Förskoleavdelningen
Lokal Arbetsplan för
Blåmåla
2015 - 2016
Innehållsförteckning:
1. Förskolans värdegrund sida
3
2. Mål och riktlinjer sida 4
2.1 Normer och värden sida 4-5
2.2 Utveckling och lärande sida 5-8 2.3 Barns inflytande sida 8-9
2.4 Förskola – Hem sida 9-10
2.5 Samverkan med förskoleklassen,
skolan och fritidshemmet sida 10 3 Uppföljning, utvärdering och sida 10-12
utveckling
1. Förskolans värdegrund
Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 )
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö.
Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende.
Alla i förskolan ska känna sig trygga.
Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder.
Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla.
Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling.
Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära.
Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen.
2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Metoder:
Regler och Rutiner
Vi samtalar med barnen och har ett bra förhållningssätt gentemot varandra både vuxna och barn.
Lämning och hämtning
Vi bemöter och behandlar alla barn och föräldrar med respekt genom att samtala med dem efter deras behov.
En pedagog tar emot barn och förälder när de kommer till förskolan.
Vi uppmärksammar varje barn och deras personlighet genom att hälsa och välkomna barnet/säga hej då.
En pedagog lämnar alltid över barnet och samtalar med barn och förälder om dagen.
Vi välkomnar alla nationaliteter som finns på Blåmåla i vår hall genom flaggor och hälsningsfraser på alla representerade språk.
Samling
Vi har en samling under fm. då vi ger barnen utrymme att komma till tals och vi bekräftar varje barn.
Traditioner
Vi firar varje barns födelsedag genom att vi sjunger, tänder ljus i
”tårtan” och barnet får välja en present ur presentlådan.
Vi firar de svenska traditionerna och vi uppmuntrar barn och föräldrar från andra kulturer att berätta om deras traditioner så att vi
pedagoger kan förmedla deras traditioner till alla barn.
Under föräldramötet kommer vi att ta upp och fråga föräldrar om olika traditioner.
Matsituation
Vi låter barnen beräkna sin egen portion med hänsyn till vad de orkar äta och så det räcker till de andra.
Ansvar vid dukning. Ett barn ansvarar för dukning tillsammans med en pedagog. Barnen tittar på placeringskorten och räknar hur många barn som är här. Pedagogen frågar vad som ska dukas fram på bordet.
Barnen får hjälpa varandra vid bordet, de får dela med sig och skicka maten vidare till sina kompisar.
Grön flagg
Vi deltar i skräpplockarveckan och samtalar med barnen om vår närmiljö.
Vi arbetar mot målen i grön flagg. (Återvinning, odla och naturens skafferi).
2.2 Utveckling och lärande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Metoder:
Vi arbetar med arbetsmetoden TRAS.
Vi arbetar medvetet med utveckling och lärande, vi bekräftar och stärker barnen under hela dagen.
Vi använder oss av matematiska och naturvetenskapliga begrepp i vardagen.
Benämningar och begrepp tränas dagligen i allt vi gör. Vi använder oss av ett rikt och korrekt språk när vi pratar med barnen och använder medvetet olika fackuttryck.
Vi använder oss av språkdomäner vid inskolning, uppföljningsamtal, utvecklingssamtal, samt portfoliosamtal.
Vi använder oss av olika medier så som dator, lärplatta, dagstidningar, veckotidningar och ”kanon” när vi arbetar med olika projekt.
Vid konflikter uppmuntrar vi barnen att prata med varandra och komma överens, vi vuxna finns med för att stödja och hjälpa.
Tema årstider: Arbetar med olika material från naturen, färger, matematik, former, tyngdlagen, storlek, vatten i flytande och fast form etc.
Tema kompisnallen: Barnen får ta med sig blåmålas ”kompisnalle” hem under en helg och sedan berätta vad den har varit med om. Här kan vi synliggöra olika kulturer, likheter/olikheter och stärka barnens självkänsla och självförtroende.
Lämning/hämtning
Vi välkomnar varje barn med deras namn för att stärka barnets identitet.
I vår hall synliggör vi alla barnens kulturella identiteter. Exempelvis namn på lådan i hallen med barnens modersmål, flaggor från barnens ursprungsländer.
Föra dialog med föräldrarna för att på sätt höra barnens
förutsättningar för dagen. Föräldrarna berättar om något speciellt har hänt eller barnen har sovit dåligt etc. och på så sätt kunna underlätta för barnet i lärandesituationen.
