SLÄNTER KRING BRO 113 I LINDÄNGENS C

(1)

2013-08-29

1 (2)

SLÄNTER KRING BRO 113 I LINDÄNGENS C

Under Munkhättegatan vid Lindängens Centrum går en 43,2 lång gång- och cykeltunnel. Norr om tunneln ligger ändhållplatsen för buss 2. Söder om tunneln ligger entrén till Lindängens skola 0-9 klass. Under våren 2013 har tunneln utsmyckats med serieteckningar och gatan har efterlängtat övergångsställe samtidigt som staketet i mittrefugen tagits bort. Hela Lindängens Centrum och Lindängeskolan planeras för stora omvandlingar och ombyggnader under de närmsta åren.

I samband med tillkomsten av serieteckningarna konstaterades att de södra slänterna ger ett öde och tråkigt intryck och att de norra slänterna kring busshållplatsen upplevs som otrygga. Gatukontorets Stadsmiljöavdelning och Områdesprogrammet för Lindängen samt flera andra önskar därför göra något av dessa slänter så att de tillför något positivt i stadsmiljön.

Förslaget är att någon landskapsarkitektstuderande eller motsvarande gör sin praktik, examensar- bete eller liknande kring detta i en process tillsammans med elever på Lindängeskolan. Eftersom Lindängeskolan och Centrum troligen byggs om de närmsta åren så är det helt OK att tänka större och vidare som en in-put till denna pågående planering, men fokus är de befintliga slänterna. För denna kommer en blygsam budget att tas fram, och denna omfattar i första hand endast växtmateri- al. Men även här är det OK att tänka och önska sig mer så får det komma med i de allmänna dis- kussionerna om pågående och förestående omvandling av platsen. Så fokus på att plantera slänterna

(2)

2013-08-29

2 (2)

med spännande växter men öppenhet för andra idéer som då får presenteras och diskuteras och fi- nansieras. De fyra ytorna är på cirka 250 m2 vardera och belägna i slänt.

Projektet skulle genomföras i samarbete med John Lepic, projektledare på Gatukontoret

john.lepic@malmo.se, och Jörgen Andersson, projektsekreterare Områdesprogram Lindängen, jor- gen.andersson@malmo.se

Jörgen skulle då ombesörja kontakter mm med skolan och se till att själva inhämtande och process med eleverna skulle fungera, och i processen kommer John då in för att se att det blir genomförbart.

Dessutom finns det flera andra som arbetar med platsen runtomkring som kommer att ha intresse av vad detta kan resultera i och detta får Jörgen och John samordna.

Det är ingen stress. Men om man skulle tänka sig att plantera hösten 2014 så kan det vara bra att ha arbetshandlingar framme innan skolavslutningen vårtermin 2014.

Bifogar projektbeskrivning om serieteckningarna som är utförda plus den senaste skissen kring om- rådets framtida utseende.

Med hopp om att någon student nappar på detta mumsiga bete.

Vänligen

John Lepic

(3)

Idéuppdrag Lindängen Centrum

Fortsatt inriktning

Beslut i Styrgruppen 130327

2013-03-27 Idéuppdrag Lindängen Centrum fortsatt

inriktning 1

(4)

Process

• Styrgruppen beslutade 130327 om inriktning på fortsatt arbete utifrån bedömningsgruppens

förslag, detta dokument.

• En syntes tas fram som dels väger samman de bästa lösningarna i respektive förslag till en helhet och dels fördjupar vissa frågor som behöver besvaras.

• Styrgruppen beslutar i månadsskiftet maj-juni om syntesen som grund för fortsatt planering och

som grund för begäran om ändring av detaljplan.

inriktning 2

(5)

Process

• White arkitekter AB anlitas för att sammanställa en syntes av förslagen enligt ovan. Valet av White bygger på att deras helhetslösning bedömdes

som den som uppfyller programmet på flest punkter.

