AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Olika konflikter kräver olika bedömning
En intervjustudie om hur lärare och fritidslärare hanterar konflikter mellan barn i skol- och fritidsverksamhet
Filippos Ikhizamah
VT 2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Pedagogik
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Handledare: Ingengerd Gunvik Grönbladh
Examinator: Guadalupe Francia
Förord
Jag vill tacka all personal som deltog i intervjufrågorna som ställdes! Utan er hade jag aldrig kunnat fixa det eftersom arbetet går ut på att kunna inhämta material vilket ni har bidragit med och jag är enormt tacksam för detta.
Jag vill även tacka min fantastiska handledare Ingegerd för hennes handledning och värdefulla tips och råd under arbetets gång. Tack också för din snabba kommunikation med mejl och för att du har besvarat alla mina frågor. Jag är så oerhört tacksam för din hjälp!
TUSEN TACK TILL ER ALLA!
Ikhizamah, F. (2010). Olika konflikter kräver olika bedömning. En intervjustudie om hur lärare och fritidslärare hanterar konflikter mellan barn i skol- och fritidsverksamhet.
Examensarbete i ämnet pedagogik. Högskolan i Gävle.
Abstract
Att kunna hantera konflikter på ett bra sätt är viktigt eftersom konflikterna är en del av den sociala kompetensen och ett samspel människor emellan. Syftet med studien är att undersöka lärares och fritidslärares erfarenhet av konflikthantering i samband med konflikter bland barn som deltar i skol- och fritidsverksamhet. Undersökningen ska besvara vilken typ av konflikthantering som förekommer i ordinarie skolverksamhet och i fritidsverksamheten på en skola. Detta examensarbete utgår från Robert
Thornbergs socialpsykologiska perspektiv. Det är ett perspektiv som innebär att ge en vetenskaplig förståelse och förklaring av gärningar människor utför både när människan är ensam eller tillsammans med andra. Studien baseras på kvalitativ datainsamling med semistrukturerade intervjuer med tre fritidspedagoger och tre ämneslärare vid en skola.
Resultatet visar att både fritidspedagogerna och ämneslärarna använder olika typer av konflikthantering beroende på vad för slags konflikt det rör sig om. Resultatet visar också att både fritidspedagogerna och ämneslärarna agerar snabbt och hanterar
konflikten på en gång om när det är möjligt. Det betyder att ämneslärarna många gånger behöver göra en bedömning om det är nödvändigt att ta konflikten på en gång eller om konflikten kan vänta med tanke på att konflikter tar tid från ordinarie lektionstid.
Nyckelord: Barn, Konflikter, Konflikthantering, Pedagoger.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 2
1.2 Syfte och frågeställning ... 3
1.3 Disposition ... 3
2. Tidigare forskning ... 3
4.1 Val av datainsamlingsmetod och genomförande ... 10
4.2 Urval ... 12
4.2.1 Undersökningsgrupp ... 13
4.3 Genomförande ... 13
4.4 Databearbetning ... 14
4.5 Etiska överväganden ... 14
4.6 Validitet och reliabilitet ... 15
5. Resultat och Analys ... 17
5.1 Hantering av olika typer av konflikter ... 17
5.1.1. Fritidspedagogerna pratar och lyssnar på alla barn. ... 18
5.1.2. Ämneslärarna hanterar konflikterna olika beroende situation ... 18
5.2 Beskrivning av konfliktsituationer ... 19
5.2.1. Konflikterna mellan barnen i skolan varierar från årskurs till årskurs ... 20
5.2.2 Dispyter, osämja, tjafs är vanliga konflikter på fritids ... 20
5.3.1. Barngruppens storlek är avgörande på fritids ... 21
5.3.2. Ämneslärarna lägger ner flera timmar på att lösa konflikter mellan elever . 21 6. Diskussion ... 23
6.1 Metoddiskussion ... 23
6.2 Resultatdiskussion ... 24
6.3 Fortsatt forskning ... 27
Bilagor ... 29
Bilaga 1 ... 29
Bilaga 2 ... 30
Bilaga 3 ... 31
1
1. Inledning
Konflikter är en del av livet och inträffar dagligen runt om i världen och konflikter har funnits i alla tider. Att kunna hantera konflikter på ett bra sätt är viktigt eftersom konflikterna är en del av den sociala kompetensen och ett samspel människor emellan.
Konflikter är med andra ord ett globalt fenomen.
Ute på skolorna är konflikter ett mycket vanligt centralt och förekommande fenomen.
För en pedagog i skolans värld är det A och O att kunna ta itu och lösa konflikter mellan barn på ett konstruktivt sätt men samtidigt är det lika viktigt att som pedagog jobba i ett förebyggande syfte i all konfliktlösning för att i längden kunna stärka klasserna och barngrupperna.
Vad menas egentligen med konflikter? Vad betyder ordet konflikt? Ordet ”konflikt” har sitt ursprung i ordet conflictus vilket är ett latinskt ord och betyder sammanstötning, motsättning. Generellt bör konflikter definieras som ett tillstånd av motsättning eller sammandrabbning. En konflikt finns så länge det råder motsägelser i synsätt,
handlingspremisser, målsättningar eller helt enkelt i en annan aspekt antingen inom eller mellan individer och grupper och detta oavsett om antagonistiska dvs. fientliga
handlingar genomförs eller inte (Thornberg, 2013). ”Konflikthantering” eller konfliktlösning handlar helt enkelt om att ta itu, att lösa konflikter mellan barn, att förstå varför en konflikt uppstod för att kunna hjälpa barnen att bli sams och gå vidare.
Hur en lärare hanterar en konflikt beror helt och hållet på vilken typ av konflikt det är och hur stor konflikten är (Frelin, 2012).
Många barn i Sverige idag är inskrivna inom fritidsverksamhet. Åren 2018/2019 var 57 procent av alla barn i Sverige inskrivna på ett fritidshem (Skolverket, 2019).
Fritidsverksamheten är en frivillig verksamhet för barn i åldrarna 6–13 år.
Fritidshemmet är till för barn vars föräldrar arbetar eller studerar och dit barnen vänder sig efter att skoldagen i den obligatoriska skolan har tagit slut. Målet med fritidshemmet är att ge barnen en meningsfull fritid men fritidshemmet ska också bidra till barns utveckling, omsorg och lärande. På fritidshemmet arbetar utbildade fritidslärare (eller fritidspedagoger) med att se till att barnen får en meningsfull fritid och får en möjlighet att utvecklas. Konflikter mellan barn på fritidshem är inget ovanligt. När konflikter uppstår tar pedagogerna hand om dessa.
2
Rique & Lins-Dyer (2003) menar att lärare i grundskolan rapporterar att de flesta konflikter lärarna står inför är etiska konflikter av naturen och att lärarna inte är väl förberedda för att hantera dessa typ av konflikter på ett bra sätt. Detta medför i sin tur att lärare använder strategier såsom att undvika att ta tag i konflikten, överlåta
konflikten till någon annan vuxen, lärarna kanske fattar beslut helt själva utan att först och främst prata med alla inblandade för att se vad som har hänt etc.
I Skolverket (2011) går det att läsa att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla tilltro till sig själva samt sin förmåga att samarbeta och att hantera konflikter på ett
konstruktivt sätt. Av denna anledning är det av stor vikt att som pedagog se till att det här arbetet fungerar, att varje elev får de rätta förutsättningarna de behöver. Vidare i skolans läroplan finns det ett helt avsnitt som handlar om konflikter och hur skolorna bör arbeta förebyggande Skolverket (ibid.).
När jag var ute på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) bevittnade jag med egna ögon och tog också tag i ett antal konflikter mellan barnen. I examensarbetet vill jag därför fokusera på hur konflikter mellan barn kan hanteras samt vilken typ av
konflikthantering som kan förekomma ute på skolan. Jag hoppas och jag tror att mitt examensarbete kan leda till att lärare ute i skol och fritidsverksamheten får ännu fler verktyg och t.om nya verktyg som bidrar till att de tar itu och hanterar konflikter mellan elever på ett bättre och ett mer effektivt sätt.
1.1 Problemformulering
Thornberg (2013) menar att en konflikt finns bara så länge det råder motsägelser i synsätt, handlingspremisser, målsättningar eller helt enkelt i en annan aspekt antigen inom eller mellan individer och grupper och detta oavsett om antagonistiska dvs.
fientliga handlingar genomförs eller inte. Vidare sammanfattar Thornberg det hela med att säga att en konflikt är ett samspel i vilken två eller flera motsätter sig varandra genom ord, känslor eller handlingar. Det Thornberg säger stämmer mycket bra överens med vad jag själv har upplevt ute i det verkliga livet i skolans värld. Därför vill jag fokusera på pedagogers erfarenheter men också på hur konflikter kan se ut.
