Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Ånge kommun

(1)

Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Ånge kommun

År 2013

Marie Strömberg, MAS

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattning 3

Övergripande mål och strategier 4

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4

Struktur för uppföljning/utvärdering 4

Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

4

Uppföljning genom egenkontroll 18 Samverkan för att förebygga vårdskador

Riskanalys

18 19 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

Klagomål och synpunkter

Sammanställning och analys

19 19 19 Samverkan med patienter och närstående

Resultat

20 20 Övergripande mål och strategier för kommande år

Sammanställning av föreslagna förbättringsåtgärder

20 21

(3)

Sammanfattning

Genom att följa upp och kvalitetsbedöma hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs, kan verksamhet och kompetens utvecklas. Förutom en för- bättrad livskvalitet hos vårdtagaren kan regelbundna kvalitetsuppfölj- ningar och åtgärdsprogram skapa en kostnadseffektiv hälso- och sjuk- vård.

Alla särskilda boenden använder kvalitetsregistren Senior alert och Svenska Palliativregistret. Några boenden använder Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD-registret).

Detta för att skapa en grund för ett systematiskt förebyggande arbete.

Totalt har antalet avvikelserapporter minskat i jämförelse med tidigare år 2012. Det är främst inom området fall, som antalet rapporter har minskat.

Tyvärr så kan vi inte se någon minskning av antalet höftfrakturer i verksamheten. Antalet läkemedelsavvikelser har ökat samt antalet avvikelser som uppmärksammats i vårdkedjan.

Ett ärende har anmälts enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), samt ett ärende har inkommit som enskilt klagomål från IVO. Inget ärende har inkommit till Patientnämnden Etiskt nämnd.

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under året med bland annat analys av avvikelser, läkemedelsräkning, uppföljning av patientsäkerhet under sommarperioden, utveckling av kommunal hälso- och sjukvårdsjournal, förebyggande arbete för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen samt uppföljning av resultat för vård i livets slutskede.

Under 2013 har även planering för kommunens övertagande av hemsjuk- vården varit en stor del av hälso- och sjukvårdsorganisationens uppgifter.

(4)

Övergripande mål och strategier

SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§

Socialnämnden arbetar utifrån styrmodell Ånge kommun.

• Trygg och tillgänglig socialtjänst för alla kommunens medborgare.

• Ständigt anpassa socialnämnden för framtidens behov.

Årets prioriteringar

• Ökat inflytande och delaktighet för medborgaren vid insatser, be- slut m.m.

• Omvärldsbevakning och hämta goda exempel från t.ex. andra kommuner.

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1 Bakgrund

Patientsäkerhetslagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Syftet är att främ- ja patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården genom att tydliggöra vård- givarens ansvar. Vårdgivare ska arbeta förebyggande genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, beskriva hur det organisatoriska ansvaret är fördelat samt årligen upprätta patientsäkerhetsberättelse.

Struktur för uppföljning/utvärdering

SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §

Alla vårdgivare är skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetsarbete. Rapportering och analys av allvarliga ska- dor, risker och andra avvikelser ingår som en naturlig del i detta. Syftet att rapportera inträffade avvikelser är att dra lärdom av tillbudet eller den negativa händelsen och att med riskförebyggande insatser förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen.

Med avvikelserapportering menas rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och åter- föra erfarenheterna.

Alla avvikelser på respektive enhet ska återkopplas till verksamheten så att man tar lärdom av de fel som uppstår.

Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2 Samordnad vårdplanering

Riktlinjer för samverkan vid informationsöverföring och samordnad vårdplanering mellan kommuner och landsting i Västernorrlands län styr den samordnade vårdplaneringen. Prator används som datastöd.

Antalet avvikelser i vårdkedjan har varit totalt 21 st. Av dessa avvikelser gäller 11 st slutenvården, 8 st gäller primärvårdens vårdcentraler samt 2

(5)

gäller ambulanssjukvård. Dessa avvikelser har uppmärksammats och skickats från kommunens särskilda boenden till respektive organisation.

Det är en ökning från föregående år från 12 till dessa 21. Ökningen kan ses som att avvikelsehantering blir en del i kvalitetsarbetet.

Antalet avvikelser som uppmärksammats på sjukhuset och skickats där- ifrån till kommunens särkskilda boenden, har varit 0.

Läkarmedverkan

Avtal om läkarmedverkan inom kommunernas särskilda boenden är tecknat 2012-05-01 mellan landstinget Västernorrland och kommunerna i Västernorrland.

Gemensamma mål är:

• Att den enskildes behov av adekvat medicinsk vård, trygghet och god tillgänglighet tillgodoses samt att vården ges på rätt nivå.

