AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Unga kvinnors upplevelse av bröstcancer
En beskrivande litteraturstudie
Sofie Dahl & Frida Lönngren 2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet
Teorier och forskningsmetoder inom omvårdnad Handledare: Malin Söderberg och Madelene Klockerwold
Examinator: Mikaela Willmer
Sammanfattning
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor men med hjälp av mammografi kan diagnosen ställas i ett tidigt stadium och på så vis öka
överlevnaden. Kunskaper om hur dessa unga kvinnor upplever bröstcancer ger sjuksköterskor en bredare förståelse och ett vidare förhållningssätt i mötet med dessa patienter.
Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva unga kvinnors upplevelse av bröstcancer.
Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på elva vetenskapliga artiklar varav tio med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Datainsamlingsmetod som användes var Aveyard (2014) och resultatet har delats in i olika teman vilket utgör resultatet.
Huvudresultat: Kvinnorna som diagnostiserades med bröstcancer upplevde en rädsla inför att alla cancerceller inte helt skulle försvinna i och med operation och såg därav valet av kirurgi som avgörande för deras chanser till överlevnad. Många kvinnor
upplevde svårigheter i att anpassa sig till den nya kroppen då självbilden blev förändrad efter kirurgin. Stödet från kollegor, familj och vänner visade sig vara avgörande för dessa kvinnor samt att de behövde hitta nya copingstrategier för att hantera de känslor som uppstod i samband med diagnos och behandling.
Slutsats: De flesta kvinnor upplevde många emotionella känslor och upplevde att de behövde mer stöd från sjukvården gällande frågor som femininitet, intimitet och fertilitet. Stödet från anhöriga, vänner och familj ansågs viktigt för att hantera bröstcancerdiagnosen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan kan tillhandahålla den information som patienten efterfrågar och genom sitt bemötande skapa en förtroendefull relation till patienten.
Nyckelord: bröstcancer, unga kvinnor och upplevelse
Abstract
Background: Breast cancer is the most common cancer that affects women and mammography can help to make a diagnosis in an early stage and increase survival.
Knowledge about how these women experience breast cancer diagnosis provides nurses a broader understanding and approach in the meeting with these patients.
Aim: The aim of the literature study was to describe young women's experience of breast cancer.
Method: A descriptive literature study based on eleven scientific articles, ten with a qualitative approach and one with a quantitative approach. The data collection method used is Aveyard (2014) and the results have been divided into different themes that make up the results.
Result: The women with breast cancer experienced a fear that the cancer cells would not disappear after surgery and saw the choice of surgery as crucial for their chances of survival. Many women experienced difficulties in adapting to the new body and self- image after the surgery. The support from colleagues, family and friends proved to be crucial for the women and they needed to find new coping strategies to deal with the emotions that arose in connection with diagnosis and treatment.
Conclusion: Most of the women experienced that the choice of surgery aroused many emotions and they felt that they needed more support from health care regarding femininity, intimacy and fertility. The support of relatives, friends and family was considered important in dealing with the breast cancer diagnosis. It is very important that the nurse can provide the information that the patient requests for and then a trustful relationship can arise between the patients and nurse.
Keywords: breast cancer, experience och young women
Innehåll
1. Introduktion 1
1.1Inledning 1
1.2Bröstcancer 1
1.3Behandling bröstcancer 2
1.4 Från fertil till menopause 3
1.5. Omvårdnad vid bröstcancer 3
1.6 Upplevelse 4
1.7.1 Anhörigas upplevelse 4
1.7 Sjuksköterskans roll 4
1.8 Katie Erikssons omvårdnadsteori 5
1.9 Problemformulering 6
1.10 Syfte 6
1.11 Frågeställning 6
2.Metod 6
2.1Design 6
2.2 Sökstrategi 6
2.3 Urvalskriterier 8
2.4 Urvalsprocessen av utvalda vetenskapliga artiklar 9
2.5 Dataanalys 10
2.6 Etiska överväganden 10
3. Resultat 11
3.1 Upplevelser kring behandling 11
3.2. Upplevelser kring information och stöd 12
3.2.1 Stöd och information från sjukvården 12
3.2.2 Stöd från anhöriga 13
3.3 Upplevelse av förändrad kropp 13
3.3.1 Självbild 13
3.3.2 Upplevelse av menopaus, sexualitet och fertilitet 13
3.4 Coping 14
4. Diskussion 15
4.1 Huvudresultat 15
4.2 Resultatdiskussion 15
4.2.1 Behandling 15
4.2.2 Stöd och information från sjukvården 16
4.2.3 Stöd från anhöriga 17
4.2.4 Upplevelse av förändrad kropp 17
4.2.5 Coping 18
4.3Metoddiskussion 19
4.3.1 Design 19
4.3.2 Sökstrategi 19
4.3.3 Urvalskriterier 20
4.3.4 Urvalsprocess 20
4.3.6 Dataanalys 20
4.3.7 Etiska överväganden 21
4.4 Kliniska implikationer 21
4.5 Förslag på fortsatt forskning 22
4.6 Slutsats 22
5. Referenser 23
Bilagor
1
1. Introduktion
1.1 Inledning
Bröstcancer är den form av cancer som flest kvinnor i världen dör av och är den vanligaste cancerdiagnosen för kvinnor i Sverige. Varje år diagnostiseras cirka 8000 personer i Sverige och det räknas till en av våra folksjukdomar (Folkhälsomyndigheten 2020). I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år att screenas genom
mammografi, vilket är en röntgenundersökning med syftet att upptäcka bröstcancer innan symptom uppstår (Socialstyrelsen 2014). En av tio kvinnor riskerar att få bröstcancer före 75 års ålder och medianåldern för insjuknande är 65 år. Färre än fem procent är under 40 år när de får diagnosen. 65 procent av tumörerna upptäcks tack vare screening med mammografi (Bröstcancerförbundet 2019). Detta förtydligar Irvin, Breen, Meissner, Liu och Kaplan (2015) genom de evidensbaserade riktlinjer vilket anger på att regelbunden screening för att ställa diagnosen i ett tidigt stadium ökar överlevnaden. Bergh et al. (2007) beskriver att unga kvinnor med bröstcancer drabbas i större utsträckning av psykisk stress än äldre. Detta kan förklaras med att dessa unga kvinnor befinner sig mitt i livet med karriär, familj, barn etc.
