Examensarbete 15 hp – Journalistik
“Varmt välkomna Ulla Löfven och hennes man statsministern”
En kritisk diskursanalys av genus i pratshower.
Författare: Victoria Otternäs
Handledare: Pernilla Severson Examinator:Britt-Marie Ringfjord
Termin: HT21 Ämne: Journalistik Nivå: Kandidat
Abstract
Author: Victoria Otternäs
Title: “Warmly welcome Ulla Löfven and her husband the prime minister” A critical discourse analysis of gender in talk shows.
Location: Linnaeus University Language: Swedish
Number of pages: 38
The purpose of the study is to examine how female and male guests are portrayed in two talk shows that belong to public service, Carina Bergfeldt, and Skavlan. Research questions including examining characteristics, topics and roles of the various guests are also applied in the talk shows. The theories applied are framing, gender and discourse to answer the questions of the study. The primary issue aims to find out how the two talk shows differ due to studying gender equality and media representation.
The method is a critical discourse analysis that examines how language is used concerning power relations between the sexes. The study results show that the two tv programs differ in several ways, but they are also similar in others. In one of the talk shows, women and men are assigned roles that agree with the gender stereotypes that exist today. In the program Skavlan, women talk about emotions while men get questions related to their careers. Stereotypical characteristics also occur. The topics covered in the interviews also differ; some even agree well with typical gender stereotypes. The study's conclusion discusses how the primary question has been answered or not. Using the study's theories, they have explained how the two talk shows, Carina Bergfeldt and Skavlan, differ. In summary, this study has contributed to further knowledge about gender in television and how women and men are portrayed.
Also, how a female presenter and male select and formulate their interview questions.
There is a clear difference between the two talk shows, but they are also similar in many ways.
Nyckelord
Genus, pratshow, kritisk diskursanalys, public service, Skavlan, Carina Bergfeldt.
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Syfte och frågeställningar ___________________________________________ 2 2 Bakgrund ___________________________________________________________ 2 2.1 Public service ____________________________________________________ 3 2.2 Skavlan _________________________________________________________ 3 2.3 Carina Bergfeldt __________________________________________________ 4 2.4 Är det samma program? ____________________________________________ 4 3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 5 3.1 TV-rummets eliter ________________________________________________ 5 3.2 Mediers känsla för kön _____________________________________________ 6 3.3 ”Jättekul att det är så många tjejer här ikväll” ___________________________ 8 4 Teoretiska perspektiv _________________________________________________ 9 4.1 Diskurs _________________________________________________________ 9 4.2 Genus _________________________________________________________ 10 4.2.1 Könsstereotyper ______________________________________________ 10 4.3 Framing ________________________________________________________ 11 5 Metod _____________________________________________________________ 12 5.1 Kritisk diskursanalys _____________________________________________ 12 5.2 Empiriskt material _______________________________________________ 13 5.2.1 Urval och avgränsningar_______________________________________ 14 5.3 Metodkritik _____________________________________________________ 15 5.3.1 Reliabilitet och validitet________________________________________ 16 5.3.2 Etiska överväganden __________________________________________ 16 5.4 Studiens analysschema ____________________________________________ 17 6 Resultat och analys __________________________________________________ 18 6.1 Vilka roller tilldelas de kvinnliga och manliga gästerna? _________________ 19 6.1.1 Genusroller i Skavlan _________________________________________ 19 6.1.2 Genusroller i Carina Bergfeldt __________________________________ 21 6.2 Vilka ämnen diskuteras i intervjuerna med kvinnor och män? _____________ 23 6.2.1 Ämnen i Skavlan _____________________________________________ 23 6.2.2 Ämnen i Carina Bergfeldt ______________________________________ 26 6.3 Vilka egenskaper lyfts fram hos de kvinnliga och manliga gästerna? ________ 27 6.3.1 Egenskaper i Skavlan__________________________________________ 27 6.3.2 Egenskaper i Carina Bergfeldt __________________________________ 29 6.4 Vilka diskurser hittas i de två pratshowerna Carina bergfeldt och Skavlan? ___ 30 6.4.1 Diskurser i Skavlan ___________________________________________ 30 6.4.2 Diskurser i Carina Bergfeldt ____________________________________ 31 6.5 En jämförelse mellan Carina Bergfeldt och Skavlan _____________________ 31 6.6 Sammanfattning av analys _________________________________________ 33
7 Slutsats ____________________________________________________________ 34 7.1 Diskussion _____________________________________________________ 36 7.2 Vidare forskning _________________________________________________ 38 Referenser ____________________________________________________________ I
Bilagor _____________________________________________________________ IV
1 Inledning
“Men frihetens längtan har funnits hos kvinnor och längtan efter symbiosen hos män.
Men frihetens väktare har för kvinnor varit män, medan symbiosens mål för män varit kvinnor”, det skriver Yvonne Hirdman (1988) i sin rapport om genus och
genussystemen. Vad som är kvinnligt och manligt har länge varit utpräglade normer i samhället. Än idag ser vi de olika rollerna i skolor, på arbetsplatser och i medier.
Mannen spelar huvudrollen medan kvinnan får ta ett steg tillbaka. Mannen talar om sin karriär medan kvinnan talar om familjen (Hirdman, 1988). Den genuskonstruktion som finns i samhället idag har länge diskuterats och debatterats. Inte minst efter me too- rörelsen 2017 har jämställdhet blivit en uppmärksammad fråga, både i politiken och bland befolkningen (Jämställdhetsmyndigheten, 2021). Genus är ett omdebatterat ämne som det även har forskats mycket om. Dock finns det fortfarande mer att utveckla sin kunskap inom. Ytterligare forskning bidrar även till att undersöka om dessa skillnader fortfarande existerar i samma utsträckning som förr.
I och med den ökade digitaliseringen i samhället har allt fler blivit digitala. Den genomsnittliga dagliga användningen för medier var 7 timmar under 2020. Detta innebär att en stor del av dygnets timmar läggs på medier, detta innefattar också alla åldrar. Inom medier räknas tv, radio, tidning och sociala medier in (Myndigheten för press, radio och tv, 2021, A). Digitaliseringen har också bidragit till att “gammelmedia”, så som tv och tidning, har börjat konkurrera med sociala medier. Dock har det visat sig att televisionen fortfarande är en av de största medierna idag (Hirdman & Kleberg, 2015). Det innebär att dagens människor lägger mycket tid på medier. Därför är det också relevant att forska vidare i detta, då allt mer tid spenderas på dessa plattformar. I samband med den ökade medieanvändningen har public service en betydelsefull roll i medielandskapet. Public service har i uppdrag att bedriva en jämställd verksamhet där programutbudet bland annat ska spegla befolkningen och värna om en mångfald
(Granskningsnämnden för press, radio och tv, 2021). Public service ska även erbjuda ett brett utbud för alla. På fredagskvällarna under många år har svenska folket underhållits av SVT:s pratshow Skavlan. Skavlan är ett underhållningsprogram vars syfte är att intervjua kända människor. Fredrik Skavlan har varit programledare sedan programmets start 2009. Nu sänds den sista säsongen och ersättaren Carina Bergfeldt har tagit över stafettpinnen med sin egna talkshow (SVT, 2021).
Om kvinnor och män porträtteras lika eller inte är något som studerats mycket i etablerad forskning. Den här studien kommer däremot bidra med ytterligare forskning
och medvetenhet om ämnet genom att undersöka genus i pratshower. Hur kvinnliga och manliga gäster i tv-programmen framställs är en del av hur jämställdhet och mediernas representation ser ut. Det är även en relevant aspekt att undersöka program som tillhör public service eftersom de har ett särskilt ansvar, till exempel att värna om mångfald och jämställdhet i medier (Granskningsnämnden för press, radio och tv, 2021).
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka porträtteringen av kvinnor och män i pratshower, ur ett genusperspektiv. Studien kommer att studera vilka roller kvinnliga och manliga gäster tilldelas i de två pratshowerna Carina Bergfeldt och Skavlan som tillhör public service. En jämförelse mellan de två programmen kommer att göras, för att ta reda på likheter och skillnader. För att undersöka detta kommer dels
intervjupersonernas presentation i programmen att analyseras, samt vilka samtalsämnen som tas upp i intervjun. Därutöver studeras vilka roller gästerna tilldelas och hur de kan kopplas till samhället och de könsstereotyper som finns idag. Slutligen kommer
programmens diskurser att sökas efter och analyseras.
Studiens huvudfrågeställning är följande:
– På vilka sätt skiljer sig pratshowerna Carina Bergfeldt och Skavlan åt utifrån ett genusperspektiv?
För att kunna besvara denna frågeställning används följande underfrågeställningar.
Dessa frågor kommer även att tillämpas i analysen av de båda programmen.
– Vilka roller tilldelas de kvinnliga och manliga gästerna?
