Förskoleavdelningen
Lokal Arbetsplan för Kastanjen
2016 – 2017
Innehållsförteckning:
1. Förskolans värdegrund 3
2. Mål och riktlinjer 4
2.1 Normer och värden 4
2.2 Utveckling och lärande 5
2.3 Barns inflytande 8
2.4 Förskola – Hem 9
2.5 Samverkan med förskoleklassen,
skolan och fritidshemmet 10
3. Uppföljning, utvärdering och 10
utveckling
1. Förskolans värdegrund
Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 )
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö.
Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende.
Alla i förskolan ska känna sig trygga.
Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder.
Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla.
Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling.
Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära.
Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen.
2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Metoder:
Arbetet med normer och värden sker främst på två olika sätt, fortlöpande under dagen och närvarande i alla vardagliga situationer samt i planerade teman och aktiviteter.
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Barnkonventionen, Skolverket, Läroplanen och vår Lokala Arbetsplan är först och främst levande dokument i verksamheten och utgångspunkt för planering.
Vi har positiv syn på barn och ser barn som kompetenta individer.
Vi bemöter barns tankar och åsikter som viktiga, för att barnen ska förstå sitt eget värde.
Vi lyfter fram etiska dilemman och livsfrågor. Vi visar på olikheter och problematiserar samt utmanar barnens tidigare föreställningar.
Vi respekterar barnen, föräldrar och varandra, samt är goda förebilder.
Vi uppmuntrar barnen att visa hänsyn och vänta på sin tur.
Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och att samarbeta. T ex genom att berömma viljan att hjälpa någon annan.
Vi uppmuntrar, påvisar och respekterar varandras olikheter. I samlingen eller vid bokläsning får barnen t ex ta del av andras upplevelser, erfarenheter, tankar och åsikter.
Genom individuelldokumentation synliggör vi varje barn och dess utveckling.
Vi ger processberöm snarare än personberöm, t ex ”du har jobbat hårt” snarare än ”vad smart du är”.
Vi bekräftar varandra positivt och respekterar varandras olika behov.
Vi uppmuntrar barnen att vara rädda om vår närmiljö och varandra.
Vi uppmuntrar barnen att använda sitt språk och prata med varandra i olika situationer som uppstår, hantera konflikter på olika vis samt ta ansvar för sina handlingar.
Vi för en dialog om det vi upplever. Vi tränar tillsammans på att vara aktiva lyssnare.
Likabehandlingsplanen är ett levande dokument vars innehåll vi reflekterar kring regelbundet.
Vi är medvetna om och arbetar aktivt för att motverka olika typer av härskartekniker som t ex osynliggörande och förlöjligande. Vi ser problem som starkt knutna till miljön snarare än individen.
Genus
Att ge barn möjligheter utan begränsningar av stereotypa könsmönster, betyder att vidga rollerna för barnet och därmed att ge dem möjlighet att utvecklas som individer snarare än flicka/pojke.
Vi arbetar aktivt för att motverka stereotypa könsrollsmönster, då var och en av barnen ska ges möjlighet att få prova och undersöka samt utveckla sina olika förmågor och intressen.
Vi arbetar normkritiskt, vilket t ex innebär att vi medvetet ändrar sagor som betonar stereotypa könsroller. Detsamma gäller sånger och teatrar.
Vi bekräftar barnen vid namn och uppmärksammar dem som subjekt, dvs.
uppmärksammar dem som individer snarare än t ex kläder eller utseende. Vi ger t ex processberöm snarare än personberöm.
Vi problematiserar dagligen våra egna föreställningar som befäster könsrollerna genom att synliggöra dessa för varandra och gemensamt hitta strategier för att motverka dem.
Vi arbetar målmedvetet med material från bla Barnkonventionen som anpassas efter barngruppens behov och fokuserar på att vidga könsrollerna.
Vi arbetar utifrån kommunens arbetshäfte för genusarbetet om jämlikhet i förskolan.
Hemkultur
Vi samarbetar med hemmen och diskuterar regler och förhållningssätt.
Vi håller oss uppdaterade om vilka traditioner som är viktiga i barnets hemkultur och hur dessa uppmärksammats hemma.
Vi använder oss av litteratur kopplade till barnens hemländer.
Vi integrerar barnets andra modersmål på olika sätt i verksamheten t ex genom att översätta veckodagarnas namn på hemspråk.
