Varmt välkomna! Vi är många i mötet och därför har ni inledningsvis avstängda mikrofoner. Under tiden kan ni använda chatten.

(1)

Varmt välkomna!

1

Har du problem med tekniken – eller inte kan använda chattfunktionen.

Maila dina reflektioner till henrik.tuner@skr.se Vi är många i mötet och därför har

ni inledningsvis avstängda mikrofoner. Under tiden kan ni

använda chatten.

Chatten hittar ni under ”Chat”, eller under ”More” beroende på

om ni har helskärm eller inte.

Använd den gärna för att reflektera och diskutera under

tiden.

(2)

Hålltider Programpunkt Talare/deltagare

13.00-13.05 Välkomna och introduktion till webbinariet Ing-Marie Wieselgren 13.05-13.50 Forskare och experter om kollegialt stöd

Alexander Wilczek, David Bergman, Gunnel Hensing, Henrik Loodin, Maria Niemi, Ing-Marie Wieselgren 13.50-13.55 Paus

13.55-14.00 Kollegiala stödpar – verktyg från SKR Ing-Marie Wieselgren

14.00-14.05 Suntarbetsliv Malin Berggren

14.05-14.50 Goda exempel från kommuner och regioner

Agneta Kallstenius (Helsingborg stad), Jill Taube, Bo Vinnars, Ylva Kruse (Region Stockholm), Karoline Humble (Krokoms kommun)

14.50 Kort information om kommande aktiviteter Ing-Marie Wieselgren

Program för dagens webbinarium om kollegialt stöd

2

(3)

Syftet med dagens webbinarium

3

• Sprida kunskap om kollegialt stöd utifrån att vi befinner oss i en pandemi som medfört

förändrade behov

• Lyssna på erfarenheter och råd om hur man kan arbeta med kollegialt stöd på

arbetsplatsen

(4)

Från teori till praktik i coronatider

ARBETSMATERIAL - FÖR DISKUSSION

4

Målet

HR och chefer inom vård, omsorg,

socialtjänst och skola har kunskap, verktyg och förutsättningar att stärka sitt

arbetsmiljöarbete samt fånga upp och nå ut till medarbetare i behov av stöd med anledning av

coronapandemin

Kunskaps- inhämtning Utveckling av

verktyg och arbetssätt

Dialog och spridning

Praktisk användning

Praktisk tillämpning av aktuell kunskap för att motverka psykisk ohälsa

och sjukskrivning hos välfärdens medarbetare

och chefer i hela landet

(5)

Programpunkt Talare/deltagare

Välkomna och introduktion till webbinariet Ing-Marie Wieselgren Forskare och experter om kollegialt stöd

Alexander Wilczek, David Bergman,

Gunnel Hensing, Henrik Loodin, Maria Niemi, Ing-Marie Wieselgren

Paus

Kollegiala stödpar – verktyg från SKR Ing-Marie Wieselgren

Suntarbetsliv Malin Berggren

Goda exempel från kommuner och regioner

Kort information om kommande aktiviteter Ing-Marie Wieselgren

Program för dagens webbinarium om kollegialt stöd

5

(6)

6

Alexander Wilczek Med dr, leg läkare, leg psykoterapeut, Karolinska institutet

David Bergman Läkare och forskare vid Karolinska

institutet

Gunnel Hensing Professor i

socialmedicin,

Göteborgs universitet

Henrik Loodin

Institutionen för service management och

tjänstevetenskap, Lunds universitet

Maria Niemi

PhD, Forskare vid Karolinska Institutet

alexander.wilczek@ki.se david.bergman@ki.se gunnel.hensing@socmed.

gu.se

henrik.loodin@ism.lu.se maria.niemi@ki.se

(7)

Vad är viktigt att ta med sig härifrån idag?

7

Den sociala miljön och det kollegiala samtalet på arbetsplatsen skapar vi tillsammans

Det är viktigt att bygga medkänsla och tillit inom organisationen

Att avsätta tid för kollegialt reflektion är en investering

Kollegiala samtalsgrupper kan öka kompetens inom ledarskap, teamarbete och patientsäkerhet, men även förbättra arbetsmiljö och minska sjukfrånvaro

Reflektion tillsammans med kollegor är en form av återhämtning

(8)

8

KORT PAUS

Vi börjar igen om bara ett par minuter

(9)

Paus

Program för dagens webbinarium om kollegialt stöd

9

(10)

Vad har varit bra idag?

Kollegiala stödpar - verktyg för kollegor att stötta varandra två och två

Hur är läget idag?

...

Vad är svårast just nu?

