• No results found

Kvalitetsuppföljning läsår Nyckelbergsskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvalitetsuppföljning läsår Nyckelbergsskolan"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015

Nyckelbergsskolan

(2)

© Köpings kommun Rapporten skriven av:

Sören Edström, 2015-06-16

Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.

(3)

Innehåll

Nyckelbergsskolan - 3

Innehåll

Rektor har ordet 4

Kunskaper 7

Måluppfyllelse och godtagbara kunskapskrav 7

Nationella prov 8

Skolans arbete med hållbar utveckling 11

Normer och värden 12

Elevernas ansvar och inflytande 13

Mjuka indikatorer – Elevers syn på skolan och undervisningen 13

Fritidshem 17

(4)

Rektor har ordet

Nyckelbergsskolan - 4

Rektor har ordet

Kortfattad beskrivning av föregående läsår.

Läsåret 2014-2015 var ett intressant men tufft läsår. Nyckelbergsskolan har under de senaste två åren ökat elevantalet från ca 220 till drygt 320. Den stora andelen elever kom från Somalia, men vi tog också emot många elever från andra länder. Nyckelbergsskolan har idag ca 37 % elever med annat modersmål och vi räknar oss som en mångkulturell skola.

Det som gjort det lite tuffare än vanligt är att elever har slussats in vid olika tillfällen under året vilket gjort att skolklassernas grupperingar ändrats väldigt ofta. Det har medfört mer oro och bråk på raster och även under lektioner.

Det är intressant att ta emot elever från många olika länder. De för med sig andra språk och andra kulturyttringar vilket berikar skolan på många sätt. För att ta emot dessa elever har vi startat en språkverkstad, dit de nyanlända får gå för att få mer träning i svenska. Eleverna har placerats i de ordinarie klasserna direkt och gått ifrån till språkverkstaden. Där har det funnits personal som kan både svenska och somaliska. Fördelen med detta är att de nyanlända lär sig genom att finnas med i den ordinarie undervisningen. De ser och tar efter de övrigas beteenden.

De språkbadar och tar till sig både det svenska språket och den svenska kulturen.

Vi har arbetat med kollegialt lärande inom två områden under läsåret, ”En läsande klass” och

”Mattelyftet”. Våra två förstelärare har varit projektledare för ”En läsande klass” och projektledaren för ”Mattelyftet” har utsetts till förstelärare i slutet av vårterminen.

Under vårterminen har vi erbjudit föräldrar att delta i en grupp i Föräldrakomet. Det har varit vår kurator som hållit i detta och deltagarna och kurator har varit mycket nöjda med arbetet.

Förstelärare

På Nyckelbergsskolan har två pedagoger under läsåret påbörjat sina uppdrag som förstelärare.

Arbetsuppgifter och uppdrag på skolan:

• Projektledare för ”En läsande klass”

• Handledning av nya lärare

Samtalsledare vid skolans pedagogiska diskussioner bl. a:

• Sambedömning av NP år 3

• IKT-tips (Socrative, Kahoot, ReadTheory mm)

• Kartläggning och handlingsplan hur vi ska arbeta med stavning

• Uppdatering av kunskapskraven i matematik

De har även deltagit i regelbundna träffar med kommunens övriga förstelärare.

Inför nästa läsår:

• Fortsätta med handledning av skolans nya lärare

• IKT-tips

• Fortsätta att uppdatera kunskapskraven i matematik

• Sambedömning av NP år 3 under vt-16

• Vid behov få möjlighet att coacha andra lärare

• Få möjlighet att ta del av den pedagogiska forskningen och sprida empiriska resultat till kollegor

• Ha fortsatta träffar med kommunens förstelärare

(5)

Rektor har ordet

Nyckelbergsskolan - 5

Trivselprogrammet

Tre fritidspedagoger har varit ansvariga för trivselprogrammet på Nyckelbergsskolan under läsåret 2014/2015.