Samling
Under samlingen stärker vi barnens självkänsla och självförtroende genom att barnen får möjlighet att prata inför gruppen. Varje barn
synliggörs genom att de får prata en i taget och lyssna på sina kompisar. (Kompisnallen, namnsången, turtagning, rim och ramsor etc)
Vi arbetar med olika teman. (årstider, kompisnallen)
Vi använder oss av olika metoder för att väcka barnens intresse för matematik. (massagesagor, räknar i olika sammanhang, sånger etc.)
Vi pratar och sjunger om djur, naturens växlingar och årstider.
Genom NTA (natur och teknik för alla) får barnen förståelse för olika naturfenomen och möjlighet att experimentera och prova olika
lösningar.
Vi tränar våra sinnen genom att lukta, smaka, känna, se och höra.
Barnen får ett större ordförråd och kan med egna ord förklara hur något smakar, känns, ser ut osv.
Sagoläsning, drama, dans och rörelse planeras kontinuerligt.
Grön Flagg
Vi går till skogen en gång i veckan där vi tar tillvara på de möjligheter som finns att ta tillvara på naturens skafferi.
Vi källsorterar och går tillsammans med några barn till återvinningsstationen.
Vi återvinner material och använder det i vårt skapande arbete. Både naturmaterial och förpackningar och dylikt.
Vi ska odla tillsammans med barnen och genom det öka deras förståelse för naturen och kretsloppet.
Hallsituation
Vi tränar på kroppsuppfattning, matematiska begrepp, språk.
Vi låter barnen klä på/av sig själva i sin egen takt och efter sin förmåga i den mån situationen tillåter.
Fri lek
Barnen får själva möjlighet att välja vad och med vem de vill leka. Vi vuxna erbjuder aktiviteter som ger alla barn möjlighet att utforska och prova på olika material och miljöer.
Vi erbjuder material som stimulerar barnens språkutveckling, samt lusten att lära sig nya ord.
Vi skapar olika lekmiljöer utomhus och inomhus för att utveckla bl.a.
fantasi, social förmåga, rollekar och skapande.
Vi stimulerar barnen att utveckla sin nyfikenhet på skriftspråket, genom att alfabetet på olika språk sitter synligt samt att barnen har namnlappar för att träna på att skriva sitt namn.
Vi stimulerar barnens matematiska utveckling genom att spela spel, pussel, bygg- och konstruktionslekar, olika matematiska material och ramsräkning.
Matsituationen
De barn som är här till frukost och mellanmål har möjlighet att vara med och duka/duka av.
Lunch: Ett barn ansvarar för dukningen och mathämtningen med en pedagog. (Alla barn får vara med vid olika tillfällen utifrån ett schema.)
Barnen får möjlighet att lägga på sin egen mat på tallriken. Vi
uppmuntrar barnen till att dela sin egen mat, ta sin dryck och bre sin smörgås själv.
Vi uppmuntrar barnen att smaka på allt som bjuds.
Traditioner
Vi firar de svenska traditionerna och vi uppmuntrar barn och föräldrar från andra kulturer att berätta om deras traditioner så att vi
pedagoger kan förmedla deras traditioner till alla barn. Dessutom har vi en pedagog som är arabisktalande och även nämner arabiska
traditionerna.
Portfolio
Vi uppmuntrar barnen i deras lärande och dokumenterar barnens utveckling i deras portfoliopärmar.
Barnen får till viss del själva välja ut de alster de vill ha med i sin portfolio pärm.
2.3 Barns inflytande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Metoder:
Vi ser till barnens önskemål genom observationer och samtal och försöker vid tillfälle tillgodose dem.
Vi samtalar med barnen och har ett bra förhållningssätt gentemot varandra både vuxna och barn.
Fri lek inne/ute
I den fria leken har barnen själva möjlighet att välja vad och med vem de vill leka.
Barnen får ta ansvar för att ta fram och städa undan det material de vill använda.
Matsituationen
Varje barn ansvar för att plocka undan sin tallrik, bestick och glas.
Barnen får ta mat själva vid måltiderna och bre på sin smörgås.
Vi uppmuntrar barnen att våga fråga och be att få mat och dryck.
Turtagning. Skicka vidare maten och vänta på sin tur.
Hallsituationen
Med stöd från oss vuxna låter vi barnen ta ansvar för sina egna kläder.
Barnen får själva hämta och hänga tillbaka sina kläder vid sitt fack. Vi låter dem klä på sig själva efter sin egen förmåga.
Portfolio
Barnen får kommentera dokumenten som ska sättas in i deras portfoliopärm och får tillsammans med pedagog sätta in dem.
