Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Ånge kommun

(1)

Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Ånge kommun

År 2012

Marie Strömberg, MAS

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattning 3

Övergripande mål och strategier 4

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4

Struktur för uppföljning/utvärdering 6

Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

7

Uppföljning genom egenkontroll 19 Samverkan för att förebygga vårdskador

Riskanalys

20

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Klagomål och synpunkter

Sammanställning och analys 21

Samverkan med patienter och närstående Resultat

22

Övergripande mål och strategier för kommande år Sammanställning av föreslagna förbättringsåtgärder

23

(3)

Sammanfattning

Ånge kommun har en inriktning på utvecklingssatsningar på äldreområ- det. Kommunen följer de strategiska och långsiktiga nationella satsningar som görs.

Alla särskilda boenden använder kvalitetsregistren Senior alert och Svenska Palliativregistret. Under året har även några boenden påbörjat användning av Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Sym- tom vid Demens (BPSD-registret). Detta för att skapa en grund för ett systematiskt förebyggande arbete.

Egenkontroller har gjorts med självskattning av basala hygienrutiner och kvalitetsuppföljningar har gjorts i förebyggande arbete med granskning av dokumentation, antalet delegeringar per hälso- och sjukvårdspersonal, utförda läkemedelgenomgångar samt användningen av läkemedel utifrån utförd NU-lägesbeskrivning.

Under den senare delen av året har även en uppföljning med kvalitetsinstrumentet QUSTA genomförts. Områden som har granskats har varit inkontinens, vårdhygien, medicintekniska produkter och rehabilitering.

Avvikelserapporter gällande antalet allvarliga fallskador samt antalet fallskador med frakturer har minskat jämfört med föregående år 2011.

Totalt har antalet avvikelserapporter ökat. En ökning kan dock även vara positiv, en orsak kan vara en ökad medvetenhet om patientsäkerhetsarbe- tet, hos all personal. För bästa möjliga kvalitet och patientsäkerhet bör det förebyggande arbetet med riskbedömningar och åtgärdsprogram ha en central roll i den kommunala hälso- och sjukvården.

Genom att följa upp och kvalitetsbedöma de hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs kan verksamhet och kompetens utvecklas. Förutom en förbätt- rad livskvalitet hos vårdtagaren kan regelbundna kvalitetsuppföljningar och åtgärdsprogram skapa en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård.

Patientsäkerhetsberättelsen visar att den kommunala hälso- och sjukvår- den i många stycken är av hög kvalitet, men inom varje delområde finns möjligheter till förbättringar.

Angivna förbättringsförslag ska inte ses som ett fullständigt åtgärdspro- gram utan som ett steg till flera kreativa lösningar.

(4)

Övergripande mål och strategier

SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§

Socialnämnden arbetar utifrån styrmodell Ånge kommun.

• Alla som har stöd från socialtjänsten får ett sammanhang i samhället och en meningsfull sysselsättning oavsett ålder, funktionshinder, kön, sexuell läggning och etnisk bakgrund.

• Socialnämndens tjänster kännetecknas av vad för kunden är rätt kvalitet vid rätt tillfälle med rätt resurser.

Verksamhetens mål för 2012:

Att tillgodose att patienterna får den medicinska omvårdnaden för att uppnå ett optimalt hälsotillstånd.

En individuell bedömning av sjukgymnast/arbetsterapeut för bedömning.

Alla ska ha en uppdaterad aktuell individuell vårdplan.

• Vid kommunens alla särskilda boenden ska alla få ett respektfullt bemötande

Att vid varje arbetsplatsträff ställa frågan hur arbetar vi med bemötande mot brukare och bemötande mot varandra.

• Att minska antalet allvarliga fallskador i Ånge kommuns särskilda boenden med 50 %.

Individuella genomgångar gällande läkemedel, rehabiliterande åtgärder, ADL-bedömningar, aktiviteter, näringsintag.

Teamarbete med vårdpersonal, områdesansvariga och ssk/rehab.

• Att alla patienter ska få en riskbedömning utförd vid inflyttning till särskilt boende.

Kvalitetsregister Dokumentation

• Alla patienter ska få en läkemedelsgenomgång vid inflyttning eller minst en gång per år enligt riktlinjer.

Journalgranskning

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1 Bakgrund

Patientsäkerhetslagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Syftet är att främ- ja patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården genom att tydliggöra vård- givarens ansvar. Vårdgivare ska arbeta förebyggande genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, beskriva hur det organisatoriska ansvaret är

(5)

fördelat samt årligen upprätta patientsäkerhetsberättelse.

Utökat patientinflytande

Vårdgivaren ska också göra det lättare för patienter och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet genom att till exempel uppmuntra dem att inkomma med synpunkter.

Vårdgivaren för större och tydligare ansvar

Vårdgivaren får ett tydligt ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalens kompetens med mera tillgodoser kravet på god vård.

En patient som drabbats av vårdskada ska snarast informeras om händel- sen i sig samt bland annat vilka åtgärder vårdgivaren tänker vidta för att liknande händelser inte ska inträffa igen.