• Att vården och omsorgen präglas av delaktighet, kompetens, kon- tinuitet, samarbete och hög servicenivå.

• Att läkare medverkar i vården på ett sådant sätt att målgruppens ofta högt prioriterade vårdbehov tillgodoses.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska landstinget avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende. Avtalet är länsövergripande och ska följas upp årligen av Socialchefsgruppen och Landstingsstabens beställning. På lokal nivå tecknas överenskommelser mellan vårdcentral där man har läkaransvaret och respektive särskilt boende.

Under senare delen av 2013 framtogs ett avtal för läkarmedverkan som skulle komma att gälla från och med hemsjukvårdens övertagande 2014.

Läkemedelshantering

Hantering av läkemedel är ett stort område i den kommunala hälso- och sjukvården. Den innefattar ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring. MAS ansvarar för att utforma och fastställa en ändamålsenlig och säker riktlinje för läkemedelshantering.

Förslag till förbättringar:

• Att använda avvikelserapporter i vårdkedjan som en del i kvalitetsarbetet.

• Uppföljningar av lokala överenskommelser ska göras regelbundet.

(6)

Enhetschef och sjuksköterska upprättar utifrån MAS riktlinje en lokal arbetsordning för läkemedelshantering på enheten och följer upp denna årligen.

En extern granskning av läkemedelshantering ska göras årligen. Kom- munens fem akutläkemedelsförråd har kvalitetsgranskats från extern granskare under november månad 2013. För varje granskning har den ansvarige för kvalitetsgranskningen utfärdat ett protokoll, till varje enhet.

Ansvariga sjuksköterskor är utsedda för varje akutläkemedelsförråd.

Nulägesbeskrivning

Läkemedelskommittén har i samverkan med länets kommuner i åtta år, under en dag i september, genomfört en läkemedelsräkning för samtliga patienter som är 75 år och äldre och som bor i kommunala boenden. Re- sultat av mätningen syns nedan.

Antal stående läkemedel per patient i genomsnitt

2011 2012 2013

Ånge 6,6 6,7 7,0

Västernorrland 7,4 7,3 7,1

Andel läkemedel vid behov per patient i genomsnitt

2011 2012 2013

Ånge 2,2 2,5 2,4

Västernorrland 2,5 2,9 2,6

Antal patienter som har sömnläkemedel som stående läkemedel

2011 2012 2013

Ånge 17 % 13 % 12 %

Västernorrland 20 % 16 % 15 %

Antal patienter som har neuroleptika som stående läkemedel

2011 2012 2013

Ånge 9 % 7 % 6 %

Västernorrland 12 % 10 % 10 %

Antal patienter som har NSAID-preparat som stående läkemedel

2011 2012 2013

Ånge 1,8 % 1,2 % 0 %

Västernorrland 2,2 % 1,5 % 1 %

(7)

Antal patienter som har laxanita som stående läkemedel

2011 2012 2013

Ånge ^{40 %} ^{39 %} ^{37 %}

Västernorrland ^{50 %} ^{49 %} ^{46 %}

Andel patienter som har Tramadol som stående läkemedel

2012 2013

Ånge ^0,5 ^{1,3 %}

Västernorrland ^1,5 ^{0,6 %}

Andel patienter som har Tramadol som vid behovs läkemedel

2012 2013

Ånge ^1,2 ^{0 %}

Västernorrland ^1,4 ^{0,3 %}

Läkemedelsgenomgångar

Rutiner för läkemedelsgenomgångar är reviderade i Primärvården som gäller kommunens särskilda boenden. Rutinerna gäller enkel läkemedels- genomgång samt fördjupad läkemedelsgenomgång.

Hygien

I hälso- och sjukvårdslagen står att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard. Många av dem som bor på särskilt boende behöver hjälp med omvårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende. Det är mycket viktigt att det finns möjlighet att tvätta händerna och att det finns tillgång till handsprit. Det ska också finnas tillgång till skyddskläder och handskar. Under året har hygienutbild- ningar givits till vårdpersonal. Vid uppföljningar av hygienronder har hygiensjuksköterska varit behjälplig till enhetschefer och sjuksköterskor i särskilt boende.

• Att i samverkan med landstinget säkerställa att läkemedels- genomgångar genomförs vid inflyttning till särskilt boende eller vid inskrivning till hemsjukvård och därefter årligen i samband med årskontroll.

• Initiering till att patient i särskilt boende eller inskriven i hem- sjukvård minst en gång per år får en läkemedelsgenomgång.

(8)

Dokumentation

Patientdatalagen SFS 2008:355 reglerar en vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. I lagen finns också be- stämmelser om skyldighet att föra patientjournal.

