LOKALRESURSPLAN 2018
Kommunstyrelsen
2018-11-26 Strategisk lokalenhet
2
Förord
En förutsättning för kommunens verksamhet är att det finns resurser i form av lokaler. Sollentuna kommuns verksamheter använder ca 240 000 kvadratmeter lokalyta till en årlig hyreskostnad av ca 390 miljoner kr.
Lokalresursplan 2018 utgår från förra årets plan som var den första i Sollentuna kommun. Planen har utvecklats utifrån tidigare års processer i samarbete med verksamheter, fastighetsägare och kommunledning i syfte att säkerställa tillgången av verksamhetslokaler på kort och lång sikt.
Strategiska lokalenheten, vid ekonomiavdelningen, leder framtagandet av lokalresursplanen. Enheten inrättades 2016 i syfte att utveckla kommunens strategiska och operativa lokalverksamhet. Enheten har byggts upp successivt och processer och regler för planering och anskaffning avseende lokaler har tagits fram under 2017-2018.
Strategiska lokalenhetens mål är att bidra till ändamålsenliga och effektiva lokaler för kommunens verksamheter. Detta sker genom samverkan med lokalnyttjande verksamhetskontor, fastighetsägare och kommunledning.
Lokalerna ska bidra till en ändamålsenlig, effektiv, sund och säker verksamhetsmiljö som skapar förutsättning för hög produktivitet och kvalitet i kommunens verksamheter. Kostnaderna ska vara så låga som möjligt och med största möjliga effektivetet. Detta kräver samordning och planering ur ett övergripande kommunperspektiv.
Strategisk lokalenhet 2018-11-26
3
Innehållsförteckning
Lokalresursplanering i Sollentuna ... 4
Hyresbestånd ... 6
Lokalrevision ... 8
Omvärldsanalys ... 9
Demografi ... 11
Befolkningsprognos 2018-2027 ... 11
Osäkerhet i befolkningsprognos och bostadsantagande... 18
Befolkningsframskrivningar 2050 ... 20
Inventering av lokalbehov 2018-2027 ... 21
Barn- och ungdomsnämnden ... 22
Förskola ...22
Grundskola ...33
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 52
Gymnasieskola ...52
Kultur- och fritidsnämnden ... 57
Idrottsverksamhet ...57
Kultur- och ungdomsverksamhet ...67
Vård- och omsorgsnämnden ... 73
Funktionshinder ...73
Äldreomsorg ...77
Socialnämnden ... 81
Administrativa lokaler ... 84
Utblick – Ett framtidssäkrat Sollentuna ... 85
Nyckeltal kommunal service ... 86
Behov av kommunal service i en framtid ... 87
Kommunal service i nya stadsdelar ... 92
Väsjön ...93
Södra Häggvik ...94
Rotebro ...95
Lokalförsörjningsplan ... 96
Prioritering av projekt ... 96
Nya identifierade behov ... 97
4
Lokalresursplanering i Sollentuna
Lokalresursplanering i Sollentuna kommun utgår från verksamheternas behov, resurser och de gemensamma ekonomiska förutsättningarna. Lokalresursplaneringen genomförs i tre skeden där lokalresursplanen utgör det andra skedet. En förutsättning för framtagande av lokalresursplanen är att lokalnyttjande verksamhetskontor årligen genomför en inventering av lokalbehov. Lokalresursplanen utgör beslutsunderlag för lokalförsörjningsplanen.
Inventering av lokalbehov
Inventering av lokalbehov, som är det första skedet, redovisar verksamheternas lokalresurser, lokalnyttjande, nyckeltal, lokalprojekt, större verksamhetsförändringar och behov av lokaler.
Inventeringen av lokalbehov har en tioårig planeringshorisont vilken är densamma som kommunens befolkningsprognos.
Inventering av lokalbehov har antagits i respektive nämnd och överlämnats till kommunstyrelsen för fortsatt beredning av kommunledningskontoret för framtagande av Lokalresursplan 2018.
Inventeringsarbetet leds av strategiska lokalenheten i samverkan med respektive verksamhetskontors ledningsgrupp. Inventeringsrapporter har under hösten tagits fram för följande nämnders verksamhet:
Barn- och ungdomsnämnden
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
Socialnämnden
Det långsiktiga behovet av administrativa lokaler hanteras inom ramen för den behovsanalys som är under framtagande kopplat till ombyggnation och renovering av Turebergshuset.
Lokalresursplan
Lokalresursplanen, som är det andra skedet, är en kommungemensam plan med längre planeringshorisont. Planen redovisar utöver inventering av lokalbehov även sammanställning av hyror, ytor, nyckeltal, omvärldsanalys samt en fördjupning i befolkningsutveckling och bostadsbyggande kopplat till behovet av kommunal service.
Strategiska lokalenheten upprättar Lokalresursplan 2018 i samverkan med berörda aktörer, exempelvis fastighetsägare i kommunen, ekonomiavdelningen samt stadsbyggnadsavdelningen. Planen överlämnas för godkännande till kommunstyrelsen i december 2018.
Regler för lokalresursplanering i Sollentuna:
Antogs i KS 27/11 2017
Behandlar kommunens styrning, planering, uppföljning och ansvarsfördelning för frågor som gäller lokalresursplanering
Innebär att kommunen årligen ska upprätta en Lokalresursplan samt att det ska
finnas en lokalberedningsgrupp och en lokalstyrgrupp
5 Syftet med en kommunövergripande lokalresursplan är att skapa en samlad bild av kommunens lokalresurser och identifiera behov av verksamhetslokaler. Planen ska även utgöra underlag för prioritering och beslut samt kommunens fortsatta planerings- och budgetarbete.
Lokalresursplaneringens övergripande mål är att uppnå en ändamålsenlig, effektiv, sund och säker verksamhetsmiljö som bidrar till hög produktivitet och kvalitet hos kommunens verksamheter.
Planen ska ge förutsättning för samplanering av lokalbehov, där kommunnyttan är i fokus.
Lokalförsörjningsplan
Lokalförsörjningsplan, som är det tredje skedet, är en projektlista med avgränsade och definierade behov. Planen utgör underlag för fortsatt planerings- och budgetarbete.
Inför framtagande av lokalförsörjningsplanen kommer den att genomgå en beredning med tjänstemannaprioritering i lokaberedningsgrupp och lokalstyrgrupp. Därefter överlämnar lokalstyrgruppen förslag på lokalförsörjningsplan till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande i samband med budget.
Organisation
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att leda och samordna kommunkoncernens behov av lokaler och anläggningar samt bostäder för sociala ändamål.
Kommunledningskontoret leder processen och är sammanhållande för kommunens lokalresursplanering.
Respektive nämnd redovisar sin verksamhets lokalbehov och bär kostnaderna för nyttjade fastigheter, lokaler, anläggningar och bostäder för sociala ändamål. Omfattningen regleras i hyresavtal.
Lokalanskaffning i Sollentuna
Regler för lokalanskaffning inom Sollentuna kommunkoncern har tagits fram under 2018 och antogs i KF den 20 september 2018. Kommunstyrelsen är beställare av lokalprojekt inom Sollentuna kommun.
Fastighetsägare, i första hand Sollentuna kommunfastigheter AB, är utförare av lokalprojekt.
Fastighetsägare ansvarar för investeringar, anpassningar, förvaltning, underhåll och drift av lokalerna och anläggningarna.
Avgränsning
Lokalresursplanen hanterar enbart behov av lokaler och anläggningar samt bostäder för sociala ändamål för kontorens verksamheter. Behov av exempelvis infrastruktur och teknisk försörjning, kommersiella lokaler, parker, lekplatser, återvinningsstationer, parkeringsytor m.m. ingår inte.
6
Hyresbestånd
En förutsättning för kommunens verksamhet är att det finns resurser i form av lokaler. Verksamhetens lokalresurser utgör tillsammans kommunens hyresbestånd. Kommunens verksamheter hyr totalt ca 240 000 kvm. Den totala årshyran uppgår till ca 390 miljoner kr. Fördelning av hyra och area framgår av sammanställningen i figur 1.
Sammanställningen inkluderar ej preliminära hyror för nya sporthallen i Edsberg, Tegelhagens skola och sporthall samt Töjnaskolan och Töjnans sporthall som färdigställs under 2018-2020. Projektens färdigställande påverkar barn- och utbildningskontorets (BUK) samt kultur- och fritidskontorets (KFK) hyresutveckling. Sammanställningen inkluderar dessutom inte ytor utomhus som exempelvis konstgräsplaner, skolgårdar och utegym.
Eget bestånd avser lokaler som kommunstyrelsen äger och trafik- och fastighetsnämnden förvaltar.
Inhyrt koncern avser kommunens fastighetsbolag och inhyrt externt avser externa fastighetsägare.
