06.2.1. Inspektionsrapport från Länsstyrelsen över Överförmyndarverksamheten i Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner

****

Länsstyrelsen Stockholm

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen

2017 -02- 2 0

Dnr: M j / m i iC5,

i (i)

Information om rapport från inspektion av överförmyndare/överförmyndarnämnd

Länsstyrelsen har inspekterat överförmyndarverksamheten i er kommun. Kopia av rapport från inspektionen översänds till kommunstyrelsen och kommun-

fullmäktige i egenskap av högsta ledning för kommunen och därmed ytterst ansvariga för verksamheten. Kopia av rapport från inspektionen översänds även till kommunrevisionen.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för kommunernas överförmyndarverksamhet och ska inspektera verksamheten i kommunerna. Vid inspektionen ska

Länsstyrelsen granska om överförmyndarens handläggning följer reglerna i föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och även i övrigt sker på ett rättsäkert och lämpligt sätt. Länsstyrelsen ska alltid kontrollera dels det av överförmyndaren förda registret över ärenden, dels stickprovsvis utvalda akter.

Inspektionsrapporten är upplagd på följande vis. I sammanfattningen anges på vilka punkter som Länsstyrelsen framför kritik mot verksamheten. Om

Länsstyrelsen inte funnit något att kritisera så framgår även det. Under rubriken 'aktgranskning med kritik' redogör Länsstyrelsen för de akter som vi granskat där vi funnit anledning att kritisera någon del av handläggningen. Under rubriken 'övrig akt granskning' redogör Länsstyrelsen för andra rättsfrågor som uppkommit vid granskningen av akterna och vid den efterföljande diskussionen med

överförmyndarkansliet. Under rubriken 'övriga frågor' redogör Länsstyrelsen för information m.m. som framkommit utöver aktgranskningen.

Länsstyrelsen kan framföra tre nivåer av kritik: kan inte undgå kritik, kritik eller allvarlig kritik. Samtliga sammanfattas dock som kritik i den inledande

sammanfattningen. Inte undgå kritik är den mildaste formen av kritik och allvarlig den strängaste. När allvarlig kritik framförs ska Länsstyrelsen normalt sett följa upp frågan, antingen genom att begära återrapportering eller genom ett särskilt uppföljande möte/samtal.

Postadress Besöksadress Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan 66

Box 22067

104 22 STOCKHOLM

Telefon E-post/webbpiats 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se

www.lansstyrelsen.se/stockholm

Länsstyrelsen

Stockholm

Datum

RAPPORT

Beteckning

203-37143-2016

1 (5)

Enheten för tillsyn Lotta Reimers

Rapport från inspektion den 12 oktober 2016 hos Överförmyndarnämnden för Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner

Sammanfattning

Länsstyrelsen i Stockholms län har efter inspektion funnit anledning att rikta kritik mot Överfönnyndarnämnden i Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner på följande punkt.

- Lång handläggningstid för anordnade av godmanskap för ensamkommande bara i tre ärenden.

Inledning

Länsstyrelsen i Stockholms län granskade vid inspektionen den 12 oktober 2016 28 akter. Se bilaga med förteckning av aktnummer.

Efter aktgranskningen höll Länsstyrelsen ett sammanträde med

Överförmyndarnämnden i Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner (nämnden) där de frågor som uppstått vid granskningen av akterna behandlades.

Vid sammanträdet medverkade Björn Karlsson och Berith Söderström från överförmyndarnämnden, Daniel Jones, Manuel Bustos, Susanne Lindvall, Nancy Isaksson, Carina Hedelius, Nadeezda Jozic, Miryam Yemane, Camilla Edholm, Nina Norelius och Ann-Charlotte Zetterberg från nämndens kansli, samt Sophie Carlgren och Lotta Reimers från Länsstyrelsen.

I den mån Länsstyrelsen funnit anledning att kommentera nämndens handläggning framgår detta av denna rapport, med hänvisning till aktuella aktnummer.

