rapport 2009: 27
Vision och mål för hälso- och sjukvård i Region Norrland
Ett förslag från Norrstyrelsens sex arbetsgrupper för hälso- och sjukvård
norrstyrelsen
produktioN: västErbottENs läNs laNdstiNgs iNformatioNsstab (Es) umEå 2010
Förord
Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län till en regionkommun med arbetsnamnet Region Norrland. Det är en ideell förening som bildats av de tre landstingen samt kommunförbunden i Norrbottens och Västernorrlands län och Region Västerbotten. Vid sidan av styrelsen och dess arbetsutskott är 140 förtro- endevalda och ett stort antal tjänstemän från landsting, kommuner, kommunför- bund/regionförbund, statliga myndigheter, näringsliv och andra organisationer en- gagerade i de många arbetsgrupper som förebereder regionbildningen. Med Region Norrland vill vi skapa förutsättningar för ett starkare och mer livskraftigt Norrland – en regionkommun som kan tillhandahålla hälso- och sjukvård och skapa utveck- lingsförutsättningar på ett effektivare och uthålligare sätt än de tre landstingen var för sig kan göra.
Under våren 2009 publicerades de kartläggningar av olika verksamhetsområ- den som Norrstyrelsens arbetsgrupper gjort i vår rapportserie (Rapport 2009:2–
2009:17). Under sommaren och hösten har arbetsgrupperna gått vidare och for- mulerat förslag till vision, verksamhetsidé, mål och uppgifter för Region Norrland inom sina respektive områden. I denna rapport presenterar de sex arbetsgrupperna inom hälso- och sjukvården sina gemensamma förslag.
Dessa grupper är:
- Barn, ordförande Bernt Wallström, huvudsekreterare Gunnar Persson - Unga, ordförande Agneta Granström, huvudsekreterare Britta Wallgren - Vuxna, ordförande Olle Edblom, huvudsekreterare Monika Johansson - Äldre, ordförande Eva Bergström, huvudsekreterare Mats Brännström - Folkhälsa, ordförande Harriet Hedlund, huvudsekreterare Maria Falck - Högspecialiserad vård, ordförande Ewa Söderberg, huvudsekretare Per Skude
Jan-Åke Björklund
Projektledare för Norrstyrelsen
Norrstyrelsen
Hemsida: www.norrstyrelsen.se Vid frågor om rapporten, kontakta:
Övergripande frågor, Barn: Gunnar Persson (070-666 17 98; gunnar.persson@nll.se) Unga: Britta Wallgren (070-329 43 60; britta.wallgren@nll.se)
Vuxna: Monika Johansson (070-524 17 96; monika.johansson@lvn.se) Äldre: Mats Brännström (070-595 45 61; mats.brannstrom@vll.se) Folkhälsa: Maria Falk (070-647 69 66; maria.falk@vll.se)
Högspecialiserad vård: Per Skude (073-274 30 93; per.skude@lvn.se)
Inledning
I denna redovisning lämnar styrgrupperna inom hälso- och sjukvårdsområ- det i processen för att bilda Region Norrland sina sammanfattande synpunk- ter från det arbete som styrgrupperna genomfört enskilt och gemensamt.
Styrgrupperna överlämnar härmed förslag till vision, verksamhetsidé och mål för hälso- och sjukvården i Region Norrland.
Uppdraget
Norrstyrelsen har tillsatt sex styrgrupper inom hälso- och sjukvårdsområdet med uppdrag att arbeta fram förslag till vision, verksamhetsidé och mål för hälso- och sjukvården i Region Norrland. I utdrag beskrivs uppdraget enligt följande:
De sex grupperna ska formulera:
• en kortfattad (förslagsvis några meningar till en halvsida) vision som beskriver tillståndet inom det egna verksamhetsområdet runt 2020,
• en kortfattad (förslagsvis några meningar till en halvsida) verksamhetsidé som beskriver Region Norrlands arbete och samspel med andra aktö- rer för att förverkliga denna vision, med början under mandatperioden 2010–2014, samt
• ett till fem inriktningsmål för att förverkliga denna vision, gärna kom- pletterade med ett mindre antal effektmål för mandatperioden 2010–
2014.
Befolkningens behov av hälso- och sjukvård är utgångspunkten för arbetet. Därutöver gäller följande ramar för arbetet:
• Socialstyrelsens kriterier för God Vård ska vara de styrande perspektiven när mål och visioner formuleras.
• Arbetet bör inledas med en beskrivning av befolkningens behov av hälso- och sjukvård med beaktande av bedömd framtida utveckling.
• Intryck från förändringar i omvärlden av betydelse för formuleringen av mål och visioner ska inhämtas.
