Varmt välkomna till den här föreläsningen!
Elitidrottens komplexa ledarskap
2017-10-12
Elitidrottens komplexa ledarskap
• Utvidgat ansvarsområde med fler arbetsuppgifter som båda är komplexa och kravfyllda till sin karaktär.
• Arbetsbelastningen är ofta stor med lite ledighet och få möjligheter till egen tid och återhämtning.
• Tränare arbetar med ett stort antal aktiva med olika typer av kunskaper, personligheter, behov och krav.
• Tränare behöver inträda i många olika roller i sitt ledarskap.
• Ledarskapet kräver kunskap inom en mängd olika områden.
• Förväntningar från den omgivande miljön, t.ex. föreningen, styrelser, övriga tränare och ledare, sponsorer, journalister etc.
• Kontakt med medier, sponsorer och styrelser.
• Stora krav på resultat och omedelbar framgång. Tränare är experter för stunden.
• Prestationskrav som kan leda till doping, skador och sjukdomar, t.ex.
anorexi och bulimi (förekommer dessutom allt lägre ner i åldrarna).
Risker för tränares hälsa?
• Hög arbetsbelastning (många resdagar, oregelbundna arbetstider, lite ledighet på kvällar, helger och högtider).
• Svårigheter att få tiden att räcka till för familj, återhämtning och egen tid.
• Ständiga krav på resultat (krav som kanske inte alltid står i proportion till de förutsättningar som tränare arbetar inom).
• Svårigheter att släppa ifrån sig arbetet när de är lediga.
• Tillsammans bidrar dessa faktorer till en tuff arbetsmiljö för många tränare inom idrotten och kan medföra risker för dem att drabbas av
utmattningssymptom.
• I en studie av Bentzen & Kenttä (2015) framkom att en av fyra tränare inom elitidrotten riskerar att bli utbrända, vilket hänger samman med en tuff arbetssituation.
• Även i min avhandling (Meckbach, 2016) var det tydligt att tränarna hade tuffa arbetsförhållanden som kräver mycket tid och energi av dem, att de hade svårigheter att släppa ifrån sig arbetet och att få tiden att räcka till för återhämtning.
• I ett pågående projekt (Kenttä & Meckbach 2017) av tränare inom
landslagskonståkning har det framkommit att nästan samtliga tränare visar tecken på utmattningssymptom.
Tränare behöver ges tid och möjlighet till återhämtning och vila.
Dessutom behövs fler utbildningsinsatser och resurser för att hjälpa tränare att ”undvika” att drabbas av utmattningssymptom.
Tränarrollen kräver olika kompetenser (Côté & Gilbert, 2009)
Professionell kunskap
• Kunskaper från olika vetenskapsområden, till exempel biomekanik, fysiologi, psykologi, pedagogik, didaktik (hur man lär ut).
• Specifikt idrottskunnande, till exempel grenspecifik teknik och taktik.
Kunskap om material, utrustning, regler och föreskrifter.
Interpersonell kunskap
• Förmåga att kommunicera, ge feedback, inge förtroende och visa empati.
• Förmåga att inspirera, vara synlig, ställa krav och ange riktning.
• Kunskap om de aktivas olika utvecklingsfaser, kapacitet och motivation.
• Lämpligt ledarskap och personlig hållning till de aktiva.
Intrapersonell kunskap
• Förmåga till självständighet och ansvar.
• Förmåga till självreflektion.
• Förmåga till kritiskt tänkande och förnyelse.
Tränarens olika roller
• Pedagog
Att planera, lära ut och utvärdera ett specifikt innehåll som på bästa sätt främjar utveckling hos de aktiva. Även kommunicera, bygga relationer etc.
• Psykolog
Att ge stöd i såväl framgång som motgång. Inspirera, skapa trygghet, hantera olika relationer och konflikter.
• Guide
Att vägleda den aktive genom idrotten (och livets?) olika händelser.
• Administratör
Att administrera verksamheten, till exempel svara på mejl och boka resor.
• Manager (i en del idrotter)
Att även ha ansvar över andra aspekter i verksamheten, till exempel ekonomi.
• Chefsroll (i en del idrotter)
Att leda, samordna och delegera arbetet inom de olika teamen.
Det ”dubbla” ledarskapet
• Tränare arbetar i team, vilket innebär en chefsposition över medarbetarna i lagets organisation. Man kan säga att ledarskapet är dubbelt, eftersom det handlar om att vara ledare för de aktiva, men också för organisationen runt laget, ”teamet bakom laget”.
• Det ”dubbla ledarskapet” kan också liknas vid en förbundskaptensroll där tränaren är spindeln i nätet och ska organisera och delegera arbetet till andra tränare, ett medicinskt team, administrativ personal etc. samtidigt som hen har det övergripande ansvaret för processen.
• Det ”dubbla ledarskapet” innebär fler arbetsuppgifter och fler människor att leda.
• Men, också stöd och delat ansvar.