• Detta innebär inte att Whites lösningar i sin

helhet ska tillämpas, utan syntesen ska bygga på den inriktning som anges i detta dokument. Delar ur de andra förslagen ska arbetas in i syntesen.

inriktning 3

(6)

Bedömningsgrupp

Carina Tempel Stadsdelschef Fosie, Ordförande i bedömningsgruppen Fiona Winders OMP Lindängen

Mia Wiss-Resk Boende, Lindängen

Ola Melin Gatukontoret Malmö Stad Michael Jensen Bordsvisan 1 AB

Peter Lundstedt Willhem AB

Sven Gustafsson Fastighetskontoret Malmö Stad Anna Sohlberg SBK Malmö Stad

Stellan Westerberg SBK Malmö Stad, adjungerad till bedömningsgruppen David Karlsson Stadsfastigheter (projektledare för Lindängenskolans ombyggnad) Anders Svensson Projektledare, CaseLab AB, bedömningsgruppens sekreterare

inriktning 4

(7)

Förslagsställare

• Jaenecke arkitekter AB

• Spridd AB

• White arkitekter AB

inriktning 5

(8)

Översiktlig bedömning av förslagen

inriktning 6

(9)

Jaenecke

inriktning 7

(10)

Förslag från Jaenecke som tas med i fortsättningen:

Bygga bostäder och ev förskola norr om Lindgården för att göra stråket tryggt, få bort

”skräckparken” som idag upplevs som mycket otrygg.

Alternativt bygga norr om Högaholmsskolan och gradera upp parken.

Vända entréerna mot Stråket i Högaholmsskolan och

Lindgården för ökad trygghet.

Förtäta tomten där Motettens fsk ligger idag, med bostäder och ev fsk.

Radhus längs Fosiestråket för ökad trygghet och fler

markbostäder i stadsdelen.

inriktning 8

(11)

Spridd

inriktning 9

(12)

Spridd Förslag från Spridd som tas med i fortsättningen:

Ny bebyggelse norr om

Lindgården för ökad trygghet Medborgarledda aktiviteter som kan höja kvaliteten på centrum och engagemanget här och nu, tex ”depaving”, wirar, stadsodling. Inriktning bestäms av medborgarna.

Påbyggnad av

centrumanläggning mot

Munkhättegatan (alla förslag) Skolans utbyggnad mot

Munkhättegatan med tydlig entré, utåtriktade lokaler i bv (tex del av Allaktivitetshuset) och sympatisk entréplats.

inriktning 10

(13)

White

inriktning 11

(14)

Förslag från White som tas med i fortsättningen:

Variation i skala och arkitektur som kan bidra till ett levande och

attraktivt centrum.

Aktivering av Lindängstigen för ökad trygghet.

Slingan in runt centrumanläggningen.

Rimligt stora platser/torg

Bibliotekets centrala placering.

Förtäta Kv Motetten 1 med bostäder och förskola.

Bebyggelse längs Munkhättegatan ger fler ögon och öron

Igenläggning av den östra gc-tunneln för bättre tillgänglighet och ökad trygghet.

inriktning 12

(15)

Delfunktioner/aspekter

inriktning 13

(16)

Bostäder

• Realistiskt antal är cirka 180-200. Men möjligheter att bygga 50-100 bostäder till ska anges i planen, men inte ingå i exploateringskalkylen.

• Bra med radhus enligt Jaeneckes och Whites förslag, gör stråket tryggare och erbjuder ny bostadstyp.

• Bra med bostäder på nuvarande bussvändslinga och p-plats.

• Bra med nya bostäder på marken (I vissa fall med lokaler i bv) enligt Whites förslag, ger ögon och öron, kräver ej påbyggnad på befintliga byggnader vilket är kostsamt och ger avbräck i driften.

• Bostäder norr om Lindgården eller norr om Högaholmsskolan för att göra den delen av centrum tryggare. Ev kombination av LSS och förskola.

• Bostäder, i kombination med ny förskola i Kv Motetten 1 är bra.