Kommunkoncernen hyr även ut lokaler till fristående skolor och förskolor samt vissa privata utförare som bedriver verksamhet i kommunens lokaler. Dessa inkluderas ej i sammanställningen.
Det finns även fristående aktörer och privata utförare som bedriver sin verksamhet i lokaler som de hyr externt. Dessa inkluderas inte heller i sammanställningen.
Figur 1 Årshyra samt area per verksamhetskontor (export från LEB Fastighetsportal nov 2018)
* Utomhusanläggningar som exempelvis konstgräsplaner och utegym inkluderas ej i sammanställningen
** Avser i huvudsak administrativa lokaler i kommunhuset (Turebergs torg 1)
Area
Totalt hyr kommunen ca 156 000 kvm inom kommunens eget fastighetsbestånd och ca 54 000 kvm är inhyrt inom koncernen. Ytterligare ca 27 000 kvm hyrs in av externa fastighetsägare. Detta ger en fördelning på ca 65 % i eget bestånd och ca 23 % inhyrt inom koncernen samt 12 % inhyrt externt, avseende area. Total area (kvm) per kontor framgår av figur 2.
Eget bestånd Inhyrt koncern Inhyrt externt Totalt Eget bestånd Inhyrt koncern Inhyrt externt Totalt BUK 159 609 454 5 714 458 2 142 465 167 466 377 88 191 4 092 1 814 94 097
UAK 21 275 042 0 1 068 735 22 343 777 20 138 0 517 20 655
KFK* 48 951 457 6 886 498 3 790 843 59 628 798 42 534 4 575 2 146 49 255 VOK 7 253 265 58 085 392 22 773 824 88 112 481 3 059 29 048 11 217 43 324 SOK 1 416 906 6 996 273 8 341 008 16 754 187 1 436 4 205 3 825 9 466
TFK 0 1 927 371 12 283 886 14 211 257 0 3 150 7 411 10 561
KLK**/adm 640 659 17 036 297 486 857 18 163 813 480 9 093 194 9 767
Summa: 239 146 783 96 646 289 50 887 618 386 680 690 155 838 54 163 27 124 237 125 Kontor:
Årshyra (kr) Area (kvm)
7 Figur 2 Area per kontor (kvm) fördelat på eget bestånd samt inhyrt inom koncernen resp. externt (export från LEB Fastighetsportal nov 2018)
Hyra
Av den totala årshyran på ca 390 miljoner kr utgör ca 239 miljoner kr eget fastighetsbestånd och ca 97 miljoner kr inhyrt inom koncernen. Ytterligare ca 51 miljoner kr avser inhyrning av externa fastighetsägare. Detta ger en fördelning på ca 62 % eget bestånd och ca 25 % inhyrt inom koncernen samt ca 13 % inhyrt externt, avseende hyra. Årshyra per kontor framgår av figur 3.
Figur 3 Årshyra per kontor (kr) fördelat på eget bestånd samt inhyrt inom koncernen resp. externt (export från LEB Fastighetsportal nov 2018)
8
Lokalrevision
Under våren 2018 genomfördes en lokalrevison avseende vård- och omsorgskontorets och socialkontorets lokaler. Lokalrevisonen antogs samtidigt som inventering av lokalbehov i vård- och omsorgsnämnden, 2018-09-25, respektive socialnämnden, 2018-10-23.
För att kunna möta kommunens behov av skollokaler på sikt är det lämpligt med en fullständig översyn av samtliga skolfastigheter, dvs. en lokalrevision med inriktning grundskola. Översynen behöver bland annat omfatta lokalernas tekniska förutsättningar och nuvarande nyttjande samt fastigheternas begräsningar och möjligheter till utbyggnad och effektivisering. Även gymnastiksalar och sporthallar som nyttjas dagtid för skolidrotten ska inkluderas i lokalrevisionen.
För det långsiktiga behovet av lokaler är det av stor vikt att kommunen har en tydligare bild av nuvarande lokalnyttjande. Om kommunen ska växa krävs det att nuvarande lokaler och fastigheter nyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Nya lokaler för kommunal service kommer att behöva uppföras men ett effektivt nyttjande av befintliga lokalresurser blir allt viktigare för en hållbar ekonomi på sikt.
En lokalrevision med inriktning skolfastigheter föreslås därför tillföra inventeringen av lokalbehov samt lokalresursplanen för nästkommande år, 2019. För att kunna genomföra en lokalrevision krävs deltagande från kommunledningskontoret, barn- och utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret och fastighetsägare. Dessutom kommer det vara nödvändigt att det avsätts resurser för extern kompetens.
Sollentuna international school
9
Omvärldsanalys
Sollentunas lokalresursplanering påverkas av en rad faktorer i omvärlden som kommunen inte har möjlighet att påverka. Faktorer i omvärlden som kan ha en påverkan på behovet av lokaler för kommunal service redovisas därför i detta kapitel.
Osäkerhet i bostadsbyggande
Det har visat sig att marknaden för nyproducerade bostäder är sårbar och att efterfrågan har börjat minska. Boverket bedömer att antalet påbörjade bostäder i Sverige minskar från ca 69 000 år 2017 till ca 56 000 år 2018 och 2019. Det finns en osäkerhet kopplat till bland annat hur hushållens förväntningar utvecklas och hur bostadsutvecklarna agerar. Det är i huvudsak byggandet av bostadsrätter som förväntas minska. I Storstockholm förväntas byggstarterna minska med cirka 30 procent under 2018 (Boverket 2018).
Efterfrågan på bostäder påverkas av exempelvis utbud, konjunktur, ränteläge, hushållens betalningsförmåga och förändrade regler avseende exempelvis amorteringskrav och ränteavdrag. En effekt av minskad efterfrågan är att bostadsprojekt avstannar eller förskjuts i tid vilket resulterar i att bostadsproduktionen blir lägre än bostadsantagande. Detta påverkar inflyttningen och därmed befolkningsutvecklingen i kommunen, särskilt avseende barn i lägre åldrar då vårdnadshavare är som mest flyttbenägna fram till dess att barnen fyller sex år.
Pågående infrastrukturplaner kan också komma att påverka bostadsbyggandet. Det finns en risk att byggherrar avvaktar med sina byggstarter till dess att det finns färdiga tidplaner och full finansiering för infrastrukturprojekt. Nationella infrastrukturplaner kan också hindra eller försvåra kommuners möjlighet till att bygga i attraktiva områden.
Bostadsantagandet som kommunens befolkningsprognos är baserad på, förutsätter en historiskt sett hög bostadsproduktion de kommande tio åren, vilket framgår av ”Osäkerheter i befolkningsprognos och bostadsantagande” i kapitel ”Demografi”.
Inlåsningseffekter på bostadsmarknaden
En bidragande faktor till en begränsad rörlighet på bostadsmarknaden brukar förklaras med olika inlåsningseffekter. Det handlar t.ex. om att folk väljer att inte flytta på grund av beskattning på kapitalvinsten. Vid ett scenario där inlåsningseffekterna minskar eller försvinner, skulle det kunna möjliggöra en större inflyttning i befintliga bostadsområden.
Hushållens storlek
Enligt Nordeas rapport ”Sverige: myten om bostadsbristen” (2017) beskrivs hushållens storlek. I Sverige är hushållen mindre än vad de är i EU, 1,8 jämfört med 2,3 personer/hushåll. I rapporten görs antagandet att ”det kan inte uteslutas att de invandrare som bidrar till befolkningstillväxten framöver kommer att ha acceptans, eller till och med preferenser, för något större hushåll”. Förutom att det är av betydelse för efterfrågan på bostadsmarknaden kan det få till följd att det kan bli en koncentration av befolkningsökning till befintligt bostadsbestånd i vissa områden, oavsett bostadsproduktionens volymer.
Konjunktur
Den goda konjunkturen och i synnerhet byggkonjunkturen har de senaste åren inneburit en minskad konkurrens bland entreprenörer vilket resulterat i ökade byggkostnader. Ökade byggkostnader för med sig höga hyresnivåer för kommunen under lång tid framöver. En försvagning av konjunkturen leder sannolikt till ökad konkurrens bland entreprenörer vilket resulterar i minskade byggkostnader.
10 Ett minskat byggande innebär troligen en reducerad befolkningstillväxt och således ett minskat behov av lokaler för kommunal service. Samtidigt är det ofta ekonomiskt fördelaktigt att bygga under en lågkonjunktur då ökad konkurrens leder till lägre bygg- och hyreskostnader för kommunen. Detta förutsätter dock att det finns ett behov på sikt, annars riskerar kommunen kostnader kopplat till ineffektivt lokalnyttjande p.g.a. en överkapacitet av lokaler för kommunal service.
Migration
Den framtida situationen avseende migration är svårprognosticerad. Invandringens påverkan på befolkningstillväxten har de senaste åren varit stor. Att tillhandahålla bostäder som matchar de nyanländas behov på sikt blir sannolikt en utmaning för kommuner.