Syftet med dokumentation är att i första hand att ge patienten en god och säker vård. I Patientdatalagen förklaras syftet med att föra patientjournal också innebär en informationskälla för patienten, uppföljning och utveckling av verksamheten, tillsyn och rättsliga krav samt uppgiftsskyldighet enligt lag och forskning.

Utifrån ett kvalitetsarbete har den datoriserade kommunala hälso- och sjukvårdsjournalen genomgått en förändring i sökord och struktur. Under oktober månad anslöts kommunal hälso- och sjukvård till Nationell Pati- entöversikt (NPÖ). NPÖ är ett ”verktyg” för att ta del av en nationell sammanhållen journalföring. NPÖ ska endast användas när det finns behov av information från en annan vårdgivare.

Loggkontroll

Stickprovskontroll av loggar har genomförts vid 12 tillfällen, i totalt 40 granskade journaler. Totalt har 12 legitimerad personal granskats utan anmärkning.

Utbildningar

Dokumentation till legitimerad personal enligt SBAR.

Dokumentation för omvårdnadspersonal enligt SBAR.

Vårdhygienutbildning för enhetschefer, legitimerad personal och om- vårdnadspersonal.

Fortbildning i munhälosvård till vårdpersonal.

BPSD-teamutbildningar Palliativ vård för team

• Att ge fortbildning till sjuksköterskor i vårdhygien.

• Att regelbundet kontrollera följsamheten till basala hygienrutiner.

Förslag till förbättring

• Att hälsoplaner är aktuella.

• Riskbedömning ska göras vid inflyttning och vid behov.

• Att fortlöpande granska dokumentationen av hälso- och sjuk- vård.

(9)

Fortbildning, temadagar inom olika områden av hälso- och sjukvård.

Att säkerställa fortbildning till omvårdnadspersonal i läkemedelshanter- ing och läkemedelsanvändning är till viss del uppnådd, men ska finnas kvar till nästkommande år som en viktig del i läkemedelshantering. Över- lämnande av läkemedel delegeras till stor del från legitimerad personal till omvårdnadspersonal. Under året har det planerats för en länsgemen- sam modul för att göra kunskapstester inför delegering av läkemedels- hantering. Detta kommer att fortsätta arbetas med under 2014.

Registrering i kvalitetsregistret Senior Alert

Alla särskilda boenden registrerar i kvalitetsregistret Senior Alert. Totalt har 419 riskbedömningar utförts i särskilt boende under året. Av dessa riskbedömningar har det uppmärksammats risk vid 387 bedömningar.

Fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen

Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare än andra av fallskador, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen.

Det förebyggande arbetet är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre, och innefattar flera olika yrkeskategorier samt en mängd olika delaspekter och arbetsmoment. För att få goda resultat är det ofta nöd- vändigt med en bra samverkan mellan olika yrkesgrupper inom både kommunen och landstinget.

Riskbedömningar och uppföljningar Ånge 2013

0 20 40 60 80 100 120

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

Axeltitel

Riskbedömningar Uppföljningar

• Att säkerställa kontinuerlig fortbildning till omvårdnadsperso- nal i läkemedelshantering och läkemedelsanvändning.

(10)

Trycksår

Ett trycksår uppkommer när huden utsätts för tryck, det kan uppstå redan efter några timmar. Det finns flera orsaker till att trycksår uppkommer, lågt näringsintag, sämre cirkulation i blodkärlen och oförmåga till ändra lägen på kroppen bland annat.

För att förhindra att trycksår uppkommer ska sjuksköterskan göra en riskbedömning för att se om det föreligger risk för trycksår. Riskbedöm- ningen ska dokumenteras i kommunala hälso- och sjukvårdsjournalen, och utifrån vad den visar vidta preventiva åtgärder.

Nutrition

Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå hälsa. Kosten som serveras på särskilda boenden ska vara anpassad efter de näringsbehov som de boende har. Livsmedelsver- ket har skrivit riktlinjer för planering av måltidssammansättning, vilka bör följas. Sjuksköterska ansvarar för att en riskbedömning för undernär- ing genomförs. För personer i riskzon ska åtgärdsprogram upprättas. Alla problem med nutritionen ska dokumenteras i den kommunala hälso- och sjukvårdsjournalen.

Fall och fallskador

Det förekommer att de boende faller, oftast leder det inte till någon skada. En riskbedömning för fall ska göras vid inflyttning och följas upp vid behov. Sjuksköterska/sjukgymnast/arbetsterapeut ansvarar att riskbe- dömningar görs. På boendena ska det finnas en rutin för hur temaarbetet ska fungera.

