06.1. Lokalresursplan skola förskola, bilaga 1 2018-2022

(1)

BILAGA 1

Sollentuna Kommun

Lokalresursplan skola förskola

2018-2022

Svalstedt, Tobias 2016-09-22

(2)

Innehåll

Inledning ... 2

Bakgrund ... 2

Metod ... 2

Förutsättningar ... 3

Lokalresursplan 2018-2022 ... 4

Befolkningsutveckling... 4

Inventering av lokalbehov ... 6

Helenelund ... 6

Tureberg ... 8

Edsberg, Vaxmora, Sjöberg ... 10

Häggvik, Norrviken, Viby ... 13

Rotebro ... 15

Slutsatser ... 17

Framtid ... 18

(3)

Inledning

Bakgrund

Barn- och utbildningskontorets lokalresursplan är ett strategisk dokument för att synliggöra kommunens behov av förskolor och grundskolor under kommande år.

Planen utgör grunden i det årliga inventeringsarbetet och leder fram till TFK:s Lokalförsörjningsplan, där samtliga nämnders lokalbehov sammanställs.

Planen fastställs av BUN och de identifierade behoven kommer att rapporteras i Stratsys i enlighet med givna instruktioner från TFN

Den senaste planen som tagits fram är från 2013. Därefter har en översyn gjorts 2014 och 2015 i samband med inventeringen av lokalbehov. De förändringsbehov som identifierades 2015 återfinns i ”Rapport Inventerings lokalbehov 2017-2021, Barn- och ungdomsnämnden”.

Metod

Lokalresursplanen utgår från kommunens befolkningsprognos för åren 2016-2025 och som tagits fram av Sweco Society. Prognosen baseras huvudsakligen på inflyttningsnetto och barnafödande i förhållande till antalet avlidna samt de årliga uppflyttningarna mellan åldersgrupperna.

Felkällor man får räkna med i prognossammanhang är antalet födda barn som alltid är svårt att förutspå. En annan osäkerhet är möjliga förseningar och ändringar i

bostadsbyggnadsplaner.

I lokalresursplaneringen omräknas befolkningsprognosen till ett uppskattat elev- och barnunderlag för respektive år. I elev- och barnunderlaget har hänsyn tagits till den s.k.

pendlingsgraden¹. Pendlingsgraden framräknas utifrån det antal barn som är inskrivna i skola/förskola i ett visst område i förhållande till hur många som är folkbokförda i samma område. En underlagskurva följer alltså prognosernas kurva men utgår inte från utfallet föregående år utan antalet inskrivna barn i området föregående år.

För barnunderlaget som ligger till grund för förskoleplaneringen är pendlingsgraden

omräknad utifrån antalet inskrivna barn för den månad där trycket är som högst (maj). På så sätt utgår underlagskurvan från den högsta nivån och före det att barnkullar lämnar förskolan till skolan för föregående år.

En kapacitet har beräknats och sammanställts för samtliga skolor och förskolor, där pågående och beslutade projekt som innebär en kapacitetsförändring har medräknats. Kapaciteten för förskolor bygger på inskrivningsantal i maj. För grundskolor används en preliminär kapacitet som bygger på den kapacitetsundersökning som genomförts 2012-13 alternativt antalet inskrivna.

1 I tidigare Lokalresursplaner har begreppet ”Nyttjandegrad” används. Pendlingsgraden anges i pendling in i en

(4)

Därefter analyseras om nuvarande och kommande kapacitet kan tillgodose kommunens behov av skol- och förskoleplatser.

Förutsättningar

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar bl.a. för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg såsom fritidsverksamhet, samt för förskoleklass och grundskola.

En grundförutsättning för lokalplaneringen är att föräldrarna är fria att välja vilken skola de önskar för sina barn. Det finns härmed ingen styrning utifrån upptagningsområden då man tillhör en viss skola på grund av att man bor på en viss adress.

Verksamheterna finansieras framförallt genom en barnomsorgscheck och skolpeng som verksamheten får för varje registrerat barn. Det gör att de ekonomiska villkoren är lika för verksamhet i kommunal och fristående regi.