• Mål och visioner ska bygga på bedömningen av de framtida behoven samt en analys av konstaterade skillnader mellan behov och de hälso- och sjukvårdstjänster som i nuläget erbjuds befolkningen i Region Norrland.
I detta är behovet av prioriteringar av betydelse att beakta, liksom att identifiera sådana områden som kan utgöra profilfrågor för hälso- och sjukvården i Region Norrland
Ett nära samarbete är nödvändigt mellan de sex grupperna eftersom mål och visioner till slut ska uttryckas gemensamt för hälso- och sjukvården i Re- gion Norrland. Det faktum att grupperna för folkhälsa och högspecialiserad vård har ett perspektiv som skär rakt igenom de övriga gruppernas skapar ytterligare behov av koordination. Respektive ordförande och huvudsekrete- rare har ett särskilt ansvar för att säkerställa samverkan mellan styrgrupperna.
En löpande dialog med företrädare för kommunernas hälso- och sjukvård ska också föras. Dialog bör även föras med andra relevanta intressenter, t ex försäkringskassa, arbetsförmedling, patient- och handikapporganisationer m fl. Det är också viktigt med en nationell och internationell utblick i arbe- tet med vision och mål.
Styrning och samordning av arbetet
Av uppdraget framgår att ett nära samarbete mellan de sex grupperna är nödvän- digt. Redan från början har därför ett löpande samarbete skett mellan grupperna i form av regelbundna ordförandemöten tillsammans med utsedda huvudsekre- terare. Arbetet inleddes med ett gemensamt möte, vid vilket former för och inne- håll i styrgruppernas arbete lades fast. Vid det mötet bestämdes att arbetet skulle formas efter två huvudlinjer:
• En seminarieserie för gemensam kunskapsuppbyggnad, som grund för arbe- tet med att formulera förslag till vision, verksamhetsidé och mål.
• Arbete i de enskilda styrgrupperna utifrån respektive grupps perspektiv för att identifiera angelägna och viktiga behov.
Det konkreta arbetet har därefter planerats, organiserats och letts av huvud- sekreterarna som arbetat i nära kontakt med varandra med löpande samordning och avstämning av arbetet. Huvudsekreterarnas arbete har rapporterats till och förankrats med gruppen av ordförande vid regelbundna möten. Erfarenheterna av detta arbetssätt är mycket goda.
Arbetet i styrgrupperna liksom arbetet inom huvudsekreterargruppen och ordförandegruppen har kännetecknats av stor öppenhet och konstruktivt klimat med respekt för olika åsikter.
Styrgruppernas eget arbete
Samtliga styrgrupper har bedrivit ett eget analysarbete med utgångspunkt från gruppens uppdrag. Utgångspunkten för arbete har varit befolknings- och be- hovsperspektivet.
Styrgruppernas arbete har sammanfattats i ett ”slutdokument” från respektive styrgrupp. Detta sammanfattar de viktigaste iakttagelser/synpunkter som respek- tive styrgrupp vill förmedla till Norrstyrelsen, att beakta i det fortsatta region- bildningsarbetet.
Arbetet i styrgrupperna har kännetecknats av stort engagemang och ett öppet arbetsklimat.
Styrgruppernas sammanfattande synpunkter från det enskilda arbetet i res- pektive styrgrupp överlämnas också till Norrstyrelsen som kompletterande un- derlag i den fortsatta processen.
Seminarieserien
Som underlag för att formulera vision, verksamhetsidé och mål för Region Norr- land genomfördes en gemensam kunskapsuppbyggnad kring frågor av betydelse för den framtida hälso- och sjukvården i Region Norrland. Sammantaget genom- fördes tre kunskapsseminarier med följande teman:
• Hur ser behoven ut? Ett seminarium om regionens geografi och demografi samt nuvarande och framtida behov av hälso- och sjukvård i Region Norr- land.
• Hur ser det ut idag i förhållande till behoven? Ett seminarium om hur svensk och norrländsk sjukvård hävdar sig i en internationell och nationell jämfö- relse.
• Hur ser framtiden ut år 2020? Ett seminarium som blickade framåt för att försöka beskriva vilka utmaningar hälso- och sjukvården står inför i ett drygt 10-årigt perspektiv.
Den generella erfarenheten från seminarierna är att de tillfört värdefulla kun- skaper och nya perspektiv. Styrgrupperna har i ett fjärde arbetsseminarium om- satt detta i underlag för att formulera vision, verksamhetsidé och mål
Vid detta, fjärde seminarium arbetade styrgrupperna ”blandat” och analyserade inledningsvis ”möjligheter” och ”hot” för den blivande regionen. Därefter arbetade grupperna fram de centrala värdeord som en vision ska bestå av, varefter grupperna gemensamt prioriterade de tio viktigaste värdeorden som därefter arbetats in i för- slaget till vision.