Två elever från varje klass i årskurserna 3-5 har utsetts till trivselledare. De har skött aktiviteter på rasterna mellan 09.00-10.30 måndagar, tisdagar, torsdagar och fredagar. Vi har märkt att det blivit färre konflikter under rasterna när trivselledarna håller i aktiviteter.

Trivselprogrammets mål är att:

• Främja ökad och mer varierad lek/aktivitet på rasterna.

• Ge elever möjlighet att bygga goda vänskapsrelationer.

• Reducera konflikter bland elever.

• Främja värderingar som inkludering, vänlighet och respekt.

Kommande läsår vill vi utöka antalet elever till tre elever från varje klass. Vi vill även utöka verksamheten till alla raster.

Förbättringsområden från läsåret 2013-2014

• Stärka pojkarnas lärandesituation i skolan.

• Viktigt att hem och skola jobbar mot samma mål, allt för att få en ökad måluppfyllelse.

• Läxhjälp för de elever som behöver det.

• Matematiklyftet på halvfart.

• Arbeta med läsförståelse med hjälp av ”En läsande klass”.

• Skola och hem måste hjälpas åt med att minska verbala kränkningar på skolan.

• Lärare ska arbeta med metoden KIVA som är ett antimobbningsprogram framtaget i Finland.

• Uppdatera förväntansdokumentet, d.v.s. vad vi i skolan har för förväntningar på elev och vårdnadshavare.

• Diskutera med eleverna om ansvar och inflytande.

• Ambition är att ha mindre grupper vid mellanmål för att få en lugnare miljö.

• Öppna ytterligare en avdelning till höstterminen för att minska gruppstorlekarna på varje fritidshem.

(6)

Rektor har ordet

Nyckelbergsskolan - 6

Sammanfattning av åtgärder/utvecklingsområden till läsåret 2015/16

Personalen har följande önskningar om åtgärder och utvecklingsområden till läsåret 2015/16.

Det bör tilläggas att det börjar en ny rektor, Karin Bohlin, på Nyckelbergsskolan nästa läsår.

Hon har säkert egna tankar om åtgärder och utvecklingsområden som hon vill driva.

Trivselprogrammet - Vi vill utöka verksamheten till alla raster, samt utöka antalet elever till tre från varje klass.

Trygghet - Vi ska se över hur vi vill utveckla arbetet mot kränkningar. Det är viktigt att man har en trygghetskoll oftare så att man har koll på om eleverna känner sig otrygga, så att man kan försöka göra något åt detta.

Kunskaper - Vi ska se över måluppfyllelsen var sjätte vecka och se över formerna för detta.

Elevernas ansvar och inflytande - Vi ska se över om vi kan utveckla arbetet med elevernas ansvar och inflytande.

Fritidshemmen - Fritidspersonalen ska arbeta mer med pedagogiska planeringar.

(7)

Kunskaper

Nyckelbergsskolan - 7

Kunskaper

Mål i skolplan

Alla elever ska nå godkända resultat i alla ämnen och alla årskurser.

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper - Måluppfyllelse

Måluppfyllelse och godtagbara kunskapskrav

Nyckelbergsskolan

Klass 1A 1B 2A 2B 3A 3B 3C 4A 4B 4C 5A 5B

Antal elever 24 21 24 24 20 21 19 22 22 21 24 25

Svenska 18 16 15 17 17 20 17 20 16 13 19 20

Matematik 21 19 16 23 17 20 18 20 19 16 21 19

So 24 21 24 24 17 20 18 21 18 18 20 21

No 24 21 24 24 17 20 18 20 18 16 21 21

Engelska 21 17 19 20 19

Idrott 20 22 18 24 24

Bild 22 22 21 23 25

Teknik 22 20 18 22 21

Musik 22 21 15 22 21

Måluppfyllelse

Skolans måluppfyllelse i åk 1-5 i ämnet svenska ligger på 78% och i ämnet matematik 86%. Det förhållandevis magra resultatet beror i första hand på att vi fått många nyanlända elever till Nyckelbergsskolan. 40 elever har varit kortare tid än två år i Sverige. Trots detta har vi en måluppfyllelse på 78 %. Om vi räknar bort dessa elever får vi givetvis ett mycket bättre resultat.