Årlig patientsäkerhetsberättelse

Vårdgivaren ska årligen sammanställa en så kallad patientsäkerhetsberät- telse, en beskrivning av hur patientsäkerhetsarbetet bedrivs under föregå- ende år till exempel när det gäller läkemedelshändelser eller fallskador.

Införandet av patientsäkerhetsberättelse förväntas leda till att ett aktivt systematiskt patientsäkerhetsarbe utförs inom särskilda boenden och dagvårdsverksamheter sådom förebyggande riskanalyser där bland annat fallprevention ingår.

Det här är den andra patientsäkerhetsberättelsen som upprättas.

Socialnämndens ansvar:

- fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet - prioritera utvecklingsområden för det systematiska kvalitetsarbetet - följa upp kontinuerligt och utvärdera verksamhetens resultat

- erbjuda hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering och tekniska hjälpmedel till personer som bor i särskilt boende samt personer som deltar i dagverksamhet

- ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- processer som säkerställer kvaliteten, och

- ge direktiv och säkerställa att ledningssystem inom ansvarsområdet är så utformat att vårdprocesserna fungerar verkssmhetsöverskridan- de

- dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsar- betet är fördelat inom verksamheten

- förebygga vårdskador och utreda händelser

(6)

MAS ansvarar att:

- biträda verksamhetschefen i arbetet med att utarbeta och utvärdera verksamhetens kvalitetssystem

- att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet

- kvalitet och patientsäkerhet i den verksamhet som socialtjänsten be- driver. Ansvaret avser den vård och behandling som ges patienten samt de krav som ställs bland annat på läkemedelshantering, dokumentation och anmälan av skador inom hälso- och sjukvården - vid behov utarbeta riktlinjer för verksamheten

- att med hjälp av kvalitetsinstrumentet QUSTA följa upp verksamhe- terna

MAS utövar sitt ansvarsområde genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa resultatet av arbetet med verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet.

Verksamhetschefs ansvarar att:

- verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet

- det finns ändamålsenliga kvalitetssystem för att fortlöpande kunna styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten - mål formuleras för verksamheten och för att dessa ska uppnås

- mål formuleras till lokala verksamhetsmål (enhetsnivå) och för att dessa ska uppnås

- uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården

- uppföljning och analys av lokala verksamhetsmål, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården

- det finns riktlinjer för verksamheten - vid behov upprätta rutiner

Struktur för uppföljning/utvärdering

SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §

Alla vårdgivare är skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetsarbete. Rapportering och analys av allvarliga skador, risker och andra avvikelser ingår som en naturlig del i detta. Syftet att rapportera inträffade avvikelser är att dra lärdom av tillbudet eller den negativa händelsen och att med riskförebyggande insatser förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen.

Med avvikelserapportering menas rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och åter-

(7)

föra erfarenheterna.

Alla avvikelser på respektive enhet ska återkopplas till verksamheten så att man tar lärdom av de fel som uppstår.

Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2 Samordnad vårdplanering

Riktlinjer för samverkan vid informationsöverföring och samordnad vårdplanering mellan kommuner och landsting i Västernorrlands län styr den samordnade vårdplaneringen. Prator används som datastöd.

Antalet avvikelser i vårdkedjan har varit 12st. Dessa avvikelser har upp- märksammats och skickats från kommunens särskilda boenden till sluten vården. Detta är en ökning från föregående år, som kan tolkas som att avvikelserapporter blir en del i kvalitetsarbetet.

Antalet avvikelser som uppmärksammats på sjukhuset och skickats där- ifrån till kommunen, har varit 0.

Läkarmedverkan

Länsövergripande avtalet om läkarmedverkan har reviderats under året.

Även mallen för ”Lokala överenskommelsen om läkarmedverkan” har reviderats.

Vid årsskiftet 2012/2013 har boendeenheterna och vårdcentralen reviderat lokala överenskommelser utifrån det reviderade avtalet om läkarmed- verkan på samtliga ställen, utom för fyra boendeenheter.

Läkemedelshantering

Att läkemedelshanteringen sköts korrekt är mycket viktigt. MAS upprät- tade riktlinjer och de lokala rutinerna måste vara kända av all berörd personal. En extern granskning av läkemedelshantering ska göras årligen.

Kommunens fem akutläkemedelsförråd har kvalitetsgranskats från extern Förslag till förbättringar:

• Att använda avvikelserapporter i vårdkedjan som en del i kvalitetsarbetet.

Förslag till förbättringar:

• Aktuella dokumenterade lokala överenskommelser ska finnas mellan varje boendeenhet och respektive hälsocen-

tral/vårdcentral.

(8)

granskare under november månad 2012. I samband med kvalitetsgransk- ningen gjordes ett seminarium om kvalitet och läkemedel, på två av boendeenheterna (Spångbrogården och Torpsro).

Varje boende har reviderat den lokala arbetsordningen för läkemedels- hantering. Ansvarsfördelning gällande läkemedelshantering för boenden med akutläkemedelsförråd är reviderad, ansvariga sjuksköterskor för lä- kemedelsförråden är utsedda.