Barnen får välja ut alster som de är mycket stolta över och vill ha i sin portfoliopärm.
Vi lämnar ut barnintervjuer i början av höstterminen. Vi utgår från barnens svar och gör tillägg i vår planering.
2.4 Förskola – Hem
Riktlinjer
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,
• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och
• att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
Arbetslaget ska
• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer,
• föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra
utvecklingssamtal, och
• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.
Metoder:
Vi klargör förskolans respektive föräldrarnas ansvar vid inskolningssamtalet.
Där informerar vi om vad barnen behöver för vår verksamhet och utbyter annan information gällande barnet.
Föräldrakontakt
Vi har dagligen en öppen dialog tillsammans med föräldrarna.
Inskolningssamtal: Vi bjuder in föräldrarna och informerar om vår verksamhet och visar avdelningen. Vi bestämmer inskolnings tider tillsammans och föräldern ger information angående barnet.
Föräldrarna får en skriftlig inbjudan till samtalet. För de föräldrar som har annat hemspråk erbjuder vi tolk.
Uppföljningssamtal: Samtal för nya barn och föräldrar ca 6-8 veckor efter inskolningen. Då vi samtalar om hur barn och föräldrar trivs på
förskolan. Föräldrarna får en skriftlig inbjudan till samtalet. För de föräldrar som har annat hemspråk erbjuder vi telefontolk eller modersmålsstöd. Samtalen skrivs in i loggboken.
Utvecklingssamtal: På hösten får föräldrarna hem en intervjublankett och intervjuar sitt barn och den tas sedan med till samtalet. Då går vi igenom den tillsammans med barn och förälder. Om de inte haft möjlighet att göra intervjun i förväg så fylls den i under samtalet.
Föräldrarna får en skriftlig inbjudan till samtalet. För de föräldrar som har annat hemspråk erbjuder vi tolk.
Portfoliosamtal: Under våren har vi samtal utifrån portfoliopärmen då barnen visar sin utveckling, lärande och intressen. Föräldrarna får en skriftlig inbjudan till samtalet. För de föräldrar som har annat
hemspråk erbjuder vi tolk.
Språkdomäner går vi igenom vid samtalen.
Veckoplaneringen sitter synligt på vår dörr i hallen och övrig
information skriver vi på whiteboarden eller delar ut lappar samt har daglig kontakt med vårdnadshavare.
Vi behandlar och bemöter barn och vuxna med respekt.
På höstterminen bjuder vi in samtliga föräldrar till ett föräldramöte. Vi visar upp våra styrdokument: Läroplan, Skolplan och Lokala
arbetsplan. Vi synliggör hur man arbetar mot dessa på något vis:
Foton med text, collage, film, overhead, bildspel, mm.
På vårterminen bjuder vi in samtliga familjer till trivselkväll med Humlanloppet.
Föräldraråd
I samband med föräldramöte informeras föräldrarna om föräldraråd då de också får anmäla sig att vara föräldrarådsrepresentanter.
På förskolan finns förslagslådor där föräldrar kan lämna förslag att ta upp på nästkommande föräldraråd.
2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter.
Arbetslaget ska
• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och Fritidshem samt samverka med dem, och
• tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.
3.
Uppföljningar och utvärdering och utveckling:
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att
utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,
• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,
• att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas,
• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och
• att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det
systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.
Arbetslaget ska
• kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och
intentioner,
• använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör de tmöjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,
• dokumentera, följa upp och analysera
– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig,
– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom
målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla
– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och
– föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.
Metoder:
Vi kommer att använda oss av TRAS- scheman på alla barn för att kunna göra en sammanställning av gruppens behov när det gäller språkutvecklingen. Ny personal kommer att ta del av arbetsmetoden TRAS.
Genom språkdomäner kan vi se barnens språkbakgrund och se deras språkliga behov.
Portfolio, där synliggör vi barnens utveckling och lärande genom bilder och barnens egna kommentarer.
Vi gör uppföljning och utvärdering av vårt arbete kontinuerligt i arbetslaget.
Kompetensutveckling. Läsa böcker, föreläsningar, utbildningar och utvecklingsgrupper etc.
Lokal arbetsplan. Vi utgår från den aktuella barngruppen.
Kvalitetsredovisning. Används vid utvärdering, uppföljning av
verksamheten. Har vi nått läroplanens mål genom våra metoder. Vad kan vi utveckla? Använder oss av uppföljningsverktyget:
Mål-Resultat-Analys-Åtgärd.