En åldrande befolkning
Människor lever idag längre än tidigare. År 2050 beräknas antalet personer över 85 år att ha fördubblats jämfört med idag (Boverket 2018).
En åldrande befolkning innebär ökade kostnader för den kommunala servicen, exempelvis genom ett ökat behov av platser i särskilda boenden för äldre. Trygghetsboenden kan utgöra ett komplement till särskilda boenden för äldre. Antalet kommuner med trygghetsbostäder ökar. Det finns en stor variation av trygghetsbostäder runtom i landet, även om den gemensamma nämnaren för många av dem är trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och särskild personal (Boverket 2018).
Trygghetsboenden i olika former kan utgöra ett attraktivt boendealternativ för äldre. Fler trygghetsboenden skulle kunna innebära ett reducerat behov av platser i särskilda boenden för äldre.
Trygghetsboende finns i både bostadsrätts- och hyresrättsform och kräver inget biståndsbeslut. Ett ökat antal attraktiva boendeformer för äldre skulle även kunna generera flyttkedjor och därmed minska inlåsningseffekten. Kommunala bostadsbolag bygger trygghetsboenden och upplåter de som vanliga hyresrätter. Även privata aktörer på marknaden bygger trygghetsboenden i bostadsrätts- och hyresrättsform. På sikt kan trygghetsboenden utgöra ett naturligt boendealternativ för äldre.
11
Demografi
Det långsiktiga behovet av lokaler för kommunal service utgår i första hand ifrån kommunens invånare och den förväntade befolkningsutvecklingen. I takt med att kommunens befolkning ökar, ökar således behovet av lokaler för kommunal service. Vid inventeringen av lokalbehov har utgångspunkten varit kommuns tioåriga befolkningsprognos. I lokalresursplanen har även en längre planeringshorisont beaktats samt olika exploateringsscenarion.
Befolkningsprognos 2018-2027
Kommunens totala folkmängd var 71 848 personer vid årets slut 2017. Under 2024 beräknas folkmängden överstiga 80 000 personer, att jämföra med förra årets befolkningsprognos då detta förväntades ske redan 2022. Vid 2027 förväntas folkmängden överstiga 84 000 personer. De kommande tio åren förväntas en ökning som motsvarar ca 17 %, vilket procentuellt sett är lika mycket som de tio senaste åren. Mellan 2007-2017 har kommunen ökat med ca 1 000 invånare/år och mellan 2017-2027 förväntas kommunen öka med ca 1 200 invånare/år.
Den totala befolkningen i kommunen har ökat sedan 1975, enligt figur 4. Under vissa perioder har dock befolkningsutvecklingen gått långsammare. Mellan 1978-1983 ökade exempelvis kommunens antal invånare med endast 200 invånare per år i genomsnitt, och mellan 1999-2005 var ökningen knappt 300 invånare per år.
Befolkningsprognosen för perioden 2018-2027 har tagits fram av Sweco Society. Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december 2017 samt kommunens bostadsantagande, dvs. de bostäder som förväntas uppföras under perioden.
Definitioner
Befolkningsprognos: Avser kommunens tioåriga befolkningsprognos som tagits fram av Sweco.
Befolkningsframskrivning: Är en långsiktig (ca 15-30 år) bedömning av befolkningsutvecklingen och som är mindre detaljrik och bygger på olika scenarion.
Byggherrarnas bostadsantagande: Är en sammanställning av byggherrarnas planer för bostadsbyggande inom respektive planområde under en tidsperiod.
Bostadsantagande: Avser kommunens bostadsantagande, som utgör underlag för kommunens tioåriga
befolkningsprognos. Bostadsantagandet är en nedjustering av byggherrarnas bostadsantagande, i syfte att
skapa en mer realistisk befolkningsprognos.
12 Figur 4 Folkmängd och bostadsbyggande i Sollentuna, utfall 1975-2017 (SCB) samt befolkningsprognos och bostadsantagande 2018-2027
Bostadsproduktion
En viktig förutsättning för en stor befolkningsökning är att det produceras flera nya bostäder i kommunen. Sedan 1975 har antalet färdigställda bostäder varierat i Sollentuna, där trenden har varit att en tioårsperiod med en hög bostadsproduktion följts av en lika lång period med lite lägre bostadsproduktion. Under perioder med hög bostadsproduktion har ca 350-400 nya bostäder färdigställts per år. Under perioder med lägre bostadsproduktion har ca 200 bostäder färdigställts per år. I mitten av 70-talet uppfördes ett stort antal bostäder, vilket det även gjordes över hela riket, särskilt i samband med miljonprogrammet. Efter det sjönk antalet färdigställda bostäder för att sedan öka igen mellan 1985-1994. I början av 2000-talet ökade åter bostadsproduktionen och under den senaste tioårsperioden varit i genomsnitt 339 nya bostäder per år.
Kommunens bostadsantagande för 2018-2027 innebär att det i genomsnitt kommer att uppföras 527 nya bostäder per år. Bostadsantagandet (figur 5) som kommunens befolkningsprognos bygger på, innebär därmed en årlig bostadsproduktion som är ca 190 bostäder fler än vad utfallet varit under den senaste tioårsperioden. Enstaka år har dock bostadsproduktionen kommit upp i liknande eller högre nivåer, exempelvis 2011 och 2015 då 685 respektive 731 bostäder uppfördes. Enligt ”Regionala utvecklingsplanen för Stockholm” (RUFS) bedömningar anges en långsiktig bostadsproduktion på 300-450 bostäder per år för Sollentuna beroende på ett lågt respektive högt scenario.
Figur 5 Bostadsantagande 2018-2027 för Sollentuna kommun
Eftersom ett flertal byggplaner sannolikt inte kommer att kunna genomföras när de planerats, så har byggherrarnas bostadsantagande justerats ned för att skapa en mer realistisk befolkningsprognos.
Nedjusteringen är anpassad efter marknadsbedömningar för bostadsbyggande i regionen.
Byggherrarnas bostadsantagande utgör dock en viktig planeringsförutsättning. Detta eftersom det ger en bild av hur många bostäder som är möjliga utifrån gällande eller pågående detaljplaner, oavsett vilka osäkerheter som finns kring kommande års bostadsproduktion.
2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Bostadsantagande 300 314 611 633 655 615 575 605 508 450
13 Oavsett antalet nyproducerade bostäder är det möjligt med en befolkningstillväxt. Detta som en följd av generationsskifte i befintlig bebyggelse samt genom att det finns en ökad tendens till att det bor fler personer per hushåll.
Kommundelar
Sollentuna består av tio kommundelar. Järvafältet utgör dock endast en begränsad del av invånarna, även om den till ytan är störst. Kommundelarna framgår av figur 6.
Sollentunas befolkningsprognos mellan 2018-2027 redovisas i figur 7. Störst befolkningsökning förväntas i Edsberg, där befolkningen förväntas öka från 10 400 till 14 100, vilket motsvarar en ökning på 36 %. Även i Häggvik, Tureberg, Helenelund och Rotebro förväntas befolkningen öka med ca 1 600-2 000 invånare per kommundel under de kommande tio åren. Det är också i de kommundelar med störst förväntad befolkningsökning som bostadsantagandet är högst. I Edsberg förväntas byggnation av ca 1 500 bostäder till 2027, varav ungefär hälften är i Väsjön. I Häggvik och Tureberg förväntas ca 900 nya bostäder. I Helenelund förväntas ca 800 nya bostäder och i Rotebro ca 700.
Figur 6 Kommundelar i Sollentuna
14 Figur 7 Befolkningsprognos för respektive kommundel 2018-2027
Vy över Sollentuna
15 Nyfödda/nollåringar
En annan viktig förutsättning för en befolkningstillväxt är ett högt barnafödande.
I figur 8 framgår antalet nollåringar i kommunen sedan 1975. Genomsnittet för hela perioden är 738 nollåringar, och sedan 1990 är genomsnittet 779 nollåringar per år.
Vid två perioder har nivåerna varit särskilt höga. Under första halvan av 90-talet, då det även var högt för hela riket, samt mellan 2004-2013 var snittet över 800 nollåringar.
De senaste två åren har dock antalet minskat. 2017 fanns det 724 nollåringar i kommunen.
Enligt befolkningsprognosen kommer det att
ske en konstant ökning, och från 2025 förväntas antalet nollåringar överstiga 1 000. Mellan 2017 och 2027 förväntas en ökning med ca 41 %. Även exkluderat nya bostäder förväntas en ökning under hela perioden till nivåer som motsvarar perioden mellan 2004-2013.
Utfall 1-18 åringar
De olika åldersgrupperna mellan 1-18 år har varierat över tid, enligt figur 9. Tydligt är att varje ökning inom en viss ålderskategori följs av en minskning. I likhet med antalet nollåringar är det under två perioder som barnkullarna har ökat i kommunen, under första halvan av 1990-talet och från tidigt 2000-tal.