Utbildningar

Utbildning för team på boendeenheterna har getts inom områden såsom;

BPSD-registret, teamkonferenser i Senior Alert, vård i livets slut, om- vårdnad som gör skillnad och riktade utbildningar till sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast.

Att säkerställa fortbildning till omvårdnadspersonal i läkemedelshanter- ing och läkemedelsanvändning är till viss del uppnådd, men ska finnas kvar till nästkommande år som en viktig del i läkemedelshantering. Över- lämnande av läkemedel delegeras till stor del från legitimerad personal till omvårdnadspersonal.

Nulägesbeskrivning

Landstinget Västernorrland och länets sju kommuner gör i samverkan en nulägesbeskrivning av läkemedelsanvändningen för personer 75 år och äldre inom kommunala boenden i Västernorrland under en dag i september månad. 2012 är det 7:e året som denna nulägesbeskrivning görs. Re- sultat av mätningen nedan.

Antal stående läkemedel per patient i genomsnitt

2011 2012

Ånge 6,6 6,7

Västernorrland 7,4 7,3

Antal läkemedel vid behov per patient i genomsnitt

2011 2012

Ånge 2,2 2,5

Västernorrland 2,5 2,9

• Att säkerställa kontinuerlig fortbildning till omvårdnadsperso- nal i läkemedelshantering och läkemedelsanvändning.

(9)

Antal patienter som har sömnläkemedel som stående läkemedel

2011 2012

Ånge 17 % 13 %

Västernorrland 20 % 16 %

Antal patienter som har neuroleptika som stående läkemedel

2011 2012

Ånge 9 % 7 %

Antal patienter som har NSAID-preparat som stående läkemedel

2011 2012

Ånge 1,8 % 1,2 %

Västernorrland 2,2 % 1,5 %

Antal patienter som har laxanita som stående läkemedel

2011 2012

Ånge 40 % 39 %

Läkemedelsgenomgångar

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar är upprättade i samverkan mellan landstinget och länets kommuners medicinskt ansvariga sjuksköterskor.

Vid uppföljning i kommunens särskilda boenden har totalt 104 läkeme- delsgenomgångar under 2012, gjorts utifrån denna riktlinje. Under 2011 gjordes 79 läkemedelsgenomgångar. Detta är en ökning från föregående år, men behov av förbättringsåtgärder står kvar under 2013.

Hygien

I hälso- och sjukvårdslagen står att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard. Många av dem som bor på särskilt boende behöver hjälp med omvårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende. Det är mycket viktigt att det finns möjlighet att

• Att i samverkan med landstinget säkerställa att alla som flyttar in på särskilt boende samt 1 gång per år får en läkemedels- genomgång och de kontroller som medföljer.

• Att sjuksköterska ska för varje vårdtagare minst 1 gång per år initiera en läkemedelsgenomgång.

(10)

tvätta händerna och att det finns tillgång till handsprit. Det ska också finnas tillgång till skyddskläder och handskar.

Hygienrond

Hygienronder har genomförts på samtliga särskilda boenden under 2012.

Områdesansvarig på varje enhet ansvarar att hygienronder blir genom- förda. Förbättringsförslag från 2011 att hygienronder ska genomföras är gjorda.

Dokumentation

Patientdatalagen SFS 2008:355 reglerar en vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. I lagen finns också be- stämmelser om skyldighet att föra patientjournal. En patientjournal är först och främst avsedd att vara ett stöd för den eller de personer som ansvarar för vården. Den utgör ett arbetsverktyg eller underlag för bedöm- ningen av de åtgärder som kan behöva vidtas av någon som inte träffat patienten tidigare. Journalen är en informationskälla för patienten om er- hållen vård. Vidare utgör den ett viktigt instrument i kvalitets, säkerhets, uppföljnings och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlag vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit.

Riktlinjer för dokumentation är reviderad under 2012. Ett kvalitetsarbete har påbörjats att revidera arbetsmetoder och dokumentationen i den dato- riserade journalen. Under våren 2012 gjordes anslutning till HSA katalog och SITHS -kort. Det webbaserade ordinationssystemet Pascal anslöts.

Granskning av journaldokumentation

Alla ska ha en uppdaterad aktuell individuell hälsoplan. Under januari månad 2012 granskades totalt 49 av 210 journaler. Av denna granskning framkommer att patienter där det konstaterats fallrisk finns det i 52 % av journalerna en upprättad hälsoplan. Vid risk för trycksår finns det i 84 % av journalerna en upprättad hälsoplan. Vid risk för undernäring finns det i 62 % av journalerna en upprättad hälsoplan.

• Att genomföra uppföljningar av hygienronder på alla enheter, med åtgärdsplaner.

• Utbildning till all legitimerad personal i dokumentation.

• Att hälsoplaner är aktuella.

• Riskbedömning ska göras vid inflyttning och vid behov.

(11)

Granskning av journaldokumentation vid inflyttning

I kommunens övergripande indikatorer finns angivet att andel riskbe- dömning för inflyttade personer ska mätas. Rutiner finns att senast inom en vecka efter inflyttning till ett särskilt boende ska sjuksköterskan, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast ha genomfört en riskbedömning angå- ende fall, nutrition och trycksår. Mas har granskat totalt 49 av 96 journaler för inflyttade patienter under året 2012.

