Graviditetsdiabetes påverkan på viktuppgång under graviditet

(1)

Graviditetsdiabetes påverkan på

viktuppgång under graviditet

YRKESHÖGSKOLEEXAMEN

EXAMENSARBETE I: Vårdadministration YRKESHÖGSKOLEPOÄNG: 20 yhp PROGRAM: Vårdadministration

FÖRFATTARE: Linda Iwarez Andersson och Sandra Lundin JÖNKÖPING Juni 2022

En kvantitativ undersökning om viktförändringen hos

gravida med och utan diagnosen graviditetsdiabetes i

Region Jönköpings län 2021

(2)

YH-examensarbete i Vårdadministration

Titel: Graviditetsdiabetes påverkan på viktuppgång under graviditet Författare: Linda Iwarez Andersson och Sandra Lundin

Handledare: Ulrika Laurelii och Daniela Mihailescu Datum: 2022-05-30

Nyckelord: Graviditet, viktökning under graviditet, graviditetsdiabetes, BMI

Sammanfattning

Kvinnor med övervikt och fetma i samband med graviditet ökar, år 2020 hade 44 % av alla gravida övervikt eller fetma vid inskrivningstillfället på kvinnohälsovården. Tillsammans med övervikt och fetma, ökar en stor viktuppgång under graviditeten risken för komplikationer hos både mamman och barnet. Syftet med vår studie är att undersöka på vilket sätt diagnosen graviditetsdiabetes påverkat viktuppgången hos gravida i Region Jönköpings län under 2021.

Sedan Socialstyrelsen 2015 tog fram en rekommendation om nya gränsvärden för graviditetsdiabetes får allt fler diagnosen graviditetsdiabetes och barnmorskor och läkare på kvinnohälsovården i Jönköping har en hypotes om att viktuppgången skiljer sig mellan gravida med och utan graviditetsdiabetes. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvantitativ metod med deskriptiv analys av sekundärdata som hämtades från journalsystemet Obstetrix. Vi gjorde en totalundersökning där alla gravida som uppfyllde inklusionskriterierna ingick.

I samtliga BMI-grupper, förutom i BMI-gruppen fetma klass 3, gick gravida med graviditetsdiabetes upp mindre i vikt än de utan diagnosen. Resultatet för hela Region Jönköpings län visade att gravida med graviditetsdiabetes i genomsnitt gick upp 3,91 kilo mindre i vikt.

Sammantaget visar resultatet att diagnosen graviditetsdiabetes hade effekt på viktuppgången hos gravida i Jönköping under 2021.

(3)

Abstract

Women with overweight and obesity associated with pregnancy are increasing, in 2020 44% of women were overweight or obese at the time of enrolment in women's health care. Along with overweight and obesity, a large weight gain during pregnancy increases the risk of compli- cations for both the mother and the baby. The purpose of our study was to examine how the diagnosis of gestational diabetes affected the weight gain in pregnant women in Region Jönköping County during 2021. Since the National Board of Health and Welfare in 2015 pro- duced a recommendation on limit values for gestational diabetes, the number of women diagnosed with gestational diabetes is increasing and midwives and doctors at women's health care in Jönköping have a hypothesis that the weight gain varies between women with and without gestational diabetes. To examine this, we used a quantitative method with descriptive analysis of secondary data retrieved from the medical record system, Obstetrix. We conducted a total survey that included all women who met the inclusion criteria.

In all BMI groups, except in the BMI group obesity class 3, women with gestational diabetes gained less weight than women without the diagnosis. The results for the entire Region Jönköping County showed that women with gestational diabetes gained an average of 3.91 kilograms less weight. Overall, the results show that the diagnosis of gestational diabetes had an effect on the weight gain of pregnant women in Jönköping in 2021.

Keywords: Pregnancy, gestational weight gain, gestational diabetes, BMI.

(4)

Förord

Denna rapport är en del av kursen Examensarbete som genomförs sista terminen på vårdadministratörsprogrammet på Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Syftet med kursen är att vi studenter ska genomföra en kvalitativ eller kvantitativ undersökning från pla- nering till skriftlig redovisning. Undersökningen är också gjord på uppdrag av kvinnokliniken i Jönköping.

Vi vill tacka vår handledare Ulrika Laurelii, överläkare på kvinnokliniken, för förtroendet att genomföra undersökningen och för stöd och hjälp under arbetets gång.

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

2 Bakgrund ... 3

2.1 Graviditet ... 3

2.2 Body Mass Index ... 3

2.3 Övervikt, fetma och viktökning under graviditet... 3

2.4 Behandlingsrutiner kost, vikt och motion under graviditeten i Region Jönköpings län ... 5

2.4.1 Normalgraviditet ... 6

2.4.2 Riskgraviditet ... 6

2.5 Diabetes Mellitus ... 7

2.6 Graviditetsdiabetes ... 7

2.7 Behandling av graviditetsdiabetes ... 9

3 Metod ... 11

3.1 Val av metod ... 11

3.2 Datainsamling ... 12

3.3 Urval ... 12

3.4 Etiska ställningstagande ... 13

3.5 Validitet och reliabilitet ... 14

4 Resultat ... 15

4.1 Undervikt BMI < 18,5 ... 15

4.2 Normalvikt BMI 18,5-24,9 ... 15

4.3 Övervikt BMI 25-29,9 ... 16

4.4 Fetma klass 1 BMI 30-34,9 ... 17

4.5 Fetma klass 2 BMI 35-39,9 ... 18

4.6 Fetma klass 3 BMI > 40 ... 18

4.7 Region Jönköpings län ... 19

5 Analys ... 21

6 Diskussion ... 24

7 Slutsatser ... 26

8 Källförteckning ... 27

(6)

Figurer

Figur 1 Andel gravida kvinnor med övervikt och fetma 1995 - 2020 ... 4

Figur 2 Genomsnittlig viktuppgång under graviditet nationellt 2020 ... 5

Figur 3 Genomsnittlig viktökning hos gravida i BMI-gruppen undervikt ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Figur 4 Genomsnittlig viktökning hos gravida i BMI-gruppen normalvikt ... 16

Figur 5 Genomsnittlig viktökning hos gravida i BMI-gruppen övervikt ... 17

Figur 6 Genomsnittlig viktökning hos gravida i BMI-gruppen fetma klass 1 ... 17

Figur 9 Genomsnittlig viktökning hos gravida i Region Jönköpings län 2021 ... 19

Figur 10 Genomsnittlig viktökning hos gravida i Region Jönköpings län 2021 per BMI-grupp ... 20

Tabeller

Tabell 1 WHO:s definitioner av BMI-grupper ... 3

Tabell 2 IOM:s rekommendationer om viktökning per BMI-grupp ... 5

Tabell 3 Gränsvärden (mmol/L) för diagnos graviditetsdiabetes baserat på oral glukosbelastning per region 2020 ... 8

(7)

1 Inledning

_____________________________________________________________________________________

I inledningen presenteras undersökningens problemområde, syfte och frågeställningar samt varför vi har fått i uppdrag att genomföra undersökningen.