• Bostäder bör även finnas längs Lindängenstigen.

• Ett scenario där inga bostäder kommer till stånd ska redovisas. Hur blir centrum då?

inriktning 14

(17)

Handel

• Utökad handel i omfattning enligt programmet, cirka 2500 kvm.

• Tillbyggnad till centrumanläggningen mot Munkhättegatan för ny livsmedelsbutik är bra, livsmedelsbutik på södra

sidan av Mhg är inte önskvärt.

• OK att ersätta västra längan (där områdeskontoret, videobutiken, mm finns idag) med lokaler i bv i ny bebyggelse på bussvändslinga och p-plats.

• Positivt med handel i bv i Kv Motetten 1, ska dock inte ske på bekostnad av utglesning av handel i övriga centrum.

• Ingen ”galleria” i bef centrumanläggning då risken för att den blir ett tillhåll är överhängande, dessutom får ju inte de butikerna direkt kontakt med torget.

inriktning 15

(18)

Mötesplatser och service

• Biblioteket ges central placering och tydlig gestaltningsmässig identitet.

Volymen i Whites förslag verkar överstor dock.

• Högaholmsskolan: Ska utredas om befintliga lokaler i Lindgården kan

användas för utökning. Om inte bör tillbyggnad av skolan användas för att aktivera både stråket mellan skolan och Lindgården och Lindängsstigen.

• Lindängeskolan: Positivt att entrén har närhet till Mhg enligt Spridds förslag och att det finns utåtriktade lokaler i bv mot Mhg. En noggrann koordinering med pågående skolprojekt ska göras i syntesarbetet.

• Det finns behov av ytterligare en förskola för cirka 90 barn i centrumnära läge. Den kan med fördel placeras norr om Lindgården eller norr om

Högaholmsskolan.

• Bef förskola i Kv Motetten 1 kan med fördel ersättas med nybyggnad på samma tomt i kombination med nya bostäder och ev lokaler för

handel/service.

inriktning 16

(19)

Trafik, angöring och transporter

• Västra GC-tunneln bibehålls för att Fosiestråket är en del av Malmös överordnade GC-stråk. Detta förutsätter dock att önskad bebyggelse längs Fosiestråket och slingan runt centrum kan

genomföras. Utreds närmare. Med tanke på otryggheten som medborgarna upplever särskilt stark i denna tunnel ska också alternativet att lägga igen tunneln prövas.

• Östra GC-tunneln läggs igen för att öka tryggheten och tillgängligheten från markplan. Innebär en kostnad. Fördjupade studier krävs av plankorsning spårvagn-övergångsställe i markplan.

• En slinga med blandade trafikslag anläggs enligt heldragen röd linje på nästa sida. Det ger en

tydligare trafiksituation för gående och cyklister, idag kör bilar på GC-vägarna, det ger ökad trygghet genom att bilar cirkulerar i centrum, det ger bra möjlighet för tillgänglighet med bil till fler delar av centrum, det ger möjlighet att anlägga parkeringsplatser längs slingan som alternativ till stora parkeringsplatser, de senare är inte önskvärda.

• Utreds vidare huruvida slingan ska få en fortsättning norrut och eventuellt ansluta till Kantatgatan, se streckad linje nästa sida.

• Utreds vidare hur stråket mellan Högaholmsskolan och Lindgården ska fortsätta norrut och ansluta till Fosiestråket.

• Två angöringar/infarter på södra sidan, öster och väster om skolan.

• Bör studeras närmare hur centrum ska annonseras/locka de som kommer norrifrån på Fosiestråket.

inriktning 17

(20)

Trafik, angöring och transporter

Tunnel kvar

Tunnel bort

inriktning 18

X

?

(21)

Parkering

• Parkering behöver generellt studeras vidare i syntesen:

• Säkerställa att p-behov enligt norm är tillräckligt för handelns faktiska behov.

• Säkerställa att p-platser är lättillgängliga och säkra.