10

(11)

Framsida

Kollegiala stödpar– Medarbetarkort

Kollegiala stödpar, check-in (1-10 minuter)

• Ta kontakt minst 2-3 gånger per vecka (dagligen vid behov)

• Använd kontaktvägar utifrån vad ni själva gillar, t.ex. sms, telefon, digitalt möte, i korridoren eller lunchrummet

• Lyssna, bekräfta och ge feedback, hjälps åt att identifiera frågor/problem som behöver mer stöd eller tas vidare

• Lyft eventuella frågor som berör fler i arbetsgruppen eller chefen vid behov

• Se baksidan av detta kort för specifika frågor till check-in

Nedan följer en beskrivning av de aktiviteter ni ska genomföra i ert kollegiala stödpar. Aktiviteterna får genomföras på arbetstid.

Baksida

Kollegiala stödpar – medarbetarkort

11 Kollegiala stödpar– Check-in

Exempel på frågor vid check-in:

• Vad gick bra idag?

• Vad är svårast just nu?

• Vad har gjort dig orolig under dagen?

• Hur är läget hemma?

• Vilka utmaningar har du avseende sömn/vila, motion, hälsosam kost?

• Andra frågor ni som kollegialt stödpar tycker är viktiga

(12)

Framsida Baksida

Kollegiala stödpar – Instruktion för chefer och HR

12 Vad är kollegiala stödpar?

Vad är kollegiala stödpar?

Kollegiala stödpar är ett sätt att stärka det kollegiala stödet på arbetsplatsen. Din roll i stödparet är att lyssna och stötta, och vara en god medmänniska.

Medarbetare paras ihop baserat på liknande

erfarenhet, ansvarsområden, bakgrund. De kollegiala stödparen har kontakt (1-10 minuter) 2-3 gånger i veckan. För samtalen finns exempel på praktiska frågor.

Varför ska vi använda kollegiala stödpar?

Att ha en stödparskollega bidrar till att: 1) bekräfta och utbyta erfarenheter 2) tidigt fånga upp och åtgärda orsaker till stress och ohälsa 3) skilja arbete och fritid åt 4) utveckla och bibehålla psykisk motståndskraft Genom att kollegiala stödpar håller kontinuerlig kontakt och diskuterar läget på arbetsplatsen finns möjlighet att tidigt identifiera förbättringsområden även på enhets- och övergripande organisationsnivå.

Kollegiala stödpar– För chefer och HR

1. Informera om kollegiala stödpar, 10 minuter på APT (se baksidan av detta kort)

2. Para ihop personer med liknande a) erfarenhet

b) roll c) ålder

3. Ge varje person namn och

kontaktuppgifter till sin stödparskollega

4. Dela ut medarbetarkort till paren

5. Testa under 2-4 veckor, utvärdera därefter på nytt APT

6. För de stödpar som lyfter behov / frågor – erbjud kollegial samtalsgrupp eller individuellt stöd

(13)

Andra verktyg: Tre vägledningar med konkreta råd från forskningen

13

(14)

Paus

Program för dagens webbinarium om kollegialt stöd

14

(15)

Paus

Agneta Kallstenius (Helsingborg stad), Jill Taube, Bo Vinnars, Ylva Kruse (region Stockholm), Karoline Humble (Krokoms kommun)

Program för dagens webbinarium om kollegialt stöd

15

(16)

Helsingborgs stad

Agneta Kallstenius, arbetsmiljö och hälsocontroller

(17)

Utvecklad Handledar-

manual

Hur kan lärdomarna från Helsingborg och Lunds universitet bäst spridas?

Ex. Fritidsledare Interna handledare:

- gruppkontrakt - lyhördhet - strukturerad

Ex. HR-konsulter Handledar- utbildning

Lärdomar från Helsingborgs pilotstudie

Intervjuare Pavla Kruzelas slutsatser

Initiativ HR- utskott

(18)

Digitala reflektionsgrupper

Jill Taube, Vem tar hand om Doktorn?