Fallskador kan få allvarliga konsekvenser för individen, framför allt i form av lidande och försämrad livskvalitet, till exempel svårigheter att röra sig, isolering och ökat beroende av andra.

Exempel på förebyggande insatser är fysisk aktivitet och balansträning, omgivningsanpassning, läkemedelsgenomgångar och synundersökningar.

• Att analysera och åtgärda så att antalet fallskador minskar.

• Att fortsätta säkerställa informationsöverföring via modellen SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuella uppgifter, Rekommen- dation).

• Att säkerställa att nattfastan inte överstiger 11 timmar.

(11)

Munhälsa

Munhälsan är viktig eftersom personer som har stora problem med mun- hälsan även lättare blir undernärda. Men problem med munhälsan kan medföra fler problem för den äldre. Exempelvis har äldre undernärda personer ökad risk för att falla och skada sig. Munhälsa är därför en viktig del i vård- och omsorgsarbetet.

Vid inflyttning till särskilt boende ska sjuksköterskan göra en munbe- dömning utifrån riskfaktorer och riskgrupper. Sjuksköterskor har fått utbildning i munbedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide (ROAG). Under året har det påbörjats att registrering av riskbedömning enligt ROAG i senior alert.

Det är viktigt att personalen är med vid den årliga munhälsobedömning- en, som boende enligt lag har rätt till, för att få information om hur mun- hålan ska skötas. Personalen ska ges möjlighet att delta i den utbildning som utföraren av munhälsobedömningen ger.

Landstingets folktandvård ansvarar att utbilda samtliga omvårdnadsper- sonal. Under året har 83 vårdpersonal fått denna utbildning.

Delegering

Delegering innebär att en formellt kompetent personal (legitimerade) överlåter en arbetsuppgift till reellt kompetent personal. En delegering ska vara skriftlig, personlig och tidsbegränsad. En sjuksköterska respektive sjukgymnast eller arbetsterapeut bör maximalt ansvara för 30 delegeringar, exklusive de delegeringar som utfärdas för kort period. Detta för att ha möjlighet att genom personlig uppföljning försäkra sig om att de delegerade arbetsuppgifterna utförs patientsäkert, samt för att ha möjlig- het till uppföljning och eventuell omprövning av delegeringsbeslutet.

Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnast har ansvar för följande antal delegeringar under 2013

Delegerande sjuk-

sköterska Antal personal med delegering

Nr 1 15

Nr 2 27

Nr 3 24

Nr 4 29

Nr 5 20

Nr 6 21

• Att fortsätta arbetet med riskbedömning enligt ROAG.

(12)

Nr 7 11

Nr 8 3

Nr 9 24

Nr 10 30

Nr 11 33

Nr 12 23

Nr 13 1

Nr 14 21

Delegerande sjuk- gym-

nast/arbetsterapeut

Antal personal med delegering

Nr 1 AT 0

Nr 2 AT 0

Nr 3 SG 7

Antalet personal som sjuksköterska ansvarar för att ha gett delegering till varierar mellan 1-33. Sjukgymnast hade totalt 7 personal. Arbetsterapeu- terna hade liksom föregående år ingen personal som de hade en delegering till vid mättillfället.

Vård och omsorg om personer med demenssjukdom

Kommunen hade i januari månad 45 permanenta platser och 4 korttids- platser med inriktningen demens. Under april månad stängde kortvården och då fanns det kvar de 45 permanenta platserna.

Några av kommunens särskilda boendes gruppboenden har anslutit sig till BPSD registret.

• Att säkerställa att delegerad personal/sjuksköterska inte över- stiger enligt gällande riktlinjer.

• All omsorgspersonal ska utbildas i grundutbildningen Demens ABC.

• Att alla enheter som vårdar personer med demenssjukdom ut- vecklar ett strukturerat arbetssätt vid BPSD-symtom.

(13)

Medicintekniska produkter (MTP)

Medicintekniska produkter används på särskilda boenden. Dessa ska an- vändas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal.

Förskrivare ska ha regelbunden utbildning och fortbildning för att få för- skriva produkter. Övrig personal ska utbildas och instrueras i hur produk- terna används. En inventarielista ska finnas så att det finns över-

syn/kontroll att produkten är säkra.

Det länsgemensamma hjälpmedelsavtalet med Hjälpmedel Västernorr- land reviderat utifrån övertagandet av hemsjukvården till kommunen under 2014. Förbättringsförslag från 2012 är delvis genomförda.

Avvikelsehantering

All verksamhet inom vården är omfattade, komplex och i vissa avseen- den riskfylld. En väl fungerande kommunikation mellan vårdpersonal samt mellan vårdpersonal och patient är grundläggande. Pati-

ent/närstående ska informeras och göras delaktiga i säkerhetsarbetet.