1.2 Bröstcancer
Bröstcancern börjar i de flesta fall i mjölkgångarnas celler och benämns ductal cancer.
Den kan även uppstå i mjölkkörtlarna och kallas då lobulär cancer. Endast enstaka fall börjar i bindväven som återfinns mellan mjölkkörtlarna (Bröstcancerförbundet 2019).
Bröstcancer delas in i olika stadier beroende på tumörens storlek, om den spridit sig eller om den är inväxt i något annat organ (Socialstyrelsen 2014). Det finns flera olika symptom som kan vara tecken på bröstcancer, men det vanligaste är att kvinnan själv känner en knöl i bröstet. Det kan även vara en knöl i armhålan, indragning av hud, bröstvårta, hudrodnad eller apelsinhud. Bröstet kan även bli allmänt förstorat och få ökad fasthet. Det kan även uppstå sår eller eksem på huden över bröstet (Sörensen &
Almås 2011).
2 1.3 Behandling bröstcancer
För att ställa diagnosen används trippeldiagnostik där tre olika metoder används: klinisk undersökning, mammografi/ultraljud samt biopsi/cytologi. Kombinationen av de tre metoderna och samarbetet mellan specialister från olika områden leder till en mer detaljerad diagnostik (Sörensen & Almås 2011). Vid bröstcancer bör hälso- och sjukvården anordna en multidisciplinär konferens där olika läkare samt
kontaktsjuksköterska medverkar för att bedöma olika behandlingsalternativ. Målet med konferensen är att ta fram en individanpassad vårdplan, samt att patienten ska få en så bra, snabb och modern behandling som möjligt (Socialstyrelsen 2014). Det finns många olika behandlingar mot bröstcancer och det vanligaste är att kombinera flera olika behandlingsmetoder.
Kirurgi: De allra flesta som har bröstcancer opereras. Det finns olika typer av kirurgi och hur omfattande operationen blir beror på tumörens storlek, typ av tumör, om den spridit sig samt om den eventuellt beror på ärftlighet. Majoriteten av patienterna i Sverige opereras med bröstbevarande kirurgi där endast en bit av bröstet tas bort. Ibland utförs en mastektomi där hela bröstet samt lymfkörtlarna i armhålan opereras bort.
Bröstrekonstruktion kan göras direkt i samband med operationen, men kan även göras vid ett senare tillfälle (Ingvar 2012).
Strålning: Strålbehandling är en vanlig behandling mot bröstcancer. Den används för att bota cancern samt förebygga återfall. Strålbehandlingen kan riktas enbart mot bröstet men kan även ges mot armhåla och lymfkörtlar. Strålbehandlingen kan ge
komplikationer i form av rodnad, värmeökning, irritation och smärta men dessa försvinner vanligtvis efter några månader. Det finns dock en risk för bestående komplikationer efter framförallt strålning mot armhålan. Patienten kan få bestående smärta och armsvullnad samt att armens rörelseförmåga kan bli nedsatt, vilket gör att patienten kan tvingas bära kompressionsstrumpa på armen livet ut (Ingvar 2012).
Hormonell behandling: Cirka 80 procent av alla som får diagnosen bröstcancer drabbas av hormonpositiv bröstcancer. Behandling med hormonella läkemedel blockerar
östrogenets effekter eller minskar östrogennivån. Eftersom behandlingen hämmar östrogenet leder detta till att yngre kvinnor kommer i klimakteriet, hos äldre kvinnor
3 som redan har gått in i klimakteriet kan besvären tillta ännu mer (Sörensen & Almås 2011). Rekommendationen är att behandlingen ska pågå i fem år (Ingvar 2012).
Cytostatikabehandling (kemoterapi): Cytostatika ges för att bota sjukdomen och framförallt för att minska risken för återfall (Ingvar 2012). Cytostatikan dödar
cancercellerna men angriper och påverkar även friska celler. Vanligaste biverkningar är håravfall och illamående och kvinnor i fertil ålder kan få oregelbunden menstruation och denna behandling kan även leda till klimakteriet (Lorentsen & Grov 2011). Andra biverkningar är viktuppgång, slemhinnepåverkan, sterilitet samt minskad sexlust (Ingvar 2012). Hulter (2014) menar att all cancerbehandling påverkar människan och hennes sexualitet. Dessa biverkningar upplevs individuellt då en svår behandling mot bröstcancer ofrånkomligt leder till en rad svåra biverkningar.
1.4 Från fertil till menopause
Fertil ålder är den tid i livet då kvinnan kan bli gravid och få barn. Det börjar med menarche, den allra första mensen och avslutas med menopaus då kvinnan går in i klimakteriet. Kvinnans fruktsamhet förändras och blir långsammare med åren då kvinnan blir äldre. Kvinnan är som mest fruktsam i åldern 22-26 år. Mellan 40-43 -års ålder sker en ökad nedsättning av fruktsamheten och efter menopausen blir kvinnan helt ofruktsam och kan inte längre bli gravid. detta sker vanligast mellan 50-52 -års ålder (Borgfeldt, Åberg, Anderberg & Andersson 2010). Klimakteriet minskad produktion av könshormonet östrogen. Svettningar och värmevallningar är de besvär som främst är förknippade med klimakteriet och upplevelsen är individuell (Jerpseth 2011).
1.5. Omvårdnad vid bröstcancer
De känslor som kvinnor kan uppleva vid en bröstcancerdiagnos är högst individuella.
Det är därför av stor vikt hur deras kontaktsjuksköterska bemöter detta för att på bästa sätt hjälpa sin patient hantera situationen (Cruichshank, Steel, Fenlon, Armes, Banks &
Humphris 2019). En cancerdiagnos utlöser stressreaktioner och kvinnan genomgår då chockfas, reaktionsfas och nyorienteringsfas (Sörensen & Almås 2011). Ingvar (2012) menar att kontaktsjuksköterskan i den moderna bröstcancervården har en viktig
nyckelroll att fungera som en fast mänsklig punkt för patienten i det kaos som skapats i och med diagnosen. Då en och samma sjuksköterska följer patienten kan vårdtiden kortas ner och skötas mer polikliniskt, samtidigt som patienten upplever vården som trygg och professionell. Aunan, Wallgren och Hansens (2018) studie styrker detta
4 genom att påvisa hur viktigt det är att sjuksköterskan har rätt utbildning och sitter inne på mycket kunskap gällande bröstcancer för att kunna ge den omvårdnad och stöd patienten är i behov av.