______________________________________________________________________

Övervikt och fetma är ett ökande problem världen över och enligt World Health Organization (WHO) klassas det som en global epidemi (Ajne et al., 2021). Fetma får stora konsekvenser för individen genom försämrad livskvalitet och ökad risk för sjukdom, men ger också stora ekonomiska konsekvenser för samhället. Fetma uppskattas kosta samhället cirka 70 miljoner kronor per år (Folkhälsomyndigheten et al., 2017). Det krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på alla nivåer för att bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos befolkningen (Folkhälsomyndigheten, 2022).

Andelen gravida som är överviktiga vid inskrivningen på kvinnohälsovården har ökat från 29 procent till 44 procent mellan åren 1995 och 2020. Samtidigt har gravida som har fetma i tidig graviditet mer än fördubblats sedan 1995, från cirka 7 procent till 16 procent (Socialstyrelsen u.å.). Övervikt och fetma i samband med graviditet innebär en ökad risk för komplikationer för både mamman och barnet under graviditeten, vid förlossningen och efter förlossningen (Ajne et al., 2021).

En stor viktuppgång under graviditeten är en av de största riskfaktorerna för övervikt och fetma senare i livet (Graviditetsregistret, 2020). I Sverige går gravida i genomsnitt upp 14 kg i vikt under sin graviditet (Ajne et al., 2021). En stor viktuppgång under graviditeten innebär också ökade risker både för barnet och mamman (Sjöstrand, 2021). Institute of Medicine (IOM) tog 2009 fram nya riktlinjer för rekommenderad viktuppgång under graviditet baserat på WHO:s definitioner av BMI-grupper. Den rekommenderade vikt- uppgången minskar med stigande BMI (Institute of Medicine and National Research Council, 2009). Rekommendationerna i Sverige för viktuppgång under graviditet baseras på IOM:s värden (Livsmedelsverket, 2013).

Socialstyrelsen presenterade 2015 en rekommendation om nya gränsvärden för diagnostik av graviditetsdiabetes (GDM). Både i Sverige och internationellt har det

(8)

saknats enighet om från vilken blodsockernivå den gravida ska erbjudas uppföljning och åtgärder för sitt blodsocker. Socialstyrelsen hoppas att de nya rekommendationerna om gränsvärden ska leda till att alla regioner använder samma gränsvärden och därmed ge en mer jämlik vård. Det finns fortfarande, 7 år efter att Socialstyrelsen presenterade sin rekommendation, regioner som inte antagit Socialstyrelsens gränsvärden. Region Jönköpings län är en av de regioner som antagit Socialstyrelsens gränsvärden om diagnostik av graviditetsdiabetes. Däremot har Socialstyrelsen inte tagit fram någon rekommendation för vilka som ska utredas för graviditetsdiabetes vilket gör att screeningen mellan regionerna varierar. Detta tillsammans med skillnaderna i regionernas gränsvärden bidrar till skillnader i andelen gravida som diagnostiseras med graviditetsdiabetes.

Bakgrunden till undersökningen är att barnmorskor och läkare på kvinnohälsovården i Jönköping har en hypotes om att gravida som får diagnosen graviditetsdiabetes går upp mindre i vikt än de som inte får diagnosen. Genom denna undersökning vill vi pröva barnmorskorna och läkarnas hypotes för att se om det kan finnas en vinst i att använda Socialstyrelsens gränsvärden för att fånga upp och diagnostisera fler gravida med graviditetsdiabetes och i och med diagnosen begränsa viktuppgången under graviditeten för att minska risken för komplikationer.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt diagnosen graviditetsdiabetes har påverkat viktuppgången hos gravida under 2021 i Region Jönköpings län.

För att uppnå syftet använder vi följande frågeställningar:

• Hur skiljer sig viktuppgången under graviditeten mellan gravida med och utan diagnosen graviditetsdiabetes?

• På vilket sätt skiljer sig viktuppgången mellan gravida i olika BMI- grupper med och utan diagnosen graviditetsdiabetes?

(9)

2 Bakgrund

_____________________________________________________________________________________

Under denna rubrik kommer undersökningens bakgrund presenteras för att ge läsaren förståelse för undersökningen och resultatets betydelse.

______________________________________________________________________

2.1 Graviditet

Graviditetslängden hos människan beräknas från första dagen av sista menstruationen före befruktningen och beräknas vara omkring 280 dagar (Nationalencyklopedin u.å.).

Mellan 37 och 41 hela veckor räknas en graviditet som fullgången (Rohman, 2021).

2.2 Body Mass Index

Body mass index (BMI) är ett mått på förhållandet mellan kroppslängd och vikt. BMI är ett internationellt mått framtaget av WHO som används för att definiera övervikt och fetma (Livsmedelsverket, 2022). Tabell 1 nedan visar WHO:s definitioner av undervikt, normalvikt, övervikt och olika grader av fetma.

Tabell 1

WHO:s definitioner av BMI-grupper

Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma klass 1 Fetma klass 2 Fetma klass 3 BMI <18,5 18,5–24,9 25–29,9 30–34,9 35–39,9 > 40

Källa: Livsmedelsverket, 2021.

2.3 Övervikt, fetma och viktökning under graviditet

Övervikt och fetma hos gravida innebär en ökad risk för graviditets- och förlossnings- komplikationer och kan påverka barnet negativt (Folkhälsomyndigheten, 2022). En gravid med övervikt eller fetma har större risk för infertilitet och missfall och under graviditeten ökar risken att drabbas av högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes och skulderdystoci. Kejsarsnitt är vanligare i denna grupp bland annat på grund av makrosomi (födelsevikt ≥ 4500g). Fostret har en ökad risk att drabbas av

(10)

fostermissbildningar och ett nyfött barn till en gravid med övervikt eller fetma har ökad risk att drabbas av andningsproblem och lågt blodsocker (Socialstyrelsen, 2019).

BMI beräknas utifrån vikt och längd vid första besöket på kvinnohälsovården, vanligtvis kring graviditetsvecka 10 (Folkhälsomyndigheten, 2022). Det är viktigt att vikten sedan kontrolleras regelbundet under graviditeten för att upptäcka och förebygga en kraftig vikt- uppgång med tanke på de risker som en kraftig viktuppgång medför (Ajne et al., 2021).

Studier har visat att en större viktuppgång under graviditeten än vad som rekommenderas ökar risken för kejsarsnitt, induktion av förlossning och större blödning efter förlossningen oavsett vilket BMI den gravida hade vid graviditetens inledning (Leima et al., 2020). Det finns även flera studier som visar att en liten eller ingen viktuppgång alls hos gravida med fetma inte innebär några risker och till och med minskar risken för komplikationer (U. Laurelii, personlig kommunikation, 28 februari, 2022).