Figur 9 Antalet 1-5 åringar, 6-12 åringar, 13-15 åringar samt 16-18 åringar i Sollentuna, utfall 1975-2017 och befolkningsprognos för 2018-2027. Prognos med och utan nya bostäder för 1-5 åringar och 6-12 åringar
Figur 8 Antal nollåringar i Sollentuna 1975-2027
16 De senaste fem åren har antalet 1-5 åringar minskat samtidigt som både antalet 6-12 åringar och 13-15 åringar har ökat. Senast kommunen hade liknande demografiska situation för de olika ålderskategorierna bland 1-18 åringar var vid 2002. Då påbörjades utbyggnaden av Silverdal, vilket är en stor förklaring till kommande års ökningar inom de yngre ålderskategorierna. Sedan 2002 har det totala antalet 1-18 åringar ökat med ca 225 barn per år. Mellan 1993-1997 ökade det totala antalet 1-18 åringar med ca 300 per år. Dessförinnan hade kommunen en lång period från slutet av 1970-talet då antalet 1-18 åringar låg på en relativt oförändrad nivå (figur 10).
Figur 10 Total befolkningsutveckling för 1-18 åringar samt för respektive ålderskategori i Sollentuna, utfall 1975-2017 och befolkningsprognos för 2018-2027
Befolkningsprognos 1-5 åringar
Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet 1-5 åringar i kommunen att öka mellan 2020-2027, från ca 4 500 till 5 500, vilket motsvarar en ökning på ca 22 %. Vid 2023 förväntas 1-5 åringar vara fler än vad de var vid de senaste höga nivåerna mellan 2009-2012. Exkluderas bostadsproduktionen ur prognosen förväntas antalet 1-5 åringar att fortsätta minska fram till 2021 innan kurvan vänder och pekar uppåt igen.
Ålderskategorin 1-5 åringar styr framförallt behovet av förskolor i kommunen.
Befolkningsprognos 6-12 åringar
Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet 6-12 åringar i kommunen att minska mellan 2017-2023, från ca 7 650 till 7 350, vilket motsvarar en minskning på ca 4 %. Från 2024 förväntas en ökning och vid 2027 kommer antalet 6-12 åringar att överstiga 7 800, vilket är något högre än de senaste höga nivåerna från 2016. Den förväntade ökningen av 6-12 åringar är en följd av att den föregås av en ökning av 1-5 åringar. Exkluderas bostadsproduktionen ur prognosen förväntas antalet 6-12 åringar istället minska ännu mer innan en viss ökning sker från 2025.
Ålderskategorin 6-12 åringar styr i första hand behovet av grundskolor åk F-6 samt lokaler och anläggningar för barnidrott.
17 Befolkningsprognos 13-15 åringar
Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet 13-15 åringar i kommunen att öka mellan 2017-2023, från ca 3 100 till 3 400, vilket motsvarar en ökning på ca 9 %. Från 2024 förväntas en minskning och vid 2027 kommer antalet 13-15 åringar vara ca 3 250. Förutsatt att utfallet inom 1-5 åringar och 6-12 åringar överensstämmer med befolkningsprognosen är det sannolikt att antalet 13-15 åringar åter kommer att öka efter 2027. Om utfallet blir lägre inom de yngsta ålderskategorierna är det istället sannolikt att antalet 13-15 åringar kommer att fortsätta minska efter 2027.
Ålderskategorin 13-15 åringar styr i första hand behovet av grundskolor åk 7-9 och fritidsgårdar samt lokaler och anläggningar för ungdomsidrott.
Befolkningsprognos 16-18 åringar
Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet 16-18 åringar i kommunen att öka mellan 2017-2026, från ca 2 750 till 3 450, vilket motsvarar en ökning på ca 26 %. De höga nivåerna de kommande åren är en följd av att de stora barnkullarna från 2000-talets början går in i de äldre tonåren. Det är troligt att nivåerna kommer att minska något efter 2027, beroende på hur befolkningsutvecklingen ser ut inom övriga ålderskategorier.
Ålderskategorin 16-18 åringar styr i första hand behovet av gymnasieskolor samt lokaler och anläggningar för ungdomsidrott.
65 år och äldre
Antalet 65 år och äldre har ökat stadigt sedan 1975, och kommer enligt befolkningsprognosen att fortsätta öka de kommande tio åren enligt figur 11. Framförallt är det 80 år och äldre som ökar mest, från 2 800 till 4 400, vilket motsvarar en ökning på ca 57 %. Samtidigt ökar antalet 65-79 åringar med endast ca 5 %. Den stora skillnaden beror på den stora andelen 40-talister i kommunen som når högre åldrar.
Ålderskategorin 65 år och äldre styr i framförallt behovet av äldreomsorg i kommunen.
Figur 11 Antal 65 år och äldre i Sollentuna, utfall 1975-2017 och befolkningsprognos 2018-2027
18
Osäkerhet i befolkningsprognos och bostadsantagande
I figur 12 framgår hur de elva senaste befolkningsprognoserna för 1-5 åringar sett ut samt vad utfallet blivit. Genomgående är att samtliga prognoser har överskattat den långsiktiga utvecklingen, och de senaste fem prognoserna har även överskattat den mer närliggande utvecklingen. Mellan utfall 2017 och prognosen som togs fram för tre år sedan (2015-2024) skiljer det ca 400 barn i förskoleålder, vilket motsvarar tre fullstora förskolor. Förenklat innebär det att tidigare identifierade behov av tre förskolor antingen utgår eller kan flyttas längre fram i tiden.
Figur 12 Utfall 2007-2017 och tioåriga befolkningsprognoser mellan 2008-2027 för 1-5 åringar i Sollentuna
Att det varierar så mycket i åldern 1-5 år beror på att det är den svåraste ålderskategorin att upprätta en tillförlitlig befolkningsprognos på. Den främsta anledningen är att prognosen utgår från en stor inflyttning av barn i den åldern och att en betydande del av inflyttningen sker till nyproducerade bostäder. Vårdnadshavare är dessutom som mest flyttbenägna fram till dess att barnen fyller sex år.
Framförallt är det i åldern 1-4 år som de flesta barnen är i när de flyttar till kommunen. Ofta vill vårdnadshavare genomföra flytten innan barnen ska börja skolan. Därför får bostadsproduktionen särskilt stor betydelse för befolkningen i de lägsta åldrarna, framförallt 1-5 åringar men även 6-12 åringar.
I figur 13 framgår samtliga bostadsantaganden som legat till grund för befolkningsprognosen sedan 2008. De olika bostadsantagandena är inte redovisade i kronologisk ordning utan är istället redovisade från år 1-10, oavsett vilken tidsperiod som avses.
En tydlig trend är att de flesta bostadsantagandena är som högst mellan år 4-6 och att de minskar mot slutet av perioden. Samtidigt är de också lägre under de första 2-3 åren. En förklaring kan vara att det är många bostadsprojekt som ännu ej har påbörjats vid tidpunkten för antagandet, men att de skulle kunna genomföras under en fyraårsperiod. Säkerheten i antagandet är som störst för de kommande 1-2 åren, eftersom det avser redan påbörjade bostadsprojekt. Undantaget är bostadsantagandet för perioden 2009-2018 som istället har en lägre bostadsproduktion mellan år 2-5. Noterbart är att det genomsnittliga antalet bostäder för den perioden, 327 bostäder/år, överensstämmer relativt väl med utfallet för samma period. Under perioden 2008-2017 var utfallet 339 nya bostäder per år i genomsnitt.
Flera av de senare bostadsantagandena gäller för en period bortom 2018. Eftersom utfallet för dessa år ännu ej är klart går det inte att veta hur mycket de avviker från utfallet.
19 Figur 13 Tioåriga bostadsantaganden under perioden 2008-2027 i Sollentuna
Det är svårt att uppnå en hög tillförlitlighet i befolkningsprognoser för barn i de lägre åldrarna. Detta även om bostadsproduktionen överensstämmer relativt väl med bostadsantagandet. En viktig förklaring till det är att antalet barn per bostad skiljer sig beroende på vilken typ av bostad som byggs.
I nyproducerade småhus har det visat sig att det flyttar in en betydligt större andel småbarnsfamiljer än vad det gör i flerbostadshus. Barnafödandet har även visat sig vara högre en period direkt efter inflyttning. Dessa tendenser har varit särskilt tydliga i den nya stadsdelen Silverdal.
Mellan 2001-2010 byggdes det en större andel småhus än lägenheter i flerbostadshus i kommunen, 1 095 respektive 1 011 bostäder. Mellan 2011-2017 har det förvisso uppförts fler bostäder än mellan 2001-2010 men flertalet har dock varit i flerbostadshus än i småhus, 2 332 respektive 307. En viktig förklaring till att befolkningsprognosen underskattade utfallet inom 1-5 åringar i kommunen under 2000-talets början är till stor del att de småhus som uppfördes medförde en större andel barn än vad som först antagits.