Det finns ett stort utbud av både kommunala och fristående skolor och förskolor i Sollentuna.

Barn och elever väljer också alternativ utanför Sollentuna kommun men varje kommun ska se till så att de kommuninvånare som vill får plats i sin hemkommun.

Verksamhet bedrivs på vissa platser i kommunen i paviljonger med tillfälligt bygglov. Planen är att dessa lokaler ska ersättas med långsiktiga och hållbara lösningar.

(5)

Lokalresursplan 2018-2022

Befolkningsutveckling

Kommunens folkmängd var 70 251 personer vid årets slut år 2015. Under 2019 beräknas folkmängden överstiga 75 000 personer och fyra år senare, år 2023, överstiga 80 000. Vid utgången av år 2025 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt 82 000 personer.

Under samma period beräknas barn och unga i åldrarna 1-15 år att öka från 14 988 till ca 16 900, vilket motsvarar en ökning på ca 12,7%.

För perioden 2015-2022 ökar antalet barn i grundskoleålder (6-15 år) med ca 650. Den största ökningen sker i Edsberg och Tureberg med ca 450 respektive 380 barn. I Häggvik ökar antalet barn med ca 100. I Helenelund, som de senaste åren stått för en kraftig ökning, minskar däremot antalet barn fram till 2022.

För perioden 2022-2025 beräknas antalet barn i grundskoleålder öka med ytterligare drygt 250. Även den ökningen sker i huvudsak i Tureberg, Edsberg (Väsjön) och Häggvik.

Ålderskategorin 13-15 år står i princip för all ökning av barn i grundskoleålder, vilket framgår av diagramet nedan. Mellan 2022-2025 beräknas den kategorin minska samtidigt som

ålderskategorin 6-12 år förväntas öka med ca 350 barn.

Antalet barn i förskoleålder (1-5 år) ökar totalt med ca 760 till och med år 2022. Av den ökningen står Edsberg för ca 300, Tureberg för ca 200 och Häggvik för ca 100. För perioden 2022-2025 beräknas förskolebarnen öka med ytterligare ca 240.

Diagram 1: Befolkningsökning inom respektive planeringsintervall i Sollentuna kommun

Bostadsbyggandet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen och prognosen bygger på uppgifter från Stadsbyggnadsavdelningen. Sollentuna kommun uppskattar bostadsbyggandet

2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

13-15 år 6-12 år 1-5 år

(6)

till drygt 4 800 färdigställda bostäder för perioden 2016-2022. Den största produktionen sker i Edsberg och Tureberg med ca 1860 respektive 1450 nya bostäder.

För perioden 2016-2025 uppskattas bostadsbyggandet till ca 6 500 bostäder. De största ökningarna beräknas ske i Edsberg och Vaxmora (Väsjöområdet) och i Tureberg. Även i Häggvik och Helenelund förväntas ett stort antal bostäder byggas.

2022 2025

Rotebro 126 226

Viby 59 59

Norrviken 0 0

Vaxmora 71 251

Häggvik 526 826

Edsberg 1 862 2 377

Tureberg 1 448 1 708

Sjöberg 150 150

Helenelund 565 970

Totalt 4 807 6 567

Tabell 1. Bostadsantagande (ej justerat) 2016-2022 samt 2016-2025

Eftersom det faktiska bostadsbyggandet sällan blir i nivå med det planerade har byggplanerna avseende flerbostadshus justerats ner något för att dessa antaganden inte ska generera en orimligt hög befolkningstillväxt i prognosen. För år 2016 har ingen justering gjorts, år 2017 har justerats ner med 15 procent, 2018 med 20 procent och övriga år med 25 procent.

Det är det justerade bostadsantagandet som ligger till grund för kommunens befolkningsprognos.

Historiskt sett har antalet inskrivna barn i Tureberg varit väldigt lågt samtidigt som antalet inskrivna i Helenelund varit högre. En förklaring till det är att de tre statistikområdena Fågelsången, Hersby och Skansen tillhör Tureberg och angränsar mot Helenelund, men sett till förskoleval och skolval tenderar befolkningen att söka alternativ i Helenelund. I synnerhet områdena Fågelsången och Hersby har en naturlig barriär i Turebergsleden, samtidigt som utbudet av skolor och förskolor är större i Helenelund än i Tureberg. Över- och

underkapaciteten i Tureberg respektive Helenelund måste därför vägas samman för att ge en mer rättvisande bild.