Enligt medicinska födelseregistret har andelen gravida med övervikt eller fetma vid in- skrivningstillfället ökat från 29 % 1995 till 44 % 2020 (Socialstyrelsen u.å.). Figur 1 illustrerar utvecklingen av gravida med övervikt och fetma mellan åren 1995 och 2020.

Figur 1

Andel gravida med övervikt och fetma 1995–2020.

Källa: Socialstyrelsen, u.å.

IOM publicerade 2009 nya riktlinjer för rekommenderad viktuppgång i olika BMI- grupper. IOM:s rekommenderade viktuppgång för olika BMI-grupper presenteras i tabell 2 på nästa sida. IOM:s värden används av Nordiska näringsrekommendationerna (NRR) vilket är de rekommendationer som antagits som officiella i Sverige (Livsmedelsverket, 2013).

0 5 10 15 20 25 30

1995 2000 2005 2010 2015 2020

BMI 25-30 BMI > 30

(11)

Tabell 2

IOM:s rekommendationer om viktökning per BMI-grupp BMI (vid inskrivning) Viktökning (kg)

Undervikt (<18.5) 12.5–18,0

Normalvikt (18.5–24.9) 11.5–16.0

Övervikt (25.0–29.9) 7.0–11.5

Fetma (>30.0) 5.0–9.0

Källa: Livsmedelsverket, 2013.

Siffror i Graviditetsregistret (2020) visar att gravida med övervikt och fetma grad 1 i genomsnitt går upp mer i vikt än rekommendationerna. Figur 2 visar den genomsnittliga viktuppgången under graviditeten nationellt per BMI-grupp år 2020.

Figur 2

Genomsnittlig viktuppgång under graviditet nationellt 2020.

Källa: Graviditetsregistret, 2020.

2.4 Behandlingsrutiner kost, vikt och motion under graviditeten i Region Jönköpings län

Med tanke på de risker ett högt BMI innebär för både mamma och barn är det oroande att det fortsätter öka. För många gravida är vikten ett laddat ämne men det är viktigt att lyfta det trots att det kan vara känsligt. Under graviditeten har barnmorskor chans att påverka och förbättra den gravidas levnadsvanor. Genom att stötta och informera om bra

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma klass 1 Fetma klass 2 Fetma klass 3 Maximal viktökning enligt IOM

(12)

kostvanor och uppmuntra till motion kan den gravida uppnå en hälsosam viktuppgång under graviditeten. Det kan också göra skillnad för mammans och barnets framtida hälsa (U. Laurelii, personlig kommunikation, 28 februari, 2022).

Region Jönköpings län ingår i Sydöstra sjukvårdsregionen och de har gemensamt tagit fram ett basprogram för gravida inom kvinnohälsovården. Enligt basprogrammet ska alla gravida få grundläggande information om livsstil, kost och motion vid första inskrivningen och i graviditetsvecka 25. Det kan finnas vissa regionala skillnader och vi har tittat på hur det ser ut i Region Jönköpings län eftersom undersökningen genomförs där. Informationen och åtgärderna skiljer sig lite beroende på om det är en normal graviditet eller en riskgraviditet.

2.4.1 Normalgraviditet

Enligt Region Jönköpings Läns checklista för normalgraviditet får den gravida endast information om kost och motion vid första inskrivningssamtalet samt att vikten kontrolleras vid alla besök (U. Laurelii, personlig kommunikation, 28 februari, 2022).

2.4.2 Riskgraviditet

Graviditeten hos gravida med övervikt och fetma klassas som en riskgraviditet och de erbjuds extra kontroller enligt vårdriktlinjen ”övervikt, fetma och ohälsosamma vanor – handläggning under graviditet och förlossning” för att få en så hälsosam viktuppgång som möjligt under graviditeten. Vid inskrivningen informerar barnmorskan om kost och fysisk aktivitet, rekommenderad viktuppgång och om risker förknippade med övervikt och fetma under graviditet och förlossning. Andra åtgärder som erbjuds för en hälsosam vikt- uppgång är:

• Extra barnmorskebesök i graviditetsvecka 20 (gravida med BMI > 30)

• Motiverande samtal för att den gravida ska känna delaktighet och aktivt kunna påverka förändring av kost och motion

• Kursen ”sund start”

• Uppmuntras söka kontakt för kvalificerad kostrådgivning via appen Bra liv nära.

(13)

Vid varje besök på kvinnohälsovården kontrolleras vikten och motiverande samtal följs upp (U. Laurelii, personlig kommunikation, 28 februari, 2022).

2.5 Diabetes Mellitus

Diabetes mellitus är en sjukdom som kännetecknas av högt blodsocker. För att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet krävs hormonet insulin. Vid diabetes mellitus är insulinfrisättningen och cellernas känslighet för insulin påverkade, vilket leder till förhöjda blodsockernivåer. Det kan bero på att kroppens insulinproduktion upphört eller att den utvecklat insulinresistens. Det finns flera olika typer av diabetes bland annat diabetes typ 1, diabetes typ 2 och graviditetsdiabetes (Svenska diabetesförbundet, 2022).

2.6 Graviditetsdiabetes

Under graviditet blir cellerna mindre känsliga för insulin på grund av hormoner som bildas i moderkakan. Insulin bildas i bukspottkörteln och när cellernas känslighet minskar måste bukspottskörteln öka produktionen för att kompensera för kroppens ökade behov av insulin. Om bukspottskörteln inte klarar av att öka produktionen stiger blodsockret (Svenska diabetesförbundet, 2022). Gravida utan tidigare känd hyperglykemi (högt blodsocker) som drabbas av förhöjda blodsockernivåer under graviditeten får diagnosen graviditetsdiabetes. Behandlas inte det förhöjda blodsockret under graviditeten ökar risken för negativa hälsoeffekter både hos mamman och barnet. Det innebär även ökad risk för kejsarsnitt, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, makrosomi och skulderdystoci (Socialstyrelsen, 2015).

Gränsvärdena skiljer sig både internationellt och inom Sverige från vilken blodsockernivå en gravid ska diagnostiseras med graviditetsdiabetes. Socialstyrelsen tog 2015 fram en nationell rekommendation med samma gränsvärden som WHO publicerade 2013.

Socialstyrelsen rekommenderar att gravida ska diagnostiseras med graviditetsdiabetes och erbjudas åtgärder för att sänka blodsockret enligt följande gränsvärden för plasma- glukos:

• Fastande ≥ 5,1 mmol/l

• 1 timme efter 75 g glukosbelastning ≥ 10,0 mmol/l

(14)

• 2 timmar efter 75 g glukosbelastning ≥ 8,5 mmol/l.