En skola som inte fått ta emot elever som inte kan svenska kommer självklart att visa på ett bättre resultat.

(8)

Kunskaper

Nyckelbergsskolan - 8 Nationella prov

Svenska 3a 3b 3c Totalt

Antal elever 20 21 19 60

Muntlig uppgift 17 20 17 54

Läsuppgift, berättande text 17 19 17 54

Läsuppgift, faktatext 17 20 16 53

Elevens högläsning 17 20 17 54

Textsamtal, berättande 17 20 17 54

Skrivuppgift, berättande text 16 19 16 52

Stavning och interpunktion 17 20 17 54

Skrivuppgift, faktatext 17 20 16 54

Andel godkända elever i samtliga delprov 16 20 16 52

90 % av alla elever i åk 3 har klarat sex delprov. 88 % klarade delprovet läsuppgift och

faktatext. På delprovet ”Skrivuppgift, berättande text” klarade 87 %. 85 % av eleverna klarade samtliga delprov. I åk 3 finns nio elever som varit i Sverige mindre än två år.

Matematik 3a 3b 3c Totalt

Antal elever 20 21 19 60

Geometriska objekt lägesord, längdmätning 17 20 17 54

Proportionella samband, matematiska likheter,

huvudräkning 17 20 16 53

Räknesättens egenskaper, samband och

användning 17 20 18 55

Mönster, proportionella samband,

huvudräkning 17 20 17 54

Skriftliga räkne- metoder i addition och

subtraktion 17 20 17 54

Enkla bråk och huvudräkning 17 20 16 53

Gruppuppgift, geometriska objekt,

taluppfattning 17 20 18 55

Andel godkända elever i samtliga delprov 17 20 16 53

91% av eleverna i åk 3 har klarat fem delprov i matematik. 88% av eleverna har klarat de resterande tre delproven. Det är ett bra resultat då det finns nio elever som varit i Sverige mindre än två år.

(9)

Kunskaper

Nyckelbergsskolan - 9

Skolans slutsats av resultaten:

Nationella proven

Resultaten av nationella proven ligger fortsatt på en hög nivå ca 90% måluppfyllelse. Tidigare år har vi legat på ca 95% måluppfyllelse i svenska och ca 90% i matematik. Skillnaden beror främst på att vi fått många nyanlända elever.

Måluppfyllelse

Skolans måluppfyllelse i åk 1-5 i ämnet svenska ligger på 78% och i ämnet matematik 86%.

Resultatet beror i första hand på att vi fått många nyanlända elever till Nyckelbergsskolan. 40 elever har varit kortare tid än två år i Sverige. Trots detta har vi en måluppfyllelse på 78%. Om vi räknar bort 40 elever får vi följande resultat. I ämnet svenska en måluppfyllelse på 92% och i matematik 100%. Några av de nyanlända eleverna klarade ändå målen i ämnet matematik, därav 100% måluppfyllelse.

Hur samarbetar arbetslaget för att förbättra/förändra undervisningen och ha möjlighet att ge eleverna bättre pedagogiskt stöd (extra anpassning)?

I årskurs 2 och 3 har lärarna skickat in elever till varandra för att skapa arbetsro. De har delat på de resurser som de haft. De har lyft frågor, funderingar och utvärderat lektioner med varandra för att förbättra undervisningen. Ibland har de gjort en blandad grupp av elever som inte har varit närvarande vid vissa genomgångar.

Årskurs 5 har haft många olika anpassningar under året. De har bland annat flyttat några elever från en klass till en annan för att lösa akuta problem. De har haft en liten grupp i

nybörjarengelska med elever som aldrig läst engelska. De eleverna hade inte mått bra av att vara i klassen där nivån på engelskan blivit ganska hög.

Vissa elever har fått anpassade läxor, läxförhör och prov. Några elever har fått arbeta i ett annat rum för att kunna hantera jobbiga situationer. Några har inte orkat med röriga lektioner utan behövt sitta i lugn och ro. Några elever har skrivit allt på dator då de inte orkat att skriva längre texter.