I bostadsantagandet för Häggvik ingår ej planerna på att omvandla Stinsens köpcentrum till bostäder. Detaljplaneärendet har uppstartat 2016.

Eftersom en stor del av bostadsantagandet för Edsberg gäller Väsjön kommer en särskild redovisning göras för det planeringsområdet. Väsjön redovisas för sig och prognosen för Edsberg, Vaxmora och Sjöberg är därför exkluderad Väsjöprojektet.

(7)

Inventering av lokalbehov

Helenelund

Förskola

Fram till 2019 förväntas antalet barn i förskoleålder minska med ca 45. Under perioden 2016- 2022 förväntas en ökning med ca 30 barn och fram till 2025 förväntas en ökning med ca 80 barn.

Diagram 2: Befolknings- och barnunderlagsutveckling samt kapacitet i Helenelund

I Helenelund finns sammanlagt 16 förskolor, varav 3 är kommunala och 13 fristående. I maj 2016 var 284 barn inskrivna i de kommunala förskolorna och 732 barn i de fristående förskolorna. Totalt var 1016 barn inskrivna i Helenelund.

I lokalförsörjningsplanen 2017-2021 finns tre förskolor som bedriver sin verksamhet i paviljonger och avsikten är att dessa ska ersättas av permanenta lösningar under perioden 2019-2021. Det gäller Silverskogen fsk, Inspira Silverbäcken och Vildmarken (Tegelhagens skola).

I samband med att paviljongerna ersätts med permanenta lösningar har samtliga tre förskolor möjligheten att utöka sin kapacitet jämfört med dagens. En minskning i kapacitet har dock förevarit då förskolan Natura, som ingick i Tegelhagens organisation, redan har avvecklats.

Överkapaciteten som uppstår mellan 2016 och 2020 kan minska behovet av

evakueringslokaler när paviljongerna ersätts. Historiskt sett har Helenelund tagit emot ett stort antal barn från Tureberg vilket eventuellt innebär att överkapaciteten är mindre än förväntat.

500 600 700 800 900 1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 1 500

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Kapacitet 1-5 år Barnunderlag

(8)

Grundskola

Elevunderlaget förväntas minska i Helenelund under planeringsperioden. Detta bör ses mot bakgrunden att Helenelund de senaste åren stått för en stor befolkningsökning gällande barn i grundskoleålder. Historiskt sett har Helenelund tagit emot ett stort antal elever från Tureberg.

Det minskade elevunderlaget gäller barn i låg- och mellanstadieålder där antalet barn

förväntas minska med ca 270 fram till 2022. Samtidigt ökar antalet barn i högstadieålder med ca 150 under samma period.

Diagram 3: Befolknings- och elevunderlagsutveckling samt kapacitet i Helenelund

I Helenelund finns 4 kommunala skolor och 2 fristående skolor. Den totala kapaciteten för dessa är i dagsläget 2 817 platser, varav 2 337 är i kommunala skolor och 480 i fristående.

I lokalförsörjningsplanen 2017-2021 återfinns två skolprojekt för grundskolorna i Helenelund:

• Tegelhagens skola kommer att rivas och ersättas av en ny tvåparallellig F-9 skola för 630 elever, vilket kommer att öka kapaciteten med ca 165 platser. Ökningen gäller främst högstadieplatser, vilket det enligt prognosen finns ett stort behov av. Beräknas vara färdig ht 2019.

• Eriksbergsskolan planeras att byggas om alt. rivas och ersättas med en ny

tvåparallellig F-6 skola för 420 elever, vilket kommer att öka kapaciteten med ca 60 platser. Eriksbergsskolan ingår som etapp 3 i Fågelsångsparkens ersättningsskola och beräknas vara färdig ht 2023.

Silverbäckens skola håller på att fylla upp verksamheten till en enparallellig F-9 skola, och beräknas nå målet ht 2018, vilket innebär en viss kapacitetsökning.