De nya rekommenderade gränsvärdena innebär en sänkning i flera regioner. Med lägre värden ökar antalet gravida som diagnostiseras med graviditetsdiabetes och medför ett ökat resursbehov vilket kan vara en av anledningarna till att inte alla regioner använder Socialstyrelsens rekommenderade gränsvärden (Socialstyrelsen, 2015). Tabell 3 visar vilka gränsvärden samtliga regioner använde 2020 för att diagnostisera graviditetsdiabetes. Det var 6 regioner som använde Socialstyrelsens gränsvärden i sin helhet, däribland Region Jönköpings län (Graviditetsregistret, 2020). Under 2020 höjde dock vissa regioner gränsvärdena på grund av coronapandemin när resursbehovet förändrades.

Efter pandemin kommer vissa regioner troligtvis återgå till Socialstyrelsens rekommenderade värden (U. Laurelii, personlig kommunikation, 3 maj, 2022).

Tabell 3

Gränsvärden (mmol/L) för diagnos graviditetsdiabetes baserat på oral glukosbelastning per region 2020.

Region Fastevärde 1h-värde 2h-värde

Blekinge 10,0

Dalarna 5,1 10,0 8,5

Gävleborg 6,5 9,0

Halland 7,0 9,0

Jämtland 7,0 10,0

Jönköping 5,1 8,5

Kalmar 7,0 8,5

Kronoberg 7,0 10,0

Norrbotten 7,0 10,0

Värmland 5,1 10,0 8,5

Örebro 5,1 10,0 8,5

Skåne 7,0 10,0

Stockholm 5,1 10,0 8,5

Sörmland 9,0

Uppsala 7,0 9,0

Västerbotten 7,0 12,0

Västernorrland 7,0 10,0

Västmanland 5,1 10,0 8,5

Västra Götaland 7,0 10,0

Östergötland 7,0 10,0

Källa: Graviditetsregistret, 2020.

(15)

Förutom att gränsvärdena varierar mellan regionerna skiljer sig också screeningen för graviditetsdiabetes vilket även bidrar till skillnader i andelen gravida som diagnostiseras med graviditetsdiabetes. Regionerna Blekinge och Skåne erbjuder alla gravida oralt glukostoleranstest (OGTT), medan övriga regioner endast erbjuder OGTT till gravida med någon riskfaktor. Även riskfaktorerna varierar mellan regionerna, vissa regioner screenar gravida med BMI > 30 medan andra screenar gravida med BMI > 35. I region Jönköpings län screenas gravida med följande riskfaktorer:

• Tidigare graviditetsdiabetes

• BMI > 30

• Tidigare LGA-barn (födelsevikt > 4500 g)

• Utomeuropeiskt ursprung

• Tidigare oförklarad IUFD (intrauterin fosterdöd)

• Accelererad fostertillväxt

• Polyhydraminos

• Kapillärt slump-P-glukos 8,0–12,1 mmol/l.

Region Jönköpings län är den enda region av de som använder Socialstyrelsens gräns- värden som screenar gravida med utomeuropeiskt ursprung (U. Laurelii, personlig kommunikation, 3 maj, 2022).

2.7 Behandling av graviditetsdiabetes

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer behandlas graviditetsdiabetes i första hand med råd om kost och fysisk aktivitet för att hålla blodsockret i balans och undvika en stor viktuppgång. Den gravida rekommenderas att få träffa en dietist för att få hjälp med kosten. Ibland kan behandling med läkemedel i form av tablett Metformin bli aktuellt.

Om inte blodsockret stabiliseras med Metformin kan tillägg av insulin bli aktuellt, fram tills barnet är förlöst (Socialstyrelsen, 2018).

Region Jönköpings Län har särskilda vårdriktlinjer för hur gravida med graviditetsdiabetes ska följas. De får ytterligare information om kost och motion genom till exempel:

(16)

• Rekommenderas fysisk aktivitet minst 30 minuter/dag

• Läsa avsnittet ”Graviditetsdiabetes” på 1177.se

• Se föreläsningen ”Mat vid graviditetsdiabetes” i 5 delar av dietist på 1177.se

• Rekommenderas kontakt med dietist

• Mäta och kontrollera blodsocker.

Gravida med graviditetsdiabetes får alltså mer information om kost och motion och ökad kunskap genom filmer på 1177.se. Genom att mäta sitt blodsocker kan de få direkt åter- koppling om de har ätit på ett tillfredställande sätt. En gravid med en stabil graviditetsdiabetes följs på kvinnohälsovården och sköts i övrigt enligt basprogrammet. Men om läkemedelsbehandling krävs skickas remiss till specialistmödravården (U. Laurelii, personlig kommunikation, 28 februari, 2022).

(17)

3 Metod

_____________________________________________________________________________________

Under denna rubrik kommer val av metod, datainsamling, urval och etiska ställnings- tagande beskrivas.

______________________________________________________________________

3.1 Val av metod

Studien är retrospektiv och vi valde att använda en kvantitativ metod och deskriptiv sekundäranalys av data. Sekundäranalys innebär enligt Lindstedt (2019) att analysera data som redan är insamlat av andra. Materialet i vår undersökning är hämtat från data som finns i journalsystemet Obstetrix. Fördelen att göra en retrospektiv studie är att den är mindre resurskrävande just eftersom data redan är insamlat (Lantz, 2014) vilket har lämpat sig bra då examensarbetet pågår under en begränsad tid. Risken med att använda sekundärdata är att den samlats in för ett annat syfte och att variablerna kan vara definierade efter en tidigare frågeställning som inte stämmer överens med den undersökning vi genomför (Eliasson, 2013). De variabler som ingår i vår undersökning har en bestämd definition och kan därför med fördel användas i vår undersökning.

Valet av metod ska kopplas till studiens syfte och frågeställning (Lindstedt, 2019). En kvantitativ metod gör det möjligt att mäta och beskriva något med siffror (Eliasson, 2013) vilket ger oss verktyg att uppfylla undersökningens syfte och frågeställningar.

Undersökningen utgår från hypotesen att gravida som får diagnosen graviditetsdiabetes går upp mindre i vikt än de som inte får diagnosen. Att arbeta efter en hypotes innebär att forskningsarbetet handlar om att kunna pröva hypotesen för att kunna bekräfta eller mot- bevisa den (Lindstedt, 2019).

Det insamlade materialet analyseras med statistisk metod i form av deskriptiv statistik.

Deskriptiv statistik handlar om att sammanfatta och redovisa data genom att använda lägesmått och spridningsmått och inkluderar även att redovisa siffror grafiskt. Exempel på lägesmått är medelvärde och medianvärde (Frisk, 2018). Medelvärdet är det vanligaste

(18)

lägesmåttet för centraltendens (Lantz, 2014). Nackdelen med att använda medelvärde är att det är känsligt för extremt låga och höga värden i en datasamling, vilket inte påverkar till exempel medianen. Det gör att det enligt Eliasson (2013) är intressant att jämföra medelvärdet och medianen för att studera variabelns snedfördelning. Därför valde vi att använda oss av både medelvärde och medianvärdet i vår analys. Lägesmått är ett mått på spridningen i datamaterialet och det är vanligt att komplettera medelvärdet med spridningsmått för att ytterligare beskriva materialet (Lantz, 2014). Vi valde att använda standardavvikelse och variationsbredd för att visa spridningen i vårt material. Slutligen valde vi att redovisa materialet grafiskt med hjälp av diagram för att visualisera resultatet vilket enligt Lantz (2014) ger en mer överskådlig bild.