Några elever har haft tillgång till inläsningstjänst både i skolan och hemma. Lärarna har haft

”läxhjälp” två gånger varje vecka, måndagar och fredagar. Där har eleverna haft möjlighet att få hjälp med läxor eller att komma ikapp om de varit lediga eller sjuka. På fredagar efter skolan 12.30-13.00 har en lärare haft en grupp på sex elever från båda klasserna som fått extra stöd i engelska.

I årskurs 4 har de delat upp skolämnena mellan tre lärare så de möter alla 65 eleverna. Det innebär att de tar ett gemensamt ansvar för alla elever och därigenom också kan diskutera och stötta varandra hur de kan ge det bästa stödet till varje enskild elev. De delger och tipsar

varandra vad som funkar. De har en gemensam "policy" hur de vill att lärare ska vara så det blir tydligt för eleverna. Fokus och koncentration på skolarbetet, arbetsro i klassrummet, lustfyllt lärande och sist men inte minst " alla ska med".

(10)

Kunskaper

Nyckelbergsskolan - 10

Särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd identifieras på olika sätt. Alla förskoleklasser använder sig av Bornholmsmodellen. Resultaten av dessa test utvärderas och vi får fram vilka elever som behöver extra träning med språket. Lärarna i årskurs 1 jobbar speciellt med dessa elever. I årskurs 2 och 4 används läskedjetest. Till årskurs 1 och 2 är två resurspersoner med lärarexamen kopplad, deras uppgift är att arbeta med elever som behöver stöd i sin läs- och skrivutveckling.

Måluppfyllelseblanketterna lämnas in fyra gånger per år. Då får elevhälsoteamet information om vilka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Sammanställningen visar om eller vilka insatser som behöver sättas in. I slutet av läsåret lämnas blanketten ”Inventering av stödbehov” ifylld till elevhälsoteamet, EHT. Utifrån inventeringen får vi en överblick över vilka stödbehov eleverna har inför kommande läsår.

Elever i behov av stöd behöver olika insatser, t.ex. extra motorisk träning, social

färdighetsträning enskilt eller i grupp, stöd i ett eller flera ämnen, stöd av talpedagog, stödsamtal av kurator, motiverande samtal utifrån medicinsk aspekt av skolsköterska, stöd från andra instanser t.ex. socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin BUP, handikappcentrum, familjepedagoger, öppenvården, specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM.

Vi har elever som går till speciallärare, specialpedagog och lärare i svenska som andraspråk för att få extra stöd samt två resurspersoner med lärarexamen som är kopplade till årskurs 1 och 2. I åtgärdsprogrammen står det vad eleverna behöver träna på. De eleverna har också möjlighet att få hjälp med att träna lite extra inför tester och prov. Några elever som haft svårigheter i svenska, engelska och matematik har erbjudits extra stöd efter skoltid.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Från och med 1 juli 2014 har bestämmelserna om stödinsatser i skolan ändrats, och Skolverket har reviderat de allmänna råden. Det finns nu två former av stödinsatser – extra anpassningar och särskilt stöd. De extra anpassningarna är av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. De extra anpassningarna kan t.ex. vara att; hjälpa eleven att strukturera och planera sina studier i form av extra tydliga instruktioner, anpassat läromedel, tekniska

hjälpmedel, extra färdighetsträning samt enstaka insatser av specialpedagog eller speciallärare.

Extra anpassningar skrivs in i elevens IUP.

Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är

insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar. Särskilt stöd beslutas av rektor och dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Åtgärder till nästa läsår:

Till nästa läsår kommer vi på Nyckelbergsskolan att arbeta mer utifrån extra anpassningar. De extra anpassningarna och det särskilda stödet kommer att ges i perioder för att få en möjlighet till att systematiskt utvärdera de insatta åtgärderna/stödet. På detta sätt kan man på skolan få en bättre bild över måluppfyllelsen.