1.6 Upplevelse
Fox (2008) beskriver en upplevelse som en komplex interaktion mellan vår kropp och vårt känsloliv. Upplevelsen är en självupplevd, transparent händelse som uppfattas utifrån individens tidigare erfarenheter och de känslor som upplevelsen framkallar, både medvetet och omedvetet.
1.7.1 Anhörigas upplevelse
Partners till kvinnor med bröstcancer upplevde både oro och kände sig känslomässigt sårbara (Freidus, 2017; Corney, Puthussery och Swinglehurst 2016; Catania, Scerri och J. Catania 2019). Corney, Puthussery och Swinglehurts (2016) beskriver vidare att partners upplevde sig utmattade och dränerade eftersom de upplevde det svårt att finnas där och ge stöd till kvinnan samtidigt som de skulle ta hand om familjen och fortsätta arbeta. Partners i Catania, Scerri och J. Catanias (2019) studie kände sig ensamma och upplevde att kvinnorna isolerade sig från dem. Yoshimochi, Santos, De Loyola, De Magalhâes och Panobianco (2018) och Drageset, Lindstrom,Giske och Underlid (2012) menar att partnerns roll är av stor vikt från det att kvinnan fått sin cancerdiagnos och sedan under hela behandlingen. Partners till kvinnor med bröstcancer i Freidus (2017) studie upplevde att de kunde acceptera cancern och fokuserade på relationen till kvinnorna och hur de skulle få förhållandet att fungera.
1.7 Sjuksköterskans roll
Den legitimerade sjuksköterskans kärnkompetens är omvårdnad och att självständigt ansvara för kliniska beslut som främjar patientens hälsa och välbefinnande. Arbetet ska utföras enligt rådande lagar och författningar där sjuksköterskan har ett personligt ansvar och ett etiskt förhållningssätt ska alltid råda. Det är av stor vikt att den legitimerade sjuksköterskan etablerar en förtroendefull relation till patienten och anhöriga. Dessutom ska sjuksköterskan visa hänsyn till individers integritet, värderingar, religion etc. samt att involvera dem i omvårdnadsprocessen (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Carr, Groot, Cochran, Vancoughnett och Holtslander
5 (2019) belyser vikten av sjuksköterskans roll för att skapa en god kommunikation med patienten och anhöriga för att ge tydlig information.
1.8 Katie Erikssons omvårdnadsteori
I Katie Erikssons teori bygger grundprincipen på människans komponent av kropp, själ och ande (Lindström, Lindholm-Nyström & Zetterlund 2018). Enligt Erikssons (1994) teori bör grundinställningen alltid vara att lindra lidande. Vårdpersonal kan lindra lidande genom att finnas där för patienten. Vårdpersonalen ska förklara för patienten att
“Jag finns här om du behöver mig”, för att hjälpa, uppmuntra, trösta och svara på frågor.
Vårdpersonalen bör alltid uppträda ärligt, ge tydlig information utan att förfina något samt låta patienten få dela med sig av sina tankar och skapa en förtroendefull dialog.
Eriksson (1994) beskriver lidande i vården på tre olika sätt genom sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Fokus för dessa begrepp är att lidande kan lindras med en vård, där människan upplever sig bli sedd av vårdpersonalen och att dess autonomi upprätthålls. Denna teoretiska referensram valdes då vi genom rätt bemötande och förståelse för vilket lidande patient känner och går igenom kan sjuksköterskan ge rätt vård och detta kan vara av stor betydelse för patienten.
Sjukdomslidande: Att vara sjuk och genomgå behandling kan framkalla lidande i relation till sjukdom för patienten. Den kroppsliga smärtan är något som vården bör lindra med alla slags medel. Denna smärta kan även drabba människan själsligt och kan sammanfattas som ett sjukdomslidande. Själsligt och andligt lidande kan medföra upplevelser såsom förnedring, skam och skuld som drabbar människan i samband med sjukdom och behandling. Lidande kan upplevas efter ett negativt bemötande från vården eller uppstå från de känslor som patienten själv upplever i samband med sjukdom (Eriksson 1994).
Vårdlidande: Individen utsätts för ett lidande då vården brister. Vårdlidande kan förorsakas av utebliven vård, maktutövning, fördömande uppförande samt kränkt värdighet. Kränkning av patientens värde och värdighet är enligt Eriksson (1994) den vanligast förekommande formen av vårdlidande. Genom att kränka en människas värdighet fråntas patientens autonomi.
Livslidande: Då sjukdom uppstår berörs hela människans livssituation och det
framkallas ett lidande. Livslidande är ett lidande som har ett samband med allt vad de
6 innebär att leva och att vara människa. Att leva med en livshotande sjukdom, där du vet att du ska dö och samtidigt inte bli sedd förintar sakta människan. Detta skapar rädsla och förtvivlan och skadar hela människans identitet och i samband med detta behöver människan hjälp att finna ny mening i sammanhanget (Eriksson 1994).
1.9 Problemformulering
Forskningen visar att bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år diagnostiseras ca 8000 personer, unga som gamla. För att möta dessa unga kvinnor och deras anhöriga krävs rätt kompetens hos sjuksköterskor och en vilja att skapa en djupare förståelse för vad dessa kvinnor går igenom. Det som tydligt framkommer när författarna påbörjar denna litteraturstudie är att det finns mycket forskning kring bröstcancer, främst hos äldre kvinnor då de drabbas i högre utsträckning. Dock finns det väldigt lite om hur just unga kvinnor drabbas samt
upplever bröstcancer. Genom föreliggande litteraturstudie vill vi belysa de upplevelser som påverkar dessa kvinnors välbefinnande under hela sjukdomstiden och på så vis kan stödet och vården utformas efter individens behov. Då patientens självbestämmande främjas kan dessa kvinnor vara mer delaktiga i sin egen vård och därmed uppleva en större känsla av kontroll över sin situation.
1.10 Syfte
Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelse av bröstcancer.
1.11 Frågeställning
Hur upplever unga kvinnor bröstcancer?