Jan Anderssons ledarteam
”Det här är ett teamjobb. I fotboll sätts ju ofta
huvudtränaren fram, men jag menar att det är hela gruppen
av ledare som betyder väldigt mycket, att du får teamet att
fungera.”
Lars Lagerbäck, förbundskapten Herrlandslaget
Norge.
”Dom som tar sig för på stort allvar blir inte långvariga. Jag menar om du tittar på de bästa tränarna, som man kallar för de
bästa tränarna, har de ett fantastiskt team bakom. Det här
är inte one-man-show. Det är bara att lägga ner det.”
Peter Wettergren,
assisterande tränare Herrlandslaget.
Jan Anderssons pedagogiska ledarskap
• Tydligt ledarskap, alla (spelare och medarbetare) vet vad som gäller, men inte detaljstyrt.
• Tydlig i sin kommunikation.
• Bra struktur, det ska vara ordning och reda.
• Delegerar ansvar.
• Frihet under ansvar till medarbetare och spelare.
• Får alla att känna sig betydelsefulla.
• Faller inte för tryck från omgivningen.
• Skapar trygghet i gruppen.
• Ger bra stöd.
• Balans mellan humor och nu är det ”allvar”.
• Tar tag i konflikter direkt.
• Gör utvärderingar och tar avstamp i dem.
• Ödmjuk och jordnära.
• Prestigelös.
”Jag, inte nödvändigtvis bäst”.
• Försöker alltid bli bättre.
”Han är en fantastisk chef.
Ledarskapsdelen, där har han absolut sina styrkor. Det
finns kanske många som är bättre fotbollsteoretiskt än
honom, men han är den absolut bästa fotbollschef som jag har hört om och som
jag har varit i närheten av.”
Maths Elvendal, målvakstränare Herrlandslaget.
Var processinriktad
Tänk utveckling på sikt istället för resultat och omedelbar framgång.
• Vägen är mycket mer intressant än målet.
Hur gör vi för att komma dit?
• Är du resultatblind, glömmer du lätt utvecklingen.
• Var tålmodig.
Effekten kan först ske om några månader.
• Bedöm över tid, inte enstaka prestationer.
• Lär av framgång och misslyckande. Ställ frågor:
- Hur var det?
- Vad kan vi göra bättre?
- Vad har vi lärt oss?
”Det är inte så enkelt att om man vinner så är allting fantastiskt och om man förlorar
så är allting skit.”
Jan Andersson, förbundskapten
herrlandslaget.
.
Mitt allra bästa!
• Vad är ditt bästa? Det kan bara Du avgöra.
• Jag har gjort mitt bästa utifrån de förutsättningar som finns.
• Jag har jobbat hårt och gjort så gott jag kan.
• Ibland räcker inte det (resultatmässigt) och det är OK!
• Få dina aktiva att känna att det är ok att misslyckas.
• Var trygg i att du har gjort ditt allra bästa.
• Skilj på vem jag ÄR och vad jag Gör.
• Se till människan bakom prestationen.
”Det viktigaste, som jag brukar säga till spelare när de är bekymrade, är vad jag tycker om dig som fotbollsspelare eftersom det är jag som tar ut laget. Det är jag
som bestämmer vem som ska spela, tillsammans med mina kollegor, men det är ytterst jag. Sen vad som står i tidningarna eller om någon annan tycker någonting.
Det är tråkigt om de inte tycker att det är bra, men det viktigaste är vår relation.
Jag kan tala om att det här gjorde du bra som spelare och du är en jävla bra kille som står för det här. Så kan man stärka de grundläggande värderingarna.”
Jan Andersson, förbundskapten Herrlandslaget .
Att arbeta med sin egen utveckling
• Engagera dig i relevanta utbildningar.
• Öppenhet gentemot omvärlden. Se och lär hur andra gör.
• Korrigera dig från feedback. Lyssna, diskutera, ta in synpunkter från kollegor och omvärld, men lyssna på din initution.
• Utmana dina egna föreställningar och utsätt dem för granskning.
• Var kreativ, hitta nya lösningar, pröva och ompröva i verksamheten.
• Utvärdera verksamheten kontinuerligt.
• Reflektera kontinuerligt över alla aspekter av ledarskapet. Från din ledarskapsfilosofi till den praktiska planeringen av verksamheten.
• Beakta alla aspekter av verksamheten och identifiera styrkor att bygga på och svagheter att rätta till.
• Lär av ”misstag” och använd dem som ögonöppnare för att utvecklas.
• Lyft fram det positiva.
• Gläd dig över framsteg.
För att kunna fördjupa sin förståelse kring sina handlingar krävs regelbunden reflektion.
Uppföljning
Tillämpa en kontinuerlig utvärdering på egen hand och/eller tillsammans med övriga tränare i teamet. Det är en del i utvecklingsprocessen av den idrottsliga verksamheten, men även av dig själv som tränare.