2.2 Utveckling och lärande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande
egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Metoder:
Vi som pedagoger utgår från att barns lärande kan se olika ut, och är medskapare av sin egen lek- och lärandeprocess. Vi strävar efter att skapa miljöer som barn kan uttrycka sig i på olika sätt, t ex genom en god variation av aktiviteter. På ett lustfyllt sätt får barnen upptäcka och utforska genom sång, musik, dans, rörelse, IT, miljö, djur och natur, omvärld, skapande, utomhusvistelse, matematik, språk och självklart lek. Vi gör ingen skillnad på lek och lärande, utan ser begreppen som varandras mål och medel. Vi har flera teman och projekt som pågår parallellt och vävs in med varandra. Den pedagogiska dokumentationen har en nyckelroll. Vi använder oss av lär plattan i arbetet med detta och i skapandet av barnens portfolio, för att förenkla processen.
Lek och skapande
Vi ser leken som en av de viktigaste aktiviteterna på förskolan. I leken utvecklas barnets språk och sociala kompetens.
Vi ger tid och utrymme för olika typer av lek, både inomhus och utomhus, och strävar efter att erbjuda olika typer av material att leka med, samt genom att ha material synligt och tillgängligt, t ex genom att erbjuda utklädningskläder, byggmaterial mm. Vi anpassar ständigt tillgången av material efter barnens intressen, behov och önskemål.
Vi är lyhörda till vad barnen tycker om att leka med och uppmuntrar barnet till eget skapande.
Fasta aktiviteter under dagen ger en känsla av trygghet. Vi sjunger, dansar, läser sagor, rim och ramsor och har olika typer av dramatiseringar som t ex dockteater.
På ”Miniröris” får barnet utforska, prova och lära sig att uttrycka sig genom sång, musik och dans samt öva sin motorik. Samtidigt finns det stort utrymme för fri lek där vi uppmanar barnen att dela med sig och turas om samt bearbeta sina upplevelser.
Vi uppmuntrar barnen därmed att träna på att ta eget ansvar och träna att lösa problem utan att ge färdiga lösningar.
Vi har en ”lekare” på golvet. Denne är befriad från andra arbetsuppgifter och kan endast fokusera på barnen och vara delaktig i deras lek.
Vi använder oss av ”skräp-skapande” samt skapar i olika naturmaterial.
Matematik, teknik och fysik
Matematik handlar om kreativitet och att kunna hitta olika lösningar till vardagliga problem.
Vi vill att barnen genom matematiken ska få lära sig hur de kan använda sig av den och kunna förstå sin omvärld.
Barnen får möjlighet att utveckla sitt matematiska tänkande i t.ex. samlingar, av vardagliga samtal då vi medvetet benämner många olika matematiska begrepp så som hel, halv, större än, mindre än, när vi dukar, bygger med klossar/duplo m.m. I fruktstunden kan vi t ex räkna antalet bitar, synliggöra olika former och storlekar.
Vi utnyttjar media bland annat genom att använda oss av iPad och dator på avdelningen.
Ibland använder vi ”canonen” för att titta på olika bildspel och filmer.
Vi integrerar och kombinerar ämnena i våra olika teman, t ex temat vatten. I vattenleken kan man prova vad som flyter och sjunker samt hälla vatten i tillbringarna med hjälp av olika tekniker.
I leken med våra fysik-flaskor väcks samtal om vad flaskorna innehåller, vad som händer när man vänder dem och hur innehållet i flaskorna påverkar varandra.
Vi arbetar återkommande med NTA, ett program för natur, teknik och matematik.
Genom enkel teknik får barnen uppdrag och därmed träna på att ta instruktioner.
Natur och omvärld
Vi tror att barn som får en positiv syn på t ex miljöarbete med större lust tar sig an frågor om framtiden.
I våra grupper besöker vi vår omgivning kontinuerligt och utifrån barnens intressen.
Vår målsättning är att besöka skogen en gång i veckan där de planerade aktiviteterna relateras till pågående tema. T ex genom att besöka skogen och utforska spår. Varje aktivitet innehåller därmed olika moment.
Vi stimulerar en förståelse av rummet genom att relatera till olika rutiner som t ex efter lunchen kommer pappa och hämtar dig.