Nya behov

Inga nya behov identifierade vid lokalinventeringen.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Fristående Kommunal Kapacitet Prognos 6-15 år Elevunderlag

(9)

Tureberg

Förskola

Antalet barn i förskoleålder förväntas öka i Tureberg under hela planeringsperioden. 2020 förväntas en ökning med ca 150 barn och 2022 förväntas det finnas ytterligare 50-60 barn i förskoleålder.

Diagram 4: Befolknings- och barnunderlagsutveckling samt kapacitet i Tureberg

I Tureberg finns sammanlagt 13 förskolor, varav 6 är kommunala och 7 fristående. I maj 2016 var 547 barn inskrivna i de kommunala förskolorna och 333 barn i de fristående förskolorna.

Totalt var 880 barn inskrivna i Tureberg.

Linnés och Trummans förskola ligger på gränsen mellan Tureberg och Häggvik. Bägge förskolorna redovisas under Häggvik eftersom de är organiserade under Häggviks skolor.

Trummans förskola avser att flytta till Skälbyskolan när den är nybyggd ht 2018.

I lokalförsörjningsplanen 2017-2021 återfinns två projekt som berör förskolor i Tureberg:

• Töjnans förskola (vid Töjnaskolan) bedriver idag sin verksamhet i paviljonger på skolgården. Avsikten är att dessa ska ersättas med en permanent förskola i samband med nybyggnationen av Töjnaskolan, som är planerad som etapp 1 i

Fågelsångsparkens ersättningsskola. Beräknas vara färdigt ht 2019 samt öka kapaciteten med ca 30 barn.

• En ny förskola (Texten 1) kommer att uppföras intill Sollentuna Int. School. Förskolan kommer att ha en kapacitet på 140 barn och beräknas vara färdig 2018-2019. I och med den kapacitetsökningen förväntas Tureberg kunna omhänderta det ökade barnunderlaget på ca 150 barn. Detta förutsätter dock att ett stort antal barn även fortsättningsvis kan få plats i angränsande kommundelar.

500 600 700 800 900 1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 1 500

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

(10)

Grundskola

I Tureberg förväntas en befolkningsökning för barn i grundskoleålder med ca 450 under planeringsperioden. Av dessa utgör 250 barn i låg- och mellanstadieålder och ca 200 barn i högstadieålder.

Diagram 5: Befolknings- och elevunderlagsutveckling samt kapacitet i Tureberg

I Tureberg finns 4 kommunala skolor och 1 fristående skola. Den totala kapaciteten för dessa är i dagsläget 1 687 platser, varav 1 434 är i kommunala skolor och 253 i fristående.

Djupdalsskolan utgör 31 platser av den kommunala kapaciteten.

I lokalförsörjningsplanen 2017-2021 återfinns ett projekt som rör grundskola i Tureberg:

• Töjnaskolan kommer att rivas och ersättas med en ny F-6 skola med möjlighet att ändra till F-9 skola, och ha en kapacitet för 630 elever. Töjnaskolan (inkl. förskola) ingår som etapp 1 i Fågelsångsparkens ersättningsskola och beräknas vara färdig till ht 2019.

Nuvarande kapacitet, inklusive ovan nämnda kapacitetsförändring, bedöms tillgodose den förväntade befolkningsökningen förutsatt att angränsande kommundelar även fortsättningsvis kan ta emot elever från Tureberg.

Kapaciteten på Töjnaskolan är sedan länge överskriden och en stor del av verksamheten nyttjar idag paviljonger. Samtidigt bedöms det finnas en överkapacitet i lokalerna som Sollentuna Int. School och Djupdalsskolan nyttjar. För att på sikt kunna utöka kapaciteten i Tureberg bör en särskild utredning genomföras på lokalerna som Sollentuna Int. School och Djupdalsskolan idag nyttjar. Dels beroende på nuvarande överkapacitet samt på kommande behov av både låg- och mellanstadieplatser och högstadieplatser.