– Vilka ämnen diskuteras i intervjuerna med kvinnor och män?
– Vilka egenskaper lyfts fram hos de kvinnliga och manliga gästerna?
– Vilka diskurser hittas i de två pratshowerna Carina Bergfeldt och Skavlan?
2 Bakgrund
Skavlan är pratshowen som länge varit etablerad i tv, medan Carina Bergfeldt är det nya tv-programmet som just sänt sin första säsong. I detta avsnitt presenteras en
sammanfattande bakgrund om public service samt programmen Carina Bergfeldt och Skavlan, vilket ska bidra till en ökad förståelse för sammanhanget och studien.
2.1 Public service
Public service kännetecknas ofta av uttrycket “i allmänhetens tjänst” (Myndigheten för press, radio och tv, 2021, B). Det är också ett oberoende medieföretag som har i
uppdrag att erbjuda ett utbud som representerar hela befolkningen. Opartiskhet är också en viktig faktor. De tre företagen Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) ingår i public service (Myndigheten för press, radio och tv, 2021, B). Programmen ska bidra till jämställdhet och mångfald. Uppdraget innebär också att oberoende granska och bevaka samhället samt spegla hela sveriges befolkning.
Framförallt är det viktigt att värna och lyfta fram minoriteter i samhället. En
medvetenhet om stereotyper och fördomar bör också finnas, för att undvika att sprida dessa vidare. Både kvinnor och män ska få komma till tals eller ta lika mycket plats i innehållet. Ännu en viktig aspekt innebär att public service aktivt ska leta efter människor som tillhör det underrepresenterade könet, i det specifika sammanhanget.
Detta innebär att i mansdominerade ämnen letas det i högre grad efter kvinnor som ska medverka som talespersoner eller experter (Sveriges Radio, 2014). Att arbeta med mångfald syftar också till att musik och ämnen i programmen ska representera hela befolkningen. Det kan handla om olika etnisk eller kulturell bakgrund. Public service har också i uppdrag att erbjuda program till språkminoriteter i Sverige, exempelvis på samiska eller finska (Sveriges Radio, 2014). Granskningsnämnden för press, radio och tv (2021) genomför årligen en undersökning om hur public service har förhållit sig till de bestämda riktlinjerna och reglerna. En aspekt som undersöks är om
programverksamheterna bedrivs utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Resultaten för år 2020 visar att SVT och UR har uppfyllt kraven huvudsakligen och att SR har med viss tvekan, uppfyllt kraven. Sammanfattningsvis har medieföretagen uppfyllt kraven inom public service (Granskningsnämnden för press, radio och tv, 2021).
2.2 Skavlan
Skavlan är pratshowen där kända människor intervjuas och som sedan sänds i SVT1 på fredagskvällar. Det innebär att även detta program tillhör och verkar inom public service. Både svenska, norska och internationella gäster intervjuas (SVT Play, 2021).
Under programmet intervjuas vanligtvis fyra personer där en av gästerna är artist och avslutar programmet med att uppträda på scen. Gästerna presenteras med en kort introduktionsfilm innan de sätter sig i studion med programledaren Fredrik Skavlan.
Intervjun är ofta utformat som ett samtal där både intervjupersonerna kan ställa frågor
till varandra, medan programledaren leder pratshowen framåt. Under programmets gång introduceras nya gäster som kommer in till studion. Exempel på personer som
medverkat i programmet är Hedvig Lindahl, Ed Sheeran och Marit Bjørgen. Under en säsong sänds 12 avsnitt där varje avsnitt är ungefär en timme långt. Programmet innehåller inga avbrott i form av reklam eller liknande. Fredrik Skavlan har varit programledare sedan programmets start 2009. I år 2021 sänds den sista säsongen av programmet (SVT, 2021). Journalisten Fredrik Skavlan är även tidigare känd som programledare i programmet Først & sist som sändes år 1998-2007 i Sverige (SVT Nyheter, 2021-04-20).
2.3 Carina Bergfeldt
Carina Bergfeldt är en pratshow där gäster bjuds in och intervjuas av författaren och journalisten Carina Bergfeldt själv. Kända personer varvas med personer som har intressanta historier att berätta. Likt tv-programmet Skavlan intervjuas ungefär fyra gäster under varje avsnitt. Den första säsongen innehåller 10 avsnitt där varje avsnitt är ungefär en timme långt. Programmet inleds med att en gäst presenteras i form av en kort video samtidigt som programledaren berättar. Sedan välkomnas gästen in. Under
programmets gång bjuds fler gäster in med en egen kort presentation i form av
filmklipp. Pratshowen bjuder också på musik där en av gästerna i majoriteten av fallen uppträder i programmet. Carina Bergfeldt sänds i SVT1 och tillhör public service. Den första säsongen sändes våren 2021. En till säsong är planerad att sändas under år 2022.
Carina Bergfeldt är tidigare känd som SVT:s utrikeskorrespondent i USA. Hon har också en bakgrund som journalist och författare. Idag är hon aktuell med sin nya pratshow samt andra uppdrag inom SVT (SVT Play, 2021).
2.4 Är det samma program?
Skavlan är som tidigare nämnt ett underhållningsprogram som under många år sänts i SVT1. Under år 2020 meddelade programledaren Fredrik Skavlan att han kommer att gå på föräldraledighet. Detta innebar att en annan programledare behövde ersätta Fredrik Skavlan. Det blev kollegan Carina Bergfeldt som fick frågan om att ta över programmet under nästa säsong. Det resulterade i att Skavlan tog sändningsuppehåll och det nya programmet Carina Bergfeldt hade premiär (SVT Nyheter, 2020-09-21). Efter Carina Bergfeldts första säsong meddelade Fredrik Skavlan att han kommer sända sin sista säsong hösten 2021. Carina Bergfeldt har sedan gått ut med att en till säsong av
hennes program kommer att sändas under 2022 (SVT Play, 2021). De båda programmen har olika programledare och innehåll, men det kan också anses vara samma program då syftet och uppbyggnaden är densamma. Det som skiljer dessa åt är programledarna, som kan ha en stor roll i programmens identitet. Med Fredrik Skavlan som programledare kan programmet få en sorts stämning som skiljer sig från när Carina Bergfeldt är programledare. Programmen kan tolkas som att det finns en slags övergång mellan gammalt och nytt, men att de fortfarande hör ihop på flera sätt.
3 Tidigare forskning
3.1 TV-rummets eliter
I avhandlingen TV-rummets eliter beskriver författaren Maria Edström (2006) om hur fördelningen mellan kvinnor och män i tv skiljer sig åt. Enligt forskningen fokuserar kvinnliga och manliga elitpersoner på olika ämnen. Det är mer förekommande att män talar om sport, ekonomi och kriminalitet. Däremot är fördelningen mellan könen mer jämn i frågorna partipolitik, vård, skola och omsorg samt kultur och nöje (Edström, 2006). En slutsats som dras i undersökningen är att männen i större utsträckning
representerar dem så kallade “hårda ämnena” som ekonomi och kriminalitet, medan för dem “mjuka ämnena” som kultur och nöje är fördelningen mer vag. Dock är männen i majoritet i alla ämnen som tas upp i undersökningen (Edström, 2006).
Den tidigare forskningen tar även upp resultat från både elitpersoner och övriga medverkande (Edström, 2006). Det har visat sig att det förekommer en viss skillnad i resultaten mellan grupperna. Bland elitpersoner återfinns en större könsskillnad bland de olika ämnena, hos de övriga medverkande är representationen mellan könen mer lika (Edström, 2006). I denna studie kan de två pratshowerna Carina Bergfeldt och Skavlan ingå i kategorin kultur och nöje, då pratshowerna är ett slags underhållningsprogram.
Som tidigare nämnt är denna kategori en av dem som är med jämställd än andra. Dock är männen fortfarande i majoritet.
Edström (2006) undersöker också vilka roller kvinnor och män har i
programmen. Hon förklarar att alla personer som medverkar har en förutbestämd roll från början. Det kan vara som politiker, medborgare eller polis. Resultatet visar att männen dominerar bland majoriteten av rollerna. Bland roller som aktivister och studerande är fördelningen mer jämn där kvinnor är i en knapp majoritet. Edström (2006) beskriver vidare att det finns en tydlig mall för vad män och kvinnor har för
roller i tv-programmen. Å ena sidan kan det förklaras av att det speglar
arbetsmarknaden, men å andra sidan bör det då också finnas yrken där kvinnor är dominerande. I hennes undersökning förekommer inte det (Edström, 2006). Trots den markanta könsskillnader bland medverkande gäster i tv-programmen ser siffrorna annorlunda ut bland mediebolagens egna medarbetare. Bland programledare är fördelningen jämn. Undersökningen visar att 45% kvinnor och 55% män är programledare (Edström, 2006). Med denna kännedom är det därför intressant att undersöka hur könsfördelningen ser ut i två SVT-program. Även vilka roller varje gäst har, samt hur mycket medieutrymme varje person får. Kanske beror det på kön, social status eller någon annan faktor.