Vi använder oss bland annat av dator, lär platta och jordglob som utgångspunkter i undersökningar av vår omvärld.
Vi arbetar med Grön Flagg exempelvis genom att vi deltar i ”Skräpplockar-veckan”, besöker skogen, planterar frön o.s.v.
Varje utflykt innebär planerade grovaktiviteter som är anpassade efter teman.
Vi följer årstidernas växlingar och återskapar ofta dessa i olika material.
Vi arbetar veckovis med sapere och använder oss av naturens tillgångar just för årstiden .
Språk
Ett genomtänkt språkutvecklingsarbete för barngruppen, är avgörande för betydelsen av varje individs enskilda möjlighet för trygghet, kunskap och möjligheter för lärande, som barnet har rätt att erhålla. Vår verksamhet ska vara öppen för barnets användning av alla sina språk. Det förutsätter att vi skapar en miljö som barnet blir sedd, hörd och lyssnad på i.
Vi som närvarande pedagoger och sätter t ex ord på olika saker i olika situationer.
Vi har morgonsamling där vi berättar hur dagen kommer att se ut samt sångsamlingar, rim och ramsor m.m.
Vi använder TAKK (teckenstöd) i syfte att vara konkreta och förstärka det vi säger.
Vi är språkligt goda förebilder och använder ett rikt språk och med olika tonlägen, gester och mimik. Vi förstärker våra ord med vårt kroppsspråk.
Vi ger barnen möjlighet och uppmuntrar för samspel i olika miljöer, t ex genom olika lekar som väljs på Aktivitetstavlan.
Vi har ”språksamlingar” där vi t ex tränar begrepp som ”framför” och ”bakom”.
Vi strävar efter att ge alla barn stort talutrymme i olika sammanhang, t ex vid måltiderna genom olika dialoger och samtal.
I samtal med barnen strävar vi efter att bygga samtalet baserat på barnets tidigare kunskaper, förståelse och erfarenheter, bidra med ett innehåll som motsvarar barnets behov att utvecklas samt ge dem möjlighet att använda sina nya kunskaper.
Vi har aktiviteter som t ex rim och ramsor, fingerlekar och språkljudsövningar, ljud och pratlekar, berättelselekar och ordlekar.
Vi har högläsning samt låter barnen läsa och berätta sagor för varandra. Vi har även boksamtal för att göra sagostunden så meningsfull som möjligt. Ibland tittar på filmer. Vi har även utarbetat tydliga strategier för högläsning.
Vi använder oss av en pedagogisk dokumentation och observationer för att kunna reflektera över hur vi ska göra den språkliga miljön så gynnsam som möjligt.
Vi har böcker, pennor och papper lättillgängliga för alla barn.
Vi sjunger och dansar tillsammans, t ex då vi har ”MiniRöris”.
Vi arbetar med SAPERE, där vi tränar att sätta ord på våra olika sinnen.
Vi leker med siffror och bokstäver samt träningsskriver.
Vi uppmuntrar barnen att sätta ord på sina tankar och känslor, samt hjälper dem att hitta ord för att uttrycka sig.
Vi uppmuntrar barn med ett annat modersmål än svenska att översätta och använda ord på båda språken.
Vi har satt upp flaggor samt hälsningsfraser på barnens olika modersmål samt använder oss av andra fraser på modersmålet.
2.3 Barns inflytande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Metoder:
Vi anser att barn har möjlighet till inflytande först när de vet var de kan har inflytande över. Vårt mål är att visa på vilka möjligheter de har samt skapa ett upplevelsebaserat lärande. Vi strävar därför efter att röra oss mycket i vår omgivning och ha varierande aktiviteter.
Genom att dela in barngruppen i två mindre grupper, ökar vi barnens möjligheter för inflytande över verksamheten. Färre antal barn i gruppen innebär att vi enklare kan tillgodose deras önskemål och behov. Vi är medvetna om härskartekniker och motverkar dessa genom bekräftartekniker.
Vi ger barnen gott om tillfällen för fri lek där de själva väljer vad de vill göra, vart och med vem.
Vi har material synligt så att barnen själva kan välja vad de vill arbeta med.
I samlingen får barnen välja exempelvis sånger, böcker och lekar själva. Vi använder oss även av enkla demokratiska principer som t ex handuppräckning.
