
Indikatorerna bör återfinnas i de handlingsplaner som sammantaget kommer att utgöra trafikplanen för Sollentuna.
Nedan framgår de tolv målidéer, samt de indikatorer som återfinns i trafikpolicyn och ska följas upp för att säkerställa att man rör sig i rätt riktning.
Sollentunas karaktär
Mål 1. Den gestaltningsmässiga utformningen av Sollentunas gatunät ska inbjuda till vistelse.
Sollentuna bör fortsätta det arbete som har inletts med bland annat omvandlingen av Sollentuna centrum och Turebergs allé. Längs
Sollentunavägen har antalet bilkörfält reducerats, samtidigt som ytorna för gående och cyklister har ökats. Detta, tillsammans med ett stadsbyggande som möjliggör verksamheter ut mot gatan skapar ett gaturum som är mer anpassat för vistelse och sociala möten vilket är i linje med kommunens intentioner i översiktsplanen.
Genom att gående, cyklister och kollektivtrafiken får större plats skapas även ett lugnare gaturum där fler färdas i lägre hastighet. Detta i sig inbjuder till möten och tid att betrakta arkitektoniska kvaliteter. Samtidigt skapar det bättre förutsättningar för handel och kommers, jämfört med ett stadsrum där majoriteten färdas med bil.
Följande indikator ska följas upp:
Antal kvadratmeter gata (för stillastående fordon och fordon under färd).
Mål 2. Lokalgator ska vara av småskalig karaktär där oskyddade trafikanter prioriteras.
Sollentuna har skiftande karaktär vilket är viktigt att bevara och utveckla. På lokalgatunätet i mindre bostadsområden fyller gatan givetvis en
transportfunktion, men fungerar även som lekplats och torgyta. Därför är det viktigt att trafiken sker på de oskyddade trafikanternas villkor.
Det räcker inte med att endast skylta om hastigheten till 30 km/tim, gaturummet behöver också ha en fysisk utformning som leder till en låg hastighet. När hastigheten är låg är det möjligt för samtliga trafikslag att samspela utan att behöva separeras genom fysiska ingrepp.
Följande indikator ska följas upp:
Andel som anser att underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i kommunen är bra (utnyttja SCB:s återkommande undersökningar).
Sollentunas transportsystem
Mål 3. Gångnätet ska vara gent, tryggt och sammanhängande.
Att få fler att promenera är ett sätt att skapa en mer hållbar kommun.
Gångtrafik har ingen negativ miljöpåverkan, skapar större möjligheter för sociala möten och är det billigaste transportmedlet. För att få fler att välja att gå behöver dock gångnätet vara av hög kvalitet. Ett transportsystem som är utformat för gående karaktäriseras av gena kopplingar, trygga miljöer och kontinuerliga stråk utan avbrott. Dessutom behöver passager med
motortrafiken vara hastighetsäkrade för minska risken för svåra olyckor.
Följande indikatorer ska följas upp:
Genhetskvot för gång- och cykelväg i förhållande till bilväg
Andel som anser att underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i kommunen är bra (utnyttja SCB:s återkommande undersökningar)
Gångandelen för resor inom kommunen.
Mål 4. Cykelnätet ska vara attraktivt, sammanhängande, tidseffektivt och säkert.
Transportsystemet i Sollentuna behöver utvecklas för att locka fler att cykla.
Både det kommunala och det regionala cykelvägnätet ska uppgraderas för att senast år 2030 hålla önskvärd standard. Genom att utveckla nätet
kommer ett mer sammanhängande och säkert transportsystem att skapas för cyklister. Detta kommer även att göra det snabbare att cykla inom
kommunen och till övriga Stockholmsregionen. Att snabbare cykelresor möjliggörs är inte minst viktigt för att stärka cykelns konkurrenskraft gentemot bilen. Att underhållet och skötseln av gång- och cykelvägnätet fungerar är också en viktig förutsättning för att det ska vara och upplevas attraktivt.
Följande indikator ska följas upp:
Andel som anser att underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i kommunen är bra (utnyttja SCB:s återkommande undersökningar)
Cykelandelen för samtliga resor.
Mål 5. Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska öka
Restiden är en av de viktigaste faktorerna för kollektivtrafiken. För en konkurrenskraftig kollektivtrafik krävs även att restiden är kort i förhållande till andra trafikslag. Ett sätt att mäta kollektivtrafikens konkurrenskraft är att studera hur lång restiden är i förhållande till att åka bil. Detta kallas
restidskvoter och beräknas genom att dividera restiden med
kollektivtrafiken med restiden att åka bil. I relationer där restidskvoten är högre än 1,5 (d.v.s. det tar minst 50 % längre tid att åka kollektivt) anses
kollektivtrafiken i allmänhet ha låg konkurrenskraft. Är restidskvoten högre än 2 anses kollektivtrafiken endast vara ett alternativ för den som inte har något annat val.
Följande indikator ska följas upp:
Restidskvot för kollektivtrafiken i förhållande till biltrafiken.
Trafikens omfattning
Mål 6. Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka.