Edström (2006) avslutar sin rapport med att diskutera varför det ser ut som det faktiskt gör. En orsak kan vara maktstrukturerna i samhället och genuslogiken. Det kan innebära att medierna påverkas av maktstrukturer. Ett exempel som nämns är den större representationen av kvinnor inom politiken som skett över tid och att detta även syns i tv-rutan. En annan orsak som tas upp är anpassningen till publikens intressen (Edström, 2006). Kanske är det så att medieaktörernas föreställning av publiken kan påverka hur utbudet kommer att se ut i slutändan. Det finns en skillnad där män tittar mer på sport medan kvinnor tittar på kultur och underhållningsprogram. Dock innebär detta inte att kvinnor och män letar sig efter program med en viss könsfördelning, utan snarare efter genrer (Edström, 2006).
Med utgångspunkt från denna forskning kommer porträtteringen av kvinnor och män i tv-programmen att analyseras. Kunskapen om fördelningen kommer bidra till en ökad förståelse när den kvalitativa studien genomförs. Då denna forskning publicerades 2006 har många år gått och medier har utvecklats. En ny forskning inom detta område är därför väsentlig för att få en uppdaterad bild av situationen idag. Varken Skavlan eller Carina Bergfeldt var verksamma år 2006 eller tidigare.
3.2 Mediers känsla för kön
Hillevi Ganetz i Hirdman och Klebergs bok Mediers känsla för kön (2015) diskuterar den jämställda eller icke jämställda representationen i medier. Forskningen visar att kvinnor och män porträtteras olika i medier, främst i realityprogram (Ganetz, 2015).
Reality i detta sammanhang innebär att verkligheten ska skildras. Det finns oftast inget uttalat manus i förväg, utan det är oförutsägbart vad personer kommer att säga. De medverkande är heller inga skådespelare. Det tas också upp att reality kan liknas med
dokumentärer då båda speglar verkligheten (Ganetz, 2015). Det som däremot skiljer dessa åt är att i reality skapas arrangerade situationer, jämfört i en dokumentär. Det finns även underkategorier som har sina egna fokuserade områden. Ett exempel är talang-program i tv. Det har visat sig att män förekommer oftare än kvinnor och att de båda könen framställs på olika sätt i olika sammanhang. Ett exempel som tas upp är framställningen av personer i realityprogram på tv där bland annat programmet Fame Factory analyseras (Ganetz, 2015). Forskningens syfte var att undersöka hur
maskulinitet och femininitet konstrueras under processen att bli artist. Resultatet visade att kvinnor och män konstrueras olika. Kvinnors talanger beskrivs som naturliga, exempelvis inom sång. Medan männen är duktiga på mer tekniska aspekter, som instrumentspelande (Ganetz, 2015).
Den tidigare forskningen har sitt fokus på musikalisk reality och har bidragit till flera nya resultat och slutsatser (Ganetz, 2015). Denna typ av reality i tv kan liknas med de två pratshowerna som kommer att analyseras i den här studien eftersom det inte är en manusbunden produktion. Med den kunskapen och fakta är det möjligt att undersöka och forska om ämnet ytterligare. Denna studie kommer att studera frågorna om hur kvinnor och män porträtteras i liknande tv-program, fast i public service. Det kan bidra till en bredare förståelse om ämnet, från en ny synvinkel.
Tv-programmet Carina Bergfeldt har en kvinnlig programledare och Skavlan har en manlig. Tidigare forskning har undersökt hur representationen har sett ut på Sveriges nyhetsredaktioner genom åren. Det har visat sig att de manliga medarbetarna alltid har dominerat. Denna siffra börja sakta ändra på sig i början på 2000-talet. Sedan dess har trenden fortsatt, men dock finns det fortfarande ett underskott av kvinnor i branschen.
Kapitelförfattaren Monica Löfgren-Nilsson i boken Mediers känsla för kön avslutar sin rapport med att skriva:
Som diskursiv praktik har televisionen stor makt över bilden av kvinnor och män och hur deras plats i den offentliga sfären som förmedlas. Journalistik är en fråga om att välja och när det offentliga samhällslivet reproduceras i tv-nyheterna dominerar män alltjämt scenen. För ett public service-företag är detta problematiskt, inte minst eftersom uppdraget omfattar grundläggande värden som demokrati, mångfald och jämställdhet (Löfgren-Nilsson, 2015, s.218).
Löfgren-Nilsson (2015) nämner också att kvinnlig och manlig journalistik kan skilja sig åt. Den kvinnliga journalistiken beskrivs som mer personligt engagemang och att prioritera kvinnliga källor samt perspektiv. Den manliga journalistiken beskrivs istället
som att opartiskhet och distans prioriteras. Det handlar också om att män rapporterar mer om isolerade händelser, än den stora bilden. I rapporten diskuteras det även om den symboliska könsordningen. Genom åren har manliga källor varit dominerande i
medierna. De kvinnliga källorna används allra mest av de kvinnliga journalisterna.
Denna struktur avtog i början på 2000-talet (Löfgren-Nilsson, 2015).
Även om representationen bland gäster, som kommer undersökas i denna studie, är i balans, krävs det att människorna bakom produktionen också är det. En stor andel manliga reportrar och programledare kan ha makt över bilden av de olika könen. I och med dessa slutsatser är det relevant att forska vidare i detta ämne, till exempel hur de två programledarna skiljer sig åt i pratshowerna Carina Bergfeldt och Skavlan, för att öka förståelsen och medvetenheten.
3.3 ”Jättekul att det är så många tjejer här ikväll”
I avhandlingen “Jättekul att det är så många tjejer här ikväll” av Hanna Söderlund (2016) undersöks kulturella föreställningar av kvinnliga och manliga komiker i tv- programmet Parlamentet. Undersökningen visar att manliga komiker och deras skämt blir bekräftade i större utsträckning än vad kvinnliga komikers blir. Resultatet visar också att kvinnliga komiker blir mer begränsade jämfört med männen, främst i de situationer när det handlar om att förhandla sig till en position som en framgångsrik komiker (Söderlund, 2016). Det är en lättare utmaning för männen jämfört med kvinnorna. Med dessa kunskaper kan man dra slutsatsen att maktordningar spelar roll.
Humor är en manlig kodad diskurs och är också normen, medan kvinnor kan ses som mindre humoristiska. I och med detta kan manliga komiker enklare nå de högsta positionerna i programmet, menar Söderlund (2016).
Andra studier som nämns i avhandlingen visar också att männen har en större makt i medier (Söderlund, 2016). Männen kan i större utsträckning förhandla sig till mer makt. Det finns också uttalanden om att kvinnor bör hålla en balans mellan att ta plats och att inte göra det, för att fortfarande uppfattas som kvinnliga. Författaren sammanställer denna information till att denna föreställning kanske även lever kvar idag, i programmet Parlamentet. Kanske är det så att kvinnor bestraffas när de tar mer plats än nödvändigt (Söderlund, 2016). Utifrån ett annat perspektiv kan denna studie också visa på att de så kallade traditionella maktordningarna utmanas, exempelvis när de kvinnliga komikerna istället blir bekräftade. Det kan också innebära att
maktordningen utmanas när männen blir avvisade (Söderlund, 2016). I den här studiens
undersökning om manliga och kvinnliga roller kan det vara intressant att undersöka om även dessa slags roller uppfattas i de två pratshowerna.
Författaren avslutar rapporten med slutord om maktförhållanden. Söderlund (2016) menar att dessa inte bara sker i humor och humorprogram, utan även på samma sätt ute i samhället. Med studien hoppas författaren kunna inspirera människor till att reflektera mer. Kanske är det så att det är vanligare än man tror, i sin vardag. I studien nämns det också att denna maktordning inte alltid behöver ha med kön att göra. Det kan finnas andra aspekter som spelar in och spelar roll. Det finns också ett tydligt syfte med denna studie att vilja förändra. En ökad medvetenhet kan leda till att dessa maktmönster funderas på i flera situationer i livet, till exempel i vardagen (Söderlund, 2016).
Likt denna tidigare forskning ska denna studie bidra till en ökad medvetenhet om hur maktordningen ser ut i tv program inom public service. Kanske kan även det leda till att människor reflekterar över dessa beteendemönster i andra situationer människor utsätts för i livet. I denna studie riktas blickfånget mot begreppet genus och vad det har för betydelse i de två programmen.
4 Teoretiska perspektiv
I detta kapitel presenteras de teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien.