Seminariet uppskattades av deltagarna för att det gav möjlighet att på mycket kort tid och koncentrerat sammanfatta erfarenheter från kunskapsseminarierna med de diskussioner som förts i respektive styrgrupp.
En samlad erfarenhet från styrgruppernas arbete är att fokus i processen har för- flyttats från perspektivet ”God vård” till det bredare perspektivet ”God hälsa”, vilket väl stämmer överens med det behovs- och befolkningsperspektiv som styrgrupperna utgått från.
Inhämtade synpunkter
En sammanfattning av styrgruppsledamöterna synpunkter på arbetet med att full- göra uppdraget har inhämtats genom en enkel enkät.
Inkomna svar talar entydigt för att styrgruppernas ledamöter (åtminstone de som svarat på enkäten) är överlag positiva till den arbetsprocess som genomförts.
Kombinationen av arbete i respektive styrgrupp och seminarieserien upplevs av de flesta som mycket positiv.
Av inkomna svar kan konstateras att alla som svarat är mycket positiva till den seminarieserie som genomförts och att innehållet i seminarierna bidragit till och gjort det möjligt att på kort tid ta fram underlag för att formulera vision och verk- samhetsidé. Innehållet i seminerierna har upplevts som meningsfullt och framför allt har utrymmet för gemensamma diskussioner uppskattats även om önskemål har framförts om att avsätta mer tid för diskussion. Synpunkter har även framförts om att det borde ha funnits mer tid tillgänglig totalt sett i samband med seminarierna.
Det har till viss del varit möjligt att följa seminarieserien genom videokonferens.
Det har upplevts positivt att ha haft tillgång till den möjligheten. Samtidigt kan man konstatera att det delvis varit svårt att ta del av innehållet i seminarierna samt att värdefull samverkan med övriga deltagare inte varit möjlig. Tillgång till video- konferens upplevs totalt sett som värdefullt.
Som positiva erfarenheter av arbetsprocessen nämns bl a följande faktorer:
• Relevant innehåll
• Öppna och positiva diskussioner
• Bra med gemensam diskussion/reflektion i samband med seminarierna
• Värdefullt att ha fått lära känna politiker från de andra länen
• Bra dokumentation från seminarierna
Förbättringsmöjligheter finns inom följande områden:
• Bättre medverkan i styrgrupperna (från alla politiska partier)
• Mer utrymme för arbete i styrgrupperna
• Mer tid (gärna möten lunch till lunch)
• Mötesplaneringen var inte optimal
• Bättre förberedelser av var och en
Sammanfattande slutsatser
Den övergripande och gemensamma slutsatsen som samtliga styrgrupper är överens om är att uppdraget upplevts som meningsfullt. Arbetssättset har varit stimulerande och de gemensamma seminarierna har gjort det möjligt för styrgrupperna att på en begränsad tid enas om en gemensam vision för hälso- och sjukvården i Region Norrland.
Vision och verksamhetsidé
för hälso- och sjukvården i Region Norrland
Vision
Tillsammans kraftsamlar vi för hälsa i världsklass för alla i Norrland.
Verksamhetsidé
Region Norrland erbjuder hälsofrämjande insatser och sjukvård av högsta kva- litet och tillgänglighet. Det sker med starkt utvecklingsfokus, långsiktighet och genom att regionens unika förutsättningar tas till vara.
Verksamheten bedrivs från en gemensam värdegrund med stabila förutsätt- ningar avseende ekonomi, kompetensförsörjning samt balans mellan centralise- ring och decentralisering.
Inriktningsmål
• Intensifiera hälsofrämjande insatser som stärker individens vilja och för- måga att ta ökat ansvar för den egna hälsan.
• Öka individens delaktighet i den egna vårdsituationen i syfte att förbättra vårdens kvalitet.
• Utjämna olikheter i hälsa.
• Stärka samarbetet med alla aktörer i hela vårdprocessen och utveckla sam- verkan med organisationer och andra samhällsaktörer
• Samverka nära med regionens universitet. Närvara aktivt på den nationella och internationella arenan för att stödja kompetensförsörjning, forskning, utveckling och utbildning.
• Bedriva verksamheten så att behov som förekommer ofta tillgodoses nära och insatser som utförs sällan koncentreras med utgångspunkt i gemen- samma vårdprocesser.
• Utveckla en vård- och organisationskultur präglad av helhetssyn som an- vänder de samlade resurserna effektivt och med ökat stöd av utvecklad distansöverbryggande teknik.