3
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med min studie är att undersöka lärares och fritidslärares erfarenhet av konflikthantering i samband med konflikter bland barn som deltar i skol- respektive fritidsverksamhet.
Frågeställning:
1. Vilken typ av konflikthantering förekommer i ordinarie skolverksamhet och i fritidsverksamheten på den undersökta skolan?
1.3 Disposition
Examensarbetets disposition är följande: efter inledningen redogörs för
problemformuleringen och sedan syftet samt frågeställningen i studien. Därefter följer en beskrivning av tidigare forskning och min teoretiska ansats. Därefter följer
metodavsnittet där mitt metodval och datainsamlingsmetod presenteras följt av urval av undersökningsgrupp och material, studiens kvalitetskriterier och studiens
genomförande. Metodavsnittet innehåller också etiska ställningstaganden samt beskrivning av former för databearbetning och analysmetod. I påföljande avsnitt presenteras resultat och följt analys. Slutligen redovisas diskussionen där även en metodreflektion ingår. Examensarbetet avslutas medatt slutsatsen presenteras och därtill tankar om fortsatt forskning.
2. Tidigare forskning
Nedan presenteras några modeller för konflikthantering inriktad på studiens syfte om forskning om pedagogers erfarenheter kring konflikthantering bland barn i
skolverksamhet, utifrån gjorda artikelsökningar (se Bilaga 1). De studier som redovisas bygger samtliga på genomförda observationer med olika elevgrupper.
2.1 Forskares syn om konflikter och konflikthantering bland barn i skolan
Holden (1997) tar upp det faktum att konflikter och våld bland barn förekommer ute på skolorna och även i grundskolan, på lågstadiet bland småbarn mellan 7–9 år. Vi väljer dock att inte lägga större vikt på problemet och tar inte riktigt tag i det förrän barnen når upp till gymnasienivå. Vi löser konflikterna som uppstår och efteråt lägger vi ingen större vikt vid saken. Holden (1997) framhåller att han skapade en ”läroplan”, en mall
4
som heter ”elever mot våld” och som är tänkt för att ge pedagoger ännu fler verktyg när det kommer till konflikter och konflikthantering mellan barn. Programmet riktar sig till elever på låg och mellanstadiet och syftet är att eleverna själva ska lära sig att hantera konflikterna med varandra på ett bra och fredligt sätt utan att barnen börjar slåss.
Adams och Wittmer (2012) konstaterar att många lärare har framgångsrika
problemlösningsstrategier som presenterar fem olika steg till att lösa ett problem eller en konflikt som uppstår bland barn. Syftet är att barnen själva ska börja ställa frågor till sig själva och söka svar på egen hand för att barnen själva ska komma fram till en lösning på problemet som uppstår. De olika stegen enligt författarna (ibid.) ser ut såhär:
1. Vad är problemet? Det första steget i denna problemlösningsstrategi går ut på att identifiera problemet eller konflikten och här är det viktigt att lyssna på alla inblandande barn och låta de komma till tals och få ge sin syn på saken. Detta är en process som bidrar till att förstå konfliktens innebörd och varför konflikten uppstod. Lärarens roll i detta steg är att försöka hjälpa barnen att anpassa sig till varandras känslor och behov för att i sin tur kunna omdefiniera, dvs. förstå att konflikten uppstod för att båda barnen vill ha en och samma sak på samma gång. 2. Vad kan jag göra? Steg nummer två på denna strategi innebär att lärare uppmuntrar en massa idéer till barnen utan att läraren utvärderar eller bedömer de tidigare förslagna lösningarna de har gett barnen. Det är jättebra att barnen själva kommer med en massa förslag och idéer, både bra och dåliga förslag från barnens sida bör uppmuntras, barnen tränas på att förstå och lär sig
konsekvenserna av ett aggressivt beteende och av att ta till våld. 3. Vad kan hända om…? Det här är steget där barnen i klassen utvärderar alla idéer de har kommit med genom att eleverna tillsammans med läraren framställer konsekvenser för varje lösning.
Här bör läraren kliva in och besvara alla olämpliga förslag och lösningar har kommit med och i sin tur förklara varför dessa lösningar inte fungerar.4. Välja en lösning och använda den. När barnen tillsammans med läraren har kommit fram till en bra
lösningsstrategi behöver de tillsammans avgöra för hur planen ska genomföras framgångsrikt. När en lösning är vald blir lärarens roll att verbalisera den valda
lösningen. Det är viktigt att läraren håller koll på barnens framsteg för att kunna trygga att lösningsstrategin som är vald både utav barnen och läraren följs. 5. Funkar
strategin? Om inte, vad kan jag göra nu? Detta är det sista, utvärderande steg i problemlösningsstrategin. Barnen har en möjlighet att begrunda över hur väl deras och lärarens plan för lösningsstrategin har fungerat. Vad har barnen för tankar och känslor?
5
Utifall att ett barn är missnöjd med resultatet kan barnet utan problem pröva en annan lösning istället. Således kommer barnet behöva återgå till alla fem steg på nytt.
Holton (2002) pekar på en process som lärare kan använda för att hantera konflikter på ett effektivt sätt i klassrummet. Processen kan ta timmar, veckor eller till och med månader, allt beroende på vilken typ av konflikt det gäller och konfliktens
svårighetsgrad. Att väl sätta sig in i konflikten för att förstå dess innebörd är värt all tid.
Läraren kommer att kunna förstå det verkliga problemet bakom konflikten endast när läraren tar väl tid för att sätta sig in i konflikten kommer läraren att kunna agera
ordentligt och verkligen lösa problemet istället för bara ”sätta ett plåster på såren”, alltså att snabbt försöka se till att barnen blir sams utan att gå djupt in i problemet. Förstår läraren konflikten och hanterar den på ett riktigt bra och effektivt sätt lär just denna konflikt sannolikt inte upprepa sig. Holton (2002) presenterar tre olika delar i sin modell för konflikthantering: 1. Problemidentifiering 2. Lösningsidentifiering 3.
Implementering av en lösning. För att konflikten ska kunna hanteras ordentligt är det viktigt att använda sig av alla tre steg och inte utelämna något.
Problemidentifiering innebär att ta reda på vilka som är inblandade. Det är dessa personer som ska identifieras i konflikthanteringen och lika viktigt är att identifiera vilka som inte är inblandade. För att komma till botten med problemet är det viktigt att samla information från de som är inblandade i konflikten. Det går att tänka på en konflikt som en skogsbrand, läraren behöver ta tag i konflikten omedelbart för annars kommer konflikten att spridas och bli större samt förvärras (Holton,2002).
Lösningsidentifiering innebär enligt Holton (2002) att utvecklingen att hitta lösningar inte är en enkel process. Nödvändiga delar av denna fas i processen är att få parterna att kommunicera och att samarbeta. En positiv attityd och en bra inställning är viktigt av både läraren och de iblandande i konflikten. Alla inblandade i konflikten behöver komma överens om att lösa konflikten. Gällande konflikter finns det aldrig endast ett sätt att lösa en konflikt på. En gemensam idékläckning s.k. ”brainstorming” är en bra metod för att utveckla alternativ. Emellanåt är det bra att använda sig av andra personer (förutom dem som är iblandade i konflikten) som också kan komma med alternativ. För att dra slutsatsen av vilka av dessa lösningar som är ”bäst” är det nödvändigt att
identifiera lämpliga kriterier och använda dessa.
6
Holton (2002) lyfter fram att eleverna bar basebollmössor i klassrummet och läraren påpekade ett flertal gånger för eleverna varför kepsar inte ska vara på i klassrummet, vilket ledde till konflikter många gånger. Det ledde fram till processtänkande med implementering av en lösning. Den innebär enligt Holton (ibid.) att när läraren och övriga iblandande parter har kommit fram till en bra och sund lösning är det viktigt att gå i mål med lösningen. Här är det viktigt att vara utmärkande i en handlingsplan. Ett antal frågor bör enligt Holton (ibid.) tas upp här: Vem kommer vara involverad gällande implementeringen av lösningarna? Vad behöver göras exakt? När ska parterna agera?
Vem är ansvarig för att förmedla skillnader mellan parterna?