Nya behov

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

(11)

Edsberg, Vaxmora, Sjöberg

Inom kommundelen Edsberg ligger Väsjön där en ny stadsdel kommer att byggas i etapper fram till 2040. Eftersom Väsjön är en relativt avgränsad del där det i dagsläget endast bor ett fåtal människor, har en separat befolkningsprognos tagits fram. Den prognosen visar vilka behov som är kopplat till den nya stadsdelen. Prognosen omhändertar inte hela

utvecklingsperioden utan grovt räknat ungefär endast en tredjedel, dvs. ca 1 500 nya bostäder av totalt ca 3 800-4 000.

Förskola

Antalet barn i förskoleålder ökar med ca 100 barn fram till 2019 och ytterligare ca 100 barn till 2022 i hela planeringsområdet. En klar majoritet av dessa är i Edsbergs Centrums

närområde (Väsjön exkluderat), där en ökning med ca 120 barn i förskoleålder förväntas fram till 2022.

I Sjöberg ligger antalet barn i förskoleålder på en jämn nivå över hela planeringsperioden. I Vaxmora ökar antalet barn med ca 45.

Diagram 6: Befolknings- och barnunderlagsutveckling samt kapacitet i Edsberg, Vaxmora och Sjöberg

I Edsberg, Vaxmora, Sjöberg finns sammanlagt 16 förskolor, varav 6 är kommunala och 10 fristående. I maj 2016 var 450 barn inskrivna i de kommunala förskolorna och 552 barn i de fristående förskolorna. Totalt var 1002 barn inskrivna i Edsberg, Vaxmora, Sjöberg.

I lokalförsörjningsplanen 2017-2021 finns två projekt som berör förskolor i området:

• Mallas förskola, vid Gärdesskolan/Rudbeck gymnasium, bedriver idag sin verksamhet i paviljonger. Avsikten är att dessa ska ersättas med en permanent förskola i samband med nybyggnationen av Gärdesskolan, som är planerad som etapp 2 i

Fågelsångsparkens ersättningsskola. Beräknas vara färdigt ht 2021 samt öka kapaciteten med ca 40 barn.

• Klax förskola bedriver idag sin verksamhet i paviljonger med tillfälligt bygglov invid Edsbergsskolan. Pga. pågående detaljplanearbete kommer en permanent förskola vara nödvändig så snart som möjligt. Den fastighet som utreds för ny lokalisering är Eliten

600 700 800 900 1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 1 500 1 600

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Kapacitet 1-5 år Barnunderlag 1-5 år exkl Väsjön Barnunderlag exkl Väsjön

(12)

4, där den gamla förskolan tidigare låg. I samband med att en permanent förskola uppförs förväntas kapaciteten kunna öka med ca 20 platser.

Kapaciteten på förskolorna inom planeringsområdet kommer att överskridas redan 2018.

Kapacitetsökningen som ovanstående projekt innebär kommer endast att tillgodose en del av det totala behovet. De förskolor som planeras i Väsjön (se nedan) kommer därför kunna utgöra en viktig resurs för hela Edsberg.

Grundskola

Antalet grundskolebarn ökar med ca 110 fram till 2020, och med ytterligare ca 30 barn till 2025. Ökningen de kommande 5 åren utgörs i huvudsak av unga i åldrarna 13-15 år, dvs.

högstadieålder.

Diagram 7: Befolknings- och elevunderlagsutveckling samt kapacitet i Edsberg, Vaxmora och Sjöberg

I Edsberg, Vaxmora och Sjöberg finns 5 kommunala skolor och 2 fristående skolor. Den totala kapaciteten för dessa är i dagsläget 2 392 platser, varav 2 249 är i kommunala skolor och 143 i fristående. I Kärrdalsskolan ingår Mimer.

I Lokalförsörjningsplanen 2017-2021 ingår ett projekt som rör Edsberg:

• Gärdesskolan kommer att rivas och ersättas med en ny tvåparallellig F-9 skola, och ha en kapacitet för 630 elever. Gärdesskolan (inkl. Mallas förskola) ingår som etapp 2 i Fågelsångsparkens ersättningsskola och beräknas vara färdig till ht 2021.

Med kapacitetsökningen på Gärdesskolan förväntas det finnas tillräckligt med grundskoleplatser för att möte det ökade behov som finns i planeringsområdet.