2.Metod
2.1Design
Denna studie genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie där innehållet har analyserats och sammanfattas (Polit & Beck 2017).
2.2 Sökstrategi
För att hitta vetenskapliga artiklar till denna litteraturstudie användes databasen Medline via PubMed för att söka relevanta artiklar. Medline via PubMed är enligt Polit och Beck (2017) den största sökmotorn att använda när det gäller omvårdnadsvetenskap.
7 Begränsningar som gjordes var artiklar som publicerats under de senaste fem åren genom Högskolan i Gävle, full text, engelska språket och kvinnor. De sökningar som gjordes i Medline via PubMed med fritextord var “breast cancer” och “young women”
och ”experience”. Dessa ord kombinerades i olika variationer med den booleska söktermen AND. AND används i syfte att kunna avgränsa en sökning (Polit & Beck 2017) (se tabell 1). Författarna valde att inte använda sig av MesH-termen ”Breast Neoplasm” då den generera så pass många färre sökträffar än ”breast cancer”. De andra sökorden kunde inte heller hittas som relevanta MesH-termer och därför valde
författarna att endast använda fritextord i sökningarna. Den manuella sökningen gjorde författarna i Cinahl när de letade artiklar till resterande del av examensarbetet. Cinahl är enligt Polit och Beck (2017) en bra databas där mer än 3000 vetenskapliga artiklar finns. Där hittades en artikel som författarna tyckte svarade på deras syfte och frågeställning och fick ingå i litteraturstudien.
Tabell 1. Databassökningar av artiklar relevanta för syfte och frågeställning.
Databas Begränsningar, sökdatum
Söktermer
Antal träffar
Möjliga artiklar, lästa på
abstractnivå
Antal valda artiklar
Pubmed Högskolan i Gävle 20200904
“Breast cancer”
(fritext)
416232
Pubmed Högskolan i Gävle 2020904
“Experience” (fritext) 822120
Pubmed Högskolan i Gävle 20200904
“young women”
(fritext)
194948
8
Pubmed Högskolan i Gävle 5år, fulltext, engelska och kvinnor 20200904
”breast cancer”
(fritext) AND “young women” (fritext) AND “Experience”
(fritext)
186
30
Manuell sökning
5år, fulltext, engelska och kvinnor 20200904
Relevans förinklusions- kriterier, syfte och fråge-ställningar
1
Totalt: 31 11
2.3 Urvalskriterier
Inklusionskriterier: Artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte och frågeställning inkluderades i studien. De skulle vara av kvalitativ eller kvantitativ design samt att de skulle vara primärkällor. Artiklarna skulle vara uppbyggda från vetenskaplig grund med rubrikerna - introduktion, metod, resultat och diskussion enligt IMRAD, eller på ett snarlikt sätt som liknar samma upplägg (Polit och Beck 2017). Författarna valde att kvinnor under 50 år benämns som unga kvinnor och skulle ingå i studien. En kvinna i den åldern befinner sig mitt i livet, kan fortfarande ha barn som bor hemma, vara mitt i karriären samt att de fortfarande kan vara fertila. En kvinna är fertil tills att de går in i klimakteriet, vilket vanligtvis inträffar runt 51 års ålder.
Exklusionskriterier: Artiklar som inte svarade på litteraturstudiens syfte och
frågeställning uteslöts. De artiklar som beskrev upplevelse från vårdpersonal, familj och partner samt artiklar som inte gick att öppna i full text men även litteraturstudier
användes inte. Polit och Beck (2017) menar att exklusionskriterier specificerar något som inte ska inkluderas i studien.
9 2.4 Urvalsprocessen av utvalda vetenskapliga artiklar
Författarna läste 186 artiklar och tillsammans granskades dessa genom att läsa rubrik och abstrakt. 156 artiklar ansåg författarna inte var relevant för deras syfte eller inte uppfyllde kraven för att vara vetenskapliga. De resterande 30 artiklarna lästes i sin helhet med fokus på resultatet. Då kunde författarna exkludera artiklar som inte svarade på syftet, handlade om vårdpersonal och anhörigas upplevelser, litteraturstudier samt de artiklar som inte gick att öppna i full text. Totalt inkluderades tio artiklar från Medline via PubMed och en från den manuella sökningen och dessa ingår i föreliggande
litteraturstudiens resultatdel (se figur 1). Åtta artiklar var uppbyggda enligt IMRAD och tre med snarlikt upplägg och författarna bedömde dessa trovärdiga till resultatet. De 31 artiklarna som författarna valde utifrån titel och abstract relevansbedömdes med hjälp av en relevansbedömningsmall från Högskolan i Gävle (bilaga 3 & 4). De elva återstående artiklarna granskades med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar för kvantitativ och kvalitativ ansats från Högskolan i Gävle (se bilaga 3 & 4).
Figur 1. Urvalsprocessen efter artikelsökning
Exkluderade artiklar som inte svarade på syfte och frågeställning
(n =156)
Lästa artiklar i fulltext (n=30)
Artiklar identifierade genom databassökning och granskade på
abstractnivå (n=186)
Exkluderade artiklar (litteraturstudier, äldre kvinnors- vårdpersonal och anhörigas upplevelser.)
(n=20)
Inkluderade artiklar från Pubmed
(n=10)
Antal artiklar inkluderades från en manuell sökning
(n=1)
Antal artiklar som inkluderades i studien
(n=11) Kvalitativa (n=10) Kvantitativa (n=1)
10 2.5 Dataanalys
Dataanalysen genomfördes enligt Aveyard (2014). De artiklar som valdes ut granskades, diskuterades och analyserades först individuellt av författarna och sedan diskuterades innehållet tillsammans. Detta för att skapa en objektiv bild av resultatet. För att strukturera upp innehållet tog författarna hjälp av tabeller där resultatdelarna sammanställdes. Detta gav en tydlig överblick av resultatdelarna (se Bilaga 1 & 2). Författarna översatte sedan relevant text till svenska för att undvika språkförbistring och inte missa viktig information. Vidare bearbetade författarna resultatet och med hjälp av färgpennor kodades sådan information som var återkommande i flera studier som tillslut bildade teman. Dessa teman mynnade ut i kategorierna upplevelse kring behandling, upplevelse av stöd, upplevelse av förändrad kropp samt coping. Då dessa teman fått en varsin färg bearbetades texten vidare och placerades in under rätt tema. Sedan kunde även underteman identifieras som enligt Aveyard (2014) är ett sätt att skapa en dataanalys. Under arbetets gång diskuterade författarna innehållet i artiklarna med varandra för att minska risken för missförstånd eller att författarna
tolkat texten olika. För att inte glömma bort syftet till detta examensarbete
fästes postitlappar med texten - Beskriva unga kvinnors upplevelse av bröstcancer – på varje artikel samt på författarnas dataskärmar för att hela tiden bli påmind om studiens syfte som författarna ville ha svar på. Polit och Beck (2017) belyser att det är av vikt med ett organiserat arbetssätt för att skapa struktur då informationen säkerhetsställs samt att detta medför ett kvalitetssäkert arbetssätt.