3.2 Datainsamling

Data samlades in från kvinnoklinikens journalsystem Obstetrix. Obstetrix är ett elektroniskt journalsystem som används både av kvinnohälsovården och kvinnokliniken för att följa graviditetsprocessen i Region Jönköpings län (Ingebrigtsen et al., 2022). I Obstetrix går det att välja ut variabler och få en statistisk sammanställning av data direkt i en excelfil. När vi tog ut data använde vi oss av följande variabler:

• BMI

• Inskrivningsvikt på kvinnohälsovården

• Inskrivningsvikt på förlossningsavdelningen

• Bidiagnoser

• Börd

• Graviditetsveckor.

Det gav oss ett underlag med avidentifierad data utan möjlighet att kopplas till någon fysisk person.

3.3 Urval

Inledningsvis diskuterade vi tillsammans med vår handledare vilka gravida som skulle ingå i studien. Först var avsikten att inkludera gravida som förlösts på Länssjukhuset

(19)

Ryhov under 2021 men efter diskussion beslutade vi att även inkludera gravida som förlösts på Värnamo sjukhus och Höglandssjukhuset i Eksjö under året för att få ett bre- dare resultat.

I det insamlade datamaterialet ingick alla gravida som förlösts i Region Jönköpings län 2021. Vi diskuterade med vår handledare vilka inklusionskriterier vi skulle använda för att resultatet skulle bli så användbart som möjligt för dem och valde därför att inkludera:

• Gravida i alla BMI-grupper

• Gravida med enkelbörd

• Förlossning vid fullgången graviditet.

Det innebär att vi valde att exkludera gravida med flerbördsgraviditet och de som förlösts före vecka 37+0 ur det insamlade materialet. Men alla i populationen som uppfyllde inklusionskriterierna ingår i undersökningen, totalt 3842 gravida.

Vi valde att göra en totalundersökning där hela populationen som statistiken ska gälla ingick. I datamaterialet saknades dock i vissa fall mätvärden om BMI, inskrivningsvikt från kvinnohälsovården eller inskrivningsvikt på förlossningsavdelningen och detta gav ett partiellt bortfall på 579 gravida (15 %), vilket innebär att totalt 3263 gravida ingår i undersökningen. Bortfallet innebär, som Lantz (2014) beskriver det att vissa individer i urvalet som planerades ingå inte kom med i undersökningen.

3.4 Etiska ställningstagande

Ingen av personerna som ingår i undersökningen har medverkat aktivt. Eftersom den data vi fått tillgång till varit helt anonym har vi inte kunnat tillämpa informationskravet eller samtyckeskravet. Den data vi samlat in går inte att koppla till någon fysisk person och därmed anser vi att konfidentialitetskravet är uppfyllt. I enlighet med nyttjandekravet har insamlad data endast använts i syfte att genomföra undersökningen.

(20)

3.5 Validitet och reliabilitet

Reliabiliteten och validiteten speglar undersökningens kvalitét. Vi har baserat vår under- sökning på sekundärdata vilket innebär att vi kunnat studera data utan att ha haft något inflytande på den och enligt Eliasson (2013) ger det ökad reliabilitet och validitet.

Validitet handlar om i hur hög utsträckning mätningarna mäter det som avses undersökas (Lindstedt, 2019). De mått och variabler vi använt oss av i vår undersökning är väl definierade och vi kan vara säkra på att vi har mätt det vi ville mäta för att uppnå syftet och besvara frågeställningarna.

Undersökningens reliabilitet handlar om pålitlighet och om ifall undersökningen går att upprepa med samma resultat (Lindstedt, 2019). Insamlade data kan anses vara pålitlig eftersom variablerna är väl definierade, dock har vi inte kunnat kontrollera när data matats in vilket gör att det kan ha förekommit slumpmässiga felinmatningar. Vi har båda utfört uträkningar som gett samma resultat, något som ökar undersökningens reliabilitet (Paulsson, 2020). Det gör även att sannolikheten för slumpfel i resultatet kan anses vara låg (Lantz, 2013).

(21)

4 Resultat

_____________________________________________________________________________________

I detta avsnitt kommer undersökningens resultat presenteras. Resultatet kommer redovisas både per BMI-grupp och för hela Region Jönköpings län.

4.1 Undervikt BMI < 18,5

I gruppen undervikt ingick 62 gravida, 10 % av dessa hade graviditetsdiabetes. IOM rekommenderar en viktuppgång mellan 12,5 och 18 kilo i denna BMI-grupp. I genomsnitt gick gravida utan graviditetsdiabetes upp 14,84 kilo i vikt (medianvärde 15) med standardavvikelse 4,56 och variationsbredd 22. Av de gravida som inte hade graviditetsdiabetes gick 21 % upp mer i vikt än vad IOM rekommenderar. Gravida med graviditetsdiabetes gick i genomsnitt upp 14,33 kilo i vikt under sin graviditet (medianvärde 12) med standardavvikelse 4,89 och variationsbredd 13. Bland de gravida som hade graviditetsdiabetes hade 14 % en större viktökning än vad IOM rekommenderar.

Skillnaden i viktförändring mellan gravida med och utan diagnos i gruppen undervikt var 0,51 kg. Figur 3 visar hur viktförändringen skiljer sig mellan gravida med och utan graviditetsdiabetes i Region Jönköpings län 2021 i förhållande till IOM:s rekommendation för viktökning i BMI-gruppen undervikt.

4.2 Normalvikt BMI 18,5-24,9

I gruppen normalvikt ingick 1643 gravida och av dem hade 10 % graviditetsdiabetes.

IOM rekommenderar en viktuppgång mellan 11,5 och 16 kilo i BMI-gruppen normalvikt.

Figur 3

Genomsnittlig viktökning hos gravida i BMI-gruppen undervikt.

(22)

Gravida utan graviditetsdiabetes gick i genomsnitt upp 14,80 kilo i vikt (medianvärde 14) under graviditeten med standardavvikelse 5,28 och variationsbredd 41. Av de gravida som inte hade diagnosen hade 35 % gått upp mer i vikt än vad IOM rekommenderar. De gravida som diagnostiserats med graviditetsdiabetes ökade i genomsnitt 12,60 kilo i vikt (medianvärde 12) med standardavvikelse 5,24 och variationsbredd 27. I gruppen med graviditetsdiabetes gick 21 % upp mer i vikt än vad IOM rekommenderar. Skillnaden i viktförändring mellan de med och utan graviditetsdiabetes var 2,20 kilo. Figur 4 visar hur viktförändringen skiljer sig mellan gravida med och utan graviditetsdiabetes i Region Jönköpings län 2021 i gruppen normalvikt i förhållande till IOM:s rekommendation.