Aktgranskning med kritik Ensamkommande barn

Länsstyrelsen granskade vid inspektionen åtta akter angående god man för ensamkommande barn. Fem av ärendena valdes ut med utgångspunkt i

handläggningstider för anordnande av godmanskap för barnet. I tre av ärendena (akt nr 6240, 6241 och 6107) var handläggningstiden en månad eller längre och inga åtgärder har dokumenterats under tidsperiod fram till förordnadet.

Nämnden uppgav att det varit ett enormt tryck på myndigheten, under 2015 skedde en ökning av antalet ärende från cirka 200 till 600 stycken. De har dock haft god tillgång på gode män och de får inte ha fler än tio ärenden var. De har som rutin att de i varje ärende säkerställer att barnen faktiskt finns i kommunen.

Postadress

Länsstyrelsen Stockholm Box 22067

104 22 STOCKHOLM

Besöksadress Regeringsgatan 66

Telefon 010-223 10 00

E-post/webbplats

stockholm@lansstyrelsen.se www. lansstyrelsen.se/stockholm

Länsstyrelsen vill med anledning av detta framföra följande.

Länsstyrelsen har under år 2016 särskilt granskat ärenden angående ensam- kommande barn då det under år 2015 var en osedvanligt stor inströmning av ensamkommande barn till Sverige. Över 35 000 barn utan vårdnadshavare sökte under året asyl i Sverige. Detta innebar en stor belastning för de flesta

kommunerna i Sverige. För många av överförmyndarna innebar det en omfattande ökning av antalet ärenden där en god man ska utses för ett ensamkommande barn.

Tillströmningen av nya ärenden har dock minskat kraftigt under början av år 2016.

När ett barn blir anvisat till en kommun av Migrationsverket, får den kommunens socialnämnd det huvudsakliga ansvaret för barnet. På grund av den stora

tillströmningen av barn har väldigt många kommuner placerat barnet på boenden i andra kommuner. Enligt 11 § lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn (LGEB) och 11 kap. 25 § föräldrabalken (FB) ska överförmyndaren i den kommun där barnet vistas förordna en god man för barnet. Vistelsebegreppet betyder att det är den kommun där barnet fysiskt uppehåller sig som har ansvaret för godmanskapet för barnet. Detta innebär att barnen kan ha två olika kommuner som båda är ansvariga för olika delar av deras tillvaro. I vissa fall har den

anvisade kommunen legat långt ifrån vistelsekommunen. Barnen har också i många fall fått byta boende flera gånger på kort tid.

Dessa förhållanden ledde till att det under hösten 2015 ibland uppstått osäkerhet kring vilket boende barnet befunnit sig på, vilket i sin tur lett till osäkerhet kring vilken kommuns överförmyndare som ska förordna god man. I vissa fall har det även lett till att barnet förordnats flera gode män, av olika överförmyndare.

Allt detta har sammantaget lett till att handläggningstiderna för att förordna god man blivit längre än vanligt hos många överförmyndare.

13 § LGEB anges att god man ska förordnas så snart det är möjligt. I förarbetena till lagen (se prop. 2004/05:136 s. 27 och s. 31 f.) står bl.a. att det är en naturlig följd av barnens utsatta situation att ett ärende om förordnade av god man för ett ensamkommande barn handläggs skyndsamt. Lagstiftaren har valt att inte specificera en tidsgräns, men det har ofta tolkats som att det inte ska ta mer än några dagar.

Vid nuvarande granskning fann Länsstyrelsen att handläggningstiderna i tre ärenden överstigit en månad. I ett fall översteg handläggningstiden två månader.

Mot bakgrund av kravet på skyndsamhet med anledning av barnets utsatta

situation och den passiva handläggningen av ärendena är Länsstyrelsen kritisk till nämndens långa handläggningstider i dessa tre ärenden.

Länsstyrelsen vill dock framhålla att nästa alla ärenden har handlagts snabbt och att de tre ärenden där det tagit längre tid endast utgör en bråkdel av alla ärenden som nämnden hanterat. Länsstyrelsen kan också konstatera att en del problem har orsakats av bristfällig samordning mellan de olika inblandade myndigheterna och

långa handläggningstider hos både Migrationsverket och socialnämnderna. Den situation som rådde under hösten 2015 var också extraordinär.