2.6 Etiska överväganden
I föreliggande litteraturstudie har författarna strävat efter att hålla ett förhållningssätt som ska vara forskningsetiskt praktiserat. Författarna har tillämpat stor noggrannhet då det gäller plagiering och förfalskning för att detta inte ska ske. Under hela arbetet har författarnas ambition varit att förhålla sig objektiva. Polit och Beck (2017) förklarar att noggrannhet är av stor vikt att genom hela arbetet samt att Aveyard (2014) belyser värdet av att kritiskt granska data. I resultatet baseras all information på unga kvinnors upplevelser av bröstcancer, genom att all insamlad information har redovisats i resultatdelen ökar trovärdigheten i den
föreliggande studien.
11
3. Resultat
Denna litteraturstudie är baserad på elva vetenskapliga artiklar där tio stycken är av kvalitativ ansats och en av kvantitativ ansats med varierande design. Alla artiklarna svarade på
litteraturstudiens syfte som är unga kvinnors upplevelse av bröstcancer. Artiklarna är
detaljerat beskrivna och sammanfattade (se bilaga 1 & 2). Resultatet har skrivits i löpande text där fyra olika huvudteman har bearbetats och utgör uppdelningen av texten. Dessa teman är;
upplevelse kring behandling, upplevelse av stöd, upplevelse av förändrad kropp och coping.
Samtliga teman utformades och två av dessa huvudteman fick även underteman. Upplevelse av stöd fick underteman stöd från sjukvården och stöd från anhöriga. Upplevelse av
förändrad kropp fick underteman självbild och upplevelse av menopaus, sexualitet och fertilitet. Dessa presenteras här nedan i figur 2.
Figur.2 Sammanställning av tema och undertema.
3.1 Upplevelser kring behandling
Många kvinnor upplevde emotionella känslor kring val av kirurgi. De beskrev en rädsla för om cancercellerna inte helt skulle försvinna efter operation och såg valet av kirurgi som avgörande för om de skulle överleva eller inte (Rosenberg, Greaney, Patenaude och Partridge 2019; Olasehinde et al. 2019; Rosenberg et al. 2018). En del kvinnor kände en oro över att inte komma tillbaka till sitt arbete eller förlora förmågan att ta hand om sina barn, amma etc.
och såg dessa situationer som avgörande faktorer i beslutsfattandet av kirurgimetod (Rosenberg, Greaney, Patenaude & Partridge 2019).
Rosenberg et al. (2018) samt Olashinde et al. (2019) beskriver att kvinnorna i deras studier upplevde att informationen de fått inför behandling hade stor betydelse vid beslutet av kirurgi.
UPPLEVELSER KRING BEHANDLING
UPPLEVELSE AV STÖD
*stöd från sjukvården
*Stöd från anhöriga
UPPLEVELSE AV FÖRÄNDRAD
KROPP
*självbild
*Upplevelse av menopause, sexualitet och fertilitet
COPING
12 Vidare beskriver Olashinde et al. (2019) att de kvinnor som hört positiva berättelser om
mastektomi samt erfarenheter från andra kvinnor hade en mer positiv inställning till att själva genomgå operationen. Andra deltagare beskrev att utseende och självbild kunde ligga till grund för beslutfattande kring val av kirurgisk behandling. Rosenberg et al. (2018) menar även att de flesta kvinnor kände sig tillfreds med sitt beslut oberoende av vilken operation de valde. Ruddy et al. (2015) beskriver hur kvinnorna som genomgått mastektomi upplevde att det var en svår del i behandlingen att förlora ett eller båda brösten Vidare beskriver Ruddy et al. (2015) att en rekonstruktion kunde få kvinnorna att uppleva förlusten av brösten enklare.
En del av kvinnorna som valde att göra en rekonstruktion var dock missnöjda med resultatet.
Kvinnorna i Rees (2016) studie upplevde det skrämmande att brytas ner av
cytostatikabehandlingen, då de istället för att känna sig frisk efter behandlingen upplevde sig känslomässigt svaga.
3.2. Upplevelser kring information och stöd
3.2.1 Stöd och information från sjukvården
I studierna av Rosenberg et al. (2018), Srikanthan, Ethier och Amir (2019), Ruddy et al.
(2015) och Park et al. (2018) upplevde kvinnorna att det emotionella stödet från vården inte var tillräckligt för den svåra situation de befann sig i.
Kvinnorna upplevde att det fick för lite information om exempelvis behandlingen med cytostatika och dess inverkan på fertilitet och andra fertilitetsbevarande faktorer (Srikanthan, Ethier & Amir 2019) Hälften av kvinnorna i Ruddy et al. (2015) studie uppgav att de upplevt tidig menopaus samt förändrad sexualitet som torra slemhinnor och minskad sexualdrift.
Deltagarna upplevde att deras ångest hade kunnat lindras om de fått mer information kring cytostatikabehandlingen samt dess biverkningar. Reese et al. (2017) studie visar på att de kvinnor som upplevde problem kring sitt sexliv och sexualitet tog upp ämnet med sin vårdgivare. De kvinnor som levde utan partner var mer angelägna att diskutera förändrad kroppsbild än sexuella besvär. Rosenberg et al. (2018) menar att deltagarna överlag kände sig nöjda med informationen kring återhämtning efter kirurgi och att den informationen var tydlig och lätt att ta till sig.