Sloane (1998) i sin tur prövade en idé efter att ha observerat 7-8 åringar som under en period dagligen spelade fotboll men barnen spelade grovt. Någon blev skadad vid varje match. Forskaren noterade att lärarna ständigt var tvungna att lösa dispyter, trösta elever och ha ständigt koll. Sloane (ibid.) hävdar att om lärare ordnar med framgångsrika program för disciplin och hur ett klassrum ska hanteras, leder det i sin tur till att barnen blir delaktiga i byggandet av en positiv och effektiv klassrumsmiljö. Lärare som endast skapar en massa regler kommer att spendera stora delar av sin tid att verkställa dem, också genom straff för att se till att reglerna följs. Lärare som istället involverar eleverna i att tänka igenom beslut som är baserat på barnens beteende hjälper dem att utveckla värden. Då problem uppstår använder de lärarna en konfliktlösning för att hjälpa barnen att ta sitt ansvar för att göra saker rätt. Konfliktlösningar leder till kunskap om olika problemlösningstekniker på ett vis som leder till en hög grad av engagemang både för lärare och elever. Barnen får hjälp att lösa spontana meningsskiljaktigheter på ett sätt som underlättar utarbetandet av framtida svårigheter. Barn lär sig att även ta ansvar för sitt eget individuella beteende när de hamnar i konflikter som måste lösas.
Det är bra och viktigt att lärare ingriper, när de ser konflikter mellan elever, å andra sidan är det likväl viktigt att lärare inte är för snabba med att ingripa eftersom det är bra att barn lär sig att hantera och lösa konflikterna själva, lärare bör med andra ord ingripa lagom ofta för att säkerställa att inget barn hamnar negativ rekursiv cirkel. Hur ofta en lärare kan och bör ingripa i en konfliktsituation mellan barn varierar från situation till situation. När elever hamnar i konflikter kan de ibland behöva prata, uttrycka sina känslor eller till och med komma med idéer för lösningar på konflikten. Är konflikten däremot allvarlig, på så vis att elever börjar slåss behöver läraren gripa in omedelbart och insistera att våld aldrig någonsin är okej. Med andra ord gäller det enligt Sloane
7
(ibid.) att hitta balansen dels för hur ofta en lärare bör ingripa i en konflikt mellan barn och dels för att låta barn försöka lösa konflikten på egen hand.
Lundeberg, Emmett, Osland och Lindquist (1997) kom fram till så kallade öppna klassrumsmöten där eleverna ska kunna lösa alla vardagliga konflikter mellan barn som t.ex. att retas, hur ska en sådana konflikt lösas? Öppna klassrumsmöten är schemalagda och läraren tillsammans med eleverna träffas och sitter tillsammans i en cirkel för att diskutera viktiga ämnen. Syftet med dessa öppna möten är att uppmuntra eleverna att hitta lösningar på problemen som uppstår, meningen är inte att hitta mängder med fel eller att lägga skulden på någon enstaka elev. Grundregler är nödvändiga för att garantera allas rätt att tala på mötena (naturligtvis behöver inte någon elev tala om denne inte skulle vilja), att allt som sägs på mötena stannar enbart hos läraren och eleverna, och att ingen ska tryckas ner. De öppna mötena är strukturerade, granskningen av grundreglerna förflyttas till en ”uppvärmd” fråge eller ej tidsbegränsad uttalande för att uppmuntra en mångfald av perspektiv till att personifiera ämnet och slutligen uppmana studenterna på något sätt. Mötesordningen läggs upp på följande viss:
- Uppvärmningsfrågor vilket ger alla elever en chans att prata. Frågorna bör vara
”säkra”, frågor där alla elever känner att de kan bidra med något.
- Begränsande frågor här tas en startpunkt fram i vilken alla är överens om ämnet och dess begränsning, som t.ex. ”vad är att retas”?
- Personliga frågor skapa engagemang, relevans, och en ivrighet av att få dela med sig, idéer och erfarenheter som t.ex. ”när blev du retad sist”?
- Utmanande frågor, hjälper eleverna att komma på alternativ och att praktiskt tillämpa allt som eleverna har lärt sig på mötet (Lundeberg et al., 1997).
Sammanfattningsvis avseende de olika forskarnas modeller för konflikthantering, som baseras på forskning om pedagogers erfarenheter kring konflikthantering bland barn i skolverksamhet, går det att konstatera att dessa är inriktade på att skapa struktur för problemlösning. Det handlar ofta om olika steg och handlingsplaner för att finna vägar som utmynnar i olika steg för att lösa konflikten. Holden (1997) framhåller att han skapade en ”läroplan”, en mall som heter ”elever mot våld” och som är tänkt för att ge pedagoger verktyg. Adams och Wittmer (2012) erbjuder problemlösningsstrategier och presenterar fem olika steg till att lösa en konflikt som uppstår bland barn. Holton (2002)
8
lyfter fram en process som lärare kan använda för att hantera konflikter på ett effektivt sätt i klassrummet. Sloane (1998) lanserar program för disciplin och hur ett klassrum ska hanteras för att barnen ska bli delaktiga i byggandet av en positiv och effektiv klassrumsmiljö. Lundeberg et al. (1997) presenterar konfliktlösning i formen schemalagda öppna klassrumsmöten där eleverna ska kunna lösa alla vardagliga
konflikter. Modeller av olika slag kan ge uppslag till hur det är möjligt att möta och lösa konflikter bland elever men däri ligger även en risk, enligt min mening. Risken är att det hela blir ett recept som följs i blindo för hur man ska agera för att lösa konflikter.
Risken blir att läraren tappar sin egen bedömningsförmåga och kritiskt tänkande kring vad som är relevant för att lösa en specifik konflikt.
9
3. Teorianknytning
Studien utgår från ett socialpsykologiskt perspektiv. Socialpsykologins syfte är att ge en vetenskaplig förståelse och förklaring av gärningarna människor utför (detta både när människan är ensam men också i gemenskap med andra människor) och innebörden som tillskrivs handlingarna. Människan är en social varelse och människans sociala beteende är av den orsaken beroende av psykologiska som sociala processer. På grund därav är teorin en social psykologi (Nilsson, 2015).
Thornberg (2013) konstaterar hur betydelsefullt det är med konflikter med jämnåriga för att den sociala kompetensen ska kunna formas och utvecklas. Barnen får genom dessa sociala situationer en bättre uppfattning av vad de kan förvänta sig av varandra i sättet att vara vänner. Att lösa konflikter skickligt sammanhänger med att vara skicklig på att bilda och upprätthålla vänskapsrelationer.
Om konflikter hanteras olämpligt konstant kan det bidra till att det blir svårt i relationer med jämnåriga vilket i sin tur leder till aggression, mobbning, och utanförskap.
Som pedagog är det viktigt att inte vara alltför snabb med att skapa sämja mellan eleverna och inte heller vara för snabb med att eleverna ska säga ”förlåt” till varandra efter en konflikt eftersom pedagogen då riskerar att inte alls lösa konflikten mellan eleverna. Resultatet blir istället det motsatta att stridigheterna och alla upprivna känslor finns kvar hos eleverna, läraren har i detta fall enbart sopat dem under mattan. En annan nackdel blir att eleverna får i och med pedagogens agerande inte heller några
möjligheter att i en sådan situation skaffa sig lämpliga strategier för att själva kunna hantera konflikter. En ytlig konsensus uppnås, med andra ord en konsensus enbart på låtsas (Thornberg, 2013).
Vikten av konflikter för att utveckla social kompetens
Thornberg (2013) menar att barn som har förmågan att kunna fungera försonade, att bjuda till och offra en del av sig själva efter en avslutad konfliktsituation associeras med social kompetens och i sin tur leder detta till att risken för att konflikten ska spåra ur och att mer våldsam aggressivitet ska uppkomma minskar. Hur en konflikt kommer att utveckla sig beror på hur alla inblandade i konflikten tolkar, tänker, vill och känner under resans gång.
10
Enligt Thornberg (2013) är social kognition ett perspektiv som har många anhängare inom socialpsykologin. Begreppet social kognition avser två saker. För det första avser begreppet kunskap, antaganden, tankar, och idéer som människor har om sig själva och deras omvärld. För det andra är kognitioner de intellektuella processer genom vilka information omvandlas (processas) och kunskap utvecklas hos individer.
I detta inkluderas perception (med perception menas hur information uppmärksammas och tolkas), minne och tänkande. Social kognition är ett perspektiv som intresserar sig för hur individens kognitioner påverkas av sociala situationer och sammanhang, samt hur individers handlade påverkas av kognitioner i sociala sammanhang (Thornberg, 2013).