Vid granskningen framkommer följande Andel patienter som fått riskbe- dömning inom en vecka efter inflyttning

Andel patienter med risk har föl- jande fått minst en åtgärd planerad

Fall 60 % 96 %

Trycksår 47 % 75 %

Undernäring 57 % 96 %

Loggkontroll

Stickprovskontroll av loggar har genomförts vid 10 tillfällen. Totalt har 10 legitimerad personal granskats utan anmärkning.

Fall, undernäring och trycksår

Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare än andra av fallskador, undernäring och trycksår. Det förebyggan- de arbetet är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre, och innefattar fler olika yrkeskategorier samt en mängd olika delaspekter och arbetsmoment. För att få goda resultat är det ofta nödvändigt med en bra samverkan mellan olika yrkesgrupper inom både kommunen och landstinget.

Under året har Senior alerts systematiska förebyggande arbetssätt an- vänds för att genomföra riskbedömningar. Resultatet från registret i Se- nior alert för riskbedömningar och uppföljningar, se nedan resultat för 2012.

(12)

Riskbedömningar och uppföljningar Senior alert Ånge 2012

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

Antal Regi s trerade

uppföl j ni ngar Regi s trerade ri skbedömni ngar

Trycksår

Ett trycksår uppkommer när huden utsätts för tryck, det kan uppstå redan efter några timmar. Det finns flera orsaker till att trycksår uppkommer, lågt näringsintag, sämre cirkulation i blodkärlen och oförmåga till ändra lägen på kroppen bland annat.

För att förhindra att trycksår uppkommer ska sjuksköterskan göra en riskbedömning för att se om det föreligger risk för trycksår. Riskbedöm- ningen ska dokumenteras i kommunala hälso- och sjukvårdsjournalen, och utifrån vad den visar vidta preventiva åtgärder.

Nutrition

Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå hälsa. För att motverka undernäring inom kommunens särskilda boenden har socialnämnden 2009 antagit ”Riktlinjer för nutrition vid särskilda boenden i Ånge kommun”.

Kosten som serveras på särskilda boenden ska vara anpassad efter de när- ingsbehov som de boende har. Livsmedelsverket har skrivit riktlinjer för planering av måltidssammansättning, vilka bör följas. Sjuksköterska ansvarar för att en riskbedömning för undernäring genomförs. För personer i riskzon ska åtgärdsprogram upprättas. Alla problem med nutritionen ska dokumenteras i den kommunala hälso- och sjukvårdsjournalen.

Fall och fallskador

Det förekommer att de boende faller, oftast leder det inte till någon skada. En riskbedömning för fall ska göras vid inflyttning och följas upp vid

• Att säkerställa att nattfastan inte överstiger 11 timmar.

(13)

behov. Sjuksköterska/sjukgymnast/arbetsterapeut ansvarar att riskbe- dömningar görs. På boendena ska det finnas en rutin för hur teamarbetet ska fungera. Exempel på förebyggande insatser är fysisk aktivitet och balansträning, omgivningsanpassning, läkemedelsgenomgångar och syn- undersökningar.

Delegering

Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera hälso- och sjuk- vårdsuppgifter till reellt kompetent personal. En delegering ska alltid vara skriftlig, personlig och tidsbegränsad. En sjuksköterska respektive sjukgymnast eller arbetsterapeut bör maximalt ansvara för 30 delegeringar, exklusive de delegeringar som utfärdas för kort period. Detta för att ha möjlighet att genom personlig uppföljning försäkra sig om att de delegerade arbetsuppgifterna utförs patientsäkert, samt för att ha möjlighet till uppföljning och eventuell omprövning av delegeringsbeslutet.

Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnast har ansvar för följande antal delegeringar under 2012

Delegerande sjukskö-

terska Antal personal med delegering

Nr 1 26

Nr 2 30

Nr 3 23

Nr 4 12

Nr 5 18

Nr 6 5

Nr 7 0

Nr 8 37

Nr 9 0

Nr 10 20

Nr 11 25

Nr 12 37

Nr 13 0

Nr 14 7

• Att analysera och åtgärda så att antalet fallskador minskar.

• Att säkerställa informationsöverföring via modellen SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuella uppgifter, Rekommendation).

(14)

Nr 15 0

Nr 16 18

Delegerande sjukgym-

nast/arbetsterapeut Antal personal med delegering

Nr 1 AT 0

Nr 2 AT 0

Nr 3 SG 27

Antalet delegeringar för sjukgymnast har sjunkit från 2011 till 2012, men däremot finns det nu sjuksköterskor som har fler än 30 personal att ansvara för delegering.

Vård och omsorg om personer med demenssjukdom

Kommunen har 50 lägenheter i särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom, varav 4 av dessa är korttidsplatser.

Några av kommunens särskilda boendes gruppboenden har anslutit sig till BPSD registret.