Avvikelsen kan vara relaterad till den medicinska behandlingen eller om- vårdnaden. Det kan vara brister i fråga om mänsklig faktor, teknik eller organisation. Avvikelser kan också förorsakas av brister i samverkan genom vårdkedjan.

Att rapportera negativa händelser och tillbud är en skyldighet för all häl- so- och sjukvårdspersonal i verksamheten och utgör en av grunderna för förbättrad patientsäkerhet. En säker och trygg miljö, för både patient och anställd, uppnås om det finns en gynnsam säkerhetskultur. Alla avvikelser identifieras och analyseras för att få kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas för att öka patientsäkerheten.

Riktlinjer för avvikelsehantering styr de särskilda boendenas hantering av avvikelser. Denna riktlinje är reviderad under året. Flödet har förändrats, och ansvarig chef kan avsluta avvikelse. Alla avvikelser ska rapporteras in i Avvikelsemodulen.

Totalt har 620 avvikelserapporter inkommit för år 2013. Detta är en minskning med 181 rapporter från föregående år 2012. Det är fördelat på avvikelser gällande fall 478, läkemedel 118, övrig HSL 13, medicintekniska produkter 6, ordinationer ej utförda 4, samt trycksår 1.

• Att utse ansvariga utifrån SOSFS 2008:1

• Att skapa rutiner för periodiskt underhåll och kontroller.

(14)

Totalt antal avvikelserapporter 2011-2013

2011 2012 2013

770 801 620

Fall och fallskador

Störst andelen av avvikelserna är fall. Totalt har 478 fallavvikelser inrap- porterats. Under 2012 inrapporterades 664. Av det totala antalet fall har 366 inte givit någon skada, 75 lindrig skada samt 29 allvarlig skada.

Antalet allvarliga fallskador har minskat från 31 till 29 i jämförelse med år 2012. En avvikelse gällande fall har föranlett anmälan enligt Lex Ma- ria till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

Redovisning av antalet fall med frakturer ses nedan.

2011 2012 2013

Höftfraktur 15 8 13

Armfraktur 3 2 4

Annan fraktur 13 10 2

Läkemedelsavvikelser

Under året har 118 avvikelserapporter gällande läkemedel inkommit.

Detta är en ökning med 14 rapporter.

Av de inkomna avvikelserna är det 71 % som sker i överlämnandefasen, 13 % i fasen iordningställande, 8 % i annan del, samt 1 % gällande ordi- nationsunderlag. Totalt sker ca 143 300 läkemedelsadministrationer per år i kommunens särskilda boenden. Avvikelser i förhållande till administ- rationsdoser är låga, men kan förbättras för att ytterligare säkra patientsä- kerheten. Antalet avvikelser är generellt högre under årets andra halvår.

Antalet läkemedelsavvikelser per månad 2012 och 2013

Läkemedelsavvikelser per månad 2012 och 2013

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

2012 2013

(15)

Övrig HSL

13 rapporter gällande övrig hälso- och sjukvård har inkommit. Föregåen- de år inkom 15 rapporter.

Medicintekniska produkter

Sex rapporter har inkommit gällande medicintekniska produkter. Före- gående år inkom åtta rapporter.

Ordination ej utförd

Fyra rapporter gällande ordination ej utförd har inkommit under året. Fö- regående år inkom två rapporter

Trycksår

En rapport gällande trycksår har inkommit under året. Under föregående år inrapporterades åtta avvikelser.

Inkontinens

Många av de som bor på äldreboenden har problem med inkontinens.

Problemen kan vara olika stora. De patienter som har problem med urininkontinens ska få en basal utredning och åtgärder utifrån detta.

På varje särskilt boende ska det finnas sjuksköterska med utbildning för att förskriva inkontinensprodukter. Under 2013 har 8 sjuksköterskor ge- nomgått utbildning basal utredning vid inkontinens.

• Att alla enheter ska ha sjuksköterskor som har utbildning för att förskriva inkontinensprodukter.

• Alla patienter med urininkontinens ska få en basal utredning.

• Fortsätta med en systematisk analys av inrapporterade avvikelser. I detta ingår att göra en beskrivning av händelseförloppet, riskbedömning, redogörelse för de troliga bakomliggande or- sakerna, åtgärder för att inte händelsen ska upprepas, uppfölj- ning samt återkoppling.

• Varje enhet ska arbeta med systematiskt förbättringsarbete, ut- ifrån uppmärksammade avvikelser. Om behov finns ska andra enheter involveras i patientsäkerhetsarbetet.