13 3.2.2 Stöd från anhöriga
Lundquist, Berry, Boltz, DeSanto-Madeya och Grace (2019), Olasehinde et al. (2019), Trachtenberg, Esplen och Piran (2019) och Ruddy et al. (2015) studier visar på att stödet från kollegor, familj och vänner var avgörande för kvinnorna. Trachtenberg, Esplen och Piran (2019), Lundquist et al. (2019) menar vidare att kvinnorna upplevde att de förlorat vänner som inte funnits där under deras behandling och att det fanns utmaningar med att upprätthålla sociala relationer. Yoo, Sudhakar, Le & Levine (2017) menar att kvinnorna kom närmare sin familj och vissa vänner efter att de diagnostiserats med bröstcancer.
Enligt Yoo et al. (2017), Lundquist et al. (2019) studier upplevde kvinnorna sig isolerade i sina relationer och Ruddy et al. (2015) beskriver hur kvinnorna uttryckte en önskan om skriftlig information till deras partners med syftet att öka förståelsen för vad de går igenom.
Park et al. (2018) påvisar att kvinnor med mindre stöd omkring sig upplevde mer ångest och depression än de kvinnor som hade mer socialt stöd.
3.3 Upplevelse av förändrad kropp
3.3.1 Självbild
Flertal studier pekar på att kvinnorna upplevde svårigheter i att anpassa sig till den nya kroppen och deras självbild efter kirurgin (Rosenberg et al. 2018; Trachtenberg, Esplen &
Pirans 2019 & Ruddy et al. 2015). Trachtenberg, Esplen och Piran (2019) beskriver att återföreningen med den egna kroppen oftast tog flera månader eller år innan kvinnorna upplevde att de ägde sin kropp igen samt kunde känna sig tillfreds med den. En av kvinnorna beskrev att hon innan operationen var trygg med sin kropp, men efteråt kände sig osäker i sin kärleksrelation på grund av den skadade kroppen som ledde till förlust av självkänsla
(Trachtenberg, Esplen & Piran 2019). Att ta bort ett bröst upplevde deltagarna påverkade deras kvinnlighet (Olasehinde et al. 2019) och kvinnorna upplevde det svårt att ta tillbaka makten över sin egen kropp (Trachtenberg, Esplen & Piran 2019).
3.3.2 Upplevelse av menopaus, sexualitet och fertilitet
Efter behandlingen upplevde kvinnorna att deras sexualitet och intimitet hade påverkats negativt (Rosenberg et al. 2018; Ruddy et al. 2015; Olashinde et al. 2019 och Trachtenberg, Esplen och Piran 2019). Flera av deltagarna i Ruddy et al. (2015) studie upplevde att de drabbats av tidig menopaus och förändring i deras sexuella funktion med torra slemhinnor och minskad sexualdrift. Detta menar även Olasehinde et al. (2019) som beskriver att kvinnorna
14 upplevde mindre sexlust och svårigheter att bli sexuellt upphetsade efter mastektomi då de upplevde brösten som en del av den sexuella njutningen. Detta kan kopplas till vad
Trachtenberg, Esplen och Piran (2019) menar att kvinnorna upplevde en osäkerhet i intima situationer efter kirurgi.
Många av kvinnorna uttryckte hopp om att de klimakteriella symtom de upplevde var tillfälliga och att deras menscykel skulle återgå till det normala efter behandlingen (Rees 2016). Vidare menar Rees (2016) att den osäkerhet kring fertilitet som kvinnorna upplevde kunde leda till stora begränsningar för dessa kvinnor även då de blivit friskförklarade.
3.4 Coping
Studierna av Olashinde et al. (2019), Ruddy et al. (2017) och Yoo et al. (2017) menar att diagnosen och behandlingen ledde till att kvinnorna behövde hitta nya copingstrategier för att acceptera situationen samt hantera sina rädslor. Självacceptans och fysiska aktiviteter hjälpte kvinnorna att vara i nuet och fick de att känna sig fria från diagnosen en stund. Park et al.
(2018) beskriver i sin studie att lågutbildade och låginkomsttagare upplevde mindre livsglädje och hade mer ångest- och depressiva symtom. Det påvisade också att de med sämre fysisk hälsa upplevde mer ångest.
Trachtenberg, Esplen och Piran (2019) och Rees (2016) beskriver att merparten av
kvinnorna upplevde känslor som ångest och förlust av kontroll. Vidare förklarar Rees (2016) att kvinnorna upplevde frustration över den orättvisa en bröstcancerdiagnos för med sig samt hur det vanliga livet sattes på paus. Det fanns även en rädsla för att bröstcancern skulle komma tillbaka.
För att lyckas ta sig igenom samt kunna hantera diagnosen bröstcancer spelade
känslomässiga- och beteendemässiga faktorer in. För att bemästra det nya livet med en livshotande sjukdom var det till stor hjälp att känna kontroll över situationen och att den egna upplevelsen fick ta en viktig plats (Lundquist et al. 2019). Många av kvinnornas största utmaning var att tillåta sig själv vara patient (Yoo et al. 2017).
Deltagarna beskrev hur det vardagliga livet fortsatte trots diagnosen och att de försökte njuta av livet ändå, då de såg på livet som mer än att bara överleva. Detta upplevdes som svårt på grund av fysisk påverkan samt deras oro inför framtiden (Lundquist et al. 2019).
15 Yoo et al. (2017) beskriver i sin studie att kvinnorna fortsatte ta hand om alla andra under sin behandling. I vissa fall var det nödvändigt då de kunde ha mindre barn hemmaboende, men en annan anledning var också för att uppehålla sin identitet. Yoo et al. (2017) studie visar på att de som hade överlevt cancern beskrev att de blivit bättre på att prioritera familjen före arbetet.
Genom att hålla sina känslor för sig själva så behövde kvinnorna inte belasta andra med sin diagnos. Flertalet av kvinnorna diskuterade också hanteringen av deras anhörigas sorg och oro och detta kunde i vissa fall leda till att de inte delgav sina anhöriga att det fått en
cancerdiagnos förrän senare i sjukdomen för att slippa oroa dem. Många valde därför att söka stöd utanför familjen (Yoo et al. 2017).
4. Diskussion
4.1 Huvudresultat
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga kvinnors upplevelse av bröstcancer.