Figur 4

Genomsnittlig viktökning hos gravida i BMI-gruppen normalvikt

4.3 Övervikt BMI 25-29,9

I gruppen övervikt ingick 975 gravida. 19 % hade graviditetsdiabetes. I denna BMI grupp rekommenderar IOM en viktuppgång mellan 7 och 11,5 kilo. Gravida utan graviditetsdiabetes gick i genomsnitt upp 14,17 kilo i vikt (medianvärde 14) med standardavvikelse 6,19 och variationsbredd 51. Av de som inte hade diagnosen hade 69

% gått upp mer i vikt än vad IOM rekommenderar. Gravida som diagnostiserats med graviditetsdiabetes ökade i genomsnitt 12,13 kilo i vikt (medianvärde 12) under graviditeten med standardavvikelse 6,52 och variationsbredd 36. Av de med graviditetsdiabetes gick 51 % upp mer i vikt än vad IOM rekommenderar. Skillnaden mellan gravida med och utan graviditetsdiabetes var 2,04 kilo. Figur 5 på nästa sida visar hur viktförändringen skiljer sig mellan de med och utan graviditetsdiabetes i Region Jönköpings län 2021 i förhållande till IOM:s rekommendation för viktökning i BMI- gruppen övervikt.

(23)

Figur 5

Genomsnittlig viktökning hos gravida i BMI-gruppen övervikt

4.4 Fetma klass 1 BMI 30-34,9

I gruppen fetma klass 1 ingick 374 gravida, 46 % diagnosen graviditetsdiabetes. IOM rekommenderar en viktuppgång mellan 5 och 9 kilo i BMI-gruppen fetma klass 1.

Gravida utan graviditetsdiabetes ökade i genomsnitt 11,47 kilo i vikt (medianvärde 11) med standardavvikelse 6,58 och variationsbredd 32. Av de som inte hade graviditetsdiabetes gick 58 % upp mer i vikt än vad IOM rekommenderar. Gravida med graviditetsdiabetes ökade i genomsnitt 9,99 kilo i vikt (medianvärde 9) under graviditeten med standardavvikelse 6,27 och variationsbredd 39. Av de gick 49 % upp mer i vikt än vad IOM rekommenderar. Skillnaden mellan gravida med och utan graviditetsdiabetes var 1,48 kilo. Figur 6 visar hur viktförändringen skiljer sig mellan de med och utan graviditetsdiabetes i Region Jönköpings län 2021 i förhållande till IOM:s rekommendation för viktökning i BMI-gruppen fetma klass 1.

Figur 6

Genomsnittlig viktökning hos gravida i BMI-gruppen fetma klass 1

(24)

4.5 Fetma klass 2 BMI 35-39,9

Gruppen fetma klass 2 bestod av 145 gravida, 23 % av dem hade graviditetsdiabetes. IOM rekommenderar en viktuppgång mellan 5 och 9 kilo i BMI-gruppen fetma klass 2. Gra- vida utan graviditetsdiabetes gick i genomsnitt upp 8,67 kilo i vikt (medianvärde 8) med standardavvikelse 8,03 och variationsbredd 38. Andelen gravida utan graviditetsdiabetes som gick upp mer i vikt än vad IOM rekommenderar var 39 %. De gravida som diagnostiserats med graviditetsdiabetes ökade i genomsnitt 5,74 kilo i vikt (medianvärde 5) med standardavvikelse 6,37 och variationsbredd 32. I gruppen med graviditetsdiabetes gick 23 % upp mer i vikt än vad IOM rekommenderar. Skillnaden mellan de med och utan graviditetsdiabetes var 2,93 kilo. Figur 7 visar hur viktförändringen skiljer sig mellan gravida med och utan graviditetsdiabetes i Region Jönköpings län 2021 i förhållande till IOM:s rekommendation för viktökning i BMI-gruppen fetma klass 2.

Figur 7

Genomsnittlig viktökning hos gravida i BMI-gruppen fetma klass 2

4.6 Fetma klass 3 BMI > 40

I gruppen fetma klass 3 ingick 64 gravida där 75 % hade graviditetsdiabetes. IOM rekommenderar en viktuppgång mellan 5 och 9 kilo i BMI-gruppen fetma klass 3. Gravida utan graviditetsdiabetes ökade i genomsnitt 6,19 kilo i vikt (medianvärde 6,5) med standardavvikelse 4,59 och variationsbredd 20. I gruppen utan graviditetsdiabetes gick 13 % upp mer i vikt än vad IOM rekommenderar. De gravida som diagnostiserats med graviditetsdiabetes ökade i genomsnitt 7,15 kilo i vikt (medianvärde 7) med standardavvikelse 6,79 och variationsbredd 29. I gruppen med graviditetsdiabetes gick 31 % av de gravida upp mer än vad IOM rekommenderar. Skillnaden mellan de med och utan diagnos var -0,96 kilo eftersom gravida med graviditetsdiabetes gick upp mer i vikt än de utan. Figur 8 på nästa sida visar hur viktförändringen skiljer sig mellan gravida med och utan

(25)

graviditetsdiabetes i Region Jönköpings län 2021 i förhållande till IOM:s rekommendation för viktökning i BMI-gruppen fetma klass 3.

4.7 Region Jönköpings län

Totalt i hela Region Jönköpings län ingick 3263 gravida och av dessa hade 21 % diagnosen graviditetsdiabetes. De gravida som inte hade graviditetsdiabetes ökade i genomsnitt 14,22 kilo i vikt (medianvärde 14), med standardavvikelse 5,84 och variationsbredd 54. De gravida som diagnostiserats med graviditetsdiabetes ökade i genomsnitt 10,31 kilo i vikt (medianvärde 10) med standardavvikelse 6,64 och variationsbredd 42. Figur 9 visar skillnaden i viktökning mellan gravida med och utan graviditetsdiabetes, totalt skiljer det 3,91 kilo mellan grupperna.

Figur 8

Genomsnittlig viktökning hos gravida i BMI-gruppen fetma klass 3

Figur 9

Genomsnittlig viktökning hos gravida i Region Jönköpings län 2021

(26)

Figur 10 visar den genomsnittliga viktökningen hos gravida under 2021 med och utan graviditetsdiabetes per BMI- för att ge en sammanfattande överblick av resultatet mellan BMI-grupperna.

Figur 10

Genomsnittlig viktökning hos gravida i Region Jönköpings län 2021 per BMI-grupp

(27)

5 Analys

_____________________________________________________________________________________

I detta kapitel redovisar vi vår analys av resultatet och vad det betyder i förhållande till undersökningens bakgrund.