(16)

Rehabilitering

Vid vårdplaneringar bör sjukgymnast/arbetsterapeut delta. Boende som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik ska erbjudas detta. Hjälpmedel ska utprovas individuellt av sjukgym-

nast/arbetsterapeut och användningen av hjälpmedel ska följas upp.

Arbetsterapeuter/sjukgymnast har ansvar för att även utbilda personal i förflyttningsteknik. Utbildningsansvarig enligt SOSFS 2008:1 är dock inte utsedd.

Uppföljning av patientsäkerhet under sommarperioden

I slutet av augusti 2013 gjordes en uppföljning av patientsäkerheten för perioden 2013-06-01 - 2013-08-31. Enhetschef och sjuksköterska på respektive boende har fått besvara frågor i en enkät. Totalt besvarades en- käten från sex boendeenheter, Furubacken, Torpsro, Gläntan/Idyllen, Hallstaborg, Parkbacken och Spångbrogården.

Två enheter uppger att vikariat mer än tre veckor har ofta besatts med personal som saknat vårdutbildning, två enheter uppger att det skett ibland. Två enheter uppger att vikariat mer än 3 veckor inte besatts med personal som saknat vårdutbildning. Föregående år uppgavs från fyra enheter att vikariat ofta besatts av vikarier utan vårdutbildning.

Alla enheter förutom en uppger att det förekommit att sjuksköterskor haft utökat ansvarsområde dagtid vardagar. Det högsta antalet patienter som sjuksköterska då ansvarat för varierar mellan 30-54 patienter. Denna siff- ra är en minskning från föregående år 2012. En enhet har inte haft denna koppling.

Alla enheter uppger att planeringen för delegerade hälso- och sjukvårds- uppgifter har fungerat bra. Föregående år var det två enheter som uppgav att det fungerat mindre bra.

Tre enheter uppger att kontakten med läkare varit förändrad under perioden. Tre enheter uppger att det inte varit någon förändring. Av de enheter som uppgett att det varit förändring, så har konsulter sammanslagits med fler boenden.

Tre uppger att tillgängligheten till sjukgymnast/arbetsterapeut varit bra under perioden, tre enheter uppger att tillgängligheten varit mindre bra.

Kommentarer av dem som uppger att tillgängligheten varit mindre bra har varit ”mindre tillgänglighet eftersom de täcker för varandra”.

Fem enheter uppger att behovet av hjälpmedel för den enskilde har fungerat bra, en enhet uppger att det fungerat mindre bra. Detta är lika för- hållande som föregående år.

Totalt så syns av uppföljningen att det har varit positivt på enheter där det fungerat bra med inskolning av vikarier.

Behov finns att analysera resultatet av uppföljning för att göra ett förbätt- ringsarbete till nästkommande sommarperiod.

(17)

Vård i livets slutskede och Svenska Palliativregistret

Samtliga kommunala särskilda boenden registrerar i Palliativa registret.

Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som riktar sig till vårdgivare som vårdar människor i livet slut. Den sista veckan i livet beskrivs genom att sjuksköterskan som vårdat en avliden besvarar ett antal frågor. Oavsett sjukdom är målet att alla som dör en förväntad död ska kunna känna trygghet, vara smärtlindrad, lindrad från övriga symtom som illamående, andnöd eller oro och ha ordinerade läkemedel vid behov. Att få vårdas där patienten vill vara, inte behöva vara ensam samt veta att de närstående får stöd. Av de kvalitetsindikatorer som registreras i det palliativa registret kan vi se följande resultat för palliativ vård under år 2012 och 2013. Nedan ses resultat utifrån registrering i Svenska palliativregistret för kommunens särskilda boenden inklusive korttidsvård.

• Fortsätta att säkerställa vård i livets slut.

(18)

QUSTA kvalitetsuppföljning

Kvalitetsinstrumentet QUSTA (Quality, Uppföljning, Säkerhet, Tillsyn och Ansvar), har används för denna kvalitetsuppföljning.

Under slutet av 2012 gjordes en uppföljning för områdena inkontinens, medicintekniska produkter, rehabilitering och vårdhygien. Denna upp- följning har används under första delen av 2013 för att genomlysa enhe- ternas resultat. MAS har återfört till varje enhet med behov av förbätt- ringsåtgärder.

Uppföljning genom egenkontroll

SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 3 § p2 Egenkontroll

Följande egenkontroller ska göras för varje enhet.

Genomföra självskattning av basala hygienrutiner, 1gång/månad på enhe- terna. Blanketten delas ut slumpvis, oförberett och ifylls anonymt till sjuksköterska.

Regelbundet kontrollera följsamheten att riskbedömningar utförs på nyin- flyttade patienter.