Studien kommer att utgå från de teoretiska begreppen diskurs, genus och framing som kommer vara relevanta delar för att besvara frågeställningarna. En beskrivning av begreppen återfinns nedan. En kunskap och utgångspunkt från genus är nödvändigt för att kunna jämföra konstruktionen av könen i programmen. Gestaltningsteorin är en relevant teori för att besvara frågan hur gästerna konstrueras och vilka egenskaper, ämnen eller roller som läggs större fokus på än andra (Entman, 2002). Kunskap om diskurs och diskursanalys är tillika centralt för denna studie. Detta eftersom
diskursanalysen möjliggör en särskild undersökning om språket och dess makt i samhället (Berglez, 2019). Det bidrar även med en medvetenhet om maktordningar inom public service, med fokus på pratshower.
4.1 Diskurs
Diskurs kan ha olika betydelse i olika sammanhang. I denna uppsats handlar diskurs om språk som social handling så som Berglez (2019) beskriver diskurs. Begreppet diskurs kan även delas upp i två olika element, institutionell kunskapsproduktion och
tvärinstitutionella processer. Den förstnämnda handlar om olika former av kunskap inom institutioner. Kunskapen har uppstått genom bland annat regler och rutiner.
Diskurs som tvärinstitutionella processer innebär istället att det sker i flera kontexter samtidigt. Några processer som kan vara intressanta att studera är exempelvis
heteronormativitet eller nationalism. Sammanfattningsvis kan medieinnehåll beskrivas på olika sätt. Den förstnämnda diskursen kan innebära att texten kan ses som en färdig produkt, baserad på företeelser som redan finns inom ett visst ämne. Medieinnehållet kan också vara en del av flera övergripande ideologier (Berglez, 2019). Begreppet diskurs kan sedan kopplas samman med metoden kritisk diskursanalys som kommer att tillämpas i denna studie. Diskursen betonar språk i social handling, samt makt och maktförhållanden som påträffas i språket (Berglez, 2019).
4.2 Genus
Enligt Yvonne Hirdman (1988) kan genus beskrivas som ett socialt kön och kan
förklaras genom vad som anses vara manligt eller kvinnligt. Teorin kan också beskrivas som två logiker. Den ena är isärhållandets tabu, med andra ord innebär detta att manligt och kvinnligt inte bör blandas. Den andra logiken handlar om hierarkin, där mannen är normen i samhället. Genus kan också delas in i olika så kallade kontrakt, ett
genuskontrakt mellan könen. Det kan handla om hur kvinnor och män ska se ut eller vara, exempelvis inom arbetet, kärleken eller språket. I och med dessa
“överenskommelser” mellan könen uppstår skillnader. Kvinnan underordnas mannen.
“Rent generellt kunde man säga, att ju kraftigare som isärhållandet mellan könen verkar/fungerar, ju självklarare, ju mer legitim, ju mindre ifrågasatt blir den manliga normens primat” hävdar Hirdman (1988). En stark och inflytelserik skillnad mellan kvinnor och män leder till att normen inte blir lika ifrågasatt, som om kvinnor och män skulle behandlas mer lika (Hirdman, 1988).
4.2.1 Könsstereotyper
Könsstereotyper förekommer både i samhället och i media. I medierapporteringen betonas ofta kvinnors yttre aspekter, som exempelvis deras utseende och klädsel (Jarlbro, 2006). Männen uppmärksammas istället för deras kunskaper. Det förekommer inte heller något stort fokus på hur mannen är klädd. Kvinnor behandlas dock
annorlunda på flera olika sätt. Det sker ofta en dubbelbestraffning där kvinnor antingen är för unga eller för gamla, det finns aldrig en rätt ålder. Det har visat sig att manliga
och kvinnliga politiker, i detta fall, även får annorlunda frågor från journalister. Mycket fokuseras på kvinnors utseende och privatliv istället för vad nyheten egentligen handlar om (Jarlbro, 2006). Det förekommer även att kvinnliga politiker ofta nämns med
förnamn och manliga politiker med efternamn. Jarlbro (2006) hävdar också att kvinnliga politiker beskrivs som just kvinnliga politiker. Det sker mycket sällan att medier nämner
“manliga politiker”. Till exempel kallas kvinnliga politiker för Mona och Gudrun, medan manliga inte kallas för Göran och Fredrik, utan snarare Persson och Reinfeldt (Jarlbro, 2006). Könsstereotyper är ett relevant teoretiskt begrepp att ha i åtanke när analysen görs, för att se vilka roller som de kvinnliga och manliga gästerna tilldelas i programmen.
Populärkulturen har efter kvinnorörelsen på 70-talet blivit kritiserade för att beskriva kvinnor och män på ett konservativt sätt, menar Jarlbro (2006). Det talas om en skev syn på kvinnor där man förväntar sig en smal kropp. Männen ska däremot vara starka och muskulösa. Ett exempel som tas upp är frågan om övervikt. Kvinnan bör gå ner i vikt för att behaga människorna i hennes närhet som familj och make. Männen skulle däremot gå ner i vikt för sin egen och hälsans skull. Fler stereotyper om kvinnor och män cirkulerar runt både i medier och i verkliga livet (Jarlbro, 2006). Dessa
könsstereotyper kommer att tillämpas när analysen genomförs. Detta för att se om några könsstereotyper förekommer i de två programmen som ingår i denna studie.
4.3 Framing
Framing, som även kallas gestaltningsteorin, förklarar hur medier presenterar eller ramar in viss information i rapporteringen (Entman, 2002). Genom att göra ett urval och belysa vissa delar i rapporteringen kan just den anses vara mer viktig än annan
information. Medier kan framhäva vissa delar av verkligheten, till exempel genom upprepning eller val av placering i en text. Teorin är bland annat lämplig att använda för att undersöka journalisters objektivitet i sitt arbete och i innehållsanalyser (Entman, 2002).
Jesper Strömbäck (2004) skriver om gestaltningsteorin i sin avhandling om den medialiserade demokratin. Denna teori är även relevant för att undersöka mediernas makt och påverkan. Framing kan också beskrivas som allsidig. Det kan innebära att undersöka hur människors verklighet påverkas utifrån hur medierna gestaltar
verkligheten. En viktig aspekt som tas upp är hur medier på ett sätt aldrig kan spegla verkligheten eftersom mediers format är begränsat medan verkligheten kan beskrivas
som obegränsad. Påföljden blir därför att det medier rapporterar om bör ses som en slags rekonstruktion av verkligheten, istället för en direkt spegling.
Gestaltningar som görs behöver inte alltid vara medvetna. Det kan ske att olika medier eller journalister gestaltar ett visst område på ett specifikt sätt, utan att ha en bakomliggande tanke medan andra gestaltar området på ett annat sätt. I avhandlingen av Strömbäck (2004) ges exemplet om det halvfulla eller halvtomma glaset. Glaset ser likadant ut med lika mycket vatten i, men går att beskriva på olika sätt. I denna studie tillämpas gestaltningsteorin för att undersöka hur gästerna i pratshowerna Carina Bergfeldt och Skavlan porträtteras. Det innebär att bland annat undersöka vilka slags roller gästerna tilldelas, beroende på vilket program och vilken programledare. Med hjälp av framing är det även möjligt att analysera vilka ämnen eller egenskaper som lyfts fram och ramas in i intervjuerna.
5 Metod
I detta kapitel presenteras studiens metod samt diskussion om urval och avgränsningar.
Även metodkritik och etiska överväganden nämns. I denna uppsats kommer en kritisk diskursanalys att tillämpas för att utföra studien. En kvalitativ metod är bäst lämpad för att kunna besvara studiens frågeställningar. Med den kvalitativa metoden kritisk
diskursanalys är det möjligt att undersöka maktordning mellan kön. Metoden möjliggör även att undersöka djupare än i en kvantitativ metod (Berglez, 2019). En kvantitativ metod innebär att flera jämförbara uppgifter som jämförs i en undersökning, oftast handlar det om ett mer omfattande material. Med denna metod kan frågor om hur mycket eller hur ofta saker sker besvaras (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012). Detta är inte i fokus här och är därför är den kvantitativa metoden inte relevant i denna studie.
5.1 Kritisk diskursanalys
En kritisk diskursanalys utgår ofta från ett kritiskt kunskapsintresse, som kan uttrycka en misstänksamhet mot en viss diskurs (Berglez, 2019). Begreppet diskurs kan både beskrivas som en metod och en teori, här nedan beskrivs diskurs kopplat till metod. I denna studie ligger fokus på makt och maktordning mellan könen. Presenteras eller porträtteras gästerna olika beroende på vem programledaren är? Tilldelas gästerna olika roller utifrån kön? Med en kritisk diskursanalys är det möjligt att studera dessa frågor.
Här kan man göra en mer djupgående analys av medieinnehållet för att ta reda på hur det ser ut under ytan (Berglez, 2019). Det går också att ta reda på om texten har en underliggande mening eller baseras på olika intressen i samhället. Kanske är det en patriarkal struktur som förekommer i vissa tv-program där männen har makten. För att utföra metoden kommer studien utgå från Faircloughs modell som beskrivs av Peter Berglez (2019). Modellen är uppdelad i tre olika delar som hänger ihop med varandra.