En annan viktig faktor för hur väl befolkningsprognosen stämmer in för barn i de lägre åldrarna är antalet nyfödda barn. Mellan 1995-2011 hade Sollentuna en fruktsamhet som låg klart över riksgenomsnittet. Mellan 2012-2015 låg fruktsamheten i samma eller något under nivån som i resten av riket. De senaste två åren har fruktsamheten i Sollentuna varit lägre än riksgenomsnittet. När barnafödandet blir märkbart lägre än vad som beräknats i prognosen, kommer det att få en stor påverkan under ett flertal år. De höga antalen 1-5 åringar i Sollentuna mellan 2008-2012 beror med andra ord på både en stor inflyttning av småbarnsfamiljer och ett högt barnafödande under en längre period i början av 2000-talet.
20
Befolkningsframskrivningar 2050
I rapporten ”Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige” (Stockholms läns landsting, 2017) redovisas olika scenarion för respektive kommuns långsiktiga befolkningsutveckling fram till år 2050 (figur 14). De scenarion som används är Låg, Bas och Hög.
För Sollentuna förutspås en fortsatt positiv befolkningsutveckling inom samtliga scenarion, vilket även gäller för hela länet.
Enligt lågalternativet kommer kommunens befolkning år 2050 att vara ca 94 000, vilket innebär en ökning med ca 39 % jämfört med 2015. Enligt basalternativet kommer befolkningen att vara 105 000, vilket innebär en ökning med ca 49 %, och enligt högalternativet kommer befolkningen att vara 114 000, vilket innebär en ökning med ca 62 %. Bas- och högalternativen följs åt fram till år 2030, då den totala befolkningen bedöms överstiga 90 000. Det är först efter år 2030 som det uppstår en större skillnad mellan samtliga tre alternativ.
Kommunens tioåriga befolkningsprognos följer lågalternativet fram till år 2020, då den totala befolkningen bedöms vara ca 75 000. Vid år 2025 hamnar befolkningsprognosen mellan låg- och basalternativet.
Figur 14 Befolkningsframskrivningar för Sollentuna enligt RUFS 2050
Eftersom befolkningsframskrivningarna endast avser den totala befolkningen i kommunen är det svårt att se inom vilka ålderskategorier som de största behoven av lokaler för kommunal service finns fram till år 2050. I rapporten ”Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige”
(Stockholms läns landsting, 2017) dras slutsatsen att befolkningen i länet blir yngre och äldre. Det innebär att försörjningskvoten i länet ökar, eftersom antalet personer 0-19 år samt 65 år och äldre ökar i en högre takt än befolkningen i stort. I Sollentuna kommer framförallt antalet äldre att öka de kommande tio åren, däremot kommer försörjningskvoten inte att öka fram till 2027, enligt befolkningsprognosen.
För att identifiera de långsiktiga behoven, dvs. bortom 2027, utgår lokalresursplanen från de exploateringsscenarion som ingår i kommunens översiktsplan. Vid dessa scenarion är tidshorisonten inte avgörande, utan snarare är det omfattningen av en tänkbar exploatering inom de olika kommundelarna som är det. Behovsberäkningen av dessa scenarion finns under kapitel ”Utblick – Ett framtidssäkrat Sollentuna”.
21
Inventering av lokalbehov 2018-2027
Nedan redovisas verksamhetskontorens ”Inventering av lokalbehov 2018-2027”.
Inventeringsrapporterna har antagits i respektive nämnd och överlämnats till kommunstyrelsen.
Kapitel ”Administrativa lokaler ” avser främst kommunhuset, Turebergshuset.
Inventering av lokalbehov redovisar verksamheternas lokalresurser, lokalnyttjande, nyckeltal, lokalprojekt, större verksamhetsförändringar och behov av lokaler.
Sofielundsskolan
22
Barn- och ungdomsnämnden
Rapporten ”Inventering av lokalbehov 2018-2027” avseende barn- och ungdomsnämndens verksamhet antogs i sin helhet i barn- och ungdomsnämnden 2018-10-24.
Förutsättningar
Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt specialskola.
Vid inventeringen av lokalbehov räknas platserna i de fristående enheterna in i den totala kapaciteten.
Fristående enheter ansvarar för sin egen lokalförsörjning. Det innebär att de ansvarar för att ta fram egna behovs- och beställningsunderlag samt tecknar egna hyresavtal och tillser att verksamheten kan bära lokalkostnaderna.
För varje barn och elev erhåller verksamheten en skolpeng. Det är genom skolpengen som förskolor och grundskolor finansierar sin verksamhet, däribland även lokalkostnader. För läsåret 2018/19 utgör lokalkostnaderna 17 % av både skolpengen och barnomsorgschecken. Det innebär att lokalkostnaderna är den näst största kostnaden efter personalkostnader.
Behoven av förskolor och grundskolor redovisas för tre olika nivåer; hela kommunen, planeringsområden (norra, östra och södra-centrala) samt för de nio kommundelarna.
Förskola
Följande kapitel redovisar behovet av förskolelokaler utifrån en bedömd över- respektive underkapacitet. Eventuella behov av förskolelokaler redovisas i antal platser. Enligt kommunens funktionsprogram bör en ny förskola dimensioneras för minst 80-100 barn för att uppnå en så kostnadseffektiv enhet som möjligt. Vid ett flertal projekt har det visat sig att en enhet på 80 barn får svårt att bära lokalkostnaderna vid nyproducerade lokaler. Därför eftersträvas förskolor med 120-140 platser, där förutsättningarna finns.
Antal barn och barnunderlag
I inventeringen redovisas befolkningsprognosen för antalet barn i förskoleålder, dvs. 1-5 år. Även föregående års befolkningsprognos finns redovisad på kommundelsnivå. Behovsberäkningen av lokaler utgår ifrån barnunderlaget, som är en procentuell beräkning på antalet 1-5 åringar baserat på inskrivningsgrader vid olika mättillfällen. Barnunderlaget i Sollentuna är beräknat till 90 % av antalet 1-5 åringar. Tillsammans med barnunderlaget redovisas även ett 0-alternativ (0-alt) vid behovsberäkningen. 0-alternativet är ett barnunderlag beräknat på befolkningsprognosen exklusive nyproducerade bostäder. Att det inte skulle produceras några nya bostäder i kommunen de kommande tio åren är osannolikt. 0-alternativet är därför inte tänkt som ett möjligt scenario utan snarare för att redovisa bostadsproduktionens betydelse för behovsinventeringen av förskolelokaler.
Kapacitet
Kapaciteten som redovisas i rapporten bygger på antalet platser under 2018/19 (figur 15) samt beslutade eller kända förändringar under de kommande tio åren. Det innebär att de projekt som ingår i lokalförsörjningsplanen 2019-2023 och där det finns en avsedd plats och en tydlig tidplan, ingår i kapacitetsförändringen. Det gör även de fristående enheter som har sökt och erhållit tillstånd om att få starta en verksamhet under innevarande verksamhetsår. De förskolor som idag bedriver sin verksamhet i lokaler med tidsbegränsat bygglov är endast medräknade så länge bygglovet gäller.
23 Figur 15 Förskolor i Sollentuna 2018/19
24 Södra-centrala Sollentuna
Antal 1-5 åringar Helenelund
Vid slutet av 2017 fanns det 830 barn i förskoleålder i Helenelund. Från 2012 har dock antalet minskat med ca 300 barn (28
%). De höga nivåerna mellan 2007 och 2012 beror till största del på utbyggnaden av Silverdal. Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder minska med ytterligare ca 90 barn (11 %) fram till 2021, innan en uppgång väntas. Mellan 2021-2027 förväntas en ökning från ca 750 till över 900 barn i förskoleålder (26 %).
I Helenelund planeras det för ca 800 nya bostäder, främst i Silverdal och kring kv Hoppet vid Helenelund C. Majoriteten av bostäderna är planerade från 2022.
Antal 1-5 åringar Tureberg
Vid slutet av 2017 fanns det 1 153 barn i förskoleålder i Tureberg. Mellan 2007-2012 ökade antalet barn med ca 200 (18 %). De senaste fem åren har antalet dock minskat med 50 barn (4 %). Enligt befolknings- prognosen förväntas antalet barn i förskoleålder öka med ca 100 barn (10 %) fram till 2022 och med ytterligare 100 barn (17 %) fram till 2027.
I Tureberg planeras det för ca 870 nya bostäder, främst genom en förtätning av de mer centrala delarna. Majoriteten av bostäderna är planerade mellan 2020-2023
Antal 1-5 åringar Häggvik
Vid slutet av 2017 fanns det 294 barn i förskoleålder i Häggvik. Sedan 2007 har antalet barn legat på en jämn nivå, med undantag för de tre senaste åren då det minskat något. Enligt befolknings- prognosen förväntas antalet barn i förskoleålder öka med ca 100 barn (30 %) fram till 2022 och med ytterligare 60 barn (53 %) fram till 2027.