Alla som flyttar in på särkskilt boende ska få en riskbedömning för fall senast inom en vecka efter inflyttning.

Alla som flyttar in på särskilt boende ska få en riskbedömning för under- näring senast inom en vecka efter inflyttning.

Alla som flyttar in på särskilt boende ska få en riskbedömning för tryck- sår senast inom en vecka efter inflyttning.

Alla som flyttar in på särskilt boende ska få en riskbedömning för ohälsa i munnen senast inom en vecka efter inflyttning.

Egenkontroll av nattfasta. Nattfastan bör inte överskrida 11 timmar. Mät- ning ska utföras minst en gång varje år, innan maj månads utgång.

Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 § p 3

Regelbundna möten mellan hälsocentral/vårdcentralens verksamhetschef och kommunens MAS och verksamhetschef för hälso- och sjukvård.

Regelbundna länsgemensamma möten mellan MASar och verksamhets- chefer för hälso- och sjukvård.

För att säkerställa uppmärksammade händelser i vårdkedjan, ska en avvikelse i vårdkedjan skrivas och skickas till den enhet, som berörs av avvikelsen. Berörd enhets ansvarig ska besvara avvikelsen och informera om åtgärder utifrån inkommen avvikelse.

(19)

Riskanalys

SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §

Under året har det påbörjats ett arbete att ta fram en rutin för riskanalys.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5

Vård och omsorgspersonal inklusive legitimerad personal ska rapportera avvikelser, enligt riktlinjer.

Händelseanalys ska göras på varje enhet. Flödesschema finns för avvikelsehantering.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska analyserar inkomna avvikelser för att eventuellt se ett mönster i arten av avvikelser och vidta revideringar, åt- gärder och skapa nya rutiner.

MAS bedömer om eventuellt en anmälan enligt Lex Maria till Inspektio- nen för vård och omsorg.

Avvikelser rapporteras till socialnämnden 2 gånger per år.

Verksamheten har regelbundna träffar där avvikelser och åtgärder disku- teras.

Klagomål och synpunkter

SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6

Sammanställning och analys

SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §

Klagomål och synpunkter diarieförs i socialnämndens diarium. Svar på klagomål och synpunkter ska återföras till den som ställt klagomålet eller synpunkten inom 2 veckor, enligt synpunkts och klagomålshanteringsru- tinen som finns i kommunen. Inkomna klagomål och synpunkter från Pa- tientnämnden och Inspektionen för vård och omsorg diareiföras i social- nämndens diarium. Utsedd tjänsteman ansvarar att besvara klagomå- let/synpunkten.

Inkomna klagomål/synpunkter ska återföras till verksamheten. Den tjäns- teman som är ansvarig för enheten ansvarar att vederbörande personal får kännedom om klagomålet/synpunkten.

Ånge kommun har ett avtal med landstinget om gemensam patient- nämndsverksamhet, Patientnämnden Etiska nämnden i Landstinget Väs- ternorrland. Under året har det inte inkommit något ärende från Ånge kommun.

Under året har ett enskilt klagomål inkommit från Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

• Att avvikelserapportera i samtliga fall när gemensam rutin ej följs.

(20)

Samverkan med patienter och närstående

SFS 2010:659 3 kap. 4 §

Vid inflyttning till särskilt boende ska en planering för vården göras och patient/närstående inbjuds att delta, uppföljningar görs regelbundet.

Patient/närstående ska informeras vid inflyttning på särskilt boende om de kvalitetsregister som Ånge kommun använder och det förebyggande arbetet som pågår utifrån dessa register.

En broschyr ger information om registren.

Resultat

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3

Förebyggande arbete med riskbedömningar som registrerats i kvalitetsregistret Senior Alert visar för 2013 att.

• Antalet riskbedömningar har varit 419

• Av riskbedömningarna uppvisar 387 risk

• Teambaserad utredning av bakomliggande orsaker har utförts för 91,7 %

• Åtgärd har planerats för 97,2 %

• Åtgärd har utförts för 72 %

Övergripande mål och strategier för kommande år

Att arbeta med Nationell E-hälsa – strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg.

Att se över NPÖ och att vara producent.

Att fortsätta aktivt arbeta med systematiskt förebyggande arbete.

Att äldre i särskilt boende och hemsjukvård med demenssjukdom där häl- so- och sjukvården överväger insättning av neuroleptika på grund av BPSD, ska först bedömas i BPSD-registret, så att inblandad hälso- och sjukvårdspersonal vet att indikationen för behandlingen är den rätta.

Att skapa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 och tydliggöra ansvar och befogenheter utifrån organisation.