Text, diskursiv praktik och sociokulturell praktik. Dessa tre nivåer studeras tillsammans när analysen genomförs (Berglez, 2019).
Begreppet och nivån text handlar om en analys på ordnivå, vilka ord vi väljer att använda när vi talar. Ordvalen spelar roll för vilken attityd man förmedlar samt på vilket sätt makt kan uttryckas (Berglez, 2019). Diskursiv praktik menar på relationen mellan produktion och konsumtion. Med andra ord innebär detta att både produktionen och publiken har vissa gemensamma uppfattningar som båda också förstår.
Sociokulturell praktik innebär att produktion och konsumtion har koppling till språk- och samhällsstrukturer. Det syftar till att vissa normer eller strukturer i samhället även syns i texten. (Berglez, 2019). De tre nivåerna ska finnas med under analysen för att kunna besvara frågorna som ställs. En grundläggande fråga att ha i åtanke är:
“Varför är texten som den är? Själva analysen kan sedan genomföras på flera olika sätt där olika områden kan vara viktigare än andra. Ett analysschema konstrueras för att vara ett hjälpmedel i analysen. Det kan innehålla områden som ideologi, fördjupning av aktörer eller språk i detalj (Berglez, 2019). Se avsnittet 5.5 för att ta del av denna studies analysschema.
5.2 Empiriskt material
Alla avsnitt av programmet Skavlan för säsongen hösten 2021 finns att streama på SVT Play. Det första avsnittet publicerades fredagen den 17 september och det sista fredagen den 3 december. Programmet Carina Bergfeldt finns inte kvar att streama på SVT Play och materialet har därför beställts från Svensk Mediedatabas. Där får forskare och forskande studenter tillgång till audiovisuellt material från vissa tv-kanaler, i
forskningssyfte (SMDB, 2021). De tio avsnitten beställdes innan analysen genomfördes.
Första avsnittet av Carina Bergfeldt 2021 sändes 15 januari och det sista 19 mars. De båda programmens avsnitt varar i ungefär 60 minuter. Det förekommer inga
reklampauser eller andra avbrott i sändningarna.
I studien kommer de tre första avsnitten av varje program att analyseras. I det första avsnittet i programmet Carina Bergfeldt intervjuas Ulla och Stefan Löfven, Benjamin Ingrosso, Sophie Jahn och Henrik Harlaut. I avsnitt två intervjuas Ferry och Gunde Svan, Ruben Östlund, Lill Lindfors och Anna Ardin. I det tredje avsnittet gästar David Lagercrantz, Charlotte Perrelli och Anders Jensen, Gift Blessing och Howlin' Pelle Almqvist. I Skavlans första avsnitt intervjuas Magnus Uggla, Birgit Skarstein, Alexander Abdallah och Seinabo Sey. I andra avsnittet intervjuas Leif GW Persson, Maria Montazami, Oliver Solberg och Hedvig Lindahl. I det tredje avsnittet intervjuas Filip Hammar och Agnes Lindström Bolmgren, Magnus Slagsvold Støre, Lone Frank, Alan Walker. Totalt är det 28 gäster och 24 intervjuer som kommer att analyseras. Se avsnitten i kapitlet bilagor.
5.2.1 Urval och avgränsningar
På grund av studiens tidsram är det nödvändigt att avgränsa det empiriska innehållet som kommer att analyseras. Båda säsongerna av pratshowerna Carina Bergfeldt och Skavlan som kommer att analyseras sändes år 2021 i SVT1 i Sveriges Television. Valet av dessa säsonger har gjorts för att kunna jämföra de två programmen som sänts under denna begränsade tid. Carina Bergfeldt innehåller tio avsnitt och Skavlan tolv. För att göra en relevant och rimlig avgränsning undersöktes först materialet i en mindre skala.
En övergripande första analys gjordes av de tre första programmen där den första gästen i varje avsnitt analyserades. Detta innebär att totalt sju gäster i detta fall var med i den första analysen som genomfördes med hjälp av studiens analysmodell. De resultat som förekom visar att tre avsnitt av varje program är rimligt för denna undersökning och dess tidsram. Med tre avsnitt från vardera säsong är det möjligt att få en övergripande och detaljerad bild över innehållet och för att i slutet kunna dra slutsatser utifrån studiens frågeställningar.
De två pratshowerna valdes ut genom ett strategiskt urval. Det innebär att urvalet inte är slumpmässigt utvalt, utan kan vara handplockat av forskaren (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012). I en kvalitativ studie kan detta vara ett alternativ då en representation av verkligheten inte behöver vara exakt, som i en kvantitativ studie (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012). I denna kvalitativa metod kommer maktförhållanden och andra fenomen inom genus att undersökas och i detta fall är ett strategiskt urval relevant för att kunna undersöka programmen Carina Bergfeldt och Skavlan.
Vidare används även ett strategiskt urval när avsnitten väljs ut till
undersökningen. De avsnitt som kommer att analyseras är de tre första avsnitten i varje program, totalt sex avsnitt. Detta urval har gjorts därför att så lika avsnitt som möjligt ska analyseras. Med detta urval är det möjligt att även jämföra vilka slags gäster som är inbjudna till respektive avsnitt, vilket medieutrymme gästerna får och hur gästerna porträtteras, till exempel vilka gäster som är inbjudna till premiäravsnittet av säsongen.
När analysen genomförs kommer främst det talade språket att analyseras. Hur kameror filmar eller vilka gester som görs kommer därför inte att analyseras i denna studie.
Denna avgränsning görs för att särskilt lägga fokus på språket och maktförhållanden inom det.
5.3 Metodkritik
Studiens urval kan kritiseras eftersom ett strategiskt urval har använts. Ett strategiskt urval innebär ett icke slumpat val (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012).
I denna studie har de tre första avsnitten i varje program valts ut till analysen, istället för att slumpmässigt välja ut tre avsnitt från vardera program. Med en kvalitativ metod och ett strategiskt urval kan det även vara svårt att dra några generaliserande slutsatser, då det varken finns ett urval som representerar det hela samt att det inte är ett slumpmässigt urval av det empiriska materialet, vilket skulle kunna påverka resultatet.
Det finns inte alltid en självklar mall för hur en kritisk diskursanalys ska genomföras och därför kan även studiens metod också ifrågasättas. Enligt Berglez (2019) är metoden inte helt självklart utformat från början. Utifrån vilket medieinnehåll som ska analyseras kan olika dimensioner analyseras. I denna studie har ett urval gjorts i vilka delar som kommer att analyseras och kan därför kritiseras för om valet var det mest relevanta för denna studie. Såklart kan även tolkningen av materialet se
annorlunda ut beroende vem det är som analyserar, eftersom alla människor är olika och har annorlunda bakgrund. Studiens författare kan därför tolka innehåll på ett sätt, som en annan person inte hade gjort. Det är också viktigt att ha i åtanke när denna kvalitativa metod genomförs (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012).
Ännu en aspekt som kan problematiseras är valet av säsonger som analyseras.
Pratshowen Skavlan har sänts i flera år, medan Carina Bergfeldt enbart har sänt en säsong hittills. Detta kan därför ha en påverkan på resultatet eftersom det förstnämnda programmet kan anses vara mer etablerat eller välkänt. Antalet program som kommer att analyseras kan också problematiseras. 3 avsnitt från vardera program kommer att
analyseras i denna studie och det finns en risk att det är en felbedömning för att kunna ha rimligt med material, för en så trovärdig och relevant analys som möjligt. Men för att analysera rätt urval, har en kort första analys gjorts på tre avsnitt av vardera program för att se vilket resultat som kan urskiljas.
Att genomföra en generalisering av resultatet ska även göras med försiktighet.
Ett strategiskt urval i en kvalitativ metod går inte att generalisera på samma sätt som om metoden hade varit kvantitativ med ett slumpmässigt urval. I det sistnämnda fallet är det möjligt att representera en hel grupp och få ett resultat utifrån det (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012). Däremot är det möjligt att generalisera teorierna.
Genom att använda teorier i arbetet stärker det analysen av materialet.
5.3.1 Reliabilitet och validitet
Studien baseras på en kvalitativ metod där forskaren har en större roll i själva
forskningen jämfört med en kvantitativ metod. Enligt bland annat Esaiasson (2012) kan validiteten i en studie beskrivas på tre olika sätt. “1) överensstämmelse mellan teoretisk och definition och operationell indikator; 2) frånvaro av systematiska fel; och 3) att vi mäter det som vi påstår att vi mäter”. De två första beskrivningarna definierar
begreppsvaliditet medan det sistnämnda tyder på resultatvaliditet. För att undvika systematiska fel och andra brister har studien sin grund i tidigare forskning och teorier.