• Klargöra parkeringsplatsernas placering på kvarters-, och eller allmän platsmark.

• Inriktningen bör vara att:

– Utnyttja den nya slingan in för parkering

– Minimera antalet stora samlade parkeringsplatser

– Anlägga flera mindre parkeringsplatser som komplement till p längs slingan.

– Torget ska inte domineras av parkeringsplatser

– Boendeparkering för nya bostäder i befintliga garage (enl programmet)

inriktning 19

(22)

Etappindelning

• Etappindelningen förtydligas i syntesen.

• White har presenterat en realistisk

etappindelning för utbyggnaden som medger utbyggnad i mindre delar samtidigt som

verksamheten kan vara i kontinuerlig drift.

inriktning 20

(23)

Ekonomi

Utifrån preliminär kalkyl från Fastighetskontoret:

• Kostnaderna för iordningsställande av allmän platsmark spänner mellan 36 och 46 Mkr, skillnaden ligger huvudsakligen i antal kvm allmän platsmark. Därutöver tillkommer idag okända kostnader för sanering, extra ordinära kostnader för byggklar mark, rivningskostnader etc.

• Intäkterna (för kommunen) varierar mellan 40 och 85 Mkr vid ett pris per BTA på 1800 (bostäder), 1500 (handel) resp 1100 (offentlig service) kr. Detta förutsätter dock att förslagen är realiserbara.

• Teoretiskt visar både White och Jaenecke ett positivt netto med dessa förutsättningar.

• Jaeneckes plusnetto bygger dock på ett för stort antaget tillskott av bostäder, drygt 300.

• Slutsatsen är att vi arbetar vidare med att hålla ned omfattningen av allmän platsmark till ett minimum, Whites förslag visar minst area allmän platsmark.

• Kostnaden för p-lösen i bef garage, produktionskostnadsnivå för nya byggnader, fördelning av gatukostnader ,sanering, extra ordinära kostander för byggklar mark, rivningskostnader och priset för byggrätter är faktorer med stor påverkan på totalkalkylen/den verkliga hyran. Dessa faktorer är inte kända eller mycket osäkra idag.

• En totalkalkyl inklusive produktionskostnad tas fram i samband med syntesen. Extern kompetens anlitas för produktionskostnadskalkylen. Fk håller samman totalkalkylen.

inriktning 21

(24)

Förslag till

offentlig utsmyckning av gc-tunnel under bro 113

i Lindängen

2013-04-02

(25)

Bakgrund

Det finns önskemål om att bearbeta befintlig gång- och cykeltunnel under Munkhättegatan så att den upplevs som trygg och trivsam och blir ett attraktivt tillskott i stadsmiljön. Efter

diskussioner uppstod idén om att pryda den med serieteckningar med motiv och innehåll som skulle utvecklas tillsammans med dem som bor och verkar i Lindängen. Idén fick positiv respons från alla berörda inklusive stadens offentliga konstgrupp. John Lepic från gatukontoret kontaktade Johanna Kristiansson och Jimmy Wallin för att ta fram motiv och process för utsmyckningen av den 43,2 meter långa gång- och cykeltunneln under bro 113.

Avsikten är att detta ska vara ett profilprojekt för Lindängen och att hela processen skall bygga på delaktighet från människor i området. Grundtanken är att berättelse, innehåll, seriekaraktärer med mera arbetas fram i en gemensam process med alla som ville engagera sig och att

serietecknarna successivt renritar förslaget och ger det en enhetlig utformning samt följer det till färdigt verk.

Processen föreslås ske i följande steg:

1. Serietecknarna håller ett antal serie-workshops på områdets skolor och på andra platser i stadsdelen för att skapa intresse och informera. Stadsdelsförvaltningen tar ansvar för denna koordinering med områdesprogrammet, skolor och eventuella andra grupper. Kreativa och sporrade som vill fortsätta med projektet utses till en serietecknargrupp.