4. Metod
I följande avsnitt presenteras inledningsvis en motivering av den valda
datainsamlingsmetod kopplat till studiens genomförande som följs av förklaring av urvalet. Därefter kommer en beskrivning av studiens genomförande i
detaljdatabearbetning och även etiska överväganden redovisas. Slutligen presenteras studiens upplägg i förhållande till studiens validitet och reliabilitet.
4.1 Val av datainsamlingsmetod och genomförande
Valet av empiri sporrades utifrån studiens syfte om att framhäva typen av
konflikthantering som förekommer i skol- och fritidsverksamhet på den valda och sedan undersökta skolan. Jag valde därför ett upplägg och datainsamlingsmetod som jag ansåg fungerade i linje med mitt valda teoretiska perspektiv. Socialpsykologins syfte är att ge en vetenskaplig förståelse och förklaring av gärningarna människor utför. Enligt Thornberg (2013) är social kognition ett perspektiv som avser två saker. För det första avser begreppet kunskap, antaganden, tankar, och idéer som människor har om sig själva och deras omvärld. Jag valde därför att intervjua lärarna för att samla in deras erfarenheter om den konflikthantering som råder. Studiens empiri består av svar från intervjuer med personal på den undersökta skolan. Personalens kunskap, antaganden, tankar och idéer har jag överfört från intervju i anteckningar med hjälp av papper och penna, telefonintervjuer samt med inspelning med telefonen.
11
Vid intervjutillfället utgick jag från semistrukturerade intervjuer där jag hade en lista med frågor som skulle ställas till intervjupersonerna. Samtidigt hade intervjupersonerna en stor frihet att utforma alla svar på deras egna sätt vilket även Bryman (2016) styrker.
Bryman (2016) menar att en sådan intervjuprocess är flexibel och att betoningen också behöver ligga på hur intervjupersonen uppfattar och tolkar frågor och skeenden, med andra ord handlar det om det som intervjupersonen anser vara viktigt vid en förklaring och förståelse av händelser, mönster och beteenden. Jag menar att utforma
semistrukturerade intervjuer var lämpligt för mitt val av metod. Det fungerade väl eftersom intervjupersonerna kunde utforma svaren på sitt eget sätt men också för att jag som intervjuare kunde ställa frågor som inte ingick, med andra ord följdfrågor. För att en semistrukturerad intervju ska fungera väl är det ytterst viktigt att intervjuaren i god tid är förberedd och har en uppsättning av frågor vilka är formulerade samt att
intervjuaren är benägen att ställa följdfrågor (Bryman, 2016).
Fördelen med inspelning vid intervjutillfällena är att samtalen finns sparade och detta möjliggjorde i sin tur att jag kunde lyssna på alla inspelningar flera gånger. Nackdelen med att spela in intervjuer är att de intervjuade kan bringas ur fattning, de kan bli oroliga eller också självmedvetna över själva tanken på att deras ord bevaras åt eftervärlden (Bryman,2016).
För att undvika störningar eller tekniska problem säkerställde jag detta genom att se till att jag och intervjupersonerna satt enskilt i ett rum där vi visste att vi inte skulle bli störda. Jag såg även till att mobilen var fulladdad och stängde av onödiga ljud såsom aviseringar dessutom prövade jag ljudet och ljudinspelningen innan för att se att allting funkade som det skulle. Bryman (2016) menar att det finns praktiska detaljer som är viktiga att tänka på innan intervjun genomförs och en sådan detalj innebär att ha en bra bandspelare och att intervjun genomförs i en lugn och ostörd miljö.
Enligt Bryman (2016) finns det också fördelar med telefonintervjuer såsom att det är billigare via telefon när det inte går att få tag på individer, en annan fördel är att det är lättare att ställa och svara på känsliga frågor via telefon eftersom intervjuare och svarare inte är fysiskt närvarande för varandra. Nackdelarna är det är lättare att avsluta en intervju via telefon samt att det inte går att se intervjupersonens kroppsspråk och på hur denne reagerar på en fråga. Jag blev tvungen att intervjua två av personalen via telefon eftersom dessa två inte hade möjlighet att fysiskt närvara på plats för intervju.
12
Det funkande men då jag inte kunde se deras ansiktsuttryck eller kroppsspråk kunde jag inte veta hur dem reagerade och kände när jag ställde frågorna.
4.2 Urval
Då studien riktar sig mot lärares konflikthantering inom skolan och fritidshemmet kontaktade jag sammanlagt 15 skolor. Skolorna är belägna i mellersta Sverige och ligger i samma kommun och område samt drivs i både kommunal och fristående regi.
Jag gjorde åtskilliga försök att vara på någon/några andra skolor men misslyckades.
Cheferna till de 15 utvalda skolorna kontaktades via mejl och ett brev om medgivande inför studie (se bilaga 2) där blev de informerade om studiens syfte, samt en förfrågan om de hade något intresse av att delta. Av dessa 15 skolor som kontaktades var enbart en skola som ställde sig positivt till att delta i studien. Förhoppningen var att kunna jämföra konflikthantering på olika skolor med varandra men det visade sig omöjligt.
Dessvärre var det mycket svårt att få skolarna och dess personal att ställa upp på intervju i dagens situation med pandemi. Det slutliga valet av skola motiverades av att det var enbart denna skola som var tillgänglig. Det är en fristående skola och skolan är min nuvarande arbetsplats. Rektorn gav sitt godkännande och informerade i sin tur personalen via mejl om studien. Jag tackade personalen som valde att ställa upp varpå studien därefter presenterades och förklarade för personalen att jag skulle ställa fem frågor men att det var helt frivilligt att svara på dessa och att intervjun kunde avbrytas när som helst. På skolan deltog alla tre ämneslärare och alla tre fritidspedagoger i studien. Dock fick jag intervjua en ämneslärare och en fritidspedagog via telefon eftersom de inte kunde fysiskt närvara på plats då intervjuerna skulle genomföras.
De var totalt sex personal som deltog i intervjuerna, tre fritidspedagoger och tre ämneslärare. Genom mitt syfte där studien ska undersöka lärares och fritidslärares erfarenheter var redan förbestämt, att det skulle vara fritidspedagoger och ämneslärare som skulle få möjligheten att delta i studien. Med andra ord gjorde jag ett målinriktat urval då jag var ute efter att intervjua personer som var relevanta för min
forskningsfråga (Bryman, 2016) som består av vilken typ av konflikthantering som förekommer i ordinarie skolverksamhet och i fritidsverksamheten på den undersökta skolan.
13 4.2.1 Undersökningsgrupp
Undersökningsgruppen som deltog i studien presenteras med fingerade namn:
Adela, ej utbildad fritidslärare, Elsie, ej utbildad fritidslärare, Joy, ej utbildad fritidsläre Bodil, utbildad lärare, Monika, utbildad 1–7 lärare, Solveig, utbildad F-3 lärare,
4.3 Genomförande
I förväg bestämdes dag och tid för när intervjuerna skulle genomföras. Mitt önskemål var att genomföra intervjuerna helst på en måndag, då jag ville och behövde fortsätta med resterande bearbetning av innehåll och text i studien. Förutom mitt önskemål anpassade jag mig efter ämneslärarnas och fritidspedagogernas lektioner, planering och annat de behövde göra innan. Jag visste inte när det skulle vara allra bäst att genomföra intervjuerna.
Innan jag drog igång med intervjuerna på skolan presenterade jag arbetet enskilt för alla ämneslärare och fritidspedagoger och förklarade syftet till varför jag genomförde intervjuerna och hur viktiga alla som ställer upp var. Bryman (2016) påpekar att
eventuella respondenter måste få en trovärdig anledning för att vilja delta och lägga ner tid som kanske är värdefull på en intervju. Jag berättade att det var helt frivilligt att svara på frågorna och att det gick att avbryta intervjun när de helst ville. Genomförandet gick till så att jag och intervjupersonen gick iväg strax innan intervjun drog igång och satte oss i ett rum där vi kunde sitta helt ostört. Gällande telefonintervjuerna satt jag själv helt ostört i ett rum och personalen som deltog satt också ostört. Vi började småprata lite innan bara för stämningens skull. Därefter förklarade jag att intervjun kommer att spelas in samt att jag skulle förstöra allt material då jag är färdig med studien. Därefter försäkrade jag att de intervjuade fortfarande ville ställa upp varpå alla svarade ja. Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudupptagning från mobilen samt anteckningar som utfördes med papper och penna för att få med så mycket som möjligt och uppmärksamma pedagogernas kroppsspråk och uttryck. Intervjuerna verkställdes genom att jag ställde semistrukturerade frågor (se bilaga 3) samt genom att ställa följdfrågor vilket kunde bidra till ett djupare svar.