Merparten av de kvinnor som drabbats av en livshotande sjukdom upplevde en rädsla för att inte bli fri från sin cancer och såg valet av kirurgi som avgörande för deras chanser till överlevnad. Många upplevde svårigheter i att anpassa sig till den nya kroppen och deras självbild efter kirurgin och det tog lång tid innan de upplevde att de ägde sin egen kropp igen.
Kvinnorna upplevde att de fick för lite information om behandlingen med cytostatika och hur den kunde påverka fertiliteten samt att de upplevde att deras sexualitet påverkades. Stödet från kollegor, familj och vänner visade sig vara avgörande och kvinnorna blev tvungna att hitta nya copingstrategier för att acceptera och hantera de rädslor som uppstod i samband med diagnos och behandling. Det var viktigt för dem att känna kontroll över situationen och fysiska aktiviteter hjälpte kvinnorna att vara i nuet och detta fick dem att känna sig fria från diagnosen en stund.
4.2 Resultatdiskussion
4.2.1 Behandling
Många kvinnor upplevde en rädsla för om de skulle överleva eller inte och valet av
behandling och kirurgi blev emotionellt (Rosenberg et al. 2019; Olasehinde et al. 2019 och Rosenberg et al. 2018). Vad som även framkom i tidigare studier var oron över att inte kunna ta hand om sina barn, amma eller återgå till arbetet efter den kirurgiska behandlingen och detta var faktorer som låg till grund för beslutsfattandet (Rosenberg et al. 2019). Vidare menar
16 Rosenberg et al. (2018) och Olashinde et al. (2019) att den information som kvinnorna
upplevde att de fick innan behandlingen hade betydande påverkan för valet av behandling.
Kearney (2006) beskriver att många kvinnor upplever brösten som en stor del av kroppen och att de hänger ihop med deras kvinnligheten och självkänsla. En del kvinnor
upplevde bröstcancerdiagnosen som ett hot mot kvinnligheten då diagnosen kan leda till förlust av ett eller båda brösten genom mastektomi. För vissa symboliserar brösten
kvinnlighet, men kan även verka som en källa till att föda ett liv. Författarna tror att oavsett vilken kroppsdel som ofrivilligt behöver opereras bort skulle påverka självkänslan och skapa ett känslomässigt kaos hos individen. Enligt Eriksson (1994) skapas ett lidande och en känsla av ensamhet då människan upplever att hon fråntas något hon tidigare ägt.
4.2.2 Stöd och information från sjukvården
Rosenberg et al. (2018), Srikanthan, Ethier och Amir (2019), Ruddy et al. (2015) och Park et al. (2018) belyser att kvinnorna upplevde det emotionella stödet från vården som otillräckligt i den situation de befann sig i. I studien av Srikanthan, Ethier och Amir (2019) upplevde
kvinnorna att de fått för lite information om behandlingen med cytostatika och hur den kunde påverka deras kroppar samt fertilitet.
Detta kan författarna till föreliggande studie ha med sig i sitt kommande arbete som legitimerade sjuksköterskor genom att skapa tid för patienten, ge tydlig information samt skapa ett förtroende hos patienten. Patientens självbestämmande är av stor vikt och vi som sjuksköterskor bör främja att patienten känner sig delaktig i sin vård. På så sätt kan vi hjälpa patienten uppleva kontroll över situationen. Beaver, Williamson och Briggs (2016) studie visar på att unga kvinnor hade ett större behov av information än äldre kvinnor. Detta är i linje med vad Dagan et al. (2017) menar då unga kvinnor vill vara med och planera sin egen
behandling samt göra aktiva val för att kunna påverka. Författarna gör tolkningen att det kan ha att göra med den moderna kvinnan som vet sina rättigheter men även tar hänsyn till att valet inte endast ligger i deras händer utan vad som kanske blir bäst för alla inblandade så som partner och övrig familj.
Eriksson (1994) beskriver att en vårdkultur där patienten känner sig välkommen, respekterad och vårdad kan lindra lidandet. Då en patient upplever sig vara delaktig och välinformerad minskar ängslan och oro. Detta tänker vi som författare är värdefull kunskap för
17 sjuksköterskor då de blir mer medvetna om patienters önskan om att vara delaktig i vården för att upprätthålla patientens rätt till självbestämmande.
4.2.3 Stöd från anhöriga
Att kvinnorna hade stöd av familj, vänner samt kollegor menar Lundquist et al. (2019), Olasehinde et al. (2019), Trachtenberg, Esplen och Piran (2019) och Ruddy et al. (2015) var en avgörande faktor. Trachtenberg, Esplen och Piran (2019) och Lundquist et al. (2019) förklarar vidare att kvinnorna upplevde att de förlorat de vänner som inte engagerade sig i samband med deras behandling och att det fanns utmaningar med att behålla sociala relationer. Yoo et al. (2017) menar dock att vissa kvinnor kommit närmare i sina relationer med familj och vänner efter att de blivit diagnostiserade med bröstcancer.
Författarna analyserade och diskuterade frågan om vänner och anhöriga som inte engagerade sig och försökte se det från deras perspektiv. Människor hanterar att se en nära vän eller partner bli sjuk på olika sätt. Det kan vara så att vissa vänner eller livskamrater inte vågar möta den sjuke i hennes sorg och distanserar sig för att hantera sina egna känslor. Eriksson (1994) menar att det finns många uttryck till hur anhöriga försöker lindra lidande och i grunden ligger kärleken. Vidare menar Eriksson (1994) att förmågan till medlidande föds ur ödmjukhet. Dock har inte alla den förmågan, men då människor själva upplevt lidande i någon form finns där ett mod att möta en lidande medmänniska.
4.2.4 Upplevelse av förändrad kropp
Det visade sig att kvinnorna upplevde det som svårt att acceptera sin kropp efter kirurgin (Rosenberg et al. 2018); (Trachtenberg, Esplen & Pirans 2019) och (Ruddy et al. 2015).
Deltagarna upplevde att de förlorade sin kvinnlighet då de opererade bort ett bröst (Olasehinde et al. 2019) samt att det var svårt att ta tillbaka makten över sin kropp (Trachtenberg, Esplen & Piran 2019).
Efter behandling upplevde kvinnorna förändringar i deras sexualitet (Rosenberg et al. 2018;
Ruddy et al. 2015; Olashinde et al. 2019 och Trachtenberg, Esplen och Piran 2019). Studier visade att en del av kvinnorna drabbades av tidig menopaus samt förändringar i sexualiteten med torra slemhinnor och minskad lust (Ruddy et al. 2015 och Olasehinde et al. 2019).