Bo Vinnars, Stockholms universitet

18

(19)

Modellens grundstruktur

ARBETSMATERIAL - FÖR DISKUSSION 19

(20)

20

Region Stockholm

Ylva Kruse, enhetschef, Hjärnskadecenter inom Habilitering & Hälsa, Stockholms läns sjukvårdsområde (Sabbatsbergs sjukhus)

(21)

Viktigaste lärdomarna från användning av reflektionskort på Hjärnskadecenter inom Habilitering & Hälsa

• Enkelt att använda korten som är

välformulerade och genomtänkta av experter

• En framgångsfaktor var att förbereda och genomföra gemensam reflektion tillsammans med enhetens skyddsombud

• Värdefullt att stanna upp och reflektera tillsammans i arbetsgruppen

• Var beredd på att som chef fånga upp medarbetare som kan behöva individuellt stöd

• Kan användas av alla verksamheter inom kommuner och regioner

(22)

Krokoms kommun

Karoline Humble, HR-konsult

22

(23)

Lärdomar från användningen av digitala samtalsgrupper i Krokoms kommun

• Urvalsverktyg

• Chefer – viktiga möjliggörare och stöd

• Framgångsfaktorer i arbetssättet

− Tydliga ramar

− Alla viktiga och förväntas bidra

− Målinriktat med fokus framåt

− Enbart insatser som deltagarna själv kan genomföra

• Organisatoriska faktorer lyfts till ledning

(24)

Paus

Program för dagens webbinarium om kollegialt stöd

24

(25)

Nästa steg

- FÖR DISKUSSION 25

Till hösten planerar SKR nya kurser i handledning

av kollegiala

samtalsgrupper på plats på SKR med Ulla

Peterson

I slutet av våren planerar SKR en digital utbildning

i metoden kollegial handledning

(26)

Vårens webbinarier

26 mars

14

april 5 maj

Genomgång av SKRs olika verktyg

• Vägledning för Psykisk Hälsa

• Vägledning för samvetsstress

• Vägledning för återhämtning

• Kollegiala stödpar

• After Action Review

Fånga upp utmattning och PTSD

Forskare –konkreta råd till chefer och HR

• Ingibjörg Jonsdottir

• Lotta Dellve

• Maria Bragesjö

• Niclas Wisén

• Pernilla Bergman Goda exempel från kommuner och regioner Stöd från SKR och Suntarbetsliv

Vägen tillbaka – eller det nya normala?

Forskare – vad tror vi händer framöver – vad blir viktigt?

• Robert Egnell

• Fler tillkommer Goda exempel från kommuner och regioner Stöd från SKR och Suntarbetsliv 22

mars

Återhämtning

Forskare –om återhämtning på arbetsplatsen

• Anna Dahlgren Goda exempel från kommuner och regioner

• Sahlgrenska sjukhuset

• Helsingborgs lasarett

• Ljungby kommun Stöd från SKR och Suntarbetsliv 16

mars

Dialogträff riskbedömning

Upplands Väsby kommun Anna Östbom SKR

Kristina Folkesson SKR Möjlighet för dialog och erfarenhetsutbyte

Känner du till någon forskare eller exempel som du tycker passar in? Tipsa oss: kristina.folkesson@skr.se

!

(27)

Vi vill få höra om vad ni gör – och sprida exempel och lärdomar från er på stödlistan för chefer och HR – maila henrik.tuner@skr.se

27

www.stodlistan.se

Chefer och HR

Hör av dig och berätta om vad ni gör!

Henrik.tuner@skr.se

(28)

Andra verktyg: Tre vägledningar med konkreta råd från forskningen

28

(29)

Vid frågor kan du kontakta någon i arbetsgruppen

29

Mats Stenberg mats.stenberg@skr.se

Kristina Folkesson kristina.folkesson@skr.se

Anna Östbom anna.ostbom@skr.se

Henrik Tunér henrik.tuner@skr.se

(30)

TACK FÖR IDAG!

2

(31)

Kollegialt stöd

Webbinarium om kollegialt stöd Torsdag 4 mars

- Kompletterande bilder från några av mötets talare

31

(32)

32

David Bergman Läkare och forskare vid Karolinska

institutet

david.bergman@ki.se

David Bergman

(33)

4 mars 2021 Christer Sandahl, MMC/ LIME

Att vara chef

Vad skiljer från andra roller?

• Synlighet

− Sårbarhet

• Projektioner

− Nedvärdering

− Avund

− Idealisering

• Stå till svars för hela gruppens arbete

• …och samtidigt helt beroende av dem

• Känslor

− Frustration

− Ilska

− Besvikelse

− Skam/förnedring

− Sorg

− Oro

− Fruktan

− Stolthet

− Tillfredsställelse

− Glädje

33

(34)

Det finns ett samband mellan chefens säkerhet i rollen och medarbetarnas hälsa

• Boston Globe, November 2008:

• Heart attack, eh? Boss may be cause

34

(35)

Erfarenhetsbaserat lärande

Backstage

Reflektion &

metareflektion

Reflektion &

metareflektion

På scenen Gör något Gör något

35

(36)

4 mars 2021 David Bergman ³⁶

Backstagegrupp för chefer och medarbetare

- Process 1-2 år, 8-10 deltagare - 2-3 timmar en gång per månad - kollektiva läroprocesser