Nya behov

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Fristående Kommunal Kapacitet Prognos 6-15 år Elevunderlag 6-15 år exkl Väsjön Elevunderlag exkl Väsjön

(13)

Väsjön

I Väsjön förväntas en omfattande befolkningsutveckling de kommande 10 åren, och fram till 2040. Ökningen gäller inom samtliga ålderskategorier, men är som störst för barn i lägre åldrar.

2019 förväntas det finnas ca 86 barn i förskoleålder. 2022 förväntas det finnas ca 220 barn i förskoleålder och 2025 förväntas det finnas ca 300 barn.

2019 förväntas det finnas ca 130 barn i grundskoleålder. 2022 förväntas det finnas ca 300 barn i grundskoleålder och 2025 förväntas det finnas ca 450 barn.

Diagram 8: Befolkningsutveckling inom respektive planintervall i Väsjön

I lokalförsörjningsplanen 2017-2021 återfinns tre projekt som gäller förskola och skola i Väsjön:

• En ny förskola i flerbostadshus med plats för ca 80-100 barn. Detta projekt har avstannat och nya alternativ måste ses över.

• En ny förskola för ca 100 barn på en ej fastställd plats. Det mest lämpliga alternativet är en fastighets som TFK äger i Södersätra. En förstudie kan visa på eventuell

kapacitet och genomförandetid.

• En ny skola och förskola vid Väsjötorg med en kapacitet på 630 elever och ca 100 barn. I ett tidigt skede kan skolan utgöra tillfällig resurs som förskola innan

elevunderlaget är tillräckligt i Väsjön för full skolverksamhet. Skolan förväntas kunna vara klar 2020-2021.

För att kunna tillgodose behovet fram till 2022 är det viktigt att objekten ovan kan

genomföras i takt med att Väsjön byggs ut. Prognosen bygger på att bostäder i Väsjöområdet färdigställs i en viss takt, vilket gör att befolkningsprognosen har en ökad osäkerhet jämfört med andra kommundelar.

0 50 100 150 200 250 300 350 400

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

1-5 år 6-12 år 13-15 år

(14)

Häggvik, Norrviken, Viby

Förskola

Under planeringsperioden kommer antalet barn i förskoleålder åka med ca 170. 2025 förväntas det finnas ett behov av ca 200 förskoleplatser, varav ca 150 gäller Häggvik.

I Norrviken förväntas antalet barn i åldern 1-5 år öka med ca 35 under planeringperioden och i Viby är motsvarande antal ca 15.

Diagram 9: Befolknings- och barnunderlagsutveckling samt kapacitet i Häggvik, Norrviken och Viby

I Häggvik, Norrviken, Viby finns sammanlagt 16 förskolor, varav 4 är kommunala och 12 fristående. I maj 2016 var 265 barn inskrivna i de kommunala förskolorna och 631 barn i de fristående förskolorna. Totalt var 896 barn inskrivna i Häggvik, Norrviken, Viby.

I Lokalförsörjningsplanen 2017-2021 finns ett projekt som gäller Häggvik:

• Nya Skälbyskolan med en kapacitet på 60 förskoleplatser. När Skälbyskolan är färdig kommer Trummans förskola att flytta från nuvarande lokaler vid Stinsen (Glimmerv.

21). Skälbyskolan beräknas vara färdig till ht 2018. Flytten kommer inte innebära någon större kapacitetsökning baserat på nuvarande nyttjande.

Nuvarande kapacitet förväntas vara överskriden med ca 100 platser 2020. Majoriteten av dessa gäller i Häggvik.

Fsk Smultronstället har bedrivit sin verksamhet i ersättningslokaler vid Häggviksskolan.

Dessa är lämnade och skulle kunna utgöra en viktig resurs för att lösa behoven i närtid. En utredning genomförs under hösten 2016 för att undersöka hur lokalerna kan nyttjas på mest effektivt sätt.