(11)

Kunskaper

Nyckelbergsskolan - 11

Mål i skolplan

Alla elever ska få kunskap om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling.

Skolans arbete med hållbar utveckling

Årskurs Aktiviteter

F

Kompostering, pappersinsamling, gör mycket material själva istället för att köpa, återvinner: kartonger m.m., Läser sagor hur man ska vara mot varandra, Wafab bjöd in förskoleklasserna på teater om återvinning.

Deltar i Earth Hour

Åk 1

Komposterat, pappersinsamling, återvinning, läst om vattnets kretslopp.

Pratat om vår miljö och att vi ska vara rädda om den. Pratat om att inte slösa och inte skräpa ner.

Åk 2

Komposterar dagligen, Energi – pratar minst en gång per vecka om vikten av att släcka lampor efter sig. Sortering av pappersspill till rätt återvinningsstation. Pratar om att inte kasta mat. Matsvinnet ska minska.

Uppmärksammar FN-dagen och pratar om alla barns rättigheter.

Åk 3

Kompostering, pappersinsamling, Återkommande diskussioner om miljö, Earth hour, vattnets kretslopp

Åk 4

Äggfallet – en tävling för åk 4 i Köpings kommun. Årets tema var återvinning. WAFAB var på besök och berättade om tävlingen.

Teknikspanarna – består av en tv-serie med tillhörande utmaningar som görs på IPad. Arbetar i natur & miljöboken – kretsloppet.

Arbetat i boken ”Koll på Sverige” med naturtillgångar och vattenkraft.

Åk 5

Vi sorterar sopor i klassrummet, papper, kompost, metall, glas. Vi har arbetat med en hållbar utveckling i undervisningen. Vi har gjort egna tidningar och där har några elever intervjuat folk på stadens gator och på skolan, om miljön i Köping och på Nyckelbergsskolan.

• I förskoleklasserna har Wafab bjudit på teater om återvinning.

• Klasserna deltar i Earth hour.

• I åk 4 deltar man i Äggfallet.

• I åk 4 ser man på Teknikspanarna på tv – består av en tv-serie med tillhörande utmaningar som görs på IPad.

(12)

Normer och värden

Nyckelbergsskolan - 12

Normer och värden

Mål i skolplan

Alla elever på skolan ska känna sig trygga i en säker och stimulerande miljö.

Skolan ska förebygga och förhindra att elev utsätts för kränkande behandling under sin tid på skolan.

Skolans slutsats av resultaten:

I skolsköterkans hälsoundersökning i årskurs 4 kan man utläsa att ca 94% av eleverna känner sig lugna och trygga inför skoldagen. I mjuka indikatorer kan man utläsa att över 90% av eleverna i årskurs 5 känner sig trygga i skolan.

Trivselprogrammet och trivselledarnas arbete med lekar på skolan har bidragit till en lugnare utemiljö. De vuxna fritidspedagoger som varit ansvariga för trivselprogrammet vittnar om att elever trivs bättre och har roligare på rasterna.

Åtgärder till nästa läsår:

Vi ska se över hur vi ska arbeta mot kränkningar nästa läsår.

(13)

Elevernas ansvar och inflytande

Nyckelbergsskolan - 13

Elevernas ansvar och inflytande

Mål i skolplan

Skolan ska stimulera och stärka elevernas inflytande och ansvarstagande över sina egna handlingar och sin miljö.

Alla elever ska få kunskap om demokratins principer och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Detta ska genomsyra skolans vardag.

Mjuka indikatorer – Elevers syn på skolan och undervisningen

Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför varje år en enkätundersökning för att ta reda på elevernas syn på skolan och undervisningen. Elever i åk 5 och åk 8 besvarar enkäten. Nedan redovisas årets resultat samt i tabellen en jämförelse med föregående år. Svarsfrekvensen för Nyckelbergsskolan ligger på 92%.