14
4.4 Databearbetning
Direkt efter alla genomföra intervjuer granskade jag dem noga genom att lyssna på dessa fler gånger. Jag lyssnade på alla intervjuade pedagoger var för sig,
fritidspedagogerna var och en för sig och ämneslärarna var och en för sig. Att lyssna på ljudinspelningar flera gånger hjälper minnet att komma ihåg vad som sagts samt att man blir mer uppmärksam på allt som sagts under inspelningarna och att frågorna inte är ledande. Jag antecknade en gång till och markerade tydligt när två eller flera fritidspedagoger/ eller ämneslärare sa samma sak och detta för att underlätta för när resultatet ska redovisas.
Tanken var att transkribera intervjuerna, men detta var omöjligt i och med tidsbristen och svårigheten i att få till en undersökningsgrupp. Bryman (2015) hävdar att intervjuer bör skrivas ut så fort det är möjligt samt att det tar mellan 5–6 timmar för att
transkribera en intervju.
4.5 Etiska överväganden
Studien utgår från Vetenskapsrådet (2017) som åskådliggör de etiska infallsvinklarna vilket är viktiga att ta hänsyn till när studier som inkluderar behandling av andra människors information utförs. Sådana här typ av studier leder till i att det finns fyra huvudkrav som är ytterst viktiga att följa. Sekretesskravet är det första kravet och det betyder att forskaren är tvungen att underrätta alla deltagare studiens syfte. Då jag skulle påbörja intervjuerna förklarade jag tydligt för varenda pedagog/ämneslärare vilket syfte intervjuerna har och de fick också möjlighet att ställa frågor. Samtyckeskravet är nästa krav och det betyder att de medverkande kan avbryta. Det är oerhört viktigt att det tydligt framgår att de deltagande kan avbryta sin medverkan när de helst önskar.
Uppgifterna om vilka som är de medverkande ska inte heller under några
omständigheter gå att upptäcka. Jag var övertydlig med detta och det framgick även vid direkt kontakt med varenda pedagog när vi satt ensamma. Konfidentialitetskravet är krav nummer tre och betyder att alla uppgifter i undersökningen måste behandlas på ett bra sätt där utomstående inte har åtkomst till uppgifterna. Jag har behandlat all insamlat material på ett konfidentiellt sätt dvs på ett sätt som gör att det inte går att identifiera skola, kommunen eller personalens namn. När detta arbete har godkänts och
iordningsställts kommer all insamlat material att raderas. Nyttjandekravet är det fjärde
15
och sista kravet och det innebär att all insamlat material ska enbart gå till studiens avsedda verkan (ibid).
4.6 Validitet och reliabilitet
Bryman (2015) beskriver validitet och reliabilitet på ett tydligt sätt. Reliabilitet handlar om tillförlitlighet, dvs. pålitlighet och om hur studien skulle kunna upprepas med samma resultat. Validitet handlar om trovärdighet och att jag mäter det jag avser att mäta. För att kunna redovisa ett trovärdigt resultat krävs t.ex. fler respondenter. Allt material jag har samlat in åskådliggör lite olika perspektiv på konflikter och hur konflikter ska hanteras. Mitt urval består av tre olika fritidspedagoger med olika
mycket erfarenhet och tre utbildade ämneslärare med både lång och kort erfarenhet i sitt yrke. Bryman (ibid.) hävdar att om det finns många olika beskrivningar av en social verklighet, därför är det trovärdigheten hos forskaren som avgör hur acceptabel denna är i andra människors ögon.
Bryman (2015) menar att validitet kan förklaras utifrån två olika perspektiv och dessa är intern validitet och extern validitet. Intern validitet innebär att studien berörs av yttre faktorer som t.ex. bullrig miljö. Extern validitet syftar till att ta reda på hur sannolikt det är att få samma slutsats i alla studier. Mitt handlingssätt bidrog till en god intern
validitet eftersom det inte fanns några som helst situationer som t.ex. bullrig miljö som begränsade min undersökning. Valet av skola påverkade däremot den externa
validiteten. Den kunde påverkas eftersom all intervjuad personal var mina kollegor och skolan är min arbetsplats, vilket betyder att resultaten kan påverkas negativt genom att kollegornas svar anpassas till mig, till skillnad om jag hade varit på en helt annan skola där jag inte känner personalen. Å andra sidan hade mina kollegor inte någon aning om vilka typ av frågor jag skulle ställa och kunde därför inte förbereda sig eller förbereda några svar. Av denna anledning kan detta därför upphöja den externa validiteten.
Bryman (2015) avser att det finns fyra delkriterier som måste uppnås för en god reliabilitet. Trovärdighet är det första kriteriet och motsvarar intern validitet, kriteriet nummer två är överförbarhet som svarar mot extern validitet, därefter kommer
pålitlighet som går att jämföra med reliabilitet och kriterium nummer fyra handlar om en möjlighet att styrka och konfirmera.
16
Trovärdigheten syftar till att säkerställa att forskningen utförts i enlighet med de regler som finns och att resultaten rapporteras till de personer som är en del av det sociala verkligheten för att de ska kunna bekräfta att forskaren uppfattat verkligheten på rätt sätt. Jag har följt Vetenskapsrådets regler för hur forskningen ska gå till och hur intervjuerna ska genomföras. När arbetet är klart kommer alla deltagare få ta del av resultatet.
Överförbarhet handlar om hur resultaten hade blivit i en annan miljö. Det är möjligt att resultaten hade blivit lite annorlunda om jag hade intervjuat personal på en annan skola.
Samtidigt tror jag att både fritidspedagogerna och ämneslärarna hade svarat likartat på frågorna även på andra skolor. Alltså tror jag på ett likartat resultat med samma frågor även på andra skolor.
Pålitligheten påverkas genom att jag valde metoden intervju i form av ljudinspelning samt anteckningar med papper och penna och dessa kompletterar varandra. Att jag även antecknade resulterade i att jag även kunde titta på personalens kroppsspråk och
ansiktsuttryck för att kunna se om de kände sig avslappnade och trygga med frågorna jag ställde.
Möjligheten att styrka och konfirmera betyder att forskaren försöker säkerställa att hen har agerat i god tro. Jag var hela tiden full uppmärksam på allt personalen sa under intervjuerna och agerade neutralt. Att de intervjuade är mina kollegor och att skolan är min arbetsplats är inget jag lät mig påverkas av utan jag var fullt fokuserad och lyssnade på allt de sa och ställde även följdfrågor. Från start var jag inställd på att inte tänka eller behandla deltagarna som kollegor medans intervjuerna pågick då jag ville ha goda resultat.
17
5. Resultat och Analys
Syftet med min studie är att undersöka lärares och fritidslärares erfarenhet av konflikthantering i samband med konflikter bland barn som deltar i skol- respektive fritidsverksamhet. Den fråga som jag vill få besvarad är ”Vilken typ av
konflikthantering förekommer i ordinarie skolverksamhet och i fritidsverksamheten?”
Jag har därför genomfört sex semistrukturerade intervjuer med både fritidslärare och ämneslärare för att kunna undersöka konflikthantering i skol och fritidsverksamhet.
Intervjusvaren har kategoriserats enligt följande: hantering av olika typer av konflikter;
beskrivning av konfliktsituationer och tidsåtgång vid konflikthantering.
De fingerade namnen som används i resultatet är:
Adela, lärare i fritidshem,Elsie, lärare i fritidshem, Joy, lärare i fritidshem, Bodil, ämneslärare, Monika, 1–7 ämneslärare, Solveig, F-3 ämneslärare,
5.1 Hantering av olika typer av konflikter
Utifrån intervjuerna med både fritidspedagogerna och ämneslärarna framkommer det tydliga gemensamma uppfattningar kring hanteringen av konflikter mellan elever. Hur fritidspedagogerna och ämneslärarna tar itu med konflikterna som uppstår mellan eleverna beror helt och hållet på vilken typ av konflikt det handlar om.
Är det en våldsam konflikt, att slagsmål uppstår går fritidspedagogerna/ ämneslärarna in, avbryter och särar på eleverna för att sedan tala enskilt med var och en.
Ämneslärarna är även överens om att ifall konflikten inte är jättestor och om det går att ta konflikten efter lektionstid gör de detta direkt när lektionen slutar, visar det sig att det inte går tar lärarna konflikten på en gång direkt när lektionen startar. Det primära för både fritidspedagogerna och lärarna är att inte låta konflikten vara utan ta tag i konflikten samma dag om det går.