Vi försöker att i möjligaste mån planera verksamheten efter barnens önskemål och behov.
Därför delar vi bland annat in barnen i åldershomogena grupper.
Vi uppmuntrar barnen att ta ansvar och göra så mycket som möjligt själva vid exempelvis matsituationen, påklädning.
Barnen har rätt att säga nej om de inte vill delta i någon styrd aktivitet.
Barnen är delaktiga när vi sätter in alster i Portfoliopärmen, de får själva bestämma vem som får titta i pärmen.
Genom barnintervjuer ger vi barnen inflytande över verksamheten och dess innehåll.
Intervjuerna anpassas efter barnens språkliga medvetenhet och ligger till grund när vi planerar terminen.
Vi planerar rummen efter barngruppens intressen, och barnen namnger dem själva.
2.4 Förskola – Hem
Riktlinjer
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,
• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och
• att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
Arbetslaget ska
• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer,
• föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel,
utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och
• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.
Metoder:
Information till föräldrar om gruppinskolning ges på olika språk.
Inskolningssamtal och överskolningssamtal.
Varje pedagog har sitt eget ansvarsbarn och fokuserar därmed extra på anknytningen till det ansvarsbarnet.
Uppföljningssamtal för helt nya barn där vi samtalat kring bilder från barnets vistelse på Kastanjen.
Portfoliosamtal och Utvecklingssamtal.
Extra samtal där vi anser att behov funnits.
Vi använder tolk vid behov samt modersmålsstöd på olika modersmål.
Föräldrarna ges möjlighet till inflytande över verksamheten genom blanketten
”synpunkter”.
Föräldrarna ges möjlighet till inflytande genom att vi har en ”synpunktslåda”.
Lämna ut regelbundna informationsbrev.
Genom bildspel och foton ger vi föräldrarna inblick i verksamheten.
Tamburkontakt vid hämtning och lämning
- Vi samtalar kring barnet och vad som har hänt och kommer att hända. Berättar om dagen, främst vad barnet gjort och liknande.
Daglig information
- Ex. Planeringskalender
- Information vid varje barns fack.
- Muntlig information
- Skyltar som visar var vi är om vi inte befinner oss på avdelningen.
Föräldramöten, luciafirande, trivselkväll, eftermiddagsfika m.m. där föräldrarna inbjuds.
2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter.
Arbetslaget ska
• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem
samt samverka med dem, och
• tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.
3.
Uppföljningar och utvärdering och utveckling:
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,
• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,
• att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas,
• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och
påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och
• att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.
Arbetslaget ska
• kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,
• använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper
om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,
• dokumentera, följa upp och analysera
– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig,
– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla
– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar,
vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och
– föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.
Metoder:
Varje barn har en egen portfoliopärm där vi dokumenterar barnens utveckling i bild och text. Denna finns tillgänglig för barn och föräldrar. Under portfoliosamtalen används denna pärm för att påtala barnets utveckling för föräldrarna. Genom dokumentationen kan vi utvärdera hur vi ska gå vidare för att ge barnet bästa möjliga förutsättning för utveckling.
Vi observerar och kartlägger gruppens språkutveckling för att sedan utgå ifrån det i vårt fortsatta arbete med barns språkutveckling (TRAS).
Vi planerar, utvärderar och följer upp vår lokala arbetsplan varje år, samt utvecklar den regelbundet.
Vi använder oss av blanketten ”språkdomäner” när barnen börjar hos oss och följer sedan upp den vid varje samtal med barnets vårdnadshavare.
Vid våra vecko-planeringar utvärderar vi kontinuerligt teman, samlingar och aktiviteter för att förbättra verksamheten.
Vi har arbetat fram tydliga rutiner för den pedagogiska dokumentationen.
Vi kvalitetssäkrar teman och projekt genom olika utvärderingsverktyg som t ex BRUK.
Vi har utarbetat olika observationsmaterial beroende av olika situationer/ tillfällen. T ex för portfolioarbete, situationsreflektioner eller observation av den fria leken. Detta för att kunna utveckla våra miljöer vad gäller den sociala, pedagogiska och fysiska miljön.
Vi använder oss av konkreta barnintervjuer.
I samlingsrummet dokumenteras gruppernas lärande på en Temavägg, samt synliggörs i form av bilder på Digitalramen.