2. Serietecknargruppen arbetar vidare på kvällstid i allaktivitetshuset på Lindängeskolan.

Antal träffar och kvällar bestäms med stadsdelsförvaltningen och gruppen. Motiv och innehåll växer fram. Projektgruppen tar del av processen innan förslaget får slutlig utformning och innehåll.

3. Ett färdigt förslag utses och projektet går över i genomförandefas. Projektgruppen arbetar fram förslag till kompletterande åtgärder såsom belysning och annat i den direkta närheten till gång- och cykeltunneln. Ett komplett underlag för genomförande tas fram.

4. Projektet genomförs och invigs av stadens offentliga konstgrupp.

Projektet föreslås partsfinansierat av Stadsdelsförvaltningen, Gatukontorets Drifts- och underhållsavdelning, Gatukontorets Stadsmiljöavdelning samt Kulturförvaltningen.

Förankringen och processen i Lindängen leds av Stadsdelsförvaltningen och det konkreta genomförandet i tunneln leds av Gatukontoret.

Serietecknare

Jimmy Wallin, serietecknare & illustratör

Johanna Kristiansson, serietecknare & illustratör

Projektledningsgrupp Gatukontoret, John Lepic

Stadsdelsförvaltningen, Sadiye Altundal Kulturförvaltningen, Katarina Carlsson

(26)

Tunneln - bro 113 - idag

I nuläget är tunneln en ganska mörk och och grå passage.

Många uppfattar den rent utav som skrämmande efter att mörkret lagt sig.

Utsmyckningen är tänkt att skänka liv åt tunneln och ge de passerande en färgsprakande och glad känsla.

(27)

Process och motiv för utsmyckningen

För att få en bra bild av Lindängen arrangerades under våren 2012 ett antal träffar där Jimmy, som axlade huvudansvaret för motivens utformning fick stifta bekantskap med personer från området. Under dessa möten och workshops träffade han flera klasser och lärare från

Lindängeskolan, samt en grupp med äldre personer som bott i området under en längre tid.

Tunnelprojektet presenterades och idéer om hur tunneln skulle kunna utsmyckas började diskuteras. Eleverna och de boende gjorde listor på saker som var viktiga för dem och på saker som de förknippar med Lindängen. Vid träffarna diskuterades ämnen som konst, kultur, drömmar, framtidsplaner och mycket annat. Deltagarna fick se exempel på offentliga

utsmyckningar från olika delar av världen och bollade idéer med Jimmy om vad som skulle kunna göras med tunneln. Vid några tillfällen fick skolungdomarna själva testa på olika teckningsövningar.

När alla inledande samtal var avslutade var det dags att syna materialet och hitta en helhet bland alla lösryckta idéer. Alla idéer skrevs ner och utifrån detta byggde vi sedan upp bildserie med tolv motiv som kan läsas från olika riktningar. Några saker nämndes i samtliga grupper – musik, djur och exotiska platser. Vi beslöt oss att göra dessa ämnen till återkommande teman och gav bilderna formen av en resa.

Under det avslutande mötet med de deltagande ungdomarna visade Jimmy några produktionsskisser och gjorde en grovskiss av det sista motivet live för åhörarna.

Motiven fick formen av en resa där en underlig farkost/varelse reser genom en rad

färgsprakande landskap som fötts fram ur de idéer som diskuterades under träffarna. De olika världarna skiljer sig väldigt åt vad gäller färgskalor, formspråk och design men bjuder också på en rad likheter.

Musik var ett ständigt återkommande tema bland de olika grupperna, likaså djur och exotiska miljöer. Detta införlivades i verken och här och var återfinns även motiv som vi känner igen från vår egen vardag, om än i något annorlunda tappning.