I Häggvik planeras det för ca 900 nya bostäder, varav den nya stadsdelen Södra Häggvik utgör en stor del. Även vid kv Staven och Svarven planeras en omfattande andel. Bostadsproduktionen är relativt jämnt fördelad över perioden.
Figur 18 Utfall och prognos 1-5 åringar Häggvik 2007-2027 Figur 16 Utfall och prognos 1-5 åringar Helenelund 2007-2027
Figur 17 Utfall och prognos 1-5 åringar Tureberg 2007-2027
25 Kapacitet södra-centrala Sollentuna
I södra-centrala delarna av Sollentuna finns det 35 förskolor. Flertalet är fristående, men de kommunala är större sett till barn per enhet. Antalet platser är därför jämnt fördelat mellan kommunala och fristående.
Den totala kapaciteten har bedömts till 2 170 platser för 2018/19.
Kapacitetsförändringarna enligt figur 20 beror på färdigställande av Bygatans förskola och Skälbyskolans förskola 2018. Dessutom har en fristående aktör, Klax, övertagit Trummans gamla lokaler. Totalt sett innebär detta en kapacitetsökning på 90 platser. De förskolor som bedriver sin verksamhet i lokaler med tidsbegränsade bygglov är endast medräknade under bygglovets giltighetstid. Det innebär att kapaciteten kommer att öka om dessa enheter kan finna en långsiktig lösning eller nya tillfälliga lokaler.
Inom planeringsområdet förväntas kapaciteten kunna tillgodose behoven fram till 2020, enligt befolkningsprognosen. Från 2021 förväntas en underkapacitet och 2022 motsvarar den en fullstor förskola, och 2024 motsvarar den ytterligare en förskola. Vid 2027 motsvarar underkapaciteten tre fullstora förskolor. Den underkapacitet som uppstår gäller främst i Tureberg och Häggvik, men även i Helenelunds norra delar (Eriksberg, Kummelby och Helenelund C). Däremot förväntas det finnas en överkapacitet i södra Helenelund under hela planeringsperioden.
Det pågår ett flertal detaljplaner som medger förskolor inom planeringsområdet, bl.a. på Eriksbergsskolans tomt, Tegelhagsvägen, gamla Mässområdet samt på sikt i hela Södra Häggvik. Det finns även paviljongetableringar som skulle kunna användas tillfälligt för hastigt uppkomna behov, t.ex. på Naturatomten och vid Häggviksskolan. Inom planeringsområdet har ca 500-700 möjliga förskoleplatser identifierats fram till 2027.
Figur 20 Över- respektive underkapacitet i förskola i södra-centrala Sollentuna 2017-2027
Över-/underkapacitet 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
Helenelund 193 234 190 183 130 99 63 35 8 -15 -35
Tureberg -126 -95 -111 -131 -167 -187 -223 -235 -247 -257 -263
Häggvik -23 25 13 -4 -21 -43 -59 -69 -84 -97 -104
Totalt 45 164 92 48 -58 -130 -219 -269 -323 -369 -402
Figur 19 Platser i förskola i södra-centrala Sollentuna 2018/19 Platser i förskola Enheter Platser Andel i % Pl/enhet
Kommunala 12 1081 49,8% 90
Fristående 23 1089 50,2% 47
Totalt 35 2170 62
26 Östra Sollentuna
Antal 1-5 åringar Vaxmora
Vid slutet av 2017 fanns det 146 barn i förskoleålder i Vaxmora. De senaste tio åren har antalet minskat med ca 50 barn (26 %).
Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder öka med ca 20 barn (11 %) fram till 2022 och med ytterligare 70 barn (58 %) fram till 2027.
I Vaxmora planeras det för ca 300 nya bostäder, samtliga inom den nya stadsdelen Väsjön. Bostadsproduktionen är jämnt fördelad mellan 2022-2027.
Antal 1-5 åringar Edsberg
Vid slutet av 2017 fanns det 647 barn i förskoleålder i Edsberg. Sedan 2007 har antalet barn legat på en relativt jämn nivå, dock har en viss ökning skett de senaste tre åren, med ca 50 barn (10%). Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder öka med ca 170 barn (26 %) fram till 2022 och med ytterligare 100 barn (40 %)fram till 2027.
I Edsberg planeras det för ca 1 500 nya bostäder fram till 2027, varav hälften inom Väsjön. Även runt Edsberg C förväntas en stor del bostäder, främst hyresrätter.
Antal 1-5 åringar Sjöberg
Vid slutet av 2017 fanns det 256 barn i förskoleålder i Sjöberg. Sedan 2007 har antalet minskat med ca 70 barn (22 %).
Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder öka med ca 40 barn (15 %) fram till 2022 och med ytterligare 20 barn (25 %) fram till 2027.
I Sjöberg planeras det för ca 180 nya bostäder fram till 2027, en klar majoritet av dessa är dock studentbostäder.
Bostadsproduktionen är planerad mellan 2021-2024.
Figur 21 Utfall och prognos 1-5 åringar Vaxmora 2007-2027
Figur 23 Utfall och prognos 1-5 åringar Sjöberg 2007-2027 Figur 22 Utfall och prognos 1-5 åringar Edsberg 2007-2027
27 Kapacitet östra Sollentuna
I östra delarna av Sollentuna finns det 16 förskolor. Flertalet är fristående, men de kommunala är större sett till barn per enhet.
Antalet platser är därför relativt jämnt fördelat mellan kommunala och fristående.
Den totala kapaciteten har bedömts till 991 platser för 2018/19.
Kapacitetsförändringarna enligt figur 25 beror på att Mallas förskola utökar med ca 40 platser i samband med den nya Gärdesskolan och att Södersätra förskola byggs i Väsjön med 140 platser. En fristående aktör kommer även att etablera en ny enhet med 140 platser i Edsängen 2019. Kommunen avser att teckna en avsiktsförklaring med Klax om att bygga en permanent förskola på Eliten 4, där verksamheten tidigare fanns. I inventeringen förutsätts Klax kapacitet därför vara oförändrad.
Inom planeringsområdet förväntas kapaciteten kunna tillgodose behoven under hela inventeringsperioden. Räknar man enbart Vaxmora och Edsberg förväntas det uppstå en viss underkapacitet i Väsjön från 2026/27.
I Väsjön pågår två projekt som avser förskolekapacitet, Södersätra förskola och en tillfällig förskola i Väsjöskolan. Ytterligare en förskola är möjlig enlig antagen detaljplan i Väsjö torg, samt ett flertal förskolor där detaljplanearbete pågår.
Det pågår även planarbete för ett stort antal bostäder kring Edsbergs centrum. Eventuella behov av ytterligare förskolor inom det området behöver analyseras. Inom planeringsområdet har ca 200-300 möjliga förskoleplatser identifierats fram till 2027.
Figur 25 Över- respektive underkapacitet i förskola i östra Sollentuna 2017-2027
Över-/underkapacitet 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
Vaxmora 45 46 53 51 46 30 15 -1 -16 -30 -33
Edsberg -95 -118 0 139 106 78 55 37 24 9 -4
Sjöberg 98 86 87 87 80 62 56 50 45 42 40
Totalt 47 14 140 277 233 170 127 85 53 21 4
Figur 24 Platser i förskola i östra Sollentuna 2018/19
Platser i förskola Enheter Platser Andel i % Pl/enhet
Kommunala 6 453 45,7% 76
Fristående 10 538 54,3% 54
Totalt 16 991 62
28 Norra Sollentuna
Antal 1-5 åringar Norrviken
Vid slutet av 2017 fanns det 216 barn i förskoleålder i Norrviken. Sedan 2009 har antalet minskat med ca 40 barn (15 %).
Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder minska med ca 15 barn (7 %) fram till 2022 innan trenden vänder. Fram till 2027 förväntas en ökning med ca 10 barn (5 %).
I Norrviken planeras det inte för några nya bostäder under de kommande 10 åren.
Antal 1-5 åringar Viby
Vid slutet av 2017 fanns det 380 barn i förskoleålder i Viby. Sedan 2009 har antalet minskat med ca 100 barn (21 %). Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder minska med ca 10 barn (3 %) fram till 2022 innan trenden vänder. Fram till 2027 förväntas en ökning med ca 30 barn (7 %).
I Viby planeras det endast för 24 bostäder, varav sex är i ett LSS-boende, de kommande 10 åren.
Antal 1-5 åringar Rotebro
Vid slutet av 2017 fanns det 575 barn i förskoleålder i Rotebro. Sedan 2013 har antalet minskat med ca 40 barn (6 %). Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleålder öka med ca 20 barn (4 %) fram till 2022 och med ytterligare 110 barn (23 %) fram till 2027.
I Rotebro planeras det för ca 700 nya bostäder fram till 2027, främst i Rotsunda och genom bostadsutvecklingen av stationsområdet (Vision Rotebro).