500 600 700 800 900 1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 1 500

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

(15)

Grundskola

Antalet barn i grundskoleålder förväntas ligga på en jämn nivå under hela planeringsperioden sett över hela planeringsområdet, dvs Häggvik, Norrviken och Viby. I Häggvik förväntas dock en ökning av ca 105 barn i grundskoleålder samtidigt som det förväntas minska med ca 130 barn i Viby fram till 2022. Norrviken förväntas ligga på en jämn nivå under

planeringsperioden. Mellan 2022-2025 förväntas antalet barn i grundskoleålder fortsätta att öka i Häggvik.

Diagram 10: Befolknings- och elevunderlagsutveckling samt kapacitet i Edsberg, Vaxmora och Sjöberg

I Häggvik, Norrviken och Viby finns 4 kommunala skolor och 5 fristående skolor. Den totala kapaciteten för dessa är i dagsläget 2 634 platser, varav 1 542 är i kommunala skolor och 1092 i fristående. I Runbacka skolor ingår Fenix.

I lokalförsörjningsplanen finns ett projekt som gäller skolor i Häggvik:

• Skälbyskolan har rivits och kommer att ersättas med en ny tvåparallellig F-3 skola med en ny kapacitet på 240 platser. I nybyggnationen ingår en förskola med 60 platser, dit Trummans förskola kommer att flytta sin verksamhet till. Nya Skälbyskolan beräknas färdig till ht 2018.

Rälsen åk 4-9 har för avsikt att på sikt flytta verksamheten från Rotsundaskolan i Rotebro till Norrviken. I dagsläget är det oklart när den flytten kan bli av.

Den totala kapaciteten i området förväntas kunna tillgodose det kommande behovet av grundskoleplatser. Dock kommer i stort sett all överkapacitet som går att utläsa i diagramet ovan att återfinnas i Viby, vilket troligtvis kommer att innebära att Häggvik i mindre utsträckning än tidigare kan ta emot elever från angränsande kommundelar, ex. Tureberg.

Nya behov

• En ny förskola i Häggviksområdet med en kapacitet på ca 100-140 barn.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

(16)

Rotebro

Förskola

Mellan 2017-2022 förväntas antalet barn i förskoleålder åka med ca 75. Fram till 2025 förväntas en ökning på ca 90 barn.

Diagram 11: Befolknings- och barnunderlagsutveckling samt kapacitet i Rotebro

I Rotebro finns sammanlagt 12 förskolor, varav 2 är kommunala och 10 fristående. I maj 2016 var 101 barn inskrivna i de kommunala förskolorna och 458 barn i de fristående förskolorna.

Totalt var 559 barn inskrivna i Rotebro.

Brages språkförskola är till för förskolebarn med kraftigt försenad eller avvikande tal- och språkutveckling. Förskolan är således en kommungemensam resurs som även tar in elever från kringliggande kommuner.

Ebbas förskola bedriver idag verksamheten i paviljonger intill Gillbo skola. En utredning om långsiktiga lokaler pågår. De ursprungliga lokalerna på Ebba Brahes väg 3 nyttjas idag inte av vare sig Ebbas förskola eller Gillets fritidsgård.

Nuvarande kapacitet bedöms vara överskriden 2019, men eftersom en övervägande majoritet av förskolorna är fristående i Rotebro är det svårt att göra en exakt bedömning på hur mycket av den förväntade befolkningsökningen som inryms i befintliga förskolor.

För att kunna tillgodose kommande behov av bör en fördjupad analys genomföras som tydliggör dels vilken kapacitetsökning som är möjlig inom de fristående skolorna och dels vilken kapacitetsökning som är möjlig i samband med att nya Ebbas förskola byggs.

200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 1 100 1 200

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

(17)

Grundskola

Antalet barn i grundskoleålder beräknas ligga på en relativt jämn nivå under hela planeringsperioden. Fram till 2025 förväntas en ökning på ca 100 barn.

Diagram 12: Befolknings- och elevunderlagsutveckling samt kapacitet i Rotebro

I Rotebro finns 3 kommunala skolor och 5 fristående skolor. Den totala kapaciteten för dessa är i dagsläget 2 584 platser, varav 779 är i kommunala skolor och 805 i fristående.

Brageskolan ingår i den kommunala kapaciteten med 89 platser.