Övrig aktgranskning

Befrielse från redovisning i godmanskap 11 kap. 4 § FB

Vid granskningen av akt 1086 angående ett godmanskap noterade Länsstyrelsen bl.a. följande. Den före detta gode mannen är syster till huvudmannen. Gode mannen har haft problem med att lämna in årsräkningar. I akten finns årsräkningar för år 2011 och år 2013.1 årsräkningen avseende år 2013 ligger även kvitton och verifikat i original. Den årsräkningen är granskad med anmärkning. Gode mannen byttes ut år 2015 men inga redovisningshandlingar har överlämnats.

Bakgrunden är att nämnden beslutade att befria den före detta gode mannen från skyldigheten att ge in sluträkning med motiveringen att det inte går att få in redovisningen och att nämnden inte misstänker några oegentligheter. Beslutet om befrielse har expedierats till både den före detta gode mannen och till den nya.

Med anledning av nämndens motivering i beslutet vill Länsstyrelsen framföra följande. Av 14 kap. 19 § FB framgår att om det med hänsyn till ställföreträdarens och den enskildes förhållanden, tillgångamas art eller värde eller

omständigheterna i övrigt finns särskilda skäl, far överförmyndaren befria ställföreträdaren från skyldigheten att lämna årsräkning eller sluttäkning eller besluta att sådana räkningar får lämnas i förenklad form. I fråga om årsräkning får beslut meddelas för ett visst år eller tills vidare. I förarbeten (prop. 1993/94:251 s.

267) uttalas bl.a. följande.

Lättnader bör i första hand kunna medges, om tillgångarna inte är av större omfattning. Det krävs emellertid också att överförmyndaren inte har anledning att anta annat än att

ställföreträdaren kommer att förvalta tillgångarna på ett tillfredsställande sätt. Även när det gäller fast egendom eller annan egendom som avses i 11 § kan det finnas skäl att pröva om inte redovisning kan efterges. En eftergift kan vara motiverad, om det exempelvis är fråga om en fastighet som bebos eller brukas av den enskilde eller dennes anhöriga och som inte lämnar någon avkastning.

Enligt Länsstyrelsens tolkning är inte syftet med bestämmelsen att överförmyn- daren ska befria ställföreträdare som inte vill inkomma med redovisning. Detta kan snarast tyda på brister i förvaltningen.

Enligt 16 kap. 8 § 2 st. FB ska överförmyndaren alltid överlämna redovisnings- handlingar som har anteckning om anmärlming enligt 16 kap. 5 § FB. Nämnden har granskat en av årsräkningama med anmärlming. Den ska således överlämnas till den nya ställföreträdaren.

Befrielse från redovisning i godmanskap för ensamkommande barn Vid granskningen av akterna angående ensamkommande barn noterade Länsstyrelsen följande vad gäller nämndens beslut om befrielse från

redovisningsskyldighet. På tillgångsförteckningen som gode mannen ger in finns texten: "Krav på årsräkning" samt två kryssrutor med ja eller nej. Nämnden har i samtliga ärenden kryssat i nej - som ett beslut att befria från redovisning. Beslutet

finns inte registerat i ärendenas dagboksblad. I de fall där ett byte av god man har skett så har nämnden inte fattat något nytt beslut om befrielse.

Nämnden uppgav vid sammanträdet att de har infört en ny rutin som innebär att beslutet om befrielse alltid kommer fattas i en separat handling och registreras.

Länsstyrelsen framförde att det är mycket positivt att nämnden ändrat sin rutin.

Överlämna redovisningshandlingar vid byte

Vid granskningen av akterna avseende godmanskap noterade Länsstyrelsen följande i ärenden där byte skett (bl.a. akt 3180). I en skrivelse till en ny god man anger nämnden att de skickar ut kopior av den tidigare gode mannens redovisning och att om gode mannen vill ta del av samtliga handlingar så får de kontakta nämnden.

Länsstyrelsen påpekade även vid inspektionen år 2014 (rapport med dnr 203- 33395-2014) att skrivelsen är missvisande.

Nämnden uppgav vid sammanträdet att de har ändrat detta efter inspektionen år 2014 och att de sedan dess lämnar ut kopior av samtliga redovisningshandlingar i akten till den nya ställföreträdaren. Det verkar dock som om denna skrivelse inte ändrats, men de ska se över den och ändra så att det blir rätt.