Effektmål 201 (exempel)
• Det finns en tydlig prioritering av det offentliga åtagandets omfattning och det egna ansvaret.
• Det finns överenskommelser med samtliga kommuner och andra aktörer i regionen om gemensam värdegrund och forum för samverkan.
• Det finns en utvecklad modell för hälsofrämjande och förebyggande insat- ser.
• Det finns en utvecklad Norrlandsmodell som med stöd av modern teknik erbjuder god vård oavsett var man bor.
• Det finns former för gemensamt ansvarstagande avseende balansen mellan decentralisering respektive centralisering av hälso- och sjukvårdens diag- nostik- och behandlingsmetoder samt forsknings- och utvecklingsverksam- het.
• Det finns etablerade system för kunskapsstyrning och öppna prioriteringar.
• Det finns högspecialiserad vård, vars uppdrag är att hålla en mycket hög kvalitet – internationellt och nationellt – för en hälsa i världsklass.
Sammanfattande synpunkter från styrgrupp Barn
Som komplement till vision, verksamhetsidé, inriktningsmål och effektmål läm- nar styrgrupp Barn följande synpunkter avseende hälso- och sjukvården som är viktiga att beakta vid bildande och formande av Region Norrland.
Barnkonventionen i praktiken
Styrgruppen anser att det är dags att genomföra barnkonventionen i praktiken.
Genom att fokusera på ovan angivna områden tas viktiga steg i detta. Generellt sett måste kunskapen om och tillämpningen av barnkonventionen förbättras i Region Norrland.
En väg in i systemet
Ur individens synvinkel är det viktigt att antalet kontaktpunkter minimeras.
Särskilt angeläget är det att ingången till hälso- och sjukvårdssystemet och omsorgssystemet är så enkel som möjligt. Därför är det angeläget att regionen gemensamt med kommunerna utvecklar gemensamma arbetssätt som underlät- tar individens kontakter oavsett om det gäller regionens hälso- och sjukvård eller kommunens skolhälsovård eller socialtjänst.
Barn som far illa och självskadebeteende
I sitt arbete har styrgruppen konstaterat att antalet barn som far illa i sina famil- jer och barn med självskadebeteende ökar. Styrgruppen vill därför understryka vikten av att Region Norrland uppmärksammar dessa förhållanden och utfor- mar sin verksamhet så att det finns effektiva strategier för att stödja barn som far illa och som löper risk att utveckla självskadebeteende.
Vikten av att stödja barn, föräldrar och familj
Styrgruppen vill också betona vikten av att Region Norrland sätter fokus på reella insatser som innebär att barn, föräldrar och familjer får ett stöd som ger goda förutsättningar för en positiv hälsoutveckling för barn. Sådana insatser behöver ske i ett förtroendefullt samarbete med kommunerna i regionen.
Skolans betydelse för barns hälsa
Hälso- och sjukvården kan göra stora och viktiga insatser för att stödja en po- sitiv hälsoutveckling för barn. Men skolan har, enligt gruppens uppfattning, en ännu större möjlighet att tidigt bistå barn så att deras hälsoutveckling blir gynn- sam. Styrgruppen menar därför att Region Norrland måste utveckla samarbets- former med regionens kommuner som innebär att skolans betydelse för barns hälsoutveckling kommer i starkt fokus. I ett sådant arbete är det nödvändigt att föräldrarna engageras för att ytterligare främja förutsättningarna för en positiv hälsoutveckling för barnen.
Samverkan med frivilligorganisationer
Styrgruppen anser även att samverkan mellan hälso- och sjukvården och olika frivilligorganisationer verksamma inom områden som rör barn har stor betydelse för att skapa goda förutsättningar för en positiv hälsoutveckling för barn. Det är därför en viktig uppgift för Region Norrland att ytterligare förbättra samverkan mellan regionen och frivilligorganisationerna.
Väl fungerande informationsöverföring
Styrgruppen understyrker också vikten av att ha såväl en lagstiftning som ef- fektiva system som medger en väl fungerande informationsöverföring. Regio- nen bör därför aktivt arbeta för att undanröja eventuella legala hinder för en effektiv informationsöverföring mellan huvudmän samt införa IT-baserade system som förenklar informationsöverföringen internt och externt.
Läkemedelsanvändning – antibiotikaresistens
Styrgruppen vill även betona betydelsen av att Region Norrland sätter starkt fokus på att läkemedelsanvändning när det gäller barn sker på ett så effektivt sätt som möjligt. Särskild uppmärksamhet ska riktas på att vidta åtgärder för att förebygga att antibiotikaresistens uppstår.