Olashinde et al. (2019) menar att kvinnorna upplevde bröstet som en del av den sexuella njutningen och att den försvann efter mastektomi.
18 Författarna kan relatera till hur en frisk kvinnokropp kan påverkas av hormoner utan att vara drabbad av en livshotande sjukdom. Sinnesstämningen kan variera över tid och många gånger kan vi fascineras av hur komplicerat en kvinna kan fungera och reagera med påverkan utifrån såsom stress, barn, jobb etc. Eriksson (1994) menar att då människans hela livssituation förändras och upplevs onaturlig måste hon på nytt finna ett sammanhang. En människa som tidigare upplevt sig som hel kan i samband med sjukdom förlora sin identitet vilket skapar ett livslidande.
4.2.5 Coping
Coping är ett begrepp för strategier som en person använder sig av för att lättare kunna hantera besvärliga situationer (Folkman 1997). Olashinde et al. (2019), Ruddy et al. (2017) och Yoo et al. (2017) belyser vikten av att dessa kvinnor hittar copingstrategier för att på bästa sätt hantera de känslor som uppstår i samband med diagnos och behandling av en bröstcancer. Levesque, Gerges och Girgis (2020) menar att kvinnorna använde
copingstrategier i form av socialt stöd och träning, då detta fick de att fokusera på positiva tankar.
För att bemästra det nya livet med en livshotande sjukdom var det till stor hjälp att känna kontroll över situationen. Deltagarna beskrev hur de försökte njuta av livet trots diagnosen men detta upplevdes också som svårt då det fanns en oro inför framtiden (Lundquist et al.
2019). Författarna till denna studie anser att det borde vara en stor del av
kontaktsjuksköterskans uppgift att hjälpa dessa kvinnor att hitta sina egna copingstrategier för att lättare hantera situationen.
Yoo et al. (2017) beskriver i sin studie att kvinnorna fortsatte ta hand om alla andra under sin behandling. I vissa fall var det nödvändigt då de kunde ha mindre barn hemmaboende, men det var också ett sätt att upprätthålla sin identitet. Många valde även att söka stöd utanför familjen för att slippa belasta sina närmaste med känslorna de själva bar inom sig.
Att dessa kvinnor hittar överlevnadsstrategier och kämpaglöd tror vi författare är av stor vikt för att besegra cancern. Har kvinnan även familj som behöver tas om hand så måste kanske det vanliga livet fortgå och diagnosen får ta ett mindre fokus. Sen ser vi det som helt nödvändigt att någon annan går in och tar ett större ansvar för familj, ekonomi etc. för att kvinnan ska få nödvändig tid till vila och återhämtning. Men vi kan även ha en förståelse för att alla inte har den möjligheten även om detta skulle kunna underlätta tillvaron för kvinnor.
19 Eriksson (1994) menar att människan kan välja att se sitt lidande ur en positiv synvinkel för att komma vidare och inte fastna i det negativa. Detta upplever författarna är vanligt
förekommande idag i och med sociala medier där vi kan se många människor dela med sig av sina sjukdomsberättelser för att nå ut till medmänniskor, samt för att hantera den egna sorgen.
4.3Metoddiskussion
4.3.1 Design
Författarna har i föreliggande litteraturstudie använt sig av en beskrivande design. Enligt Polit
& Beck (2017) är det ett bra val att använda sig av beskrivande design när något specifikt ska studeras. Då författarna i den tidigare studien har studerat något specifikt så som upplevelsen hos dessa unga kvinnor så kan de ses som en styrka med en beskrivande design.
4.3.2 Sökstrategi
Författarna till studien har under noggrannhet bearbetat sökorden som använts för att få sådant trovärdigt utfall av artiklarna och detta kan ses som en styrka. Författarna har använts sig av Medline via PubMed som är enligt Polit och Beck (2017) den största sökmotorn att använda inom omvårdnadsvetenskap. Då detta examensarbete handlar om omvårdnad kan detta ses som en styrka. Författarna har valt att endast använda sig av fritextord och inte använt sig av någon Mesh-term, vilket kan ses som en svaghet. En Mesh-term kan göra att sökningen blir mer relevant till det aktuella syftet (Polit & Beck 2017). Författarna ansåg att de fick för få träffar när de använde sig av Mesh-termer i sökningarna och valde då att endast använda fritextord som genererade fler sökträffar. Detta gjorde att det inte föll bort artiklar som kunde användas i resultatet. Författarna valde att använda Booleska söktermen AND med sökorden och det förklarar även Polit och Beck (2017) är användbart för att begränsa en sökning, vilket författarna ser som en styrka. Begränsningarna författarna valde att göra i deras sökning var att artiklarna skulle publicerats under de senaste fem åren genom Högskolan i Gävle, full text, engelska språket och kvinnor. Att använda sig av nyare forskning är att föredra och detta rekommenderar även Polit och Beck (2017) då en litteraturstudie ska genomföras ses det som en styrka att använda sig av artiklar som inte är äldre än fem år. Författarna valde att använda en artikel från en manuell sökning i Cinahl då den svarade bra på författarnas syfte och frågeställning och författarna ansåg den relevant att ha med vid närmare granskning av artiklarna. Det kan ses som en svaghet att den inte hittades via sökmotorn Medline via Pubmed men den uppfyller alla kriterier som sig bör för en vetenskaplig artikel.
20 4.3.3 Urvalskriterier
Författarna till den tidigare studien valde att endast använda sig av primärkällor. Det är en styrka enligt Polit och Beck (2017) att författaren till den beskrivande litteraturstudien själva kommit fram till forskningsresultatet. Detta kan bidra till en högre trovärdighet hos författarna i den tidigare studien. Författarna valde att inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar i studien. Det kan ses som en svaghet att använda sig av kvantitativa studier då kvalitativa studier bättre svarar på deltagarnas personliga upplevelser. Det kan ändock ses som en styrka då endast en kvantitativ studie ingår i resultatet. Artiklarna i resultatet är uppbyggda enligt IMRAD eller på liknande sätt vilket ses som en styrka som även Polit och Beck (2017) beskriver. Författarna valde att unga kvinnor skulle ingå