Medicintekniska produkter (MTP)

Medicintekniska produkter används på särskilda boenden. Dessa ska an- vändas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal.

Förskrivare ska ha regelbunden utbildning och fortbildning för att få för- skriva produkter. Övrig personal ska utbildas och instrueras i hur produk- terna används. En inventarielista ska finnas så att det finns över-

syn/kontroll att produkten är säkra.

Det länsgemensamma hjälpmedelsavtalet med Hjälpmedel Västernorr- land är under revidering. Förbättringsförslag från 2011 är delvis genom- förda.

• Att se över behovet av sjuksköterskor, för att minska antalet delegerad personal per sjuksköterska.

• Att fortsätta arbetet med att utbilda personal i Demens ABC.

• Att använda BPSD registret.

(15)

Avvikelsehantering

Riktlinjer för avvikelsehantering styr de särskilda boendenas hantering av avvikelser. Vid en avvikelse eller en risk för en avvikelse ska alltid en åtgärd vidtas och händelsen och åtgärden ska återkopplas till personalen.

Alla avvikelser ska rapporteras in i Avvikelsemodulen.

Totalt har 801 avvikelserapporter inkommit för år 2012. Detta är en ök- ning med 31 rapporter från föregående år 2011. Det är fördelat på avvikelser gällande fall 664, läkemedel 104, övrig HSL 15, medicintekniska produkter 8, trycksår 8, samt ordinationer ej utförda 2.

Totalt antal avvikelserapporter 2010-2011

2010 2011 2012

623 770 801

Fallavvikelser

Största andelen av avvikelserna är fall. Totalt har 664 fallavvikelser in- rapporterats. Under 2011 inrapporterades 672. Av det totala antalet fall har 463 inte givit någon skada, 163 lindrig skada samt 31 allvarlig skada.

Antalet allvarliga fallskador har minskat från 38 till 31 i jämförelse med år 2011. Två avvikelser gällande fall har föranlett anmälan enligt Lex Maria.

Redovisning av antalet fall med frakturer ses nedan.

2011 2012

Höftfraktur 15 8

Armfraktur 3 2

Annan fraktur 13 10

Läkemedelsavvikelser

Under året har 104 avvikelserapporter gällande läkemedel inkommit.

Detta är en ökning med 25 rapporter.

Av de inkomna avvikelserna är det 80 % som sker i överlämnandefasen, 12 % i fasen iordningställande, 8 % i annan del, samt 1 % gällande ordi- nationsunderlag. Totalt sker ca 156 220 läkemedelsadministrationer per

• Att utse ansvariga utifrån SOSFS 2008:1

• Att skapa rutiner för periodiskt underhåll och kontroller.

(16)

år i kommunens särskilda boenden. Avvikelser i förhållande till administ- rationsdoser är låga, men kan förbättras för att ytterligare säkra patientsä- kerheten. Antalet avvikelser per månad skiljer sig, under juli och oktober månad ses en ökning av antalet händelser.

Antalet läkemedelsavvikelser per månad 2012

Läkemedelsavvikelser 2012

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Januari Februari

Mars April

Maj

Juni Juli Augusti

September Oktober

Novem ber

December

Serie1 Serie2

Övrig HSL

15 rapporter gällande övrig hälso- och sjukvård har inkommit. Föregå- gende år inkom fyra rapporter.

Medicintekniska produkter

Åtta rapporter har inkommit gällande medicintekniska produkter. Före- gående år inkom tre rapporter.

Trycksår

Åtta rapporter gällande trycksår har inkommit under året. Under före- gående år inrapporterades sex avvikelser.

Ordination ej utförd

Två rapporter gällande ordination ej utförd har inkommit under året. Un- der året 2011 inkom sex rapporter.

• Avvikelser ska rapporteras och det ska göras en analys av hän- delsen. I detta ingår att göra en beskrivning av händelseförlop- pet, riskbedömning, redogörelse för de troliga bakomliggande orsakerna, åtgärder för att inte händelsen ska upprepas, upp- följning samt återkoppling.

• Varje enhet ska arbeta med systematiskt förbättringsarbete, ut- ifrån uppmärksammade avvikelser.

(17)

Mun och tandvård

Många äldre har problem med sin munhälsa. Det är viktigt att personalen är med vid den årliga munhälsobedömningen, som boende enligt lag har rätt till, för att få information om hur munhålan ska skötas. Personalen ska ges möjlighet att delta i den utbildning som utföraren av munhälso- bedömningen ger.

Landstingets folktandvård ansvarar att utbilda samtliga omvårdnadsper- sonal under en 4 årsperiod. Under året har 91omvårdnadspersonal fått denna utbildning.

Vid inflyttning till särskilt boende ska sjuksköterskan göra en munbe- dömning utifrån riskfaktorer och riskgrupper. Sjuksköterskor har fått utbildning i munbedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide (ROAG).

Inkontinens

Många av de som bor på äldreboenden har problem med inkontinens.

Problemen kan vara olika stora. De patienter som har problem med urininkontinens ska få en basal utredning och åtgärder utifrån detta.