Sammanfattande synpunkter från styrgrupp Unga
Målbild och behovsbeskrivning
Unga i åldern 16–29 är ingen homogen grupp och allmänt inne i stora och omvälvande skeden i sina liv. De har generellt en god hälsa och ställer höga krav på att vården ska vara tillgänglig och flexibel när väl behov uppstår. En framtida Region Norrland måste kunna erbjuda unga norrlänningar en levan- de och attraktiv livsmiljö i såväl tätort som glesbygd.
Unga människor är rörliga, boende- och jobbmässigt, såväl inom Sverige som internationellt. De ställer krav på tillgängliga nättjänster och välutvecklat tekniskt stöd oavsett var personen befinner sig.
En historisk tillbakablick visar att gränsen för ”vuxenlivet” har förflyttats och passeras allt senare i livet. Fenomenet 30-åriga tonåringar är en realitet.
Många unga upplever en otrygghet i samhället och mår psykiskt dåligt samti- digt som de ”har det så bra”. Den psykiska ohälsan är störst bland tonårstjejer och unga kvinnor medan fetma har utvecklats till ett stort hälsoproblem för pojkar och unga män.
Missbruk bland unga kan ta sig olika uttryck, exempelvis i form av drog-, spel-, sex- och matmissbruk. För att säkra god hälsa för unga i Norrland krävs insatser från flera aktörer.
Så här möter hälso- och sjukvården de ungas behov
God hälsa
För att möta den ökade psykiska ohälsan bland unga ska samhällets aktörer och stödsystem stötta de ungas självbild till att visa att ”jag duger/jag är frisk”.
Hälso- och sjukvården ska, i samverkan med andra aktörer, bidra till att skapa förutsättningar för jämlik hälsa där individen tar ett ökat ansvar för att utveck- la den egna goda hälsan.
Kompetens och vård utifrån patientperspektiv
Medarbetarnas kompetens ska svara mot patienternas behov. Den vård som ges ska vara värdeskapande för patienten genom att satsa på förebyggande hälso- arbete och stimulera till egenvård. Vården etablerar nya servicefunktioner för självhjälp.
Individens egenansvar
Hälso- och sjukvården ska stimulera och uppmuntra individens egenansvar.
Förhållandet mellan sjukvårdens ansvar och den enskildes ska tydliggöras.
Interaktion patient – personal
För att kunna möta de ungas behov krävs att hälso- och sjukvården har ett utvecklat holistiskt perspektiv med patienten i centrum. En ökad interaktion via distansöverbryggande tekniker kommer inte att helt kunna ersätta det per- sonliga mötet mellan individen och vårdgivaren.
Tillgänglighet – tjänster på distans och flexibilitet
Hälso- och sjukvården ska genom tjänster på distans och stor flexibilitet ge unga en hög tillgänglighet. En väl fungerande sjukvårdsrådgivning, tillgång till e-journal, och utveckling av nättjänster bidrar till att skapa en kostnadseffektiv
och tillgänglig hälso- och sjukvård oavsett var individen befinner sig. Det är väsentligt att vården vill och förmår ”hänga med” i den tekniska utvecklingen utan att förringa värdet av det personliga mötet.
Samverkan med andra aktörer
Samverkan och god kommunikation mellan olika huvudmän prioriteras för att skapa god hälsa, vård och behandling för unga. En stor del av insatserna ligger ansvarsmässigt utanför hälso- och sjukvården som dock har en viktig roll. Ett nära samarbete mellan skolhälsovård, socialtjänst, ungdomsmottag- ning, försäkringskassa, arbetsförmedling, primärvård, specialiserad vård etc.
är nödvändigt.
Sammanfattande synpunkter från styrgrupp Vuxna
Målbild och behov
År 2020 har de vuxna medborgarna/patienterna god kunskap om vård och behandling, hög beställarkompetens och lättare att ta för sig. De har krav på hög tillgänglighet och delaktighet i beslut om sin vård. En naturlig rättighet är ett utvecklat tekniskt stöd som skapar möjligheter att underlätta vård och behandling.
Det är under den vuxna perioden som familj bildas, man gör karriär och där livspusslet ska fungera. Man är också i slutet av yrkeslivet och börjar re- flektera över att det blev som det blev och får mer tid för egna engagemang och en större frihet, samtidigt som man ska vara ett stöd för nästa generation.
Befolkningen har blivit mer mångkulturell och skillnaderna mellan olika sam- hällsgruppers hälsa har ökat. Många upplever ensamhet och brist på sociala nätverk. Dessa förutsättningar skapar behov hos den vuxna befolkningen.