Vid resor inom kommunen är andelen som sker till fots är relativt hög idag (32 %). Till år 2030 bör dock kommunen sträva mot att 40 % av resorna som görs inom kommunen ska ske till fots.
Cykling har en stor potential. Målet i den regionala cykelplanen i
Stockholms län, som Sollentuna står bakom, är att 20 % av samtliga resor i länet ska ske med cykel till år 2030. Detta är även ett realistiskt kommunalt mål för Sollentuna.
Gällande kollektivtrafikens utveckling finns ett nationellt mål om en fördubblad andel kollektivtrafikresor på sikt. Att fördubbla andelen kollektivtrafikresor bland sollentunaborna till 2030 är ett ambitiöst men långt ifrån orealistiskt mål. De satsningar som ses i kommunen med bl.a.
Tvärbanan och förbättrad pendeltågstrafik i och med Citybanan skapar, tillsammans med en förtätning av bostadsområden nära spårtrafikhållplats, förutsättning för en kraftig ökning.
Följande indikatorer ska följas upp för att säkerställa att Sollentuna går i önskvärd riktning. Färdmedelsandelarna avser fördelningen av det totala antalet resor som sollentunaborna genomför. Notera att det för gång rör sig om resor inom kommunen, medan det för cykel- och kollektivtrafik handlar om samtliga resor:
Gångandelen för resor inom kommunen.
Cykelandelen för samtliga resor.
Kollektivtrafikandelen för samtliga resor
Tillgängligheten i Sollentuna
Mål 7. Stadsbyggandet i Sollentuna ska bidra till ett mer transportsnålt beteende.
Sollentunas karaktär skiljer sig mycket i de olika kommundelarna. Att förtäta i vissa befintliga miljöer är inte möjligt eller önskvärt. Däremot bör den tillkommande bebyggelsen främst lokaliseras så att behovet att resa minskar.
Genom att lokalisera majoriteten av ny bebyggelse vid spårstationer
säkerställs att boende och arbetande får tillgång till attraktiv kollektivtrafik, med hög turtäthet under överskådlig framtid. Att spårstationerna finns i kommundels-centrum bidrar också till att avstånden från bostad/arbetsplats
till offentlig och kommersiell service blir korta. Avståndet 400 meter motsvarar ett gångavstånd på drygt 500 meter .
Att skolbarn ska kunna kan gå och cykla till skolan – ensamma eller med förälder – kräver att skolor finns inom acceptabelt avstånd från bostaden.
Att barnen lätt kan gå och cykla är viktigt ur flera synvinklar; dels ökar det trafiksäkerheten kring skolorna och dels ökar det barns självständighet samtidigt som det bidrar till att skapa sunda resvanor bland både barn och föräldrar.
Följande indikatorer kan användas:
Andel av nytillkomna bostäder och arbetsplatser som lokaliseras inom 400 meters radie från entré till spårstation.1
Avstånd från bostad till närmsta grundskola (upp till årskurs 6) Mål 8. Sollentunas transportsystem ska vara tillgängligt för alla.
Hur kommunen utformar den offentliga miljön spelar stor roll för vilken tillgänglighet personer med funktionsnedsättning får. Vid ny infrastruktur ska alltid gällande tillgänglighetskrav beaktas. I den befintliga miljön ska enkelt avhjälpta hinder (t.ex. höga kantstenar och beläggningsskador) inventeras regelbundet för att sedan undanröjas.
Trygghet
Mål 9. Det ska oavsett tid på dygnet upplevas tryggt att vistas utomhus i Sollentuna.
Att invånare, besökare och arbetande i olika åldrar upplever det tryggt att vistas i Sollentuna är oerhört viktigt för den sociala hållbarheten. Minskar tryggheten leder det till att färre vågar befinna sig i den offentliga miljön, vilket i sin tur skapar en negativ spiral som för med sig att än färre vågar sig ut. Ett tryggt Sollentuna är därför också en grundförutsättning för en ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik.
Följande indikator ska följas upp:
Andelen som anser att det är tryggt och säkert att vistas utomhus på kvällar och nätter (utnyttja SCB:s återkommande undersökningar)
Trafiksäkerhet
Mål 10. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafikolyckor i Sollentuna.
Sollentunas mål är detsamma det nationella målet, det vill säga nollvisionen.
För att nå målet behöver trafikmiljön utformas på ett trafiksäkert sätt och så att motortrafikens hastighet hålls låg. Detta gäller inte minst där motortrafik och oskyddade trafikanter delar samma yta, antingen då de färdas i
1 75 % av antalet bostäder/lägenheter (d.v.s. inte andel bostadsbyggnader). Om exploateringen i Väsjön ska kunna inkluderas behövs en långsiktig och attraktiv kollektivtrafikförsörjning, t.ex spårbunden kollektivtrafik eller linbana.
blandtrafik (ingen fysisk separering av trafikslagen) eller i korsningar och passager. Idag är det endast ett fåtal passager som är hastighetssäkrade.
Följande indikator ska följas upp:
Antal som dödas eller allvarligt skadas
Kommunen bör också följa olycksutvecklingen via STRADA (Transportstyrelsens informationssystem).
Miljö och hälsa
Mål 11. Trafikens negativa inverkan på klimatet ska minska.