Med hjälp av erfarenhet och kunskap från tidigare forskning är det möjligt att minska risken för brister i denna undersökning. De tillvägagångssätt och hur de har beskrivit begrepp och teorier ligger till grund i undersökningen om genus, eftersom flera begrepp kan vara komplexa och inte alltid tolkas på samma sätt. Med detta tillvägagångssätt har studien en god validitet. Måttet på reliabilitet förklarar om resultatet blir densamma om forskningen görs om igen, på samma sätt (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012). Denna studie baserar på en kvalitativ metod där tolkning görs av forskaren. Detta bör problematiseras i denna punkt, då forskningen kan få ett annat resultat om den görs om. Dock utgår analysen utifrån en tydlig modell som kan användas på samma sätt varje gång. Det finns tydliga frågor som ska besvaras och därför har studien även en god reliabilitet.
5.3.2 Etiska överväganden
En viktig aspekt inom forskningsetiken är hur de medverkande personerna i studien behandlas. Det är ytterst viktigt att dessa inte utsätts för skador. Därför är det viktigt att
kunna skydda dessa personer på bästa möjliga sätt (Vetenskapsrådet, 2017). I forskningen är det därför viktigt att fundera på hur personerna som ingår i studien presenteras, ibland är anonymitet en förutsättning. Information som inte tillför något till studien bör heller inte vara med. En nackdel med att anonymisera materialet är att det försvårar för andra att kontrollera forskarens uppgifter. Utan anonymisering är detta möjligt på ett enkelt sätt (Vetenskapsrådet, 2017). I denna studie presenteras de olika gästerna med deras riktiga namn. Detta för att programmen har sänts på tv och är tillgängliga för allmänheten. Dock är det inte gästerna som analyseras, snarare
programledarna och deras program. För att underlätta analysen och den skrivna texten har namnen lämnats kvar. Programledarnas namn är också kvar i denna studie därför att det skulle vara en utmaning att analysera två kända program utan att berätta vilka det är.
Viktig information hade behövts lämnas ute vilket försvårar och komplicerar
undersökningen. Här väger fördelarna tyngre än nackdelarna med att inte använda sig av anonymitet i studien.
5.4 Studiens analysschema
I en kritisk diskursanalys är det relevant att använda sig av ett analysschema. Det är viktigt för att veta vilka dimensioner som kommer att undersökas (Berglez, 2019). Då det inte finns en exakt mall för hur en kritisk diskursanalys ska genomföras kan även analysschemat anpassas efter studiens syfte och utformning. Med analysschemat finns därför en tydlig instruktion för vilka delar som kommer att undersökas. I denna analys används ett analysschema som beskrivs av Peter Berglez (2019). Generellt kan flera olika delar finnas med, exempelvis ideologi, fördjupning av aktörer eller diskursiva strategier. I denna studie kommer nedanstående delar att finnas med. Den första beskrivs som “textens huvudsakliga innehåll och omgivande struktur”. Det innebär att analysera materialet och få en övergripande bild av innehållet. Nästa del i
analysschemat är “Fördjupning av aktörer” vilket innebär att undersöka hur textens aktörer konstrueras. Exempelvis om de tilldelas specifika egenskaper och varför det ser ut just så (Berglez, 2019). Analysen utgår från ett antal formulerade frågor kopplat till de olika dimensionerna i analysschemat. Dessa frågor är även studiens kompletterande frågeställningar.
– Vilka roller tilldelas de kvinnliga och manliga gästerna?
– Vilka ämnen diskuteras i intervjuerna med kvinnor och män?
– Vilka egenskaper lyfts fram hos de kvinnliga och manliga gästerna?
– Vilka diskurser hittas i de två pratshowerna Carina Bergfeldt och Skavlan?
För att besvara dessa frågor kommer studiens teorier framing, genus och diskurs att tillämpas. Framing (Entman, 2002) är främst till hjälp för att besvara vilka roller som tilldelas de olika gästerna, genom att undersöka hur programledaren ramar in gäster.
Dock kommer teorin även till användning inom flera områden i analysen, exempelvis när frågan om vilka egenskaper och ämnen som tas upp i intervjuerna. För att besvara den andra frågan kopplad till ämnen används främst teorin framing (Entman, 2002).
Även här för att kunna undersöka hur programledaren porträtterar gästen. Vidare används de teoretiska begreppen genus (Hirdman, 1988) och könsstereotyper (Jarlbro, 2006) för att besvara frågan om egenskaper hos gästerna. Det möjliggör även att se om de egenskaper som framgår kan kopplas till en specifik stereotyp. Till sist används teorin diskurs (Berglez, 2019) för att hitta diskurser i intervjuerna. Självklart behöver alla teorier tillämpas för att besvara samtliga frågor. Utifrån dessa frågor och teorier kommer analysschemat användas för att genomföra analysen.
6 Resultat och analys
I detta kapitel presenteras resultatet av den kritiska diskursanalysen. Den utgår från Faircloughs modell för kritisk diskursanalys, som beskrivs av Peter Berglez (2019), där relationerna mellan text, diskursiv praktik och sociokulturell praktik analyseras.
Sammanfattande innebär det att analysen genomförs på tre olika nivåer där olika aspekter tas hänsyn till (Berglez, 2019). Denna modell utförs på alla intervjuer i samtliga tre avsnitt som ingår i urvalet av denna undersökning. En analysmodell används där de centrala frågorna beskriver vilka roller, ämnen, egenskaper och diskurser som hittas i intervjuerna. Dessa besvaras och analyseras med studiens olika teorier samt med stöd från tidigare forskning. I pratshowen Skavlan intervjuas
sammanlagt sex kvinnor i de tre första avsnitten. Alla har en unik bakgrund och karriär, till exempel inom sport, tv och musik. Med en övergripande syn över intervjuerna kan vissa teman tolkas i texten. Seinabo Sey, Birgit Skarstein, Hedvig Lindahl, Maria Montazami och Lone Frank intervjuas. I Skavlan intervjuas även sju män. Med en övergripande syn över intervjuerna kan vissa teman tolkas i texten. Kändisar,
självsäkerhet, karriär och familj. Magnus Uggla, Alexander Abdallah, Leif GW Persson, Oliver Solberg, Filip Hammar och Agnes Lindström Bolmgren, Magnus Slagsvold Støre och Alan Walker intervjuas. I Carina Bergfeldt intervjuades sammanlagt sju manliga gäster i de tre avsnitten som analyseras i denna studie. Stefan Löfvén med Ulla
Löfven, Benjamin Ingrosso, Henrik Harlaut, Ferry och Gunde Svan, Ruben Östlund, David Lagercrantz, Anders Jensen tillsammans med Charlotte Perelli, Gift Blessing och Howlin' Pelle Almqvist intervjuades. I pratshowen Carina Bergfeldt intervjuas även fem kvinnor och tio män i de första tre avsnitten. Flera är kända inom musik, sport och tv.
Ulla Löfven med Stefan Löfven, Sophie Jahn, Lill Lindfors, Anna Ardin och Charlotte Perelli tillsammans med Anders Jensen intervjuas.
6.1 Vilka roller tilldelas de kvinnliga och manliga gästerna?
Analysen utgår från Faircloughs modell för kritisk diskursanalys, som beskrivs av Peter Berglez (2019), där relationerna mellan text, diskursiv praktik och sociokulturell praktik analyseras. Som nämnts ovan innebär det att analysen genomförs på tre olika nivåer där olika aspekter tas hänsyn till (Berglez, 2019). Teorin framing innebär att medier ramar in viss information i rapporteringen genom att göra ett urval. Det innebär att en viss information får ta större plats exempelvis genom upprepning (Entman, 2002). För att undersöka vilka roller som de kvinnliga respektive manliga gästerna tilldelas är det också relevant att använda teorin om genus och könsstereotyper i analysen.
6.1.1 Genusroller i Skavlan
I programmet Skavlan får de kvinnliga gästerna svara på frågor som handlar om hur saker känns och hur vissa händelser har påverkat deras liv, med fokus på känslor. I intervjun med Seinabo Sey riktas fokuset på hennes artistskap och hennes känslor.
Fredrik Skavlan presenterar: “Min nästa gäst slog igenom 2013 med låten Younger som gjorde henne känd världen över för sånger om olycklig kärlek. Nu är hon lite äldre och mycket lyckligare. Det här är Seinabo Sey.” Bland de första frågorna som ställs står känslor också i centrum. “När du sjunger.. Hur viktigt är det att känna det du sjunger?”
och “Men om det är en sorglig text… känner du det på riktigt då, som en skådespelare?”
Vidare fortsätter samtalet om hennes nya relation och känslor samt tankar om det.
Fredrik Skavlan nämner även att Seinabo Sey har sagt att hon är rädd för kärleken.