Totalt i Region Jönköpings län 2021 hade 21 % av alla gravida diagnosen graviditetsdiabetes. Andelen gravida som hade diagnosen graviditetsdiabetes ökar med stigande BMI förutom i BMI-gruppen fetma klass 2 där andelen var 23 %, i BMI-gruppen före (fetma klass 1) var siffran 46 %. I BMI-gruppen fetma klass 3 hade hela 75 % av de gravida graviditetsdiabetes. Att andelen gravida med graviditetsdiabetes ökar med stigande BMI är förväntat då övervikt och fetma ökar risken att drabbas av graviditetsdiabetes men också för att alla gravida med högre BMI (> 30) screenas för graviditetsdiabetes vilket inte alla i de lägre BMI-grupperna gör.

I genomsnitt gick gravida utan graviditetsdiabetes upp 3,91 kilo mer i vikt än de med graviditetsdiabetes i hela Region Jönköpings län 2021. En stor viktuppgång ökar risken för komplikationer oavsett inskrivnings-BMI. Det finns stora individuella variationer då viktförändringen sträcker sig mellan - 15 kilo upp till + 39 kilo i denna undersökning. Det är väntat när gravida i samtliga BMI-grupper sätts samman eftersom den rekommenderade viktuppgången enligt IOM sträcker sig från maximalt 9 kilo upp till 18 kilo för de olika BMI-grupperna. Det visar att det är svårt att ge gravida generella råd om kost och motion, varje gravid är en egen individ med olika förutsättningar, förmåga och in- ställning att ta till sig information.

Medelvärdet för viktuppgången ligger nära medianvärdet för hela regionen både i gruppen med och utan graviditetsdiabetes, vilket trots den stora variationen tyder på en låg snedfördelning. I gruppen utan graviditetsdiabetes fann vi dock ett extremvärde (-15) men det verkar inte ha påverkat resultatet med tanke på att medelvärdet och medianvärdet ändå ligger nära varandra.

I alla BMI-grupper, förutom i fetma klass 3, har gravida med graviditetsdiabetes gått upp mindre i vikt än de utan graviditetsdiabetes. Medianvärdet för viktuppgången hos gravida

(28)

utan graviditetsdiabetes i gruppen fetma klass 3 är högre än medelvärdet vilket tyder på en positiv snedfördelning. I datasamlingen finns två extremvärden som höjer medelvärdet vilket innebär att skillnaden skulle vara ännu större utan de extremvärdena. Fetma klass 2 utmärker sig då diagnosen graviditetsdiabetes har haft störst effekt på den genomsnittliga viktuppgången. Gravida utan graviditetsdiabetes har i genomsnitt gått upp 2,93 kilo mer i vikt än de med graviditetsdiabetes. Den lägsta skillnaden finns i gruppen undervikt, där skillnaden endast var 0,51 kilo.

Nationella siffror från Graviditetsregistret visar att gravida i BMI-grupperna övervikt och fetma klass 1 ökar mer i vikt än vad IOM rekommenderar. Resultatet i de båda grupperna i vår undersökning visar samma sak. Det gäller oavsett om den gravida diagnostiserats med graviditetsdiabetes eller inte. Ungefär hälften av alla gravida i grupperna övervikt och fetma klass 1 som hade graviditetsdiabetes gick ändå upp för mycket i vikt. Bland de som inte fått diagnosen var andelarna så höga som 69 % i gruppen övervikt och 58 % i fetma klass 1. Med tanke på de ökade riskerna för komplikationer för mamman och barnet med en hög ingångsvikt hos den gravida och stor viktuppgång under graviditeten får detta konsekvenser för sjukvården. Eftersom en liten eller ingen viktuppgång alls för gravida med fetma inte medför några risker och till och med kan minska risken för komplikationer behöver det uppmärksammas mer framför allt när det gäller gravida med fetma klass 1 där kvinnorna har en hög viktuppgång. Trots att Region Jönköpings län har särskilda vårdriktlinjer för gravida med övervikt eller fetma lyckas de inte hålla viktuppgången enligt rekommendationerna. Gravida som diagnostiseras med graviditetsdiabetes får ytterligare information om kost och motion men inte heller i den gruppen lyckas de hålla viktuppgången inom rekommendationerna.

BMI-gruppen fetma klass 3 är den enda grupp där andelen gravida som går upp mer i vikt i förhållande till IOM:s rekommendationer är högre hos de med graviditetsdiabetes än de utan. BMI-gruppen normalvikt är den största gruppen (1643 gravida) och här visar resultatet att drygt en tredjedel (35 %) går upp mer i vikt än vad som rekommenderas.

Eftersom en stor viktuppgång under graviditeten är en av de största riskfaktorerna för övervikt och fetma senare i livet indikerar det på att satsa på preventiva åtgärder för att begränsa viktuppgången i denna grupp för att bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos befolkningen. Genom att även rekommendera normalviktiga gravida att till exempel

(29)

titta på filmer om bra mat vid graviditet kan barnmorskorna med små medel påverka den gravidas levnadsvanor inför framtiden och förebygga övervikt vid inledningen av nästa graviditet.

Resultatet betyder att diagnosen graviditetsdiabetes har haft en effekt på viktuppgången under graviditeten i Region Jönköpings län under 2021. Genom att använda Socialstyrelsens gränsvärden och en utbredd screening diagnostiseras fler gravida med graviditetsdiabetes. De får i och med diagnosen verktyg för att ändra sina vanor och möjlighet att begränsa viktuppgången under graviditeten.

(30)

6 Diskussion

_____________________________________________________________________________________

I detta avsnitt reflekterar vi över undersökningens styrkor och svagheter samt över val av metod.

______________________________________________________________________

Undersökningens styrka är att resultatet är baserat på väl definierade variabler och därför inte kan tolkas på något annat sätt. Resultatet i vår undersökning stämmer också överens med siffrorna om viktuppgång från Graviditetsregistrets årsrapport 2020 vilket också kan betraktas som en styrka.

Valet att göra en totalundersökning gör att resultatet blir representativt för hela populationen. Ett urval eller stickprov skulle kunna öka risken för slumpmässiga fel vilket skulle kunna påverka resultatets tillförlitlighet. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod med deskriptiv analys av sekundärdata. Eftersom examensarbetet pågick under en begränsad tid anser vi att det var rätt val att använda oss av sekundärdata då det är mindre tidskrävande och gjorde att vi kunde göra en totalundersökning.

Det stora bortfallet skulle kunna betraktas som en svaghet i undersökningen. Det går dock inte säga hur det har påverkat resultatet men eftersom det var helt slumpmässigt och före- kom i samtliga BMI-grupper tror vi inte att det har påverkat resultatet i någon större ut- sträckning. Under tiden vi sammanställde och analyserade den sekundärdata vi samlat in upptäckte vi fem gravida som haft en orimlig viktuppgång eller viktnedgång. Vi diskuterade detta tillsammans med vår handledare och bestämde att siffrorna skulle kontrolleras. Det visade sig att siffrorna inte stämde och antagligen berodde på felinmatning. Det bidrar till tankar om ifall journalgranskning skulle varit en bättre metod för att vi skulle kunna kontrollera datainsamlingen. Journalgranskning är dock mer tidskrävande och skulle inneburit att vi hade varit tvungna att göra en urvalsundersökning i stället för en totalundersökning. Det skulle också ha krävts etiska övervägande i större omfattning.