Denna resa är tunnelprojektets huvudtema, en fantasieggande verklighetsflykt där åskådarna presenteras för en rad olika världar. Guiden genom berättelsen är farkostvarelsen som tycks leva sitt eget liv och anpassar sig till de nya miljöerna. De olika platserna bjuder på en rad stilmässiga skiftningar och olika färgskalor vilket speglar den mångfald som finns i

Lindängen. Platserna har fötts ur anteckningar från alla workshops – några av skisserna fick rent utav sin grundform under våra samtal. De varelser och djur vi möter under resan är inbördes väldigt olika men förenas av en positiv livssyn och sin kärlek till musiken. Vi valde att inte använda människor i bilderna men bäddade in detaljer från olika personer vi träffade under projektets gång. Johanna bidrog med en rad olika karaktärsteckningar som vävdes in i de olika platser och situationer vi möter i tunneln.

Motiven fungerar som en löpande berättelse där åskådarna kan komma in från vilket som helst av tunnelns entréer utan att det påverkar upplevelsen.

Jimmy Wallin & Johanna Kristensson

Motiven i tunneln är inspirerade av en serie samtal som tecknaren Jimmy Wallin hade med boende i Lindängen våren 2012.

Musik, djur och exotiska miljöer var ett ständigt återkommande tema bland de olika grupperna.

Motiven fick formen av en resa där en underlig farkost reser genom en rad färgsprakande landskap som fötts

ur de idéer som diskuterades under träffarna.

Utifrån alla idéer och samtal har Jimmy tillsammans med sin kollega Johanna Kristiansson skapat en

fantasieggande verklighetsutflykt.

Informationsskylt vid tunnelns ingång.

14

1000 x 800 mm

Måttkedjor för verkens placering i tunneln.

(28)

Motiven i tunneln är inspirerade av en serie samtal

som tecknaren Jimmy Wallin haft med boende i Lindängen.

Utifrån deras tankar och idéer har han tillsammans med illustratören Johanna Kristiansson

skapat en fantasieggande verklighetsutflykt.

3D-illustrationer.

Bilderna

Placering

Bilderna i tunneln föreslås ha en höjd på 2,0 m, De runda skyltarna vid ingångarna föreslås vara 1,25 m. Informationsskyltarna föreslås 1,0 x 0,8 resp. 0,6 m.

Informationsskyltar

Vid tunnelns tre ingångar föreslås informationsskyltar som förklarar motivens uppkomst. Skyltarna är utformade för att matcha de bilder man möter inne i tunneln.

13

1000 x 600 mm

(29)

1

3200 x 2000 mm

3

1400 x 2000 mm

2

2720 x 2000 mm

4

2720 x 2000 mm

(30)

5

1250 x 1250 mm

7

2720 x 2000 mm

6

1250 x 1250 mm

8

2500 x 2000 mm

(31)

9

2200 x 2000 mm

11

3200 x 2000 mm

10

3200 x 2000 mm

12

2500 x 2000 mm

(32)

Plåtarna

Plåtarna görs maximalt 2000 x 1250 mm. Verken i tunneln blir uppdelade på två eller tre plåtar.

Plåtarna bockas i kanten och kommer att stå ut från väggen några cm. Plåtarna görs av aluminium med PVF-skydd, d.v.s. UV-, kemikalie- och klotterskyddsfolie som ger över 10 års livslängd utomhus.

Belysning

Tunneln är 2,8 m hög. Verken görs 2,0 m höga och sätts 40 cm från tak respektive mark. Längs taket ovanför verket sätts ny belysning innanför en smal plåt som riktar ljuset mot taket.

Planteringar vid entréer

De kilformade planteringsytorna vid nedfarten till tunneln kommer att ses över och ges ny utformning när verken är på plats med ny belysning.

Grovkalkyl

Konstnärer: 160 000 sek

Tryckning av plåtar: 110 000 sek Montering av plåtar: 60 000 sek

Belysning: 200 000 sek

Plantering i slänter: 100 000 sek

Övrigt, oförutsett 70 000 sek

Totalt: 700 000 sek

Nuvarande vegetation i den sydöstra slänten.

(33)

(34)

(35)