Rälsen åk 4-9 har för avsikt att på sikt flytta verksamheten till Norrviken. I dagsläget är det oklart när den flytten kan bli av.

Det ökade elevunderlaget beräknas kunna tillgodoses med nuvarande kapacitet, även om Rälsen flyttar sin verksamhet till Norrviken.

Nya behov

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

(18)

Slutsatser

Det finns ett stort behov av förskoleplatser i hela kommunen, och främst i nya Väsjöområdet.

Totalt finns det ett behov av ca 500 nya förskoleplatser fram till 2022. Befintliga projekt i Lokalförsörjningsplanen 2017-2021 samt tillkommande behov avseende förskola i Häggvik förväntas tillgodose det ökade behovet i hela kommunen.

I Sollentunas grundskolor finns en del överkapacitet men den är inte tillräcklig eller i rätt områden för att kunna rymma de ökningar som väntar. Ökningen förväntas kunna tillgodoses genom de projekt som återfinns i Lokalförsörjningsplanen 2017-2021.

Under planeringsperioden förväntas en stor ökning av barn i högstadieålder, ca 500, samtidigt som barn i låg- och mellanstadieålder ligger på en jämn nivå. Det ställer krav på att det både inom kommande och nuvarande kapacitet finns tillräckligt med högstadieplatser.

Det finns en avvecklingsplan för samtliga paviljonger.

Samtliga förslag prioriteras högt d.v.s. inget projekt kan prioriteras bort till förmån för något annat projekt. Konsekvensen skulle i sådant fall bli att tillfälliga bygglov av paviljonger måste förlängas ytterligare, om möjligheten till förlängning fortfarande finns, eller att barn och elever står utan skol- eller förskolelokaler.

(19)

Framtid

En ny inventering av kommunens lokalbehov förutsätts göras nästa år under samma period med skillnaden att tidshorisonten blir 10-årig till skillnad från dagens 7-åriga. Tidsintervallen kommer att bli 2017-2026.

I nästa års Lokalresursplan för BUK kommer även en omfattande inventering av respektive grundskolas kapacitet att genomföras. I inventeringen kommer det även framgå hur stor del av kapaciteten som är för låg- och mellanstadium respektive högstadium. Även kapaciteten för förskolor kommer att mer grundligt att inventeras.

I denna och tidigare Lokalresursplaner har barn- och elevunderlag beräknats med hjälp av antalet inskrivna elever jämfört med antalet folkbokförda inom ett geografiskt område. Ett sådant mått är användbart då det ger en bild av pendlingen mellan olika kommundelar. Men det kan även ses som ett resultat av en eventuell överkapacitet respektive underkapacitet i dagsläget, och således vara ett begränsat mått att göra prognoser på. Till nästa års

Lokalresursplan kommer en ny metod för att beräkna barn- och elevunderlag att utredas, ex.

en pendlingsstudie.

Hittills har prognoserna gjorts på fem kommundelar som är någorlunda likvärdiga sett till befolkningsstorlek, Rotebro undantaget. Det finns en del brister med nuvarande indelning, bl.a. finns det ett gränsområde mellan Helenelund och Tureberg (Fågelsången, Hersby och Skansen) som ingår i Turebergs kommundel men i stor utsträckning söker sig både förskolor och grundskolor i Helenelund. Det kan till stor del förklara att både Tureberg och Helenelund har avvikande pendlingsgrad jämfört med övriga kommundelar. Inom vissa

planeringsområden finns kommundelar som är avgränsade genom naturliga barriärer, ex.

Viby och Sjöberg. Konsekvensen blir att man måste dela upp planeringsområdena för att ge en rättvisande bild av det totala behovet. Det kan därför bli aktuellt med nya

planeringsområden vid nästa års Lokalresursplan.

Ambitionen är att på sikt ta fram en samlad och överblickbar plan, benämnd Strategisk lokalresursplan. Planen ska ge förutsättning för samplanering av samtliga kontor och nämnders lokalbehov där kommunnyttan är i fokus. Behovsinventeringen för BUK:s del kommer då att göras i en Lokalbehovsplan. Lokalbehovsplanen kommer att fastställas precis som tidigare av BUN.