- öppen agenda utifrån deltagarnas behov - samtalsledare - struktur

- manualbaserad metod i Backstagegrupp

(37)

Deltagande chefers utveckling av ledarskap

• Tryggare och tydligare i chefsroll – mindre stress

• Löser problem bättre nu

• ”Reflekterar mer nu innan jag agerar”

• Använder min ledningsgrupp bättre idag

37

(38)

4 mars 2021 David Bergman ³⁸

Study: Effects of dialogue groups on physicians’ work environment

Journal of Health Organization and Management (2007)21(1): 27-3

Syfte: att utvärdera om dialoggrupper för läkare kan förbättra deras psykosociala arbetsmiljö

(39)

4 mars 2021 David Bergman ³⁹

Positiv effekt för deltagarnas arbetsmiljö

1999-2003 före samtalsgrupp 2003-2004 efter samtalsgrupp

Arbetsmiljö Index, Medelvärden

50 55 60 65 70

1999 2001 2003 2004

(40)

Utvärderingar av Backstagegrupper - återkommande teman

• Läkarroll, ledarskap, ansvarsområden

• Arbetsmiljö, hälsa

• Organisation, ledningsstruktur

• Jämställdhet

• Konflikthantering, samarbete, teamarbete

• Livspusslet, Arbetsliv - Familjeliv

4 mars 2021 David Bergman ⁴⁰

(41)

Utvärderingar: Intervjuer av deltagare

• Lärt sig en metod för problemlösning

• Fått hjälp i konkreta dilemman i läkarrollen

• Skönt med en ventil för arbetsmiljödilemman

• Förebyggande mot ohälsa - ”Psykosocial friskvård”

• Stärkt självkänslan

• Fått nätverk / Stärkt socialt stöd

• Insett att jag inte är ensam med problemen

• Lärt mig om mitt ledarskap

• Tydliggjort och stärkt rollen som läkare

• Ökad kompetens för teamarbete

4 mars 2021 David Bergman ⁴¹

(42)

4 mars 2021 David Bergman ⁴²

Studie inom SLSO (625 läkare)

▪ Rollkonflikter, oförenliga krav – sämre hälsa

▪ De i välfungerande team - bättre arbetsmiljö och hälsa:

- högre motivation

- starkare önskan att stanna inom organisationen - mindre utmattningssymtom

- lägre sjukfrånvaro

- lägre uttag av semester p g a stress

▪ Backstagegrupp – stärker deltagarnas teamkompetens

(43)

Sammanfattning - Backstagegrupper

Ökar kompetens för deltagares

• Ledarskap

• Teamarbete

• Patientsäkerhet

Förebygger och förbättrar:

• Arbetsmiljö och hälsa

• Sjukskrivning och uppsägning Mer info: David.bergman@ki.se

4 mars 2021 David Bergman ⁴³

(44)

Manualbaserad Backstagemetod

1. Inventering av ärenden – gruppen väljer 1-2 ärenden 2. Kartläggning av dilemma

3. Hypotesgenereringsfas 4. Lösningsfas

5. Reflektion över läroprocess

6. Handledare kopplar teori till problemställningar

4 mars 2021 David Bergman ⁴⁴

(45)

Läkarnas skattningar av Arbetsbelastning

4 mars 2021 David Bergman ⁴⁵

(46)

Läkarnas skattning av Feedback

4 mars 2021 David Bergman ⁴⁶

(47)

47

Henrik Loodin

Institutionen för service management och

tjänstevetenskap, Lunds universitet

henrik.loodin@ism.lu.se

Henrik Loodin

(48)

En salutogen och tillitsbaserad handledningsmodell

• Känsla av sammanhang - Meningsfullhet

- Hanterbarhet - Begriplighet

• Utgå från den fungerande vardagen

• Går från det vardagsnära till det strukturella

• Meningsfulla kontaktyrken behöver

verksamhetsanpassade verktyg för återhämtning

• Lyfta inomprofessionell vardagskunskap

• Ger ett medborgarfokus

48

(49)

Handledningens behållning

Att det är viktigt att lyssna på och lära av andra utan att kritisera

Att det är viktigt att sätta sig in i andras perspektiv

Att ingen är ensam i sina upplevelser Att det är viktigt att landa i form av

återhämtning på arbetsplatsen

49

(50)

Intervjuer: Sammanfattning

Reflektera är viktigt och övningsbart Ger det som fungerar en bekräftelse

Cheferna upplever att det är viktigt att utveckla sitt ledarskap kontinuerligt Medarbetarna upplever att det är viktigt att säga nej utan att ha skuldkänslor

50

(51)

Helsingborgs stad

Agneta Kallstenius, arbetsmiljö och hälsocontroller agneta.kallstenius@helsingborg.se

51

(52)

Utvecklad Handledar-

manual

Hur kan lärdomarna från Helsingborg och Lunds universitet bäst spridas?