Majoriteten av bostadsproduktionen är planerad mellan 2023-2027.
Figur 26 Utfall och prognos 1-5 åringar Norrviken 2007-2027
Figur 27 Utfall och prognos 1-5 åringar Viby 2007-2027
Figur 28 Utfall och prognos 1-5 åringar Rotebro 2007-2027
29 Kapacitet Norra Sollentuna
I norra delarna av Sollentuna finns det 21 förskolor. Av dessa är endast två kommunala, resten är fristående. En klar majoritet av alla platser är därför i fristående regi. Den totala kapaciteten har bedömts till 1 125 platser för 2018/19.
Kapacitetsförändringen nedan (figur 30) beror på att en fristående enhet har övertagit de lokaler som Brages tal och språkförskola lämnade under 2018. Samtidigt har Delfinens förskola avslutat sin verksamhet under året.
I planeringsområdet förväntas kapaciteten kunna tillgodose behoven fram till 2024, enligt befolkningsprognosen. Från 2024 uppstår en viss underkapacitet och 2027 motsvarar den en mindre förskola. Eftersom det endast finns ett fåtal kommunala enheter och platser är kommunens handlingsberedskap begränsad vid ett hastigt uppkommet behov eller en omfattande verksamhetsförändring. Den underkapacitet som uppstår gäller främst i centrala Rotebro, men även i Rotsunda.
De detaljplaner som pågår och som gäller förskolor ligger både inom Rotsunda och kring stationsområdet.
Inom planeringsområdet är det i dagsläget svårt att uppskatta en möjlig kapacitet till 2027. Baserat på dialogen med bostadsutvecklarna i olika projekt har hittills två alternativ för förskola identifierats.
Figur 30 Över- respektive underkapacitet i förskola i norra Sollentuna 2017-2027
Över-/underkapacitet 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
Norrviken 29 42 40 48 54 42 34 29 25 21 18
Viby 14 22 32 32 32 26 12 5 -1 -7 -12
Rotebro 7 37 39 29 15 9 -16 -36 -63 -74 -90
Totalt 49 101 110 110 101 77 30 -2 -40 -60 -84
Figur 29 Platser i förskola i norra Sollentuna 2018/19
Platser i förskola Enheter Platser Andel i % Pl/enhet
Kommunala 2 108 9,6% 54
Fristående 19 1017 90,4% 54
Totalt 21 1125 54
30 Hela kommunen
Kapacitet Sollentuna
I Sollentuna finns 2018/19 totalt 72 förskolor, varav 20 är kommunala och 52 fristående. Den totala kapaciteten är bedömd till 4 286 platser. Av dessa är ca 39 % kommunala och 61 % fristående. De kommunala enheterna är större sett till antal barn per enhet.
Över- respektive underkapacitet Sollentuna
I hela kommunen förväntas kapaciteten kunna tillgodose behoven fram till 2022, och från 2023 förväntas en underkapacitet. Vid 2027 kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas ett behov av ca fyra nya förskolor, utöver de pågående projekt som redovisats inom kapacitetsförändringar på kommundelsnivå. Underkapaciteten gäller framförallt i Tureberg, Häggvik samt Rotebro.
Figur 32 Över- respektive underkapacitet i förskola i Sollentuna 2017-2027
Över-/underkapacitet 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
Helenelund 193 234 190 183 130 99 63 35 8 -15 -35
Tureberg -126 -95 -111 -131 -167 -187 -223 -235 -247 -257 -263
Häggvik -23 25 13 -4 -21 -43 -59 -69 -84 -97 -104
Vaxmora 45 46 53 51 46 30 15 -1 -16 -30 -33
Edsberg -95 -118 0 139 106 78 55 37 24 9 -4
Sjöberg 98 86 87 87 80 62 56 50 45 42 40
Norrviken 29 42 40 48 54 42 34 29 25 21 18
Viby 14 22 32 32 32 26 12 5 -1 -7 -12
Rotebro 7 37 39 29 15 9 -16 -36 -63 -74 -90
Totalt Sollentuna 141 279 342 435 276 117 -62 -186 -310 -409 -482
Figur 31 Platser i förskola i Sollentuna 2018/19
Platser i förskola Enheter Platser Andel i % Pl/enhet
Kommunala 20 1642 38,3% 82
Fristående 52 2644 61,7% 51
Totalt 72 4286 60
31 Identifierade behov
Av kartan nedan (figur 33) framgår olika behovsområden i kommunen, samt planerade förskolor respektive möjliga förskolor, enligt den uppdelning som tidigare gjorts. Även förskolor där kapaciteten riskerar att minska finns redovisade som en viktig planeringsförutsättning.
Figur 33 Planeringskarta med behovsområden och möjliga förskolor 2019-2027
1. Eriksberg-Helenelund C
Behov av en förskola för 100-140 barn uppstår med lite längre tidshorisont, kring 2025-26. Behovet uppstår framförallt i och med de nya bostäderna i kvarteret Hoppet samt om den befintliga förskolan där inte kan finna nya lokaler. Behovet påverkas även av om förskolorna med tidsbegränsade lokaler kan finna en långsiktig lösning eller nya tillfälliga lokaler.
Inom behovsområdet planeras det för en ny förskola i ett flerbostadshus inom den nya detaljplanen på Eriksbergsskolans tomt.
32 2. Sydvästra Tureberg
Behov av en förskola för 100-140 platser uppstår från 2022. Behovet är dels en följd av att barnunderlaget i Tureberg och i hela planeringsområdet förväntas öka från 2021 respektive 2022, och dels eftersom kapaciteten riskerar att minska i Helenelund 2019 och 2021. Samtidigt finns det redan idag en underkapacitet i Tureberg som balanseras mot den överkapacitet som finns i Helenelund.
Beroende på utfallen i övriga förskoleprojekt samt eventuell överkapacitet i närliggande kommundelar kan det uppstå ett behov av ytterligare en förskola för ca 100-140 barn vid slutet av inventeringsperioden.
Inom behovsområdet planeras det för en ny förskola för ca 100 barn i ett flerbostadshus inom detaljplanen på gamla mässområdet. Tidplanen för den förskolan, och en stor del av behovet, är beroende av genomförandet av de nya bostäderna inom planområdet.
I samband med att olika evakueringslösningar utreddes kring Töjnaskolan pekades fastigheten Takstolen 17 ut. Ett planuppdrag har initierats om att möjliggöra för ett LSS-boende där. Den platsen skulle kunna utredas som en möjlig permanent förskola istället, förutsatt att det går att finna en ny plats för ett LSS-boende.
3. Södra Häggvik-Knista
Behov av en förskola för 100-140 barn uppstår kring 2024-25. Behovet uppstår i och med utbyggnaden av den nya stadsdelen i södra Häggvik samt den bostadsutveckling som ligger i norra Tureberg.
Inom hela den nya stadsdelen kommer det på lång sikt att uppstå ett behov av ett flertal nya förskolor.
Om bostadsproduktionen i södra Häggvik sker snabbare än planerat kan ett behov av ytterligare förskolor uppstå under planeringsperioden.
Inom behovsområdet planeras det för en ny förskola för ca 100 barn i ett flerbostadshus på Städet 9- 10. Tidplanen för den förskolan är beroende av genomförandet av det bostadsutvecklingsprojektet.
4. Väsjön
I Väsjön kan det uppstå ett behov av ytterligare en förskola för 100-140 barn, om bostadsproduktionen går snabbare än planerat eller om antalet barn blir högre än vad befolkningsprognosen anger.
Inom behovsområdet planeras det för ett flertal förskolor för att möta det kommande behovet. Ett flertal platser har identifierats, bl.a. en tillfällig förskola i den nya skolan och längs Edsbergs allé. I
”Plan för kommunal service i Väsjön” framgår de långsiktiga alternativen.
5. Rotebro/Norra Sollentuna
I Rotebro finns ett behov av en förskola för 80-100 barn kring 2026-27. Behovet uppstår i samband med bostadsproduktionen i Rotsunda och vid förtätningen kring stationsområdet (Vision Rotebro).
Utbudet av kommunala förskolor i norra Sollentuna är begränsat. Det innebär att det kan bli en svårighet för kommunen att tillgodose alla barns behov av förskoleplatser om vårdnadshavarna av någon anledning inte vill söka till de fristående enheterna. I så fall skulle det kunna uppstå ett behov av en kommunal förskola i norra Sollentuna tidigare.
Inom behovsområdet är det framförallt vid två bostadsutvecklingsprojekt som byggherren och fastighetsägaren uttryckt en avsikt att tillgodose en förskola alternativt mark för en förskola.
Tidshorisonten för dessa alternativ är på längre sikt, och vid ena fallet har ingen plats identifierats än.
33 Grundskola
Följande kapitel redovisar behovet av skollokaler utifrån en bedömd över- respektive underkapacitet.