På varje särskilt boende ska det finnas sjuksköterska med utbildning för att förskriva inkontinensprodukter. Under 2012 har tre sjuksköterskor genomgått utbildning i inkontinens och fått behörighet att förskriva inkontinensprodukter vid vissa inkontinenstillstånd.

Rehabilitering

Vid vårdplaneringar bör sjukgymnast/arbetsterapeut delta. Boende som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik ska erbjudas detta. Hjälpmedel ska utprovas individuellt av sjukgym-

nast/arbetsterapeut och användningen av hjälpmedel ska följas upp.

Arbetsterapeuter/sjukgymnast har ansvar för att även utbilda personal i förflyttningsteknik. Utbildningsansvarig enligt SOSFS 2008:1 är dock inte utsedd.

• Att använda riskbedömningsinstrumentet ROAG.

• Att alla särskilda boenden ska ha sjuksköterskor som har utbildning för att förskriva inkontinensprodukter.

• Alla patienter med urininkontinens ska få en basal utredning.

(18)

Uppföljning av patientsäkerhet under sommarperioden

I slutet av augusti 2012 gjordes en uppföljning av patientsäkerheten perioden 2012-06-01 - 2012-08-31. Områdesansvarig och sjuksköterska på respektive boende har fått besvara frågor i en enkät. Av uppföljningen framkommer följande;

Fyra av sex enheter uppger att vikariat mer än tre veckor har ofta besatts med personal som saknat vårdutbildning. De övriga två uppger att det ibland besatts med personal utan vårdutbildning.

Fem av sex enheter uppger att förekommit att sjuksköterskor haft utökat ansvarsområde dagtid vardagar. Det högsta antalet patienter som sjukskö- terska då ansvarat för varierar mellan 48-61 patienter. En enhet har inte haft denna koppling mellan flera enheter.

Fyra av sex enheter uppger att planeringen för delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter har fungerat bra, de övriga uppger att det fungerat mindre bra. De beskriver att orsaken att det varit många nya vikarier.

Fyra enheter uppger att kontakten med läkare t ex telefonkontakter, hem- besök och konsulttider, varit förändrad under perioden. Två enheter uppger att det inte varit någon förändring.

Tre av sex enheter uppger att tillgängligheten till sjukgym-

nast/arbetsterapeut varit bra under perioden, tre enheter uppger att till- gängligheten varit mindre bra.

Fem av sex enheter uppger att behovet av hjälpmedel för den enskilde har fungerat bra, en enhet uppger att det fungerat mindre bra.

Behov finns att analysera resultatet av uppföljning för att göra ett förbätt- ringsarbete till nästkommande sommarperiod.

Vård i livets slutskede

Samtliga kommunala särskilda boenden registrerar i Palliativa registret.

Av de kvalitetsindikatorer som registreras i det palliativa registret kan vi se följande resultat för palliativ vård under år 2012.

(19)

Förbättringsarbetet ses speciellt för validerad smärtskattning och efterle- vandesamtal i relation till tidigare år 2011.

QUSTA kvalitetsuppföljning

Kvalitetsuppföljning har gjorts av hälso- och sjukvården inom äldreom- sorgens särskilda boenden. Vid uppföljningen har kvalitetsinstrumentet QUSTA (Quality, Uppföljning, Säkehet, Tillsyn och Ansvar) används.

Mätinstrumentet är framtaget av MAS:ar i Stockholms län och anpassat för Västernorrlands kommuner. Under slutet av 2012 gjordes en kvali- tetsuppföljning för områdena inkontinens, medicintekniska produkter, rehabilitering och vårdhygien. Detta resultat kommer att användas under 2013 för att kvalitetssäkra dessa områden. Vid uppföljningen av inkontinens framkommer att 12 % av de boende hade en kvarliggande urinkate- ter, samt 0,5 % hade ren intermittent katetrisering (RIK). MAS kommer att besöka varje enhet och göra uppföljning av resultatet med berörda.

Nedan ses hur medelvärdet är för dessa områden för alla särskilda boenden. Varje område poängsätts till max 20 poäng.

QUSTA medelpoäng 2012

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0

Inko Vårdh Rehab MTP

Medelpoäng

Uppföljning genom egenkontroll

SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 3 § p2 Egenkontroll

Självskattning av basala hygienrutiner ska göras 1gång/månad på enhe- terna. Blanketten delas ut slumpvis, oförberett och ifylls anonymt till sjuksköterska. Återrapportering efter sammanställning görs vid gemen- samma träffar på arbetsplatsen. MAS har under december månad in-

• Fortsätta att säkerställa vård i livets slut.

(20)

hämtat enheternas sammanställning av resultat. Totalt har 70 personal gjort självskattningen under denna månad.