(31)

Undersökningens resultat skulle kunna användas i regioner som har antagit Socialstyrelsens gränsvärden för diagnostisering av graviditetsdiabetes och som använder en liknande metod för screening som Region Jönköpings län gör. Det kan dock vara svårt att generalisera resultatet nationellt just på grund av skillnaderna i regionernas gränsvärden och metod för screening.

(32)

7 Slutsatser

_____________________________________________________________________________________

Här redovisar vi vad vi har kommit fram till och besvarar undersökningens fråge- ställningar samt ger förslag på fortsatt arbete utifrån undersökningens resultat.

______________________________________________________________________

Syftet med undersökningen var att undersöka på vilket sätt diagnosen graviditetsdiabetes hade påverkat viktuppgången hos gravida under 2021 i Region Jönköpings län.

Undersökningen visar att gravida med graviditetsdiabetes i Region Jönköpings län i genomsnitt gick upp mindre i vikt än de som inte fått diagnosen, skillnaden var 3,91 kilo.

Gravida med graviditetsdiabetes har haft en lägre viktuppgång i alla BMI-grupper förutom i BMI-gruppen fetma klass 3 där resultatet avvek och gravida med graviditetsdiabetes gick upp mer i vikt än de utan graviditetsdiabetes.

Sammantaget visar resultatet i vår undersökning att diagnosen graviditetsdiabetes har haft effekt på viktuppgången under graviditeten vilket ger skäl till att fortsätta studera detta.

Det motiverar till exempel att titta på hur handläggningen kring kost, motion och vikt skiljer sig mellan de med och utan graviditetsdiabetes och fundera på vilka delar alla gravida skulle kunna ta del av för att uppnå en hälsosam viktuppgång. Det är till exempel inte rimligt att alla gravida oavsett diagnos eller inte kontrollerar sitt blodsocker men innehållet i kursen ”sund start” och föreläsningen ”mat vid graviditetsdiabetes” skulle kunna jämföras. Eftersom denna undersökning endast har fokuserat på att göra en deskriptiv analys av data och det är svårt att veta varför viktförändringen skiljer sig mellan gravida med och utan graviditetsdiabetes. För att undersöka detta närmre skulle under- sökningen kunna följas upp med en kvalitativ undersökning för att studera på vilket sätt olika information om kost och motion har påverkat viktuppgången under graviditeten.

Med tanke på att vi uppmärksammade felinmatningar av siffror i journalsystemet finns det anledning att kartlägga hur rutiner och strukturer ser ut vid inmatningen av data.

Genom att säkerställa att inmatningen sker på ett strukturerat sätt kan tillförlitligheten i det statistiska underlaget öka.

(33)

8 Källförteckning

Ajne, G., Blomberg, M., Carlsson, Y., Algovik, M., Alkmark, M., Andersson, L., Axelsson, D., Axelsson, E., Bejlum, C., Bergh, C., Bergman, L., Blennow, M., Bohlin, K., Brismar Wendel, S., Brodszki, J., Brusell Gidlöf, S., Böttinger, Y., Cato, K., Ek, S.,

… Munthe, C. (2021). Obstetrik. Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2022, 1 mars). Övervikt och fetma.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och- matvanor/overvikt-och-fetma/

Folkhälsomyndigheten. (2022, 1 mars). Övervikt och fetma hos gravida.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och- matvanor/overvikt-och-fetma/overvikt-och-fetma-hos-gravida/

Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket. (2017). Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5514b381077f4175b13fca5fe1089a be/forslag-till-atgarder-matvanor-fysiskaktivitet.pdf

Frisk, E. (2018). Beskrivande statistik. Statistisk ordbok.

https://www.statistiskordbok.se/ord/beskrivande-statistik/

Graviditetsregistret. (2020). Graviditetsregistrets årsrapport 2020.

https://www.medscinet.com/GR/uploads/hemsida/dokumentarkiv/GR%20%C3%85rsra pport%202020%203.0.pdf

Ingebrigtsen, M., Karlsson, S. (2022, 7 mars). Kontroller under graviditeten i Jönköpings län. 1177. https://www.1177.se/Jonkopings-lan/barn--gravid/graviditet/undersokningar- under-graviditeten/kontroller-under-graviditeten-i-jonkopings-lan/

(34)

Institute of Medicine and National Research Council. (2009). Weight Gain During

Pregnancy: Reexamining the Guidelines.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK32799/#summary.s1

Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen. Studentlitteratur.

Leima, S., Sjögar, E. (2020). Kvinnors upplevelse av svårigheter att upprätthålla en

hälsosam viktuppgång under graviditet.

https://ki.instructure.com/courses/5280/files/741631?module_item_id=144021

Lindstedt, I. (2019). Forskningens hantverk. Studentlitteratur.

Livsmedelsverket. (2013). Nordiska näringsrekommendationer 2012.

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer- foldrar/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf

Livsmedelsverket. (2022, 14 mars). Övervikt och fetma.

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och- halsa/overvikt-och-fetma

Nationalencyklopedin. (u.å). Graviditet.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/graviditet

Paulsson, U. (2020). Examensarbete. Att skriva uppdragsbaserade uppsatser och rapporter. Studentlitteratur.

Rohman, K. (2021, 29 oktober). Graviditet efter vecka 41 – att gå över tiden. 1177.

https://www.1177.se/Jonkopings-lan/barn--gravid/graviditet/om-graviditeten/graviditet- efter-vecka-41---att-ga-over-tiden/

Sjöstrand, J. (2021, 18 februari). Barnmorskemottagning, BMM.

https://vardgivarguiden.se/kunskapsstod/halsoframjande-arbete/overvikt-och- fetma/aktorer-i-hpo/bmm/

(35)

Socialstyrelsen. (2015). Gränsvärden för graviditetsdiabetes – stöd för beslut om behandling. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-6-52.pdf

Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för diabetesvård. Nationella riktlinjer fördiabetesvård - Stöd för styrning och ledning (socialstyrelsen.se)

Socialstyrelsen. (2019). Risker med övervikt och fetma vid graviditet.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-12-6460.pdf

Socialstyrelsen. (u.å.). Statistikdatabas för graviditeter, förlossningar och nyfödda.

[dataset] https://sdb.socialstyrelsen.se/if_mfr_004/val.aspx

Svenska diabetesförbundet. (2022, 25 april). Diabetes. https://www.diabetes.se/diabetes/

Svenska diabetesförbundet. (2022, 28 april). Graviditetsdiabetes.

https://www.diabetes.se/diabetes/andra-typer-av-diabetes/graviditetsdiabetes/