Länsstyrelsen ser positivt på den ändrade rutinen och förutsätter att skrivelsen ändras.

Formkrav för ansökningar

Vid granskningen av akt 4603 angående ett godmanskap noterade Länsstyrelsen bl.a. följande. Gode mannen har i epost i november 2014 uppgett att hen vill säga upp sitt uppdrag och undrar hur hen ska gå till väga. Nämnden har i epost svarat följande. "För att begära sig entledigad från uppdraget som god man så behöver v i fa en skriftlig "uppsägning" från dig. Du hittar en blankett på vår hemsida. [ ] . "

I övrigt vidtog nämnden inga åtgärder med anledning av epostmeddelandet. En ny ansökan om entledigande inkom i oktober 2015, via blanketten på hemsidan.

Efter denna ansökan beslutade nämnden att förordna en ny god man ganska omgående.

Vid sammanträdet fördes en diskussion om vilka formkrav som finns för t.ex. en ansökan om uttag från spärrat konto, eller en begäran om att en god man ska entledigas.

Länsstyrelsen vill med anledning av diskussionen framföra följande.

Enligt 14 § föi-valtningslagen (1986:223) ska en sökande, klagande eller annan part få tillfälle att lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser

myndighetsutövning mot någon enskild, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. I andra fall bestämmer myndigheten om handläggningen ska vara muntlig. Myndigheten ska särskilt beakta att muntlig handläggning kan underlätta för enskilda att ha med myndigheten att göra.

I kommentaren till bestämmelsen (Helmers och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, tredje uppl, 2010, s. 163) anges bl.a. följande.

"Parten har rätt att få tala med någon som kan ta emot uppgifterna på myndighetens vägnar.

Denna rätt bör sättas i samband med den skyldighet att ta emot besök och telefonsamtal som myndigheterna har enligt 5 §. Parten bör i princip kunna välja mellan att lämna uppgifterna per telefon eller vid ett besök hos myndigheten. Paragrafen förutsätter att ett ärende har inletts. Den reglerar alltså inte frågan om själva inledandet får ske muntligt. Detta är en fråga som ofta regleras i specialförfattningarna. I andra fall får den bedömas med ledning av regeln 7 § om att handläggningen ska vara så enkel, snabb och billig som möjligt utan att säkerheten eftersatts."

Enligt 23 § FL överklagas ett beslut skriftligt och enligt praxis för överklaganden av förvaltningsmyndighets beslut till domstol har e-post och faxmeddelanden ansetts uppfylla krav på skriftlighet (jfr RÅ 2005 not 89 och MÖD 2012:9).

Länsstyrelsen vill framhålla att föräldrabalken inte ställer några krav på att en ansökan om byte av ställföreträdare eller klagomål vare sig ska lämnas in skriftligen eller vara egenhändigt undertecknade. Nämnden har enligt 14 § FL möjlighet att ställa krav på skriftlig handläggning, t.ex. vid behov att försäkra sig om vilken person nämnden har med att göra. Nämnden ska dock enligt 14 § FL särskilt beakta att muntlig handläggning kan underlätta för enskilda att ha kontakt med myndigheten. Det är enligt Länsstyrelsens mening viktigt att nämnden har detta i åtanke vid kontakt med t.ex. huvudmän som ofta lider av olika typer av sjukdomar eller furiktionsnedsättningar.

Bilaga:

Granskade akter.

Kopia till:

Överfonnyndarnärnnden Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunrevisionen

Lotta Reimers

Hl Länsstyrelsen Stockholm

BILAGA

D a t u m

2017-02-16

K l )

Beteckning

203-37143-2016

Granskade akter

God man 11:4

2593,3301,4603,3180, 1086 Förvaltarskap

2910, 1833,5379,3049, 4716 Förmynderskap

3240, 3920, 4289, 3461, 2777, 6336, 3099, 5601, 6846, 4713 God man för ensamkommande barn

6580, 6240,6241,6107,6076, 6246, 6373, 6317

Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan 66 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se

Box 22067 www.lansstyrelsen.se/stockholm 104 22 STOCKHOLM