Utbildningssammanfattning LIS – Lyckad integration i Skåne
Förskolor i Lomma kommun
10/10 - 2018
Vad är en klan? Exempel från Somalia
• Somalia är ett av många länder där klanen och klangemenskapen är centrala i det sociala såväl som i det politiska livet.
• Storfamiljen, snarare än kärnfamiljen, är i centrum.
• Klaner kan beskrivas som stora släktgrupper enade under gemensamma förfäder.
Förfäder många generationer (upp till ca 30) tillbaka i tid kan definiera och avgränsa stora politiska grupper, där medlemmarna idag generellt har lösare band till varandra.
Förfäder några generationer tillbaka definierar och avgränsar grupper/enheter där medlemmarna har starkare band.
• Exempel: den mag-betalande (mag = blodspengar) gruppen som enas kring en förfader 4- 8 generationer tillbaka. De flesta somalier tillhör en mag-betalande grupp och har
skyldigheter och rättigheter kopplade till denna grupp utifrån klansamhällets rättssystem:
sedvanerätten.
• Samma grundstruktur (klanstruktur) återkommer i flera länder. Exempel: Somalia, Irak och Afghanistan.
• De flesta klansystem är patrilinjära: man ärver sin klantillhörighet på faderns sida.
Några grundläggande skillnader mellan olika samhällstyper:
Det liberala samhället
• Rättigheter och skyldigheter kopplas till individen
• Centralisering av makt
• Grundläggande värde: individens autonomi
• Hantering av konflikter kopplas till rättsstaten
• Status kopplas huvudsakligen till individuella meriter, ställningstaganden, karaktärsdrag, etc.
Klansamhället
• Rättigheter och skyldigheter kopplas till familjen och släkten
• Avcentralisering av makt
• Grundläggande värde: solidaritet, lojalitet till kollektivet
• Hantering av konflikter kopplas till familjen och släkten
• Status får man huvudsakligen utifrån grupptillhörighet och heder
Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse
Vad utmärker heder med ursprung i klansamhällen?
1. Kollektivt
2. Vidmakthåller klanstrukturen
3. Könskodat, kvinnor drabbas hårdare än män. Vanligt dock att både kvinnor och män upprätthåller strukturen.
4. Något man äger och kan bli av med
5. Beroende av yttre aspekter, hur saker och ting uppfattas 6. Kan legitimeras på flera olika sätt: kulturellt, religiöst, etc.
7. Kan förstärkas i exilen
Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse
Wiener, Mark S. 2015. Klanvälde – Från Stamsamhälle till Rättsstat. Scandbook, Dualis förlag Ludvika.
Brinkemo, Per. 2014. Mellan Klan och Stat – Somalier i Sverige. Timbro, Livonia, Lettland Wikan, Unni. (2010). En fråga om heder. ([Ny utg.]). Stockholm: Ordfront.
Wikan, Unni. (2009). Om heder. Göteborg: Daidalos.
Referenser
Kollektivistisk och individualistisk identitetsutveckling
1. Individualistisk: fokus på utvecklandet av ett självständigt ”jag”. Målsättningen är att barnet ska utveckla psyke och praktiska färdigheter för att leva separat från familjen.
2. Kollektivistisk: barnet uppmuntras att bli en del av det kollektiva familjesystemet.
Ofta flyttar barnen hemifrån när de gifter sig, men i många fall innebär även giftermål att barnet bor hos eller nära familjen (i synnerhet ifråga om män).
Den förhandlande kontra auktoritära familjen
1. Förhandlande: I Sverige betonas vikten av konsensus, att vara överens. Detta
återspeglas exempelvis på arbetsmarknaden: chefer betonar ofta vikten av demokrati och att vara överens om olika beslut inom en personalgrupp. Samma gäller inom familjen: barn ska, från låg ålder, vara med och resonera med föräldrar om beslut, om hur saker ska gå till. Barns synpunkter ska bekräftas, respekteras. Helst ska man inom familjen lyssna på vad alla familjemedlemmar har att säga för att därefter ta
gemensamma beslut.
2. Auktoritär: ansvar, hierarki och respekt är nyckelbegrepp. Generellt sett har äldre manliga familjemedlemmar ansvar över yngre. Inte samma betoning på konsensus och förhandling.
Kontakt utanför familjen
I Sverige och stora delar av övriga västvärlden lär sig barn tidigt att få tillit för personer utanför familjen (ex. lärare och sjukvårdspersonal). I förlängningen blir resultatet att utomstående fyller en viktig funktion i fostrandet, samt att barnet utvecklar tillit till offentliga myndigheter. Andra delar av världen, inte minst Mellanöstern, har ofta myndigheter som är associerade med korruption och övervakning. Tidigt lär man sig tidigt att myndighetspersoner generellt inte är pålitliga. Detta är en källa till kulturkrock för nyanlända i Sverige.