Utvecklingen har inneburit ökade möjligheter till behandlig inom flera områden. Prioriteringar i det offentliga uppdraget har genomförts och pågår, vilket inneburit att egenansvaret ökat för hälsa och egenvård. Den tekniska utvecklingen har även skapat nya möjligheter utifrån de förutsättningar som råder i norra regionen. Den nya tekniken tillgodoser också kraven om effekti- visering i vården för både patienter och vårdgivare.
Sammanfattningsvis, utifrån ovan redovisad målbild, har vårdbehovet för vuxna i regionen ökat framför allt för de med psykisk ohälsa, livsstilssjukdomar som övervikt/högt blodtryck/inaktivitet, kronikersjukdomar (tidig demens, diabetes, funktionshinder), missbruk och för de med rehabiliteringsbehov för att kunna återgå i arbete.
Fem kärnområden för att möta vuxnas behovsbild
Kompetens
Kompetensen behöver öka inom flera områden genom olika insatser hos med- borgare, brukare, politiker, administratörer och profession.
Kunskapsstyrning/uppföljning/ledning/prioritering
En välutvecklad och tydlig ledning krävs i regionen med ökat ansvarstagande, bra dialog och kommunikation, beaktande de geografiska förutsättningarna och behovet av att skapa närhet mellan förtroendevalda, profession och med- borgarna. Kunskapsstyrning ska ske utifrån evidens-/kunskapsbaserad säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård med systematisk uppföljning, priorite- ringar och åtgärder.
Effektiv
Effektiviteten inom hälso- och sjukvården måste öka genom att:
• öka samverkan mellan kommun, landsting, arbetsförmedling, försäkrings- kassa, patientföreningar, idrottsföreningar och andra frivilliga organisatio- ner.
• arbeta utifrån LEON-principen (Lägsta Effektiva OmhändertagandeNivå) med god vård på rätt vårdnivå.
• definiera, prioritera och kommunicera sjukvårdens ansvar och egenansvar med regionens medborgare.
Tillgänglig
Tillgänglighet till hälso- och sjukvården behöver öka via telefon, webb, nytt- jande av IT och personliga möten. Kontaktvägarna måste vara kända hos befolkningen för att de ska veta vilka möjligheter som finns och för att skapa trygghet hos dem. Dessutom skapas förutsättningar för att söka vård på rätt vårdnivå.
Folkhälsa – ”förebyggande vård”
Livsstilssjukdomarna och den ökade inaktiviteten är ett område som måste prioriteras utifrån nuvarande och framtida problem. Det krävs en balans mel- lan egenvård – förebyggande vård och sjukvård.
Sammanfattande synpunkter från styrgrupp Äldre
Samhällsintegrationen
För att vård och omsorg ska fungera för äldre med behov från flera aktörer krävs att dessa har en gemensam värdegrund .
Antalet äldre med flera samtidiga sjukdomar ökar men antalet vårdplatser på sjukhusen och särskilda boenden ökar sannolikt inte. Hemsjukvård blir därför en allt viktigare vårdform. Den behöver därför ha en god och säker- ställd kvalitet Den kommer att bedrivas i fler olika typer av boenden än i dag, och sjukvården kommer att allt mer integreras i boendet och omvårdnaden.
Det samlade ansvaret för hemsjukvården bör ligga hos en huvudman.
Kompetensen
Kompetensen för vård och omsorg av äldre måste höjas och finnas där patien- terna befinner sig.
Vården och omsorgen för äldre måste innehålla en tydlig etisk dimension och vara optimalt anpassad till individens behov. Kvaliteten på tiden i livets slut ska vara densamma. oavsett vård- eller boendeform.
Lika självklart som man behöver vardagssjukvård nära som äldre kan man även behöva specialiserad vård, och det ska finnas specialistkompetens också för denna behovsgrupp i regionen.
Uppföljning och utvärdering av vården och omsorgen för äldre måste inriktas mot individens samlade behov och inte fragmenteras utifrån huvud- männens olika ansvarsområden.
Glesbygden
Den hälso- och sjukvård som kan bedrivas nära ska också bedrivas nära. Det gäller framför allt de äldre. I glesbebyggda områden måste samhällets olika funktioner samarbeta i mycket större utsträckning än i dag t.ex. IVPA (= i väntan på ambulans)*. Distansöverbryggande lösningar måste utvecklas i större utsträckning än i dag, och vård och omsorg i glesbygd kan utvecklas till en profilfråga för norra regionen.
Seniorresursen
Människan är människans glädje. Vi vet att god social samhörighet är en be- visat stark friskhetsfaktor. Människan ska betraktas som en resurs i alla åldrar.
