Skrivelse angående utvecklingen i östra Malmberget
I november förra året presenterade LKAB en plan för verksamhetens framtid, med målet att ta ledningen i en global omställning av järn- och stålindustrin. En omställning som innebär att vi vill investera hundratals miljarder i Gällivare och Kiruna och säkra verksamheten bortom 2060.
Vårt teknikskifte till koldioxidfri järnsvamp är den största insats Sverige som nation kan göra för att minska utsläppet av koldioxid i atmosfären. Vårt skifte kommer att bidra till att minska de globala utsläppen med 35 miljoner ton, vilket motsvarar 2/3 av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser varje år. Leder vi omställningen inom den globala järn- och stålindustrin kan effekten bli långt mycket större och mer avgörande för vår gemensamma framtid.
För att nå dit till år 2045, eller helst tidigare, behöver vi lösa en rad tekniska utmaningar, säkra våra finanser för att överbrygga konjunkturcykler och rekrytera den bästa kompetensen inom vårt område. Tuffa utmaningar, men uppgifter vi vet att vi kan klara.
Dagens situation med långa och oförutsägbara tillståndsprocesser och tillåtlighetsprövningar på hemmaplan, utgör vår största utmaning i den här omställningen. En omställning som har enorm potential, för klimatet och Sverige som exportland, våra jobb och välfärden på de orter där vi är verksamma. Ur vårt perspektiv är den typ av låsningar som nu uppstått kring Malmsta därför djupt oroande. Det är illavarslande att vi inte kan samverka och enas om ett gemensamt utvecklingsfokus, nu när vi i regionen står inför den största och mest komplexa industriinvesteringen i svenska historia.
Vi vill med denna skrivelse uttrycka vår djupa oro för Malmsta och
situationen för de boende i området. Den situation som har växt fram under ett par år med bland annat stora brister i infrastruktur och vattenkvalitet kräver snabba åtgärder.
LKAB:s verksamhet har stor påverkan på samhälle och boende i
kommunen, något som den pågående samhällsomvandlingen är ett tydligt exempel på. En påverkan där vårt ansvar i stort regleras i lagar och domstolsbeslut och där vi ersätter de individer och verksamheter som
påverkas, efter tydliga och förutsägbara spelregler. Vi är en samhällsaktör och arbetsgivare med stora framtida rekryteringsbehov och vill bidra till att människor i framtiden ska vilja flytta till Gällivare, att folk ska vilja bo kvar och att det finns bostäder.
I fallet med området Malmsta är LKAB beredda att vara med och verka för utvecklingen av en attraktiv boendemiljö. Men då krävs en fungerande samverkan med Gällivare kommun som har rådighet i flera av de mest akuta frågorna. Följande ser vi som prioriterade frågor som behöver åtgärdas:
• Dåligt vatten och återkommande stopp i vattentillförseln på grund av eftersatt underhåll från kommunens sida. Det normala är att områden i närheten av gruvan kräver ökat underhåll. Istället har kommunen dragit ner på underhållet. Vi vill återigen påpeka att vi är beredda att bidra till att åtgärda det om vi bara får tillåtelse av kommunen.
• Läckagen i VA-systemet påverkar inte bara vattenkvaliteten, utan bidrar även till sprickbildning och slukhål i gator.
• Erforderliga tillstånd för den tillfartsväg från västra sidan som har påbörjats för att säkra fungerande kommunikationer.
• Anta ny detaljplan eller upphäv befintliga detaljplaner inom hela det område som måste avvecklas till följd av gruvverksamheten, dvs även inom området benämnt 5:2 för att möjliggöra gruvindustri.
• Tillåt tills det är klart, att LKAB stängslar in i enlighet med gällande staketplan för att undvika att människor, djur och egendom kan skadas.
Stängslet är även en förutsättning för att vi ska kunna börja projektera den miljözon som vi planerar, med rekreationsmöjligheter för alla åldrar.
I samverkansavtalet från 2012 ingick att östra Området skulle bli kvar, att båda parterna skulle satsa i området för att behålla attraktiviteten. Tre år senare, i september 2015, stod det, efter en dom i Mark- och
miljödomstolen, klart att delar av östra Området skulle påverkas så mycket att ytterligare ett antal påverkade fastigheter behövde avvecklas.
För de kvarvarande 144 hushållen i Malmsta har målet från vår sida hela tiden varit att utveckla området till en miljö där människor trivs och vill bo. Vi har bland annat sedan 2014 bidragit med 24 miljoner kronor till skolan,
Mellan åren 2015 och 2020 har LKAB betalat 6,9 miljoner kronor för att säkra en väl fungerande kollektivtrafik, där enbart ersättningen under 2020 motsvarar 16,000 mil transport med fullstor buss.
Vi har erbjudit oss att bekosta åtgärder för att säkra bättre vatten i området.
Något som kommunledningen meddelat inte ska utföras, trots att problemet med vattnet kvarstår. Vi har även vid upprepade tillfällen försökt inleda en dialog med kommunen om hur området kan utvecklas, hittills utan några positiva resultat för de boende. Med denna skrivelse vill vi göra ett nytt försök.
