Skatteutskottets betänkande nr 28 år 1971

Nr 28

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om fördelning av kommunalskatt mellan hemortskommun och fritidskomnnm m.m.

Motionerna

I detta betänkande behandlas

motionen 1971: 589 av herr Carlshamre m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning och förslag rörande delning av kommunalskatt mellan hemortskommun och fri- tidskommun enligt de riktlinjer som anges i motionen:

motionen 1971: 623 av herr Norrby i Akersbcrga m. fl. (fp. s. c, m.

vpk) vari hemstäils att ribdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär uircdning och förslag till sådan ändring av beskattningen av fritids- hus att värdkommunerna för fritidsbebyggelsen tillförs ökade skatte- intäkter.

Gällande bestämmelser

För en- och tvafamiljsfastigheter tillämpas sedan år 1954 i regel t:n schablonmetod vid inkomstberäkningen. Denna schablon är numera genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 4'.J. UcLJ 34) s{1 kons:ruc·

rad, att för fastigheter med taxeringsvärde upp till I 50 000 kr. intäkten tas upp till 2 procent av taxeringsvärdet. För fastigheter med högre taxeringwärde tillämpas 2 procent upp till I 50 000 kr., 4 procent för den del som ligger mellan 150 000 kr. och 225 000 kr. samt 8 procent fo:- överskjutande belopp. Avdrag medge:. för erlagd ränta och tomt- rättsavgäld. Om ägare är mantalsskriven på fastigheten medges dess- utom ett extra avdrag om 500 kr.

1:ör fastighet. som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, be- räknas garantibelo,..,p till 2 procent av fastighetens taxeringwärde för förstnämnda år. Vid taxering till kon1munal inkomstskatt är garanti- beloppct avdragsgillt vid inkomstberäkningen. Avdrag får dock ej ske fi..ir u iåerskott som uppkommer på grund av denna avdragsrätt. De!l ta.\cr:1dc idwmsten kommer därför alltid atl uppgå till mi;1st g1ranti- belo[Jpc,ts s'.orlck.

För fritidskommuncrnas del utgör den taxerade inkomsten också Riksdagen 1971. 6 sam/. Nr 28

SkU 1971: 28 2 beskatlningsbar inkomst, eftersom den skattskyldige i allmänhet kan ut- nyttja sitt grundavdrag i hemortskommunen.

Vid 1970 års riksdag (prop. 1970: 70, BeU 40) har rätten för fysiska personer att vid den statliga inkomsttaxeringen göra avdrag för kom- munalskatt avskaffats.

Frågans tidigare behandling

Frågan om en förddning mellan kommuner av kommunal inkomst- skatt från skattskyldiga med bostad i mer än en kommun prövades av riksdagen senast år 1969. Riksdagen avvisade då på förslag av bevill- ningsutskottet (BeU 1969: 7) ett motionsyrkande om utredning av frågan om en sådan fördelning. Bevillningsutskottet anförde bl. a. att för åtskilliga utpräglade fritidskommuner de skatteintäkter och avgifter som kunde erhållas från sommargästerna ofta inte torde förslå till täckande av de kostnader som fritidsbebyggclsen medförde. Med hän- syn därtill och till den ekonomiska betydelse frågan om kostnader för fritidsbebyggelse hade för många kommuner förutsatte utskottet att

Kungl. Maj:t skulle ägna frågan särskild uppmärksamhet.

År 1970 avstyrkte bevillningsutskottet ett motionsvis väckt yrkand;:

om utredning av förutsättningarna och formerna för en beskattning av fritidshus. Utskottet hänvisade därvid (BeU 1970: 34) till att en sammanställning av de preliminära värden som vid 1970 års allmänna fastighetstaxt:!ring åsatts fritidshus utvisade. att dessa genomsnittligt höjts betydligt mer än taxeringsvärdena på villor och att taxerings- värdena torde ha räknats upp särskilt kraftigt i de utpräglade fritids- kommunerna. vilkas skatteunderlag härigenom höjts i icke oväsentlig mån. Bl. a. med hänsyn härtil.1 gjorde enligt utskottets mening skälen för en särskild heskattning av fritidshus sig gällande med mindre styrka än tidigare.

Riksdagen biföll bevillningsutskottets hemställan

Utskottet

De förevarande motionerna syftar båda till en. förbättring av fri- tidskommunernas ekonomi. Enligt motionen 1971: 589 bör de kommu- ner, som är särskilt attraktiv,a som fritids- och rekreationsområden och som av denna anledning hindras att nå en eljest möjlig industriell och ekonomisk utveckling, erhålla kompensation för härigenom uteblivna intäkter. Detta kan enligt motionärerna ske genom en fördelning a·:

kommunalskatten mellan de fritidsboendes hemortskommuner och fri- tidskommunerna. Motionärerna i· motionen 1971.: 623 anser att kom- muner med fritidsbebyggelse bör tillföras ökade skatteintäkter som kompensation för de med fritidsbebyggelsen förenade kostnaderna.