Eventuella behov av skollokaler redovisas i antal platser för både åk F-6 och åk 7-9. Över- respektive underkapacitet redovisas även för förskoleklass och åk 7, eftersom de demografiska förutsättningarna bland vissa årskullar kan innebära olika stora utmaningar i samband med skolvalen dessa år.
Antal barn och elevunderlag
Befolkningsprognosen redovisar antalet barn i grundskoleålder, dvs. 6-12 respektive 13-15 år. Behovet av lokaler utgår dock ifrån elevunderlaget, som är en procentuell beräkning på antalet barn baserat på en inskrivningsgrad. Elevunderlaget i Sollentuna är beräknat till 97 % av både antalet 6-12 åringar samt 13-15 åringar.
Kapacitet
Kapaciteten som redovisas i rapporten bygger på antalet platser under 2018/19 (figur 34) samt beslutade eller kända förändringar under de kommande tio åren. Det innebär att de projekt som ingår i lokalförsörjningsplanen 2019-2023 och där beslut om genomförande fattats i både trafik- och fastighetsnämnden samt barn- och ungdomsnämnden alternativt i kommunstyrelsen ingår i kapacitetsförändringen.
Över- respektive underkapacitet
Vid lokalnyttjandet inom grundskola eftersträvas en så hög nyttjandegrad som möjligt, dvs. att antalet inskrivna elever överensstämmer med det antal platser som finns på en enhet. Eftersom det finns en osäkerhet kring befolkningsprognosen samtidigt som det fria skolvalet med all sannolikhet innebär att vissa enheter har ett större söktryck än andra, är det nödvändigt att planera för en överkapacitet under inventeringsperioden. Detta även med anledning av att det finns ett stort antal fristående enheter som kan ha egna regler för antagning, men som ändå förutsätts ta emot en stor del av kommunens elever.
Hur stor överkapacitet som kommunen bör planera för är svårt att exakt beräkna, eftersom det råder helt olika förutsättningar mellan kommundelarna och att det skiljer sig mellan årskullarnas storlek.
Helenelundsskolan
34 Figur 34 Grundskolor i Sollentuna 2018/19
35 Södra-centrala Sollentuna
Antal 6-15 åringar Helenelund
Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 6-12 åringar i Helenelund att minska med ca 19 % de kommande tio åren. Den största minskningen sker inom en femårsperiod. Mellan 2007-2016 ökade däremot samma kategori med ca 73 %.
Antalet sexåringar förväntas minska de kommande fem åren, innan trenden vänder.
Mellan 2014 och 2023 skiljer det ca 100 sexåringar. Antalet 13-15 åringar har ökat de senaste fem åren och kommer enligt prognosen att fortsätta öka de kommande fem åren (ca 7 %). Därefter förväntas antalet minska, i likhet med antalet 6-12 åringar.
Kapacitet Helenelund
I Helenelund finns sex grundskolor, varav fyra är kommunala och två fristående. Den totala kapaciteten är beräknat till 3 088 platser. Av dessa utgör de kommunala enheterna ca 77 % och de fristående ca 23
%. Eriksbergsskolan saknar åk 7-9 samtidigt
som Helenelundsskolan har ytterligare en parallell i åk 7-9. Övriga enheter har raka F-9 verksamheter.
I samband med att nya Tegelhagens skola byggs kommer skolan att utöka med åk 7-9.
För Eriksbergsskolan pågår planarbete om att ersätta den gamla byggnaden med en ny, vilket skulle innebära en viss kapacitetsökning i åk F-6. Den kapacitetsökningen är ej redovisad nedan (figur 37).
Under inventeringsperioden förväntas en stor överkapacitet både inom åk F-6 och åk 7-9 i Helenelund.
I förskoleklass förväntas en årlig överkapacitet på fyra till sex klasser mellan 2018-2027.
Överkapaciteten behöver vägas samman med den underkapacitet som finns i Tureberg (figur 37 och 40).
Figur 37 Elevunderlag och kapacitet samt över- respektive underkapacitet i åk F-6 och 7-9 i Helenelund 2017-2027
Över-/underkapacitet 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
Förskoleklass 92 108 127 148 139 159 152 136 130 125 120
Antal klasser 3 4 4 5 5 5 5 5 4 4 4
Figur 36 Platser i grundskola i Helenelund 2018/19
Figur 35 Utfall och prognos 6-15 åringar Helenelund 2007-2027
Kapacitet grundskola Fkl F-6 7-9 Totalt Andel
Kommunala 240 1686 702 2388 77,3%
Fristående 70 490 210 700 22,7%
Totalt 310 2176 912 3088
36 Antal 6-15 åringar Tureberg
Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 6-12 åringar i Tureberg att öka med ca 9 % de kommande tio åren. Ökningen förväntas ske konstant under hela inventeringsperioden. Mellan 2007-2016 ökade samma kategori med ca 42 %. Antalet sexåringar ligger på en jämn nivå innan en ökning förväntas från 2024. Mellan 2017 och 2027 skiljer det ca 40 sexåringar.
Antalet 13-15 åringar har ökat de senaste fem åren och kommer enligt prognosen att fortsätta öka de kommande fem åren (ca 14
%).
Kapacitet Tureberg
I Tureberg finns fyra grundskolor, varav tre är kommunala och en fristående. Den totala kapaciteten är beräknad till 1 774 platser. Av dessa utgör de kommunala enheterna ca 83
% och de fristående ca 17 %.
Töjnaskolan kommer att utökas med åk 7-9 och vara fortsatt treparallellig i och med färdigställandet av den nya skolan. Det
innebär en kapacitetsökning i åk 7-9 med 270 platser från 2020. Övriga enheter har redan raka F-9 verksamheter.
Under inventeringsperioden förväntas en underkapacitet inom både åk F-6 och åk 7-9 i Tureberg, och detta även när Töjnaskolan utökar med åk 7-9. I förskoleklass förväntas en årlig underkapacitet på 2 klasser mellan 2020-2027. Underkapaciteten behöver vägas samman med den totala kapaciteten i södra-centrala Sollentuna (se nedan).
Figur 40 Elevunderlag och kapacitet samt över- respektive underkapacitet i åk F-6 och 7-9 i Tureberg 2017-2027
Över-/underkapacitet 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
Förskoleklass -42 -29 -42 -51 -46 -59 -46 -66 -48 -52 -55
Antal klasser -1 -1 -1 -2 -2 -2 -2 -2 -2 -2 -2
Figur 39 Platser i grundskola i Tureberg 2018/19
Figur 38 Utfall och prognos 6-15 åringar Tureberg 2007-2027
Kapacitet grundskola Fkl F-6 7-9 Totalt Andel
Kommunala 170 1222 252 1474 83,1%
Fristående 30 210 90 300 16,9%
Totalt 200 1432 342 1774
37 Antal 6-15 åringar Häggvik
Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 6-12 åringar i Häggvik att öka med ca 29 % de kommande tio åren. Den största ökningen förväntas ske från 2020. Mellan 2007-2016 ökade samma kategori med ca 57
%. Antalet sexåringar förväntas öka de kommande tio åren, framförallt från 2021.
Mellan 2017 och 2027 skiljer det ca 20 sexåringar. Antalet 13-15 åringar har ökat de senaste fem åren och kommer enligt prognosen att fortsätta öka de kommande fem åren (ca 21 %).
Kapacitet Häggvik
I Häggvik finns fyra grundskolor, varav tre är kommunala och en fristående. Vid inventeringstillfället saknas uppgifter om antal platser i den fristående enheten, som nyligen flyttat sin verksamhet till Sollentuna. Det totala antalet kommunala platser är beräknat till 960. Häggvik- Skälbyskolan organiserar en rak F-9 skola
och Sollentuna musikklasser är tvåparallelliga i åk 4-9.
Under inventeringsperioden förväntas en överkapacitet inom både åk F-6 och åk 7-9 i Häggvik. I förskoleklass förväntas dock en årlig underkapacitet på en halv klass från 2021. Eftersom en stor del av kapaciteten är i Sollentuna musikklasser, som har ett större upptagningsområde, blir den redovisade överkapaciteten i åk 7-9 större än i verkligheten.
Figur 43 Elevunderlag och kapacitet samt över- respektive underkapacitet i åk F-6 och 7-9 i Häggvik 2017-2027
Över-/underkapacitet 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
Förskoleklass -1 3 0 -1 -15 -16 -15 -17 -20 -23 -25
Antal klasser 0 0 0 0 0 -1 0 -1 -1 -1 -1
Figur 42 Platser i grundskola i Häggvik 2018/19
Figur 41 Utfall och prognos 6-15 åringar Häggvik 2007-2027
Kapacitet grundskola Fkl F-6 7-9 Totalt Andel
Kommunala 60 600 360 960 100,0%
Fristående 0 0 0 0 0,0%
Totalt 60 600 360 960