(14)

Elevernas ansvar och inflytande

Nyckelbergsskolan - 14

Pojkar åk 5 Flickor åk 5 2014 Totalt åk 5

Helt och hållet/Bra

Ganska dåligt/inte

alls

Helt och hållet/Bra

Ganska dåligt/inte

alls

Helt och hållet/Bra

Ganska dåligt/inte

alls

1. Jag känner mig trygg i skolan 24 1 17 0 41 1

2. Skolarbetet gör mig så nyfiken att

jag får lust att lära mig mer 20 5 11 4 31 9

3. Lärarna i min skola tar hänsyn till

elevernas åsikter 25 0 16 1 41 1

4. Jag vet vad jag ska kunna för att

nå målen i de olika ämnena 23 1 16 1 39 2

5. Lärarna i min skola hjälper mig i

skolarbetet om jag behöver det 24 1 17 0 41 1

6. Jag får veta hur det går för mig i

skolarbetet 23 2 15 0 38 2

7. Mina lärare förväntar sig att jag

ska nå målen i alla ämnen 22 1 13 0 35 1

Pojkar åk 5 Flickor åk 5 2015 Totalt åk 5

Helt och hållet/Bra

Ganska dåligt/inte

alls

Helt och hållet/Bra

Ganska dåligt/inte

alls

Helt och hållet/Bra

Ganska dåligt/inte

alls

1. Jag känner mig trygg i skolan 22 1 18 3 40 4

2. Skolarbetet gör mig så nyfiken att

jag får lust att lära mig mer 20 3 18 1 38 4

3. Lärarna i min skola tar hänsyn till

elevernas åsikter 23 0 21 0 44 0

4. Jag vet vad jag ska kunna för att

nå målen i de olika ämnena 22 1 21 0 43 1

5. Lärarna i min skola hjälper mig i

skolarbetet om jag behöver det 23 0 21 0 44 0

6. Jag får veta hur det går för mig i

skolarbetet 23 0 20 1 43 1

7. Mina lärare förväntar sig att jag

ska nå målen i alla ämnen 23 0 19 1 42 1

(15)

Elevernas ansvar och inflytande

Nyckelbergsskolan - 15

Skolans slutsats av resultaten:

Det var ett bra resultat över årets insatser.

De flesta eleverna i år 5 känner sig trygga. Det man kan se är att tre flickor och en pojke i en av klasserna känner sig otrygga. Vad det står för vet vi inte, men en förklaring kan bero på

lärarbyte och en ganska stor oro i klassen under läsåret. Även vissa incidenter på skolan med elever i åk 4 kan upplevas som obehagliga.

Det är skönt att se att alla elever upplever att de får hjälp av sina lärare och att lärarna tar hänsyn till deras åsikter.

Lust att lära är det som sticker ut och där har vi tre pojkar och en flicka som inte känner nyfikenhet och lust att lära. Men om man jämför resultatet med föregående år så är det en stor förbättring. För många pojkar i den här åldern är det enda som intresserar dem dataspel och där har vi svårt att konkurrera även om vi försöker med Ipads. Vi på skolan tror att med fler Ipad och en annan undervisning med t.ex. ”Grej of the day” så kommer man kunna få ett ökat intresse hos alla elever även de dataspelande pojkarna.

Åtgärder till nästa läsår:

Det är viktigt att man har en trygghetskoll oftare så att man har koll på om eleverna känner sig otrygga, så att man kan försöka göra något åt detta.

Elevers ansvar och inflytande Klasserna

• Eleverna har haft inflytande t ex när det gäller utformning av prov, provdagar, innehåll, arbetsformer m.m.

• Kamratbedömning - “Two stars and a wish”. Eleverna har bl.a. bedömt varandra i muntlig framställning.

• Självutvärdering. De skriver i en Loggbok för att träna deras metakognitiva förmåga att utvärdera sig själva.

• De har även delgetts ett ansvar för att vara ett stöd för varandra när de har gjort presentationer i Keynote.

• De har haft klassråd en gång i veckan då eleverna haft möjlighet att föra fram sina åsikter.

Vi har sedan arbetat vidare med det som tagits upp. Det har förts vidare till elevrådet.