Det genomsnittliga värdet för egenkontroll självskattning av basala hygienrutiner är följande:

Handsprit före omvårdnadsarbetet 100 %

Handsprit efter omvårdnadsarbetet 100 % Hanskar vid kontakt med kroppsvätskor 100 % Handsprit efter handsanvändning 97 % Skyddsförkläde/skyddsrock vid omvårdnadsarbetet 97 %

Kortärmad arbetsdräkt 100 %

Kortklippta och omålade naglar 99 %

Tagit av ringar 99 %

Tagit av armband och/eller klocka på handled 100 %

Kort uppsatt hår 97 %

Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 § p 3

För att säkerställa att uppmärksammade händelser i vårdkedjan, ska en avvikelse i vårdkedjan skrivas och skickas till den enhet, som berörs av avvikelsen. Berörd enhets ansvarig ska besvara avvikelsen och informera om åtgärder utifrån inkommen avvikelse. Under året har 1 avvikelserap- port i vårdkedjan Lex Maria anmälts. Detta var en händelse gällande lä- karmedverkan i särskilt boende. Avvikelserna är låga till antalet.

Riskanalys

SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §

Analyser ska göras för att identifiera händelser som skulle kunna inträffa och som gör att verksamheten inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar och andra föreskrifter och beslut. Riskanalyser ska göras fortlöpande.

• Att avvikelserapportera i samtliga fall när gemensam rutin ej följs.

(21)

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5 Avvikelser

Riktlinjer för avvikelsehantering inom socialtjänstens verksamhetsområ- de vänder sig till all personal som arbetar med hälso- och sjukvård. Syftet med att rapportera inträffade avvikelser är att dra lärdom av tillbudet eller den negativa händelsen och att med riskförebyggande insatser förhindra att samma typ av avvikelser inträffar igen.

En avvikelse avses en händelse som medfört eller skulle ha kunnat med- föra någon typ av skada för en patient. En avvikelse kan vara:

-ett tillbud, där en risksituation uppstått som skulle kunna ha lett till en vårdskada

-en negativ händelse, dvs. en situation där en vårdskada verkligen upp- kommit

Avvikelser ska rapporteras omgående till tjänstgörande sjuksköterska som analyserar och bedömer vilka medicinska åtgärder som ska vidtas ex läkarkontakt.

Den som varit med om händelsen ska dokumentera på avsedda avvikelserapporter. Sjuksköterska/sjukgymnast/arbetsterapeut ska komplettera avvikelsen och åtgärda att den uppmärksammade händelsen inte ska hända igen. Sjuksköterska ansvarar för att registrera avvikelsen i avvikelsemodulen.

Ansvarig sjuksköterska och områdesansvarig arbetsledare ansvarar gemensamt för att avvikelsen blir skriven och hanterad i verksamheten.

Alla avvikelser ska återkopplas till verksamheten så att man tar lärdom av de fel som uppstår.

Senast inom en månad efter händelsens inträffande ska avvikelserappor- ten ha inkommit till MAS. Sjuksköterska ansvarar för att MAS omedel- bart underrättas vid allvarliga tillbud/avvikelser.

Klagomål och synpunkter

SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6

Sammanställning och analys

SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §

Klagomål och synpunkter diarieförs i socialnämndens diarium. Svar på klagomål och synpunkter ska återföras till den som ställt klagomålet eller synpunkten inom 2 veckor, enligt synpunkts och klagomålshanteringsru- tinen som finns i kommunen. Inkomna klagomål och synpunkter från Pa- tientnämnden och Socialstyrelsen diareiföras i socialnämndens diarium.

Utsedd tjänsteman ansvarar att besvara klagomålet/synpunkten.

Inkomna klagomål/synpunkter ska återföras till verksamheten. Den tjäns-

(22)

teman som är ansvarig för enheten ansvarar att vederbörande personal får kännedom om klagomålet/synpunkten.

Ånge kommun har ett avtal med landstinget om gemensam patient- nämndsverksamhet (Patientnämnden Etiska nämnden i Landstinget Väs- ternorrland. Under året har det inte inkommit något ärende från Ånge kommun.

Samverkan med patienter och närstående

SFS 2010:659 3 kap. 4 §

Vid inflyttning till särskilt boende ska en planering för vården göras och patient/närstående inbjuds att delta, uppföljningar görs regelbundet.

Patient/närstående ska informeras vid inflyttning på särskilt boende om de kvalitetsregister som Ånge kommun använder och det förebyggande arbetet som pågår utifrån dessa register.

En broschyr ger information om registren.

Resultat

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3

• Alla ska ha en uppdaterad aktuell individuell vårdplan/hälsoplan.

Under januari månad 2012 granskades totalt 49 journaler av 210 Vid risk för fall fanns det en upprättad vårdplan/hälsoplan i 52 % av journalerna.

Vid risk för trycksår fanns en upprättad vårdplan/hälsoplan i 84 % av journalerna.

Vid risk för undernäring fanns den upprättad vårdplan/hälsoplan i 62 % av journalerna.

• Att minska antalet allvarliga fallskador i Ånge kommuns särskil- da boende med 50 %

Andel patienter med allvarliga fallskador jämfört med föregående mätning 2011 har minskat från 38 till 31.

• Att alla boende ska få en riskbedömning utförd vid inflyttning till särskilt boende.

Under året har totalt 49 journaler granskats för inflyttade patienter.

• Att skapa ökad delaktighet och inflytande för patient/närstående.

(23)

Totalt har 60 % av dessa patienter fått en riskbedömning för fall inom en vecka efter inflyttning.