• Utvärdera och analysera:
- Vad var bra?
- Vad var mindre bra?
- Vad har vi lärt oss?
- Hur går vi vidare?
• Bestäm en väg.
• Följ upp och utvärdera igen.
Tips!
Spela in dig själv på video. Titta på videon och analysera hur du agerar och kommunicerar i ditt ledarskap, t.ex. på vilket sätt ger du feedback? Är du konkret och tydlig?
Kollegialt lärande
• Begreppet hämtas från skolans värld där lärare arbetar i arbetslag
tillsammans med andra lärare för att kritiskt granska sitt eget och andras arbeten, diskutera olika undervisningssituationer, didaktiska- och
pedagogiska frågor. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för en utvecklad undervisning och därmed ett bättre resultat hos eleverna.
• Kollegialt lärande kan överföras till idrotten. Tränarteamen kan utgöra unika lärandemiljöer där tränare kan diskutera olika aspekter i
verksamheten samt analysera och utvärdera sitt eget och andras ledarskap. Därmed finns goda möjligheter att tränare utvecklas till
reflekterande praktiker. Dessutom kan välmåendet i teamet öka, eftersom alla tränares olika kompetenser tas till vara, samtidigt som de avlastar och stödjer varandra i arbetsprocessen.
Reflekterande praktiker:
Tränaren har en förmåga att granska sig själv, reflektera över sina val, ledarskap och dess olika beståndsdelar.
Stödstruktur (scaffolding)
• Begreppet stödstruktur hämtas från skolans värld och innebär att en mer kunnig person (t.ex. en lärare eller elever som har kommit längre i sin
utveckling) erbjuder elever stöd i sin utveckling (Bruner, 1975; Säljö 2014).
• Inom idrotten kan tränare som är mer kunniga på ett område fungera som medhjälpare för tränare som inte har nått lika långt i sin utveckling.
Genom denna samverkan kan tränare som befinner sig på olika
kunskapsnivåer dela kunskaper och erfarenheter med varandra och tillsammans utveckla kunskaper som de behöver i sitt ledarskap.
• Även aktiva som har nått längre i sin utveckling kan gå in i en
tränarposition (mer kunnig) och har därmed själva möjlighet att lära genom att de ”undervisar” andra aktiva. De aktiva kan då observera, imitera och dela erfarenheter med varandra.
Självreflekterande arbetssätt
Tips!
Använd dina medarbetare som speglar och bollplank för att utveckla din reflekterande
förmåga och din självkännedom!
”Det här tycker jag är bra, det här tycker jag att du kan göra bättre.”
Tips!
Skriv ner det du upplever med jämna mellanrum i en dagbok.
Reflektera kring händelserna och fundera över vad du gjorde bra eller hade kunnat göra bättre.
Den här reflektionen kan även göras tillsammans med andra tränare, t.ex. genom att ni skriver om olika situationer som ni möter i
verksamheten och därefter diskuterar dem tillsammans.
Mentorskap
Mentorskap innebär att en mer erfaren (inte nödvändigtvis äldre) person
erbjuder sin kompetens och inspirerar, utmanar och utvecklar människor i sin profession och person.
• Utgör ett extra bollplank att föra diskussioner med.
• Kan ge feedback på den praktiska verksamheten och olika funderingar.
• Hjälper tränare att identifiera vilka kunskaper som är betydelsefulla i den specifika praktik som de tillhör.
• Hjälper tränare att utveckla ett självreflekterande arbetssätt och en kritisk förmåga.
• Kan fungera som ett psykologiskt stöd för tränare i olika situationer och skeenden under karriären.
”Jag tror på en ledarstil där man kan sätta en spegel på sig själv och på andra.
Att du som min medarbetare eller nära vän sätter en spegel på mig. Det tror jag att du som ledare ska sätta på alla som du jobbar med. ”Så här uppfattar jag dig,
det här tycker jag är bra” och även om det är något som är mindre bra. Man behöver några speglar i livet.”
Lars Lagerbäck, förbundskapten Herrlandslaget Norge.
”Får du motgångar måste du först titta dig själv i spegeln, gör vi rätt? Först och främst handlar det om att rannsaka sig själv. Varje dag brukar jag tänka, kunde jag gjort någonting annorlunda idag eller fick jag ut det som jag ville? Man ska alltid ifrågasätta sig själv. Man lär sig varje dag. Man lär sig av spelarna. Man lär
sig av sina medarbetare. Man lär sig, bara man är nyfiken.”
”Jag försöker att vara ganska lyhörd. Man kan alltid bli bättre. Den dagen som man tror att man kan och vet allt, då är man slut, brukar jag säga. Jag är inte fullärd, långt ifrån. Jag tror att ingen är det. Så information och kunskap söker man. Jag har bra kontakt med många tränare och har lärt mig väldigt mycket av
att jobba med olika människor.”
Peter Wettergren, assisterande tränare Herrlandslaget.