Att minska trafikens negativa inverkan på klimatet i takt med att
befolkningen ökar och ekonomin växer är en stor utmaning. För att klara målet behöver fler välja hållbara färdsätt, samtidigt som bilresandet i sig måste bli mer miljöanpassat.
Stockholms läns landsting har antagit mål för att minska utsläppen av växthusgaser, vilka redovisas i Sollentunas klimatstrategi. Ambitionen är att nettoutsläppen ska vara noll på sikt.
Följande indikator ska följas upp:
Utsläpp av växthusgaser från trafiken
Mål 12. Trafikens negativa inverkan på invånares hälsa ska minska.
I Sollentuna ska luften vara så ren att människor inte tar skada. För att kontrollera detta bör exempelvis halterna av kvävedioxid (NO2) och
partiklar undersökas i miljöer där människor bor, vistas och arbetar. Men det är inte bara luftföroreningar som behöver vara på en acceptabel nivå. En viktig hälsoaspekt, som i många fall är mer påtaglig, är buller från trafiken.
Följande indikator ska följas upp:
Andel som upplever sig störda av trafikbuller.
Utsläpp av kväveoxider
Partikelhalter PM10
Sammanfattning mål och indikatorer
I tabellen nedan sammanfattas de tolv målidéerna, samt de föreslagna indikatorerna som återfinns i trafikpolicyn. De indikatorer som avser mål 7 är dock endast exempel.
Mål Indikator
1. Den gestaltningsmässiga utformningen av Sollentunas gatunät ska inbjuda till vistelse.
Antal kvadratmeter gata (för stillastående fordon och fordon under färd).
2. Lokalgator ska vara av småskalig karaktär där oskyddade trafikanter prioriteras.
Andel som anser att underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i kommunen är bra (utnyttja SCB:s återkommande undersökningar).
3. Gångnätet ska vara gent, tryggt och sammanhängande.
Genhetskvot för gäng- och cykelväg i förhållande till bilväg
Andel som anser att underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i kommunen är bra (utnyttja SCB:s återkommande undersökningar) Gångandelen för resor inom kommunen.
4. Cykelnätet ska vara
attraktivt, sammanhängande, tidseffektivt och säkert.
Andel som anser att underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i kommunen är bra (utnyttja SCB:s återkommande undersökningar) Cykelandelen för samtliga resor.
5. Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska öka.
Restidskvot för kollektivtrafiken i förhållande till biltrafiken.
6. Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka.
Gångandelen för resor inom kommunen.
Cykelandelen för samtliga resor.
Kollektivtrafikandelen för samtliga resor
7. Stadsbyggandet i
Sollentuna ska bidra till ett mer transportsnålt beteende.
Andel av nytillkomna bostäder och arbetsplatser som lokaliseras inom 400 meters radie från entré till spårstation.
Avstånd från bostad till närmsta grundskola (upp till årskurs 6).
8. Sollentunas
transportsystem ska vara tillgängligt för alla.
9. Det ska oavsett tid på dygnet upplevas tryggt att vistas utomhus i Sollentuna.
Andelen som anser att det är tryggt och säkert att vistas utomhus på kvällar och nätter (utnyttja SCB:s
återkommande undersökningar) 10. Ingen ska dödas eller
skadas allvarligt i trafikolyckor i Sollentuna.
Antal som dödas eller allvarligt skadas
11. Trafikens negativa inverkan på klimatet ska minska.
Utsläpp av växthusgaser från trafiken
12. Trafikens negativa inverkan på invånares hälsa ska minska.
Andel som upplever sig störda av trafikbuller.
Utsläpp av kväveoxider Partikelhalter PM10
Tabell 3 2 Sammanfattning av målidéer och de indikatorer som återfinns i trafikpolicyn.
Bakgrund
Behovet av en trafikpolicy formuleras i Sollentunas åtgärdsplan 2012/2013 för kommunens klimatstrategi som ett åtagande för minska klimatpåverkan från trafiken inom kommunen. I trafikpolicyn ingår en vision och strategier för transportsystemet och de resor som genomförs. Strategierna ska
genomsyra kommunens framtida planering.
En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommunen och konsulter från Trivector har utarbetat underlaget till policyn. Trivector har tagit fram utredningsmaterial och merparten av texterna.
Sollentunas projektledare har varit trafikplanerare Hiva Hedayati,
kommunledningskontoret. Därutöver har ett flertal tjänstemän, från olika förvaltningar, inom kommunen varit med i arbetsgruppen. Arbetet har även stämts av med en styrgrupp bestående av förvaltningschefer i kommunen.
Trafikpolicyn var föremål för medborgardialog under våren 2014. Efter remittering till berörda kommunala nämnder under början av 2015 har policyn bearbetats med utgångspunkt från de inkomna synpunkterna. Ett resultat av detta är att policyn omdisponerats så att visionen och de mest strategiska delarna lyfts fram i form av en policy inom ramen för
kommunens författningssamling. Endast policyn avses bli föremål för kommunfullmäktiges ställningstagande. En omarbetad version av övriga delar av policyn är utformad som en bakgrund och fördjupning till policyn.