Totalt har 47 % av dessa patienter fått en riskbedömning för trycksår inom en vecka efter inflyttning.

Totalt har 57 % av dessa patienter fått en riskbedömning för un- dernäring inom en vecka efter inflyttning.

• Alla patienter ska få en läkemedelsgenomgång vid inflyttning eller minst en gång per år enligt riktlinjer.

Totalt har det gjorts 104 läkemedelsgenomgångar på särskilt boende.

Övergripande mål och strategier för kommande år

Att arbeta med Nationell E-hälsa – strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Planera för NPÖ (Nationell Patient Översikt).

Att planera för Övertagande av hemsjukvården i kommunen 2014, utifrån en projektplan.

Att fortsätta aktivt arbeta med systematiskt förebyggande arbete.

Införa en ny dokumentationsstruktur i den kommunala hälso- och sjuk- vårdsjournalen.

Att tydliggöra ansvar och befogenheter utifrån organisation.

Systematiskt öka kunskap om patientsäkerhet, vårdskada och avvikelsehantering bland medarbetare och chefer.

Sammanställning av föreslagna förbättringåtgärder

Förslag till förbätt-

ringar Ansvarig Följs

upp 1.Samordnad vård-

planering

Att använda avvikelserapporter i vårdked- jan, som en del i kvalitetsarbetet.

Samtliga involverade i samordnad vård- planering

PSB 2013

Att avvikelserapportera i samtliga händelser när gemensam rutin ej följs.

Samtliga involverade i samordnad vård-

planering PSB

2013

2. Läkarmedverkan

(24)

Aktuella dokumenterade lokala överens- kommelser ska finnas mellan varje boendeenhet och respektive hälsocen-

tral/vårdcentral.

Verksamhets-

chef/enhetschef/sjuksköterska

Vå- ren 2013

3. Läkemedelshan- tering

Att säkerställa kontinuerlig fortbildning till omvårdnadsperso- nal i läkemedelshan- tering och läkeme- delsanvändning.

MAS/Verksamhetschef PSB

2013

4. Läkemedels- genomgångar Att i samverkan med landstinget säkerställa att alla som flyttar in på särskilt boende samt minst en gång per år får en läkeme- delsgenomgång, samt de kontroller som medföljer.

Sjuksköterska PSB

2013

Att sjuksköterska ska för varje vårdtagare minst en gång per år initiera en läkeme- delsgenomgång.

Sjuksköterska PSB

2013

5. Hygien

Att genomföra upp- följningar av hygienronder på alla enheter, med åtgärdsplaner.

Verksamhetschef/enhetschef PSB 2013

6. Dokumentation Utbildning till all legitimerad personal i dokumentation.

Verksamhetschef/Legitimerad personal PSB 2013

Att hälsoplaner är aktuella.

Legitimerad personal PSB

2013

(25)

Riskbedömningar ska göras vid inflyttning och vid behov.

2013

7. Nutrition

Att säkerställa att nattfastan inte överstiger 11 timmar.

Verksamhetschef/enhetschef/

sjuksköterska

8. Delegering

Att se över behovet av sjuksköterskor för att minska antalet delegeringar per sjukskö- terska

Verksamhetschef PSB

2013

9. Medicintekniska produkter

Att utse ansvariga ut- ifrån SOSFS 2008:1

Verksamhetschef PSB

2013 Att skapa rutiner för

periodiskt underhåll och kontroller

Verksamhetschef PSB

2013

10. Avvikelsehanter- ing

Avvikelser ska rapporteras och hanteras.

I detta ingår att göra en beskrivning av händelseförloppet, riskbedömning, redo- görelse för de troliga bakomliggande orsakerna, åtgärder för att inte händelsen ska upprepas, uppföljning samt återkoppling.

Verksamhetschef/enhetschef/legitimerad personal

PSB 2013

Varje enhet ska arbeta med systematiskt för- bättringsarbete, utifrån uppmärksammade avvikelser.

PSB 2013

11. Inkontinens

(26)

Alla särskilda boenden ska ha sjukskö- terskor som har utbildning för att för- skriva inkontinensprodukter.

Verksamhetschef PSB

2013

Att alla patienter med urininkontinens ska få en basal utredning.

Sjuksköterska PSB

2013

12. Vård i livets slut Att fortsätta säkerstäl- la vård i livets slut.

Sjuksköterska PSB

2013 13. Fall och fallska-

dor

Att analysera och åt- gärda så att fallskador minskar.

2013

Att säkerställa infor- mationsöverföring via modellen SBAR.

2013

14. Mun och tand- vård

Att använda riskbe- dömningsinstrumentet ROAG

Sjuksköterska PSB

2013

15. Vård och omsorg om personer med demenssjukdom Att använda det nationella registret BPSD

Verksamhets-

chef/enhetschef/sjuksköterska

PSB 2013 Att fortsätta att utbilda

personal i Demens ABC

Verksamhetschef/enhetschef PSB 2013

16. Synpunkter och klagomål

Att skapa ökad delaktighet och inflytande för patienter och personal

PSB 2013