I frågor om förvärv av fastigheter följer LKAB som huvudregel de ramar och regler som sätts av i första hand minerallagen. Detta för att säkra
förutsägbarhet, trygghet och rättvisa i förhållande till de sakägare som påverkas av vår verksamhet. De fastighetsägare i Malmsta som inte vill bo kvar kommer enligt vad vi kom överens om i samverkansavtalet att ha möjlighet att sälja sina fastigheter till LKAB till ett marknadspris,
motsvarande som om huset hade stått i centrala Gällivare. Erbjudandet gäller under perioden 2022 till 2032. Det ger de boende valfrihet – ingen ska tvingas att bo kvar men ingen ska heller tvingas att flytta.
När Mark- och miljödomstolens domslut kom 2015 ändrades de
gränsdragningar som låg till grund för vårt gemensamma avtal. Parterna har i samverkansavtalet förutsatt att de olika etappområdena kan behöva justeras om förutsättningarna förändras, att parterna råder över
samverkansavtalet och kan göra de ändringar som krävs. Vi hoppas på en snabb lösning på den låsning som råder i tillståndsprocessen mellan LKAB och Gällivare kommun och som i slutänden drabbar Malmstaborna
Vi har ett antal frågor vi skulle vilja reda ut för att förstå hur vi ska kunna komma framåt tillsammans:
1. Det råder bostadsbrist i Gällivare, är det då rimligt att riva 144 fungerande bostäder?
2. Varför väljer kommunen att försämra för de boende i Malmsta genom indragen kollektivtrafik och nedstängning av skola, trots att LKAB stått för alla merkostnader för detta?
3. Vad tänker kommunen göra för att bidra till att lösa de akuta problemen med främst bristande VA och gatumiljö som råder i Malmsta?
4. Finns det en möjlighet att omgående arbeta tillsammans för att göra Malmsta attraktivt och åtgärda det bristande underhåll som idag drabbar Malmstaborna?
5. Kommunen har avslagit vår begäran att få stängsla in området väster om östra Malmberget. Samtidigt pekar kommunen på att ansvaret för säkerheten vilar på LKAB. Hur ska LKAB kunna ta det ansvaret om bolaget inte får tillstånd att vidta åtgärder och sätta upp
skyddsstängsel?
6. Vi erbjuder idag alla som vill flytta från området en marknadsmässig ersättning i nivå med marknadspris på fastigheter i Gällivare. Samtidigt har de som trivs och vill bo kvar möjlighet att göra det. Kommunen ser ut att driva en linje som gör det omöjligt för den som vill bo kvar att faktiskt göra det. Är det kommunens mening att tvinga alla invånare att flytta genom att göra området omöjligt att bo i?
7. Är det verkligen kommunens krav att LKAB först ska gynna ett fåtal hushåll i Malmsta ekonomiskt, för att vi sedan ska få tillstånd att fullgöra vårt åtagande att skydda människor och djur för fara?
Som vi konstaterar inledningsvis påverkar vår verksamhet boende och verksamheter i kommunen. Samtidigt ser vi gruvverksamheten som en viktig faktor för en positiv utveckling i kommunen idag och imorgon. Idag är Gällivare en av Sveriges rikaste och mest välmående kommuner med den fjärde lägsta arbetslösheten i landet, på fjärde plats i fråga om
skatteinkomster per invånare och på nionde plats räknat i vad kommunen har råd att budgetera per invånare.
Fastighetsägare i kommunen har de senaste tio åren upplevt en
enastående värdeökning på sina fastigheter. Enligt SCB:s statistik, den nästa högsta i landet och i topp i länet. Bara Skellefteå har haft en starkare utveckling. Det finns alltså goda förutsättningar att i samarbete, bygga Gällivare till en ännu bättre och mer attraktiv kommun.
Under kommande år vill vi göra mycket stora investeringar i Gällivare med sikte på framtiden långt bortom år 2050 och drift förbi 2060. Där vi vill göra Gällivare till centrum för hela gruv- och stålindustrins omställning som startar med bygget av den första HYBRIT-anläggningen som sedan ska följas av att LKAB bygger flera egna anläggningar för framställning av järnsvamp.
Det är vårt främsta bidrag till en stark framtida utveckling i kommunen.
Samtidigt vill vi vara en samhällsaktör som bidrar till en god utveckling i kommunen. Vi har de senaste åren på många sätt haft ett allt bättre samarbetsklimat, bortsett ifrån just denna fråga.
För att kunna arbeta vidare med att utveckla Gällivare tillsammans, måste vi vara överens om tydliga och rättvisa spelregler och ha en ömsesidig
respekt för lagar. Vi vill understryka att vi aldrig kommer att låta oss
utpressas i frågan om avveckling av Malmsta. Så länge området är utanför det av domstol fastställda påverkansområdet, kommer kommunens vägran att fatta nödvändiga myndighetsbeslut för stängsel inte att påverka den inställningen.
Vi hoppas på att vi framöver ska kunna jobba tillsammans med kommunen för att råda bot på de brister som finns i området. Våra konflikter får inte drabba Malmstaborna.
Vi är självklart beredda att fortsätta att ta ansvar och bidra till de
investeringar som nu är nödvändiga för att säkra framtiden för alla som väljer att bo kvar i Malmsta både på kort och lång sikt och vi hoppas vi att vi tillsammans kan verka för en positiv utveckling, inte bara för de 144
hushållen i Malmsta, utan för hela Gällivare kommun.
Med vänlig hälsning
LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AB (PUBL)
Niklas Johansson
Direktör Kommunikation och Klimat