”Det beror helt och hållet på vilken typ av konflikt det är. Är det en fysisk konflikt där två elever börjar slåss går jag in och avbryter bråket på en gång” (Adela).
Fritidspedagogerna och ämneslärarna är även överens om är att det är jätteviktigt att som vuxen vara lugn och lyssna på bägge barnens versioner för att sedan komma fram till en lösning. Ibland kan det vara så i en konflikt att ett barn är ledsen och det andra barnet är arg, i ett sådant läge är det bra att börja prata med barnet som är ledsen och ta det arga barnet senare när denne har lugnat ner sig. Visar det sig att det är jätteupprörda
18
känslor från bägge barnens sida, att båda är arga, ledsna etc. då är det bäst att först låta barnen lugna ner sig ordentligt och när båda är lugna är det dags att prata med var och en av barnen. Det är även viktigt att barnen ber varandra ordentligt om förlåtelse efter att konflikten har lösts.
5.1.1. Fritidspedagogerna pratar och lyssnar på alla barn.
Denna konflikthantering innebär att fritidspedagogerna anser att det är viktigt att lyssna på barnens version i en konflikt. Är det två barn som är osams får båda barnen, en i taget ge sin version och när båda har gjort det kommer pedagogerna fram till en lösning.
Alla tre intervjuade fritidspedagoger kunde placeras i denna kategori eftersom de har en likartad uppfattning om hur de ska gå tillväga när de ska hantera konflikter mellan elever.
”I en konflikt där två barn är osams är det viktigt att prata med båda barnen och höra på bådas version av vad det var som hände”. (Elsie).
”Jag pratar en och en med alla inblandade barn och lyssnar på varje barns version för att förstå hur var och en upplevt situationen och för att jag som pedagog ska få ett övergripande. När jag har kommit fram till en lösning pratar jag med inblandade barn tillsammans” (Joy).
”Det beror på vilken typ av konflikt det är. I en konflikt t.ex. mellan två elever vill jag höra båda barnens version” (Adela).
5.1.2. Ämneslärarna hanterar konflikterna olika beroende situation
Denna är nästan likartad med förra men skillnaden är att den visar hur ämneslärarna hanterar konflikter som uppstår. Ämneslärarna hanterar konflikter beroende på
situationen. Är konflikten allvarlig, tex. att två elever har hamnat i slagsmål tar lärarna itu med konflikten på en gång även om det är en lektion som ska starta just då. Lärarna anser även att det är viktigt att försöka få eleverna att förstå hur den andre känner.
Ämneslärarna är även överens om att det är viktigt att försöka få eleverna att se deras egen del i det hela. Alla tre ämneslärare kunde placeras in i denna kategori.
”Är det en väldigt allvarlig konflikt tex. slagsmål tar jag konflikten på en gång även fast jag har lektion. Är inte lektionen lika allvarlig får konflikten om det är möjligt vänta tills nästa rast eller nästa lektion. Är det en konflikt mellan en elev i min klass och en elev i en annan klass väntar jag tills denne lärare kan sitta med eller eleven i den
19
klassen kan sitta med så att vi kan reda ut konflikten. Det är jätteviktigt att lyssna på en elev i taget för att höra bådas versioner och under tiden får den andra eleven inte avbryta den som pratar. Slutligen kommer jag fram till en lösning”. (Monika) Citatet från ämnesläraren Monika visar tydligt hur hon agerar beroende på typen av konflikt. Citatet visar också hur en konfliktsituation skulle lösas.
”Som lärare sätter jag mig ner med alla involverade elever för att dem ska se hela bilden och försöka förstå vad dem har gjort för fel. När vi har pratat igenom ordentligt och kommit fram till en lösning är nästa steg att försöka få eleverna att säga förlåt till varandra. För mig är det viktigt att hjälpa barnen se sin del i det hela” (Bodil).
”Hur jag hanterar en konflikt är väldigt olika, det beror på barn och situation. Är barnen uppe i varv och arga efter en konflikt försöker jag först lugna ner dem då det inte funkar att ta tag i en konflikt när de är jättearga. När barnen väl har lugnat ner sig försöker jag reda ut vad som hände. Det är också viktigt för mig att försöka få barnen att se den andres bild också så att det inte bara blir ”jag, jag, jag, mig och mitt”. I den här åldern kretsar mycket kring dem själva och de har svårt att se hur den andra känner eller tänker. Jag försöker nästan alltid vidga deras bild så att dem förstår att
”detta hände, såhär upplever du det” och ” det här hände och den här upplever det såhär.
Slutligen försöker jag hitta något gemensamt, en lösning där det går att reda ut och säga förlåt till varandra” (Solveig).
Citatet ovan kommer från ämnesläraren Solveig och visar att även hon hanterar
konflikter olika. För Solveig är det även viktigt att försöka få barnen att sätta sig in i den andres värld för att barnen ska kunna förstå hur var och en har upplevt en situation.
5.2 Beskrivning av konfliktsituationer
Denna kategori visar hur konflikter kan se ut i skolan och fritidsverksamheten.
Fritidspedagogernas och ämneslärarnas uppfattning är att konflikter som utspelar sig är olika och det kan vara allt från barn som inte är överens om regler i ett spel till
ordkonflikter. Kategorin är uppdelad i två underkategorier och den första visar på konflikterna i skolan och den andra på konflikterna på fritidshemmet.
20
5.2.1. Konflikterna mellan barnen i skolan varierar från årskurs till årskurs Rubriken avslöjar att konflikterna som utspelar sig mellan elever på skoltid ser olika ut och konflikterna varierar en aning från årskurs till årskurs. Enligt de intervjuade
ämneslärarna är det vanligt med dispyter, att barnen tjafsar ordkonflikter, konflikter pga.
missförstånd, konflikter kring olika spelregler etc. Alla ämneslärare placeras i denna kategori eftersom alla är överens om samma saker gällande hur konflikterna kan se ut.
”Det är väldigt olika, det är allt från missförstånd vilket är det vanligaste men också att barnen kanske är ute och leker och någon fuskar, då blir det också en konflikt”
(Solveig).
Ovanstående citat beskriver hur olika konflikterna mellan barnen kan vara. Den intervjuade läraren Solveig är lärare i årskurs 2 och i hennes klass är det vanligast att konflikter startar på grund av missförstånd. Följande citat från en annan lärare i en annan klass visar också att eleverna ibland döljer konflikterna för läraren.
”Eleverna kan ge en bild av att allting står rätt till men då händer det oftast att elevernas vårdnadshavare hör av sig om konflikten som har ägt rum och då kommer allting upp till ytan” (Bodil).
5.2.2 Dispyter, osämja, tjafs är vanliga konflikter på fritids
Till skillnad från den föregående som visade att konflikterna varierade från årskurs till årskurs visar denna kategori att konflikterna ser olika ut även i fritidshemmet. Vanliga konflikter på fritidshemmet handlar t.ex. om barn som inte är överens i någon lek, olika åsikter kring lek eller spelregler, barn som inte låter alla få vara med, slagsmål etc.
Enligt fritidspedagogerna är dessa konflikter allra vanligast och sker flera gånger i veckan/ dagligen på de olika fritidsavdelningarna. Alla tre fritidspedagoger och alla fritidsavdelningar kunde placeras i denna kategori eftersom alla uppfattade att konflikterna var likartade på respektive avdelningar.
”Konflikter kan uppstå när barnen har olika åsikter om tex reglerna i en lek” (Adela).
”Barn som börjar bråka om saker på grund av att man har olika uppfattningar är en vanlig anledning till att konflikter uppstår” (Joy).
21
Citaten ovan visar att två fritidspedagoger på olika avdelningar har samma uppfattning om att konflikter uppstår mellan barnen uppstår ibland för att barnen tycker och tänker olika.
5.3 Tiden lärare/fritidspedagoger lägger ner på konflikthantering
5.3.1. Barngruppens storlek är avgörande på fritids
Kategorin visaratt barngruppen har stor betydelse gällande i hur mycket tid som fritidspedagogerna lägger ner på konflikthantering på fritids. Tiden som behöver läggas åt att hantera konflikter i de olika fritidshemmen går i perioder. Det kan vara mellan 15–
30 min om dagen, det kan också vara flera timmar i veckan. Konflikter mellan barn sker dagligen vilket innebär att pedagogerna lägger ner en massa tid. Dock är de flesta av dessa konflikter små konflikter som tjafs och dispyter. Av denna enkla anledning är det därför svårt att ge en siffra av hur mycket tid som fritidspedagogerna behöver ägna åt konflikter på fritids men det blir ganska mycket tid som går åt.