Kulturmöten i vardagen - Uppfostran
Kulturmöten i vardagen - Uppfostran
Migration och familjemönster
Fas 1: familjens första möte med det nya samhället
- Föräldrar jämför ofta möjligheterna i det nya landet med möjligheterna i det man kommer ifrån.
Positivt i Sverige: låg grad av korruption bland myndigheter, utbildningsmöjligheter, politiska fri- och rättigheter, stabilt säkerhetsläge.
- Barn ser inte på samma sätt det första mötet som positivt, utan upplever ofta stor sorg och en förlust av sitt tidigare sammanhang.
Fas 2: familjens andra möte med det nya samhället
- Föräldrarna möter ”realiteten”: Språkproblem, kulturkrockar, ett ofta svårbegripligt myndighetssystem, sviktande självkänsla, etc.
- Barnen kan efter en tid av nedstämdhet återfå sin nyfikenhet och utvecklar ett intresse för det nya sammanhanget.
Familjens möjligheter/strategier i migrationssituationen
Assimilation – Man överger ursprungslandets kultur, värderingar, traditioner, livsstilar, och accepterar helt och hållet mottagarlandets.
Integration – Man behåller en viss kulturell integritet och identitet samtidigt som man också öppnar sig mot majoritetskulturen och etablerar kontakt.
Separation – Man undviker helt och hållet – i den mån det är möjligt – kontakt med majoritetskulturen.
Man strävar efter att behålla allt som förknippas med ursprungslandet: värderingar, livsmönster, traditioner, könsroller, etc.
Marginalisering – Att varken söka kontakt med majoritetskulturen eller betona aspekter från ursprungskulturen. Kan leda till identitetskris – att vara utan tillhörighet – och en förlust av sammanhang.
Olika familjemedlemmar inom samma familj kan dras mot olika strategier. Vilken strategi som används beror inte enbart på familjens eget önskemål utan också på hur majoritetssamhället förhåller sig till familjen, samt vilka politiska, geografiska, ekonomiska och psykosociala förutsättningar som finns för familjen.
Allwood, C.M. & Franzén, E.C. (red.) (2000). Tvärkulturella möten: grundbok för psykologer och socialarbetare. Stockholm: Natur och kultur.
Botond, A. (2017). Kulturell psykologi.
Herlitz, G. 2010. Kulturgrammatik – Hur du ökar din förmåga att umgås över gränserna.
Sahara Printing, Egypten.
Stier, J. (2009). Kulturmöten: En introduktion till interkulturella studier. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Referenser
Könsstympning
• Könsstympning/omskärelse återfinns i olika socioekonomiska klasser och i olika etniska, kulturella och religiösa grupper så som muslimer, kristna (däribland katoliker, protestanter, kopter), judar (falasha- judar), samt inhemska afrikanska religioner.
• WHO (Världshälsoorganisationen) har definierat fyra olika typer av könsstympning utifrån hur mycket som skärs bort. Typ I innebär klitoridektomi medan typ III innebär delvis eller fullständigt borttagande av yttre genitalia samt tillslutning av vaginalöppningen (infibulation), med eller utan borttagande klitoris – även kallad faraonisk omskärelse.
• Proceduren utförs ofta utan bedövningsmedel och under bristfälliga ohygieniska förhållanden. Ingreppet kan få omedelbara medicinska konsekvenser, samt långvariga fysiska och ibland psykiska problem.
Signaler på att någon gång genomgått könsstympning är exempelvis: långvariga och täta besök på toaletten, undvikande av sport samt tecken på menstruationsproblem.
Skälen till ingreppet varierar mellan människor och grupper, men de huvudsakliga motiven är 1. Sexuell moral: Ett sätt att förhindra föräktenskapliga förbindelser och öka flickans möjlighet till
framtida äktenskap. Könsstympning hänger ihop med rituell renhet hos en del kristna och muslimska grupper.
2. Övergångsrit: Markerar övergång från flicka till mogen kvinna och hänger ihop med social status, respekt och inflytande.
3. Estetiskt kvinnligt: Kulturella och sociala normer om yttre genitalia karakteristika utifrån ”manligt” och
”kvinnligt” där exempelvis klitoris uppfattas som en manlig kroppsdel samtidigt som penis förhud kan uppfattas som något kvinnligt. Omskärelsen ”av-maskuliniserar” kvinnor medan manlig omskärelse ”av- femininiserar” männen.