Detta förekommer även i intervjun med Birgit Skarstein. I samband med samtalet om paralympics i Japan frågar Fredrik Skavlan om hennes båt. “Din båt heter ju Ingrid.
Varför gör den det?” En tolkning av detta kan vara att det är ett känslosamt ämne, då hennes bästa vän har gått bort i en olycka och båten är namngiven efter henne.
Gemensamt för alla intervjuer med kvinnliga gäster är att frågor relaterade till känslor förekommer mer frekvent. Kvinnorna får rollen som känslosamma personer och det
stämmer även in på teorin om genus (Hirdman, 1988). Hirdman beskriver att männen ofta beskrivs som framgångsrika personer medan kvinnorna som känslosamma, det är typiskt kvinnligt.
I alla intervjuer är det också vanligt förekommande att ämnet karriär står i centrum, främst hos männen. Även detta innebär att männen tar rollen som
framgångsrik, vilket passar in på Hirdmans (1988) beskrivning av genus. Ett exempel är intervjun med Leif GW Persson. “Med deckaren Det som göms i snö är hans universum tillbaka i tv-rutan för oss andra att glo på i höstmörkret. Upphovsmannen själv njuter av jakten och livet, som han nyligen nästan miste. Författaren och professorn Leif G.W Persson är gäst ikväll.” Han får rollen som en framgångsrik person som kommit tillbaka in i rampljuset, njuter av livet trots en “dramatisk” händelse. I intervjun med gästen Oliver Solberg ställs många frågor med fokus på hans karriär, “Planen är att bli
världsmästare?” och “Om man tar bort bilen från ditt liv, Oliver, vad blir det kvar då?”.
Detsamma förekommer även i intervjun med Filip Hammar och Agnes Lindström Bolmgren. “Hon är aktuell i komedin Suedi och har en lovande skådespelarkarriär både i Sverige och USA. Han är poddare, programledare och medskapare till tv-succén Alla mot alla. Men först och främst är de på ständig flykt från allt som påminner om ett stillsamt liv”. Till sist även intervjun med gästen Alan Walker. Här ställs i princip ingen fråga som handlar om något annat än hans karriär. “Hur skapar man musik som hittills har streamats overkliga 50 miljarder gånger? Nästa gäst är en brittisk dj från Bergen som erövrat hela världen med sitt förföriska ljudlandskap.” Alan Walker beskrivs som en framgångsrik person som har erövrat världen. Gästen ombeds i intervjun att ta fram sin laptop och visa hur man skapar musik, “kan inte vi få en masterclass i hur du bygger upp en sån låt?”. Walker visar på datorn genom att hans musik spelas upp i studion.
Hela intervjun fokuserar på hans karriär och hur han skapat sin musik vilket kan förklaras med teorin genus (Hirdman 1988) samt diskussionen om könsstereotyper (Jarlbro, 2006).
Utifrån teorin framing (Entman, 2002) kan detta resultat tolkas som att de manliga gästerna ofta får frågor om karriär. Framing innebär att medier presenterar eller ramar in en viss information på ett visst sätt. I detta fall kan det innebära att de manliga gästerna oftare får frågor om deras karriär, vilket i sin tur leder till den könsstereotypa könsroll de tilldelas. I samtliga intervjuer får gästerna frågor gällande karriär. I intervjun med Alan Walker som nämnts tidigare förekommer inga andra frågor. Att
programledaren belyser just dessa frågor får konsekvensen att de manliga gästerna får
rollen som framgångsrika män. När kvinnorna intervjuas läggs större fokus på känslor.
Det kan tolkas som att kvinnor får rollen som känslosamma kvinnor. Kopplat till teorin genus (Hirdman 1988) och könsstereotyper (Jarlbro, 2006) kan detta även diskuteras bland dem kvinnliga gästerna. Utifrån de frågor och beskrivningar som de kvinnliga gästerna får kan det ses som att de på flera håll passar in i könsstereotypen. Kvinnor ska ta hand om familjen och är den som pratar om känslor (Hirdman, 1988). Uppfattningen om att män överordnar kvinnan går också att urskilja i intervjuerna. Flera av de skämt som finns med är riktade åt de kvinnliga gästerna, att det är dem som blir utsatta för skämten. Snarare än att de skrattar med. Exempelvis när Seinabo Sey ska sjunga sin nya låt och alla skrattar åt låtens titel. Det förekommer också tillfällen då kvinnorna
framställs som osmarta och fåniga, exempelvis när Maria Montazami intervjuas och presenteras med orden “tofsar” och “extensions”, snarare än de andra gästerna som beskrivits med egenskaper eller talanger. Skratten i vissa situationer från andra gäster eller från publiken visar också på att kvinnor går att skratta åt, inte bara med. Männen får rollen som framgångsrik och det passar även in i den manliga stereotypen, som beskrivs av Jarlbro (2006).
6.1.2 Genusroller i Carina Bergfeldt
Gällande frågan vilka roller som gästerna tilldelas finns det skillnader mellan dem två pratshowerna. I Carina Bergfeldt förekommer det inte i lika stor utsträckning en synlig skillnad mellan könen. Intervjun med Ulla och Stefan Löfven sticker ut från dem andra intervjuerna i det här programmet. Presentationen av de första gästerna i avsnittet formuleras: “Varmt välkomna Ulla Löfvén och hennes man statsministern.” Redan här kan det tolkas som att programledaren avviker från normen. Enligt tidigare forskning är det männen som står i blickfånget snarare än kvinnorna (Edström, 2006). Däremot skiljer sig det åt i denna intervju. Här står istället Ulla i fokus, som är fru till
statsministern Stefan Löfven. Många frågor som ställs i intervjun är riktade till Ulla Löfven och hon får även mer talutrymme än sin man Stefan Löfven. Även detta avviker från normen och forskningen att män får större medieutrymme än kvinnorna (Edström, 2006). Vidare i intervjun diskuteras deras förhållande och även hur Stefans nuvarande jobb har påverkat deras relation, även under pandemin. Detta kan tolkas som att Ulla Löfven tilldelas en annorlunda roll som inte heller följer de könsstereotyper som existerar idag. Med hjälp av teorin framing tilldelas därför Ulla Löfven en avvikande roll (Entman, 2002).
Ett annat tema som kan urskiljas hos de manliga gästerna är karriär. Henrik Harlaut är proffs på skidor och de flesta frågor som ställs i hans intervju utgår från just det. Även presentationen är starkt kopplat till det han är känd för och hans karriär inom skidåkningen. “Vad gör du de dagarna du inte åker skidor? Kryper det i kroppen när du inte åker?” En fråga om hans utseende ställs: “Vad hände med dreadsen?”. Det är en fråga som är mer förekommande hos kvinnliga gäster än hos manliga, om man ser till könsstereotyperna. Som tidigare nämnt beskriver Jarlbro (2006) att en typisk kvinnlig stereotyp tänker mycket på sitt utseende jämfört med den manliga stereotypen. I slutet ställs frågan “hur funkar det att ha en relation?”. Den visar på andra sidor av Henrik Harlaut som inte bara handlar om skidåkningen. I intervjun med Ferry och Gunde Svan frågar Carina Bergfeldt om Ferrys yxa.“Du har ju faktiskt yxan med dig, hur vass är den?”. Ferry visar upp sin yxa och visar hur vass den är genom att skära av en bit av Bergfeldts manuskort. Kanske kan detta kopplas till att männen ofta visar upp sina färdigheter de besitter, vilket även kan kopplas till den tidigare forskningen om hur männen ofta uppskattas för deras färdigheter och hårda arbete (Ganetz, 2015). De får en roll som mycket kunniga inom ett ämne. Ferry får tid att faktiskt visa hur skicklig han är inom ett speciellt ämne. Temat karriär förekommer också i intervjun med Charlotte Perrelli och Anders Jensen, “Hon är en av våra största och mest folkkära superstjärnor.
Han är en av Sveriges mest framgångsrika men anonyma bilglasförsäljare. Tillsammans så har de fem barn, tre hus och en hemsnickrad hockeyrink i trädgården”. Båda gästerna tilldelas rollen som mäktiga personer. David Lagercrantz presenteras som en mycket framgångsrik person inom sin bransch.“Men först ska vi träffa en man som är uppbokad till ungefär år 2030. I en intervju nämnde han en väldigt ofärdig ny bokidé, det här hamnade i tryck och vips så stod förlagen på kö och budade över varandra för ett manus som inte fanns”. Intervjun med Howlin’ Pelle Almqvist inleds med en presentation,
“Min nästa gäst har kallats för världens bästa frontman, inte ens en pandemi kan stoppa honom från att stå på scenen”. Här betonas gästens karriär och vilken framgångsrik person han är. Vidare i intervjun ställs frågor kopplade till hans artisteri. “Vad är det bästa med att turnera digitalt? Du har ju ett otroligt självförtroende på scenen. Hur är det när du kliver av? Hur odödlig är du på scenen?” Howlin’ Pelle Almqvist är känd som rockartist och samtalen i intervjun fokuserar som tidigare nämnt på just det. Det
förekommer inga frågor som syftar på hans privatliv eller något annat personligt ämne. I Ruben Östlunds intervju uppmärksammas hans karriär och framgång, “Nu följer han upp succén med sin mest påkostade film någonsin”. Utifrån detta samtalas det också om
händelser han varit med om i sitt privata liv, “Du brukar ta med scener från ditt eget liv, har du gjort det nu?”. Det vill säga att personliga berättelser med humor också står i blickfånget.