• Elever i åk 5 har haft ansvar för ”boden”. Där har eleverna fått låna ut lekmaterial som tillhör skolan. De har haft ansvar över in och utlåning och alla har haft sina dagar de stått i boden. Det har fungerat bra oftast och man har sett hur de blivit bättre på att inte slarva bort saker och att det är viktigt med ordning för att få det att fungera.

• När eleverna upplevde att det var problem med ”att gå på toa i skolan”, hade vi en diskussion i helklass om hur vi skulle kunna lösa problemet. Eleverna kom fram till ett system de tyckte skulle fungera och vilka regler som skulle gälla. Vi hjälpte dem med att tillverka skyltar till toaletten och upptaget/ ledigt skylt till dörren.

• Vissa arbetsområden har eleverna fått välja hur de ska arbeta, i grupp, enskilt och hur det ska redovisas.

• I sista månadsläxan fick de välja redovisningsform själva detta efter att vi under året provat på olika sätt att redovisa.

• Vi genomför utvärderingar, exit tickets så eleverna får tycka till om undervisningen. Vi har höga förväntningar på att eleverna ska kunna ta bra ansvar för sitt skolarbete.

(16)

Elevernas ansvar och inflytande

Nyckelbergsskolan - 16

• Olika arbetssätt och arbetsformer (enskilt, par, grupp). Gemensamma genomgångar, interaktiva lektioner (Kahoot, Socrative, Teknikspanarna mm), laborativt arbete (NTA- lådor), didaktiska filmer (Geografens testamente, Grammatikbolaget) och enskilt arbete.

Eleverna har också fått prova på att hålla egna microlektioner( "Grej of the day").

• Eleverna har under året arbetat med Ung företagsamhets material "Vårt samhälle".

• Klassråd, elevråd, matråd.

Fritidshemmen

• De har samling varje dag där barnen själva får välja sin verksamhet.

• De har haft fritidsråd där barnen fått sagt vad de vill ska hända på fritids.

• När de går mellan de olika avdelningarna ansvarar eleverna själva för sina kläder och ryggsäckar.

• Eleverna tränar varje dag på ansvar vid städning och undanplockning.

(17)

Fritidshem

Nyckelbergsskolan - 17

Fritidshem

Resultat av läsårets fritidshemsenkät

Skolans slutsats

• Vi hade ett mycket bra resultat i princip på alla områden. En klar förbättring jämfört med förra året.

• Det som stack ut var hur eleverna upplevde matsituationen. Vi köpte in timglas till matsalen vilket gjorde matsalssituationen lugnare.

• Det har blivit lugnare på fritidshemmen. Vi utökade fritidhemmen med en avdelning vilket gjorde att det blev färre elever på varje fritidshem.

Åtgärder till nästa läsår

• Fritidspersonalen ska arbete mer med pedagogiska planeringar.

References

Related documents

Trots att samtliga lärare höll med om att stöttning kan ske med hjälp både från lärare och elever, påpekade lärare 5 att elever inte alltid stöttar varandra

[r]

Kommunstyrelsens arbetsutskott har i beslut den 19 augusti 2020, § 265, gett samhällsbyggnadschefen i uppdrag att ta fram ett förslag till grön- och blåstrukturplan för

Lärarna anser att eleverna måste ta ansvar för sina studier och på sikt också ta ansvar och vilja göra något för att de ska kunna få mer inflytande i skolan.. 4.5 Lärarna

Vi vill också undersöka om, och i så fall vilket stöd som ges i engelska till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt vilka undervisningsmetoder/strategier lärare

Trots att 40,5 % av de lärarstuderande med utbildning svarat att det stämmer mycket bra att de vill undervisa i engelska när de blir färdiga lärare, visar resultatet att ett

(1996) liksom Malmer (2000) menar också att eleverna ska ges stort utrymme till att diskutera samt argumentera för sina lösningar och att de även bör ges möjlighet till

- tio bilder där eleven ska välja ut två eller tre som ”talar” om ämnet - lägg ett antal bilder (eller korta textrader) i kronologisk ordning - para ihop bilder med olika