Ex. Fritidsledare Interna handledare:

- gruppkontrakt - lyhördhet - strukturerad

Ex. HR-konsulter Handledar- utbildning

Lärdomar från Helsingborgs pilotstudie

Intervjuare Pavla Kruzelas slutsatser

Initiativ HR- utskott

(53)

Digitala reflektionsgrupper

Jill Taube, Vem tar hand om Doktorn? jill@jilltaube.se

Bo Vinnars, Stockholms universitet bo.vinnars@psychology.su.se

53

(54)

Reflekterande dialoger

54

(55)

Ett samarbete mellan:

• Vem tar hand om Doktorn?

-Jill Taube, psykiatriker

-Maria Zetterlund, allmänläkare

• Alexander Wilczek, psykiatriker

• Bo Vinnars, psykolog

55

(56)

Syfte och mål med Reflekterande dialoger

• Hitta strategier för att förebygga stress och utmattning

• Reflektion och eftertanke

• Erfarenhetsutbyte och stöd mellan kollegor

• Val av avgränsande individuella förändringsmål

• Hitta nya hanterandestrategier

• Arbetsgrupp, inte psykoterapi

56

(57)

Hur är upplägget?

Gruppen möts två timmar per tillfälle, en gång i veckan under en period på 10 veckor och därefter ett uppföljande möte.

Fysiskt eller digitalt

Deltagaren ska vara ostörd och hållas fri från annat arbete under samtalen, vilket arbetsgivaren ansvarar för

Tystnadsplikt och konfidentialitet gäller

Gruppen skapar regler själv sina interna regler Bygger på PBL-metodik

Facilitarorn ska hjälpa till med metoden och strukturen, samt vara observant på processer i gruppen

Innehåller ansvarar deltagarna för

57

(58)

Modellens grundstruktur

58

(59)

Erfarenheter från Ersta psykiatri

• Upplevelse att bli tagen på allvar

• Känsla av samhörighet

• Ökat självförtroende- vågar säga nej oftare.

• Känner sig tryggare.

• Bättre kunskaper mellan olika delar av organisationen.

• Kunna jämföra egna krav mot andras.

• Samvetsstress minskar.

• Få ihop privat- och yrkesliv (tittar bara på TV-serier när jag kommer hem, kommer inte i säng i tid).

59

(60)

DoktorsDialoger och Facilitatorutbildning

Det digitala perspektivet bättre än förväntat

• Gemenskap och samhörighet uppstod

• Effektivt

• Sparar tid

• Genomförbart digitalt med deltagare från olika håll

• Både dialoger och facilitatorutbildning har genomförts

60

(61)

Vad erbjuder vi?

Handledning

Facilitatorutbildning Dialogerna

61

(62)

Hitta oss!

• www.vemtarhandomdoktorn.se

• www.friskaresjukvard.nu

• info@vemtarhandomdoktorn.se

62

(63)

63

Region Stockholm

Ylva Kruse, enhetschef, Hjärnskadecenter inom Habilitering & Hälsa, Stockholms läns sjukvårdsområde (Sabbatsbergs sjukhus)

ylva.kruse@sll.se

(64)

Viktigaste lärdomarna från användning av reflektionskort på Hjärnskadecenter inom Habilitering & Hälsa

• Enkelt att använda korten som är

välformulerade och genomtänkta av experter

• En framgångsfaktor var att förbereda och genomföra gemensam reflektion tillsammans med enhetens skyddsombud

• Värdefullt att stanna upp och reflektera tillsammans i arbetsgruppen

• Var beredd på att som chef fånga upp medarbetare som kan behöva individuellt stöd

• Kan användas av alla verksamheter inom kommuner och regioner

(65)

Krokoms kommun

Karoline Humble, HR-konsult karoline.humble@krokom.se

65

(66)

Lärdomar från användningen av digitala samtalsgrupper i Krokoms kommun

• Urvalsverktyg

• Chefer – viktiga möjliggörare och stöd

• Framgångsfaktorer i arbetssättet

− Tydliga ramar

− Alla viktiga och förväntas bidra

− Målinriktat med fokus framåt

− Enbart insatser som deltagarna själv kan genomföra

• Organisatoriska faktorer lyfts till ledning