Utifrån teorin framing (Entman, 2002) är det svårare att urskilja specifika områden som belyses mellan könen. Det är mer förekommande att samma roller förekommer hos både kvinnliga och manliga gäster. Med teorin genus som beskrivs av Hirdman (1988) och könsstereotyper (Jarlbro, 2006) är det därför svårt att dra några tydliga slutsatser. De skillnader som finns mellan könen är inte lika tydliga som i Skavlan. Här får både kvinnor och män rollen som en framgångsrik och mäktig person, oavsett kön.
6.2 Vilka ämnen diskuteras i intervjuerna med kvinnor och män?
I pratshowerna är det vissa ämnen som förekommer mer än andra. Med hjälp
genusteorin är det möjligt att analysera huruvida gästernas intervjuer präglas av vissa ämnen, beroende på kön (Hirdman, 1988). Några exempel som hittas i texten är karriär, familj och personlighet. I Skavlan förekommer vissa ämnen mer frekvent uppdelat mellan könen medan det i Carina Bergfeldt inte finns en lika tydlig gräns. Det är lättare att urskilja vissa ämnen överlag, än att hitta ämnen som skiljer sig åt mellan könen. I både Skavlan och Carina Bergfeldt tas ämnet karriär upp i majoriteten av intervjuerna.
En minoritet av de manliga gästerna i Skavlan får frågor kopplade till känslor medan majoriteten av Carina Bergfeldts manliga gäster får det.
6.2.1 Ämnen i Skavlan
I Skavlan påträffas vissa ämnen som får större fokus hos vissa gäster jämfört med andra.
Enligt teorin framing (Entman, 2002) är detta ett sätt att rama in viss information för att framhäva det, exempelvis ett specifikt ämne. I Skavlan får de kvinnliga gästerna i större utsträckning frågor kopplade till känslor. En första analys utifrån Faircloughs modell har gjorts där personliga frågor ofta förekommer i texten. I intervjun med Hedvig Lindahl, som är målvakt i damlandslaget, kan flera personliga frågor kopplade till hennes privatliv urskiljas. I början av intervjun ställs frågor som hör till känslor. Lindahl flyttade hemifrån tidigt och Fredrik Skavlan frågar om det var ensamt. “Pratade du med någon medan det var på det viset?”. Vidare ställer programledaren frågan om Lindahls nuvarande förhållande. “Idag, Hedvig, så lever ju du och Sabine helt öppet i ett
samkönat förhållande. Det är inte säkert att ni hade gjort det om det hade handlat om
herrfotboll, varför tror du att det är så?”. Fredrik Skavlan tar upp ett ämne som Hedvig Lindahl inte har någon direkt koppling till, istället för att prata om något som berör henne. I och med att ämnet känslor ofta förekommer hos de kvinnliga intervjuerna stämmer detta överens med Jarlbros (2006) beskrivning av könsstereotyper.
Ett annat förekommande ämne i intervjuerna är humor. I intervjuerna skämtas det om de kvinnliga gästerna, snarare än att publiken skrattar åt deras skämt. Detta går även att koppla till den tidigare forskningen om komiker (Söderlund, 2016). Där beskrivs det att männen och deras skämt blir bekräftade i större utsträckning än vad de kvinnliga komikerna blir (Söderlund, 2016). I intervjun med Maria Montazami påträffas även temat humor. “I svenska hollywoodfruar har hon bjudit in oss till sin komfortabla värld av tofsar och extensions. Men nu har Maria Montazami övergett allt det för två långa veckor på en öde ö utan något annat än kläder, vatten för en dag, en kniv och en machete” I presentationen av gästen Maria Montazami beskrivs hon med ord som tofsar och extensions. Presentationsfilmer visar senare hur tufft det har varit för henne på ön, vilka svårighet hon stött på, vilket kan tolkas som humor hos åskådaren. Även när Maria Montazami pratar avbryter Fredrik Skavlan, skrattar och säger “du har koll”.
Montazami fortsätter sedan att berätta. Vid ett senare tillfälle frågar även Montazami om hon pratar för mycket vilket resulterar i att publiken och programledaren skrattar.
Det går även att analysera situationen när programledaren frågar “Hur var det med insekter?” Den andra gästen i studion Leif GW Persson skrattar när frågan ställs, sedan skattar hela publiken. Ett vanligt synsätt kan vara att kvinnor är rädda för insekter, främst dem kvinnor som tänker mycket på sitt utseende.
Utifrån den sociokulturella och diskursiva praktiken kan situationen när Montazami nämner att hennes man är “urjobbig” diskuteras. Publiken och
programledaren bemöter påståendet med skratt. Kanske är det komiskt när kvinnan säger emot eller inte håller sig till normen att mannen överordnar kvinnan, med hjälp av Hirdmans (1988) teori om genus kan detta analyseras.
I intervjun med Seinabo Sey uppkommer också delar i intervjun som kan tolkas som humor. Fredrik Skavlan ställer en fråga kopplat till ämnet till den tidigare gästen Magnus Uggla. “Magnus, mår du illa när du sjunger låten jag mår illa?”. Skavlan flikar in med detta skämt när de talar om sorgliga känslor i Seinabo Seys låtar. Publiken skrattar. I slutet av intervjun ska artisten själv sjunga sin nya låt. Fredrik Skavlan inleder ämnet med att berätta: “Du ska sjunga en låt som heter I’m just mad (bitch!)”. Samtidigt som denna mening sägs används ett tonläge som kan tolkas som nedlåtande eller
förminskande. Det kan tolkas som att Fredrik Skavlan tycker att titeln på låten är humoristisk eller lustig. Alla i studion skrattar, som om alla förstod att det är något komiskt i det.
Även ämnet kändisar förekommer flera gånger där gästerna knyts samman med andra kända personer. I intervjun med Magnus Uggla: “Jag satt och tittade på ditt släktträd och där ser man att din morfars far var Ernest Thiel. Sveriges rikaste man. Om man är barnbarnsbarn till Sveriges rikaste man, präglar det ens släkt då i flera
generationer? Ger det någon form av självklarhet?” När Magnus Uggla intervjuas tas det upp att han är släkt med Sveriges då rikaste man. Fredrik Skavlan ställer frågan om det går vidare i släkten. Kanske tas denna kända person upp för att ännu mer påpeka Magnus Uggla höga position och kändisskap idag, vilket kan kopplas till den roll som Uggla tilldelas i programmet. Genom att belysa dessa delar ramas Magnus Uggla in som mäktig, enligt teorin framing (Entman, 2002).
Intervjun med Magnus Slagsvold Støre bygger också på detta ämne. “Hur lika är vi våra föräldrar? Nästa gäst är son till blivande statsministern och ett äpple som tycks ha fallit långt från trädet .. ut ur skogen.” Gästen Magnus Slagsvold Støre presenteras som den norska statsministerens son. Genom hela intervjun handlar det främst om förhållandet mellan gästen och hans pappa, som är statsminister. “Har du känt en förväntan under uppväxten om att du borde gå en liknande väg?” och “Jag undrar hur era samtal låter när du är så kritisk mot deras politik?”. Även i intervjun med Leif GW Persson samtalades det om gästens relation till kungen. Fredrik Skavlan nämner också andra kända namn som Leif GW Persson har en relation till.
Det sista ämnet som utmärker sig är familj. I intervjun med Oliver Solberg nämns hans pappa som många i publiken redan känner till. De pratar om hans plötsliga sjukdom och hur det har påverkat familjen. “Handlar det också om att ni vet att ni lever ganska farligt i er familj?” Oliver Solberg reagerar på ordvalet farligt och förklarar att han inte tycker att det är en särskild farlig sport. “Säger du ‘jag älskar dig’ till din pappa?” Den frågan kan kopplas till normer om att killar ska hålla sig till manliga egenskaper och normer. Män uttrycker inte känslor på samma sätt som kvinnor gör, vilket går att förklara med teorin genus (Hirdman, 1988). I intervjun med Filip Hammar och Agnes Lindström Bolmgren nämns också deras frieri och kommande bröllop samt deras nära relation till föräldrarna. “Jag vet att ni båda är väldigt nära era föräldrar. Ni semestrar ihop med era föräldrar…”. Temat familj förekommer hos både kvinnor och