5.3.2. Ämneslärarna lägger ner flera timmar på att lösa konflikter mellan elever Kategorin visar att även ämneslärarna spenderar mycket tid på att lösa konflikter mellan eleverna. Det kan vara konflikter efter varje rast men då handlar det oftast om små konflikter tex att två elever tjafsat om reglerna i en lek. I små konflikter är det väldigt lite tid lärarna behöver lägga ner men är det stora konflikter tar det mycket längre tid och ibland kan det även ta en hel lektion om det skulle vara en riktigt stor konflikt. Med andra ord varierar det hur mycket tid lärarna behöver lägga ner på att lösa konflikter mellan elever men ämneslärarna räknar att ungefär 2-3 timmar i veckan är tid som läggs ner på konflikterna. Följande citat beskriver hur mycket tid en ämneslärare lägger ner på konflikter mellan elever i sin klass
”Ganska mycket men det varierar också, ibland kan det ta en hel lektion då man får sitta med vissa elever. Jag skulle säga att jag lägger ner minst någon timme varje vecka” (Bodil).
Citatet som följer visar en ämneslärare i årskurs 3 och antalet timmar hon ägnar åt konflikthantering.
”Stora konflikter tar betydligt mer tid. Jag skulle säga att jag lägger ner i alla fall 1–2 timmar i veckan på att lösa konflikter” (Monika).
22 5.3.4. Sammanfattning
Resultatet visar tydligt att både fritidspedagogerna och ämneslärarna får lägga ner flera timmar i veckan på att hantera konflikter mellan elever. Typen av konflikter är
avgörande för hur fritidspedagogerna och ämneslärarna hanterar dem. Ämneslärarna behöver många gånger göra en bedömning gällande hur allvarlig konflikten är eftersom konflikter tar oftast tid från ordinarie lektion. Fritidspedagogerna är mer fria och kan därför ta konflikterna som uppstår på fritidshemmet på en gång. Fortsättningsvis visar resultatet att konflikterna är olika både i skolans värld och på fritidshemmet.
Konflikterna mellan barnen på skolan varierar från årskurs till årskurs och att dispyter, ordkonflikter, bråk kring regler, konflikter på grund av missförstånd är exempel som är vanliga för ämneslärare att hantera på skolan. Hur stora konflikterna beror naturligtvis på barnens ålder. På fritidshemmet är det vanligt att konflikter mellan barnen uppstår för att några barn kanske inte låter alla andra barn vara med i en lek, tjafs, slagsmål, olika uppfattningar mellan barnen är vanliga konflikter på fritidshemmet inom alla fritidsavdelningar.
23
6. Diskussion
Detta avsnittinleds med en metoddiskussion om studiens metodiska val och brister.
Senare följer resultatdiskussionen om studiens resultat i förhållande till tidigare forskning. Slutligen kommer förslag på framtida forskning att presenteras.
6.1 Metoddiskussion
Metoden jag valde anser jag relevant för att kunna nå fram till syftet och
undersökningsfrågan i detta arbete. Metoden bygger på mitt syfte och frågeställning och metoden jag använde mig av var semistrukturerade intervjuer. En personal i taget intervjuades. Semistrukturerade intervjuer innebär att frågorna blir flexibla och inte behöver följa någon ordningsföljd. Det innebär också att möjlighet finns att ställa följdfrågor under intervjun. Hade jag däremot valt att intervjua flera eller alla i
personalstyrkan samtidigt hade mitt resultat sett annorlunda ut eftersom personalen hade kunnat påverka varandra när de svarade. Resultatet hade också kunnat bli annorlunda om jag hade genomfört intervjuerna på en annan skola. Min upplevelse dock är att semistrukturerade intervjuer var en metod som funkade väl eftersom både
fritidspedagogerna och ämneslärarna har lämnat liknande och olikartade svar och ibland var svaren mycket utvecklade. Materialet jag samlade in från de tre fritidspedagogerna och de tre ämneslärarna var tillräckligt för att kunna frambringa en uppfattning kring vilken typ av konflikthantering som används på den berörda skolan jag undersökte. Jag hade som mål att höra respondenternas erfarenheter och åsikter kring mitt syfte. I alla svaren samlat med respondenterna fanns det en öppenhet och de kunde uttrycka sig hur fritt de ville vilket de också gjorde.
Ett dilemma i min studie är att alla intervjuade är mina kollegor. Det var aldrig
meningen att det skulle bli på så vis men då jag inte fick respons av någon av de övriga 14 skolor jag kontaktade fick det bli så. Naturligtvis påverkas studien negativt på grund av detta men jag upplevde ändå inte att det var något jätteproblem eftersom jag fick svar på alla mina frågor samt tittade jag på kroppsspråket. Svaren besvarade på så vis
studiens syfte och frågeställning.
24
Hade min utsändning av missivbrevet till alla 15 skolorna skett tidigare och sett annorlunda ut hade jag kunnat få betydligt bättre svarsfrekvenser från skolorna.
Missivbrevet hade kunnat skickas ut i början av studiens gång och jag hade även kunnat ringa skolorna för att presentera mig ytterligare. Jag bedömde dock att jag hade mycket annat att göra när jag väl började med studien och det skulle även betyda att jag drabbas av en stor tidsåtgång med tanke på studiens utvidgning. Jag är fullt medveten om antalet bortfall utifrån den ursprungliga undersökningsdesignen dvs. bortfall av skolor i min studie. Jag hade i tanken att försöka parera detta genom att ställa flera följdfrågor för att gå djupare in intervjuerna, om personalens svar inte skulle besvara studiens syfte och frågeställning. Fritidspedagogernas och ämneslärarnas svar på intervjuerna gav mig tillräckligt med material och i och med detta upplevde jag inte att bortfallet med skolorna var något problem.
Naturligtvis är det svårt för mig att dra några övergripande slutsatser om
konflikthanteringen som förekommer i skolan och fritidsverksamheten då min studie begränsas i utsträckningen av personal och skolor. Syftet var ändå inte att synliggöra övergripande sammanhang av alla personals uppfattningar i alla skolor utan syftet var att endast undersöka ett mindre urval av hur personal ser på detta.
6.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien är att undersöka lärares och fritidslärares erfarenhet av
konflikthantering i samband med konflikter bland barn som deltar i skol- respektive fritidsverksamhet. Jag ville utifrån personalens synvinkel fördjupa kunskapen om vilken typ av konflikthantering som förekommer inom skol- och fritidsverksamheten i skolan jag undersökte. I mitt resultat märks det tydligt att både fritidspedagogerna och
ämneslärarna hanterar konflikterna lite olika beroende på situationen.
Fritidspedagogerna tar itu med konflikten på en gång om det är möjligt och de lyssnar på varje inblandad barns version för att slutligen komma fram till en lösning.
Ämneslärarna hanterar konflikten också lite olika beroende på när konflikten utspelar sig, hur allvarlig konflikten är, och detta är även något som Frelin (2012) också lyfter fram.
I kategorin hur pedagogerna hanterar en konflikt mellan elever framgår det att
konfliktens typ, antalet barn inblandade, lektionerna är några faktorer som bidrar sättet
25
fritidspedagogerna och ämneslärarna hanterar konflikter på. Jag tolkar mitt resultat utifrån kategorin om hur konflikter hanteras, att fritidspedagogerna och ämneslärarna alltid gör sitt yttersta och bästa för att lösa konflikterna på ett väldigt bra och smidigt sätt. Det går inte att alltid lösa alla konflikter på en gång utan ibland kan någon/några inblandade barn vara arga eller ledsna vilket bidrar till att det blir svårt att lösa
konflikten just då. I ett sådant läge bör de vuxna låta barnet/barnen först lugna ner sig ordentligt innan de kan ta itu med konflikten eller går det också att enbart ta en elev i taget om eleverna som har hamnat i konflikt inte klarar av att vara i samma rum vilket även Frelin (2012) hävdar.