Bevillningsutskottet, som 1970 hade att pröva ett motionsyrkandc om utredning av förutsättningarna och formerna för en beskattning av fri- tidshus, uttalade som sin mening att skälen för en sådan beskattning efter 1970 års allmänna fast ighetstaxcring gjorde sig gällande med mindre styrka än tidigare.

Skatteutskottet ansluter sig till bevillningsutskottets uppfattning. Av en sammanställning över de vid nämnda taxering preliminärt åsatta v~irdcna (se bilaga till detta betänkande) framgt1r att för fritidshus med taxeringsvärde upp till I 00 000 kr. taxeringsnivån höjts .med genomsnitt- ligt 63,3 % för hela riket. Redan en sådan höjning torde innebära en i:-!täktsökning för kommunerna som överstiger det i motionen 1971: 623 angivna beloppet. I utpräglade fritidskommuner torde infaktsöknii1gen till följd av höjda taxeringsvärden vara ännu större. Därtill kommer att fritidskommunerna synes ha vissa möjligheter att erhålla kompensation för sim:. utgifter för fritidsbebyggelsen genom exploateringsavtaL anslut- nin.<;savgifter, vägavgifter och taxor för utförda tjänster m. m. Enligt utskottets uppfattning kan det därför inte antas att kommunerna· i all- mänhet belastas med kostnader till förmån för fritidsbebyggelsen, vilka inte står i rimlig proportion till de intäkter de fritidsboei1de tillför kom- munen.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen har genom heslut av 1970 ärs riksdag (prop. 1970: 70, Bell 40) rätten för fysiska peVioner att göra avdrag för kommunalskatt avskaffats. Detta kan för ägare av fritidshus medföra en skatteskärpning, vilken skulle ytterligare accentueras om man genomförde åtgärder av den art som aktualiserats i motionen 1971: 623.

På grund av det anförda och då den nya kommunblocksinde!ningcn medför att fritidshusen ofta är belägna i· vederbörande ägares hemorts- kommun, varigenom de eventuella nackdelar som kan vara förenade med fritidsbebyggelsen ytterligare minskar, avstyrker skatteutskottet yrkandena i motionerna.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen avslår

I. motionen 1971: 589 2. motionen 1971: 623.

Stockholm den 27 april 1971 På skatteutskottets vägnar ERIK BRANDT

SkU 1971: 28 4 Niirvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (111). Engkvist* (s).

Eriksson i Bäckmora* (c). fru Ho!mqvist (s), herrar Kristenso;1 (s).

Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s); Larsson i Umeå (fp). Carlstein (s).

Sundkvist (c). Westberg i Hofors (s). Levin (fp). Södcrström (m) och fru Normark* (s).

*

Ej närvarande vid betänkandets justering.

Särskilt yttrande

av herrar Magnusson i Boras (m) och Soderström (111):

»Någon fullständig Lx:räkning av de utgifter som fritidsl>ebyggelsen åsamkar kommunerna torde knappast kunna göras. I många kommuner torde ökningen av antalei: boende genom sådan hebyggelse ofta innebär'.1 att invånarantalet i kommunen under vissa tider. mångdubblas. Detta gäller särskiil de kommuner som inrymmcr bad- och campingplatser och där renhållningsproblemet bl.ir speciellt brännande. Det torde inte kunna bestridas att kommunerna härigenom åsamkas utgifter, vilkas omfattning visserligen är svarbcdömbar men som samman.tagna repre- senterar högst betydande belopp.

Fritidskommunerna torde inte ha möjlighet att kompensera sig för alla de kostnader som de fritidsboende förorsakar. Vi har därför för- ståelse för de synpunkter som framförts i motionerna och i synnerhet för förslaget i motionen 1971: 589 att viss del av den kommunalskatt som erläggs på mantalsskrivningsorten skall tillföras den kommun där vederbörande är bosatt µndcr semestertider.

1970 års allmänna fastighetstaxering synes ha medfört att taxerir.gs- nivån för fritidshus höjts jämförelsevis mer än för andra fastigheter (jfr bilaga till detta betänkande). Kommunernas intäkter av fritidsbebyg- gelsen torde härigenom ha ökat i icke oväsentlig mån. Vi är. därför för närvarande inte beredda biträda något av motionsförslagen. Med hän~

syn till deil ekonomiska betydelse frågan om kostnader för fritidsbe- hyggelse har för ett stort antal kommuner förutsätter vi emellertid att Kungl. Maj:t ägnar det av motionärerna aktualiserade spörsmålet sär- skild uppmärksamhet:>·.

Bilaga

Fri!idsfastighctcr

- - - -

!

Tax.värde: - J(JO iJOO

.Antal tax.enh.:tcr --

,

¹

Ta;:.~-.~~dc

^Nivitfor-

!__________ ~indrin~.!

L~in 111!) 000--125 01)()

Antal tax.cnhc,,:r

. !

ITlltalt

1~lir,.1vm.

^{- Tt.1::dt IDära\·m}

I .

^{1mfk·ld I 1} 1"mfkod 1

-~---,;---,---;---~

!