Socioekonomiskt förklaring: Könsstympning/omskärelse är del av flickors socialisering där kvinnors sociala erkännande och överlevnad hänger på äktenskap och barnafödande. Kvinnornas ”renhet” ses som helt avgörande för hela familjens värdighet och heder, och en initiationsrit för att uppnå auktoritet och/eller tillgång till kvinnliga nätverk och maktstrukturer.
• 1982 stiftade Sverige en lag som förbjöd alla former av kvinnlig omskärelse eller könsstympning, och sedan 1998 råder en hårdare lagstiftning där även förberedelse och underlåtenhet att avslöja
könsstympning är straffbart. Hittills har endast tre fall gått till domstol och lett till fängelsedomar (två fall 2006, ett fall 2018).
• Övriga lagar: Anmälan om missförhållanden (Socialtjänstlagen kapitel 14) uppmanar till att anmäla fall av misstänkt könsstympning. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ger stöd för omhändertagande, om det finns vetskap eller allvarliga misstankar om att en familj är på väg att låta könsstympa sin flicka. Med hjälp av Lag (1999:997) om särskild företrädare för barn kan åklagare utse en särskild företrädare som kan ta beslut om genital undersökning vid misstänkt könsstympning, även om flickans föräldrar motsätter sig undersökning.
Behrendt A, Moritz S. “Posttraumatic stress disorder and memory problems after female genital mutilation.” American Journal of Psychiatry, 2005.
Gruenbaum, Ellen. The Female Circumcision Controversy: An Anthropological Perspective.
University of Pennsylvania Press, 2001.
Johnsdotter, Sara (m. fl.) ”’Aldrig mina döttrar’ En studie om attityder till kvinnlig omskärelse bland etiopier och eritreaner i Sverige.” Rädda Barnen, 2005.
Internet UNICEF:
Female Genital Mutilation and Cutting - UNICEF DATA 2016:
https://data.unicef.org/topic/child-protection/female-genital-mutilation-and-cutting/
“Female Genital Mutilation/Cutting: A statistical overview and exploration of the dynamics of change.”, 2013: https://www.unicef.org/publications/index_69875.html
WHO, Världshälsoorganisationen:
Fact sheet Female genital mutilation: http://who.int/mediacentre/factsheets/fs241/en/
Socialstyrelsen, studie:
”Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning– en uppskattning av antalet.” 2015: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-1-32
Socialstyrelsen, kompetenshöjande material: http://www.socialstyrelsen.se/valds- ochbrottsrelateradefragor/konsstympningavflickorochkvinnor
RISK – Riksföreningen Stoppa Kvinnlig Könsstympning: http://www.f-risk.org/
Desert Flower Foundation Scandinavia: http://www.desertflower.se/
AMEL-mottagningen: http://www.sodersjukhuset.se/Avdelningar-- mottagningar/Mottagningar/Mottagning-for-konsstymade/
Referenser
Svensk kultur
Förslag på vad som skulle kunna vara centrala värderingar inom svensk majoritetskultur:
• Individualism
• Jämställdhet
• Fri sexualitet
• Jämlikhet
• Sekularism
• Djurrrättigheter
• Barns rättigheter
• Tolerans
• Rationalitet
• Antirasism
• Hederlighet
• Förtroende för myndigheter/stat Utifrån ett occidentalistiskt perspektiv:
• Dåliga mödrar
• Egoism
• Alkoholister/drogmissbrukare
• Alla har sex med alla
• Ateister
• Lämnar de gamla ensamma
• Materialister
• Omoraliska
Kulturmöten i vardagen: Normer, koder och kommunikation
Allwood, C.M. & Franzén, E.C. (red.) (2000). Tvärkulturella möten: grundbok för psykologer och socialarbetare. Stockholm: Natur och kultur.
Berggren, H. & Trägårdh, L. (2009). Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. (Ny utg.). Stockholm: Norstedt.
Buruma, I. & Margalit, A. (2008). Occidentalism: Fiendens syn på västerlandet. Stockholm:
Natur & kultur.
Fazlhashemi, M. (2005). Occidentalism: Idéer om väst och modernitet bland muslimska tänkare. Lund: Studentlitteratur.
Herlitz, G. (2007). Kulturgrammatik: Hur du ökar din förmåga att umgås över gränserna.
(1. utök. uppl.) Uppsala: Uppsala Publishing House.
Johansson Heinö, A. (2012). Gillar vi olika? Hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen. Stockholm: Timbro.
Korn, D. (2017). Kalle Anka på kräftskiva: Berättelser från landet utan kultur. Stockholm:
Timbro.
Stier, J. (2009). Kulturmöten: En introduktion till interkulturella studier. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