På frågan om hur konflikter kan se ut inom skolan och fritidsverksamheten svarar fritidspedagogerna att konflikterna kan handla om barn som inte kommer överens i en lek eller barn som vill ha samma leksak. Andra vanliga konflikter är t.ex. två barn som leker och en tredje vill vara med men inte får då blir det en konflikt, olika uppfattningar kring saker bland barnen, skrik, slagsmål, retas etc. Fritidspedagogerna som
intervjuades jobbar alla på olika avdelningar och har ungefär samma bild om hur konflikterna mellan elever kan se ut i deras avdelningar, resultatet visar att det är i princip samma konflikter trots detta. Ämneslärarna svarar att tjafs är ganska vanligt, konflikter under raster om tex. regler kring ”king” (basketspel), konflikter kring fotbollsplanen om det var mål eller inte, dispyter, en elev säger något elakt varpå den andre eleven svara tillbaka. Att konflikter sker på grund av missförstånd är också väldigt vanligt. Fritidspedagogerna och ämneslärarna nämner även att om en konflikt skulle vara jättestor och inte lösas kommer kontakt med föräldrarna att tas. Jag tror att det är en riktigt bra grund att bygga upp ett bra kontaktnät och kommunikation mellan skolan och föräldrar för att på så sätt får vi med föräldrarna på vår sida och de känner sig delaktiga i deras barns skolgång. Jag tror även att jag som pedagog känner och blir tryggare om jag vet att jag har föräldrarnas stöd både stora och små problem.
Två utav fritidspedagogerna känner till en konflikthanteringsmodell, Elsie nämner en modell där med penna och papper ska rita händelseförloppet tillsammans med barnen.
Modellen funkar bra med barn som har svårigheter med det sociala samspelet och inte kan förstå sin del i konflikten och/ eller hur andra känner det.
Adela nämner en annan modell om det sociala samspelet där det går ut på att rita de olika konfliktsituationerna. Modellen handlar mycket om att jobba förebyggande mot konflikter genom att tex. bestämma reglerna i ett spel eller i någon lek.
26
Utav ämneslärarna är det enbart Bodil som känner till en konflikthanteringsmodell och modellen går ut på i en konflikt försäkra de inblandade eleverna om att läraren tycker om alla lika mycket och enbart vill deras bästa. Den modellen kommer från en kanadensisk psykolog vid namn Gordon Neufeld, enligt Bodil.
I avsnittet om tidigare forskning och studiens resultat är det flera modeller som passar in. Adams och Wittmer (2012) presenterar en modell där själva syftet är att barnen själva kan se sin del i konflikten och slutligen med hjälp av läraren komma fram till en lösning. Jag tänker att det är en bra metod för lärare att använda i en konfliktsituation mellan elever. Att hjälpa barnen att se vad just dem har gjort för fel och hur den andra känner.
Holden (1997) nämner en modell som går ut på att eleverna lär sig att hantera
konflikterna mellan sina kamrater på ett fredligt sätt utan att barnen börjar bråka. I mitt resultat framgår det att slagsmål, tjafs, elaka ord etc. används av barnen när dem hamnar i konflikter. Lärarna och fritidspedagogerna skulle kunna ta till sig modellen och jobba mycket med att lära barnen att lösa konflikter.
Vidare framgår det i resultatet att lärarna lägger ner flera timmar i veckan på att hantera och lösa konflikter mellan elever. Lundeberg, Emmett, Osland och Lindquist (1997) lyfter upp öppna klassrumsmöten. Modellen syftar på att klassläraren och eleverna träffas regelbundet för att prata om tex. hur barnen kan lösa konflikterna på ett bra sätt och att hitta sunda lösningar. Öppna klassrumsmöten skulle kunna vara något för lärarna i Sverige att ta efter.
Holton (2002) beskriver en modell som innebär att läraren väl ska sätta sig in i
konflikterna som uppstår. Detta kan ta flera timmar, veckor eller månader och meningen är att läraren hanterar konflikten så pass väl att konflikten aldrig upprepar sig. Som jag nämner ovan i texten lägger lärarna ner flera timmar på att hantera konflikter mellan eleverna. Att som lärare lägga ner precis all tid som krävs kommer leda till betydligt mindre konflikter.
På frågan om någon av pedagogerna hade någon specifik tanke bakom hur de hanterar konflikter mellan elever är det bara ämnesläraren Monika som har en specifik tanke, de resterande ansåg att frågan var likartad med hur de hanterar en konflikt mellan elever.
Elever som har bråkat får allt säga vad de upplevde, ingen annan får avbryta medan en
27
annan elev pratar. Efter ett tag när Monika och alla elever nystat om varför någon elev gjorde något dumt är slutsatsen oftast att någon var sårad eller missförstådd.
Utgångspunkten är att ingen var elak och då är det oftast lättare att be om förlåtelse.
Thornberg (2013) benämner att konflikter med jämnåriga är sociala situationer som i sin tur spelar stor roll för hur den sociala kompetensen ska formas och utvecklas. Dessa sociala situationer leder till att barnen får en bättre förståelse vad som förväntas av varandra i ställning som vänner. Barnet/barnen anskaffar sig dessutom vetande i dess egna handlingar och rollen som vän. Att som barn kunna uppträda försonande, att kunna bjuda till och offra en del av sig själv genast efter en konfliktsituation är något som förknippas med social kompetens och att konflikten ska spåra ur helt och mer aggressivitet ska uppstå minskas.
6.3 Fortsatt forskning
Det hade varit intressant att kanske göra undersökningen större och mer omfattande. Jag anser att det här är ett väldigt viktigt ämne eftersom det är en vardag på alla skolor runtom i landet och djupare intervjuer med betydligt fler pedagoger hade varit bra.
Utifrån tidigare forskning och resultaten från studien behövs mer forskning för att lyfta fram hur pedagoger kan bli mycket bättre på att hantera konflikter mellan barnen men också kring hur pedagogerna kan lära barnen att själva lösa konflikterna som uppstår bland barnen själva. Lundeberg, Emmett, Osland och Lindquist (1997) lyfter fram öppna klassrumsmöten där syftet är att eleverna tillsammans med klassläraren ska träffas någon gång i veckan och diskutera hur olika konfliktsituationer kan lösas på bästa sätt. Jag påstår att det är bra att öppna klassrumsmöten börjar tillämpas på alla skolor och fritidshem i Sverige då mötena kan resultera i betydligt färre konflikter mellan elever samt att konflikterna löses på ett jättebra sätt när dessa väl är ett faktum.
Framtida forskningsfråga kan vara:
Är öppna klassrumsmöten en bra metod för att minska antalet konflikter samt för att hjälpa eleverna att lösa konflikterna mellan varandra på ett bra sätt? Om ja, bör då öppna klassrumsmöten bli obligatoriska och finnas med på schemat?
28
Referenser
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2). Stockholm: Liber.
Frelin, A. (2012). Lyhörda lärare: Professionellt relationsbyggande i förskola och skola. (Upplaga 2). Stockholm: Liber
Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare (Upplaga 2).
Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nilsson, B. (2015). Socialpsykologi: teorier och tillämpning (Upplaga 1).
Stockholm: Liber
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018. (Upplaga 5). Stockholm: Skolverket.
Holden, G. (1997). Changing the way kids settle conflicts. Educational leadership, 54(8), 74-76.
Adams, S., & Wittmer, S.D. (2012). ”I had it first” Teaching young children to solve problems peacefully. Childhood education, (78). doi:
https://doi.org/10.1080/00094056.2001.10521680
Sloane, M. (1998). Scoring Conflict- Resolution Goals. Kappa delta pi record, 3(5), 21–
23. doi: https://doi.org/10.1080/00228958.1998.10518404
Lundeberg, A.M., Emmett, J., Osland, A.P., & Lindquist, N. (1997). Down with put ups. Educational leadership, 55(2), 36–37.
Holton, S. (2002). After the eruption: Managing conflicts in the classroom. New directions for teaching and learning, 9(7),59–68. Doi: https://doi.org/10.1002/tl.7706 Rique, J., & Lins-Dyer, T.M. (2003). Teachers view of forgiveness for the resolution of conflicts between students in school. Journal of moral education, 32(3), 233–250.
Skolverket. (2019). Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/2019. Hämtad från https://www.skolverket.se/download/18.2a23c2b1698641e369a0a/1555424941513/pdf4 085.pdf
29
Bilagor
Bilaga 1
-ArtikelsökDatabaserna som jag använde för artikelsökningen är ERIC, Discovery. För att få fram artiklarna använde jag sökord på engelska. Sökorden är: Teachers, Conflicts,
Classroom, Children, Conflict management, Conflict resolution, Between children, Solving conflicts, School, Class, samt kids.
För att få en bredare sökning använde jag mig av symbolen Asterix (*) och ordet OR och AND för att få skiftande böjelser av orden. Jag använde mig av olika
sökkombinationer av alla ord. Peer reviewed och full text använde jag också för att intygas om att artiklarna var vetenskapligt prövade.
Jag valde artiklarna utifrån sökorden, tittade att artiklarna hade en koppling till syftet för min studie.