2

i

^{3 /4}

I s !

⁶

I

^{1 j}

s 19

,..

AH ' D E r:

(;

Il I K L l\1 N

·U p R

y

z

AC BD Summa

7.' 5GO 10 320 17 >65

I~; 014 8 878 5 612 14 366 4 '.i07 8 >41 13 217

! 5 912 24 77~~

3ri 817 18 ~ r 8 8 592 14 ·'·14 I i <)(l'i

11 1. "''°''1 _"'!_: ...

21.614 17 200 16 ).~4

11 650 15 703 14 484 41.7. 121

50 ~5::

5 90.<

JO 2i2 11 O'>•) 5 04e I ' ; 8 I i l.1

2 2f1) -+ 71 I 8 .Vi.~

I I .'ri.<

J(i 1:;•1 11 31 :;

4 8'7(,

8 .2tf":!

7 Ui:-1 (i J,<)()

12 315

') l)l(I 9 547 fi 00(1 6 930 7 .rq :!SO %3

~ 1 Y~.2 293.9

)8~ .. 2 l t~5.6 (J0.5 8i.6 17U

(116.4

s,:2c

; I 68.5

~qq 1 ..., ... ~,

1_..,_ ... ,_

:_;6.1 205.1 2\7.2

<!-19.9 259.6 256.9 189.7 i xr).8

! 56.2 10764.8

-I 58

-:- 6(1

--· 5~

-· 62

·I 69

T 82

··I·· i2

i-70

-:- r:

·;· 71 85 79 54

+

⁵²

,.r;o ... Sfi 55 54 ,- 44

+

47 41

j-· ~8

I 254 37 l::'J

4(1

8

11.:'J

4(:(,

160

.,, -·

10 7 12

<1 5 4 '.I 2 2 508

854 27 64 27 7

! I 2 74 294

!30 114 14

4

,, I

5 I 1

!

I (172

I

I I

140.6

I

4,2

i

i4A

I

5.2 O.'l Il

2.4

I

(),4 P.:1

I

12.1 I

I

IS.I I 1·

.?..B

05

l

1.2

I

o.:~ _1.4

I

3.5 il.5 li

0.5 1.0

i

0.2

!

0.1 281.8 I

I

+

⁵⁹

54 ... 45 J4 -· 64

+

60

+

63

+

⁶⁵

... {i4 72 ... 69

+

⁶⁸

' 61

+

'19 :- 75 32 54 48 . 46

l)()

+

34 ⁷⁷

l)

·!-60,<.>

· - - - · · · - - - - ---··--- - · - - · · - · - - - · - · - · - - - .

SkU 1971: 28 6

Fritidsfastigbeter (forts)

Län Ta::. värde: 125 000--150 000 150000-

Antal tax.enheter 'Ta';.\~irdcl Nivåför- Antal tax.enheter

i

Tax.\·ärdcl Nivi1för- Totalt

I

^{Därav m . · · J I ändring Totalt}

I

^{Därav m}

^I

^{i ändring}

imfkod I

I

jmfkncl 1

I ^{I '}

I

12

_1_3~~'-4~~1_s

^{_ _}

~l6_·~~17~~~i8~--'1_9~~

_2_H ____ ^J

D !

E F G H I K L M N 0 p R

s

T

u w

X y

z

AC HD Summ<!

I I I

508 1 :;5:; I 696 491 I

26 18 28 17

68 •5 85 52

l I ¹ I

24 I~

I .,.,

12

I

I

15

J

1 4'i 219 104 64 17 2

4 4 6 1 8

129

10

170 69 '40 9

4

:!.2 0.1

I).!

fi.:1 :;n.4 14 .. ~

8.7 2.4 0.3 0 . .\

0,5 0.6 0.8 0.1

I.i 0.4 0.4

<U

155.7

' .\8

T

0 40

-;- 78

65 ' 64

--· 75

51

()

··- 51

60 36

...!... 81 92 58

-;- j(i

i" 18

.!. 440 ... 57.7

16 7 5 28 I 81 96 88 6 4 4

'-'

12 JO 1 5 8 l

·'

1 322

4 2 18

4

.4

866

I

156.3 ^-- 52 6.8 l 51 22.0

+

⁶⁴

4~3

+

³⁹

!l5 43

6.n ^--- 61

1.9 39

u

41

5.6

+

⁷⁷

.<6.7 ^.,-· ' 54

20.0 60

:n.o

""i" 64

1.4 43

1.4 -+- ⁸⁶⁰

0.8 0

5 . .\ 48

7,3 ^..i. 26

2.5

..,,

ll.4 -·' 24

1.2 ^-i· 28

2.4 48

0.2 0

0,8 0

308.1 53.5

Samtliga fritidsfastigheter: Antal tax.enheter= 418 080. Tax.värde, summabelopp ⁰~ 11 510,4 mkr.

Tax.värde, medelvärde = 27 500 kr. Nivåförändring ~~ --!-62,9 ',,i>.

KL Beckm1ms Tryc.kerirrAI. S1oc.kttalm