Att motverka ensamhet och känslan av att inte vara behövd är centralt för vården och omsorgen av äldre.
Tryggheten
En trygg vård och omsorg för äldre innebär att man vet var hjälpen finns, hur man når den, att den är av god kvalitet och att den är tillgänglig.
Närstående som kan och vill vara delaktiga i vården och omsorgen ska få det stöd som de behöver och efterfrågar.
* IVPA innebär att räddningstjänst och polis kan ge första hjälpen vid akuta tillstånd.
14
Sammanfattande synpunkter från styrgrupp Folkhälsa.
Styrgruppen Folkhälsas viljeinriktning tar sin utgångspunkt i Sveriges nationella folkhälsomål, ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”
Hälsans bestämningsfaktorer är en mycket talande bild som beskriver vad om påverkar folkhälsan såväl i stort som på individnivå. Den visar även vikten av samarbete mellan olika aktörer. Det nationella folkhälsomålet innebär ju i sig att hälso- och sjukvården inte ensam kan förbättra folkhälsan.
För det krävs ett jämbördigt ansvarstagande av flera, där insatser görs på många arenor. En god hälsa är viktig för att nå utveckling och välfärd i en region och Norrland har bra förutsättningar för att skapa den goda hälsan.
Styrgruppen inser att det finns stora likheter men också skillnader inom Norrland vad gäller levnadsvanor och hur vi mår. Vi måste därför utveckla verktyg för att kunna utjämna hälsoskillnaderna och skapa en hållbar och jämlik hälsa.
Region Norrland ska medverka till hälsosamma levnadsvanor genom att erbjuda goda livsmiljöer och ge kunskap till befolkningen. Många krafter måste hjälpas åt med detta. Frivilliga organisationer har t ex möjlighet att nå människorna på deras egen arena och i sina egna sammanhang och kan också vara en resurs i vården. Kommunerna kan skapa miljöer som minskar risk för skador och olycksfall och även tillhandahålla mötesplatser för social samvaro. Region Norrland blir en opinionsbildare för att motivera
samhällsaktörer, grupper och individer att ta sitt ansvar för hälsan.
Styrgruppen har också gemensamt kommit fram till att vissa områden måste prioriteras extra i den kommande Region Norrland, dessa områden är:
• Psykosocial hälsa
• Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet
• Riskbruk av alkohol samt bruk av tobak och droger
• Sexuell hälsa
• Skador/olycksfall
Sammanfattande synpunkter från styrgrupp Folkhälsa
Styrgruppen Folkhälsas viljeinriktning tar sin utgångspunkt i Sveriges natio- nella folkhälsomål, ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”
Hälsans bestämningsfaktorer är en mycket talande bild som beskriver vad om påverkar folkhälsan såväl i stort som på individnivå. Den visar även vikten av samarbete mellan olika aktörer. Det nationella folkhälsomålet innebär ju i sig att hälso- och sjukvården inte ensam kan förbättra folkhälsan. För det krävs ett jämbördigt ansvarstagande av flera, där insatser görs på många arenor. En god hälsa är viktig för att nå utveckling och välfärd i en region och Norrland har bra förutsättningar för att skapa den goda hälsan. Styrgruppen inser att det finns stora likheter men också skillnader inom Norrland vad gäller levnads- vanor och hur vi mår. Vi måste därför utveckla verktyg för att kunna utjämna hälsoskillnaderna och skapa en hållbar och jämlik hälsa.
Region Norrland ska medverka till hälsosamma levnadsvanor genom att erbjuda goda livsmiljöer och ge kunskap till befolkningen. Många krafter måste hjälpas åt med detta. Frivilliga organisationer har t ex möjlighet att nå män- niskorna på deras egen arena och i sina egna sammanhang och kan också vara en resurs i vården. Kommunerna kan skapa miljöer som minskar risk för skador och olycksfall och även tillhandahålla mötesplatser för social samvaro. Region Norrland blir en opinionsbildare för att motivera samhällsaktörer, grupper och individer att ta sitt ansvar för hälsan.
Styrgruppen har också gemensamt kommit fram till att vissa områden måste prioriteras extra i den kommande Region Norrland, dessa områden är:
• Psykosocial hälsa
• Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet
• Riskbruk av alkohol samt bruk av tobak och droger
• Sexuell hälsa
• Skador/olycksfall
Sammanfattande synpunkter
från styrgrupp Högspecialiserad vård
Förutom de för hälso- och sjukvård gällande huvudfrågorna om patientper- spektiv, kvalitet, tillgänglighet, finansiering, prioriteringar och styrning har diskussionerna mycket handlat om den högspecialiserade vårdens egna krav och förutsättningar, balanserade mot den övriga hälso- och sjukvårds önskemål inom Region Norrland.
Vidare har den kommande regionens unika förutsättningar med glesbygds- aspekter, avstånd och rekryteringsläge flitigt diskuterats.
Det är ännu för tidigt att prata om någon syntes i de olika synsätten och infallsvinklarna men vissa huvudfrågor kan listas att ta med sig i det fortsatta arbetet :
• Formen för det fortsatta arbetet. Strukturer måste skapas för dialog – ett givet exempel är de nu redan befintliga chefssamråden. En viktig princip är att regionens delar kommer till samtal med lika kraft.
• System för uppföljning och kvalitetsmätning skall kunna visa hur väl det politiska uppdraget utförs.
• Det är nödvändigt att tidigt involvera representanter för hela det område som den decentraliserade läkarutbildningen omfattar och ha ett tätt sam- arbete kring tema högspecialiserad vård – forskning och utveckling samt centralisering och decentralisering.
• Dynamiken i centralisering – decentraliseringsprocesserna kan mycket väl vara en utgångspunkt för ett framgångsrikt rekryteringsarbete.
• Universitetssjukhuset i Umeå har ett berättigat behov av en ”kritisk massa”
av kvalitetssäkrande sjukvårdsproduktion både som nav för högspecialiserad vård och som ansvarstagande för att akademiska framgångar kan komma hela regionen tillgodo.
• Universitetssjukvården har ett uppdrag att hålla mycket hög kvalitet inter- nationellt och nationellt inom traditionella högspecialiserade områden.
• På samma sätt har regionens hela hälso- och sjukvård ett intresse i att bygga kvalitet för hälso- och sjukvård i en kommande region som har att ta hän- syn till glesbygd, avstånd och rekryteringar.
En självklar utgångspunkt i det fortsatta arbetet är därför att finna arbetsfor- mer för just dessa den kommande regionens utmaningar. Vi har förutsätt- ningar för att bli världsledande i detta.
Norrstyrelsens rapportserie
Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, väster- bottens och västernorrlands län till en regionkommun med arbetsnamnet region Norrland. för att informera om sitt arbete och skapa intresse och engagemang i regionfrågan publicerar Norrstyrelsen stora delar av sitt arbete i en rapportserie.
200:1 Statlig verksamhet i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län 200:2 Högre utbildning och forskning i Region Norrland
En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för högre utbildning och forskning 200: Infrastruktur i Region Norrland
En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur 200: Internationellt samarbete i Region Norrland
En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för internationellt samarbete 200: Kultur i Region Norrland
En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för kultur 200: Miljö och energi i Region Norrland
En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för miljö och energi 200: Näringsliv och innovation i Region Norrland
En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för näringsliv och innovation 200: Trafik i Region Norrland
En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik 200: Turism i Region Norrland
En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för turism 200:10 Hälso- och sjukvård i Region Norrland
Norrstyrelsens kartläggning av hälso- och sjukvården i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland
200:11 Ekonomifrågor vid bildandet av Region Norrland 200:12 Landstingens organisation i Region Norrland
200:1 Fastighetsförvaltning och lokalförsörjning vid bildandet av Region Norrland 200:1 Personalfrågor vid bildandet av Region Norrland
200:1 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland
200:1 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland 200:1 Regional utvecklingsplanering i Region Norrland 200:1 Utgångspunkter för formulering av vision och mål
200:1 Vision och mål för högre utbildning och forskning i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för högre utbildning och forskning 200:20 Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland
Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur 200:21 Vision och mål för internationellt samarbete i Region Norrland
Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för internationellt samarbete 200:22 Vision och mål för kultur i Region Norrland
Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för kultur 200:2 Vision och mål för miljö och energi i Region Norrland
Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för miljö och energi 200:2 Vision och mål för näringsliv och innovation i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för näringsliv och innovation 200:2 Vision och mål för trafik i Region Norrland
Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik 200:2 Vision och mål för turism i Region Norrland
Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för turism 200:2 Vision och mål för hälso- och sjukvård i Region Norrland
Ett förslag från Norrstyrelsens sex arbetsgrupper för hälso- och sjukvård 200:2 Ekonomifrågor vid bildandet av Region Norrland – etapp 2 200:2 Fastighetsfrågor vid bildandet av Region Norrland – etapp 2 200:0 Personalfrågor vid bildandet av Region Norrland – etapp 2 200:1 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland – etapp 2
200:2 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland – etapp 2 Rapporterna kan hämtas på: www.norrstyrelsen.se
rapporterna kan också beställas ifrån: kontorsservice@vll.se