Att systematiskt öka kunskap om patientsäkerhet, vårdskada och avvikelsehantering bland medarbetare och chefer.

Att systematiskt följa, analysera och utveckla hemsjukvården, efter hem- sjukvårdsövertagandet den 3 februari 2014.

• Att skapa ökad delaktighet och inflytande för patient/närstående.

(21)

Sammanställning av föreslagna förbättringsåtgärder

Förslag till förbätt-

ringar Ansvarig Följs

upp 1. Samordnad vård-

planering

Att använda avvikelserapporter i vårdked- jan, som en del i kvalitetsarbetet.

Samtliga involverade i samordnad vård- planering

PSB 2014

Att avvikelserapportera i samtliga händelser när gemensam rutin ej följs.

Samtliga involverade i samordnad vård-

planering PSB

2014

2. Läkarmedverkan Uppföljningar av lokala överenskommel- ser ska göras regelbundet.

MAS/verksamhetschef PSB

2014

3. Läkemedelshan- tering

Att säkerställa kontinuerlig fortbildning till omvårdnadsperso- nal i läkemedelshan- tering och läkeme- delsanvändning.

MAS/verksamhetschef PSB

2014

4. Läkemedels- genomgångar Att i samverkan med landstinget säkerställa att läkemedelsgenom- gångar genomförs vid inflyttning till särskilt boende eller vid inskrivning till hem- sjukvård och därefter årligen i samband med årskontroll.

Sjuksköterska PSB

2014

(22)

Initiering till att patient i särskilt boende eller inskriven i hem- sjukvård minst en gång per år får en lä- kemedelsgenomgång.

Sjuksköterska PSB

2014

5. Hygien

Att ge fortbildning till sjuksköterskor i vård- hygien, som sedan ansvarar för att utbilda vårdpersonal.

Verksamhetschef/enhetschef PSB 2014

Att regelbundet kontrollera följsamheten till basala hygienrutiner.

Enhetschef PSB

2014

6. Dokumentation Att hälsoplaner är aktuella.

Legitimerad personal PSB

2014 Att fortlöpande grans-

ka dokumentationen av hälso- och sjuk- vård.

MAS PSB

2014

Riskbedömningar ska göras vid inflyttning och vid behov.

2014

7. Nutrition

Att säkerställa att nattfastan inte överstiger 11 timmar.

Enhetschef/

sjuksköterska

PSB 2014

8. Delegering Att säkerställa att delegerad perso-

nal/sjuksköterska inte överstiger enligt gäl- lande riktlinjer.

Verksamhetschef PSB

2014

9. Medicintekniska produkter

Att utse ansvariga ut- ifrån SOSFS 2008:1

Verksamhetschef PSB

2014

(23)

Att skapa rutiner för periodiskt underhåll och kontroller

Verksamhetschef PSB

2014

10. Avvikelsehanter- ing

Att arbeta med en systematisk analys av inrapporterade avvikelser. I detta igår att göra en beskrivning av händelseförloppet, riskbedömning, redo- görelse för de troliga bakomliggande orsa- kerna, åtgärder för att händelsen inte ska upprepas, uppföljning samt återkoppling.

Enhetschef/legitimerad personal PSB 2014

Varje enhet ska arbeta med systematiskt för- bättringsarbete, utifrån uppmärksammade avvikelser. Om behov finns ska andra enheter involveras i pati- entsäkerhetsarbetet.

Enhetschef/legitimerad personal PSB 2014

11. Inkontinens Alla enheter ska ha sjuksköterskor som har utbildning för att förskriva inkontinensprodukter.

Enhetschef PSB

2014

Att alla patienter med urininkontinens ska få en basal utredning.

Sjuksköterska PSB

2014

12. Vård i livets slut Fortsätta att säkerstäl- la vård i livets slut.

Sjuksköterska PSB

2014 13. Fall och fallska-

dor

Att analysera och åt- gärda så att fallskador minskar.

2014

(24)

Att fortsätta att säker- ställa informations- överföring via modellen SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuella uppgifter, Rekom- mendation).

2014

14. Munhälsa Att fortsätta arbetet med riskbedömning enligt ROAG.

Sjuksköterska PSB

2014

15. Vård och omsorg om personer med demenssjukdom All omsorgspersonal ska utbildas i grundutbildningen Demens ABC.

Enhetschef PSB

2014

Att alla enheter som vårdar personer med demenssjukdom ut- vecklar ett strukturerat arbetssätt vid BPSD- symtom.

Enhetschef PSB

2014

16. Synpunkter och klagomål

Att skapa ökad delaktighet och inflytande för patienter och personal

MAS/Verksamhet-

schef/enhetschef/legitimerad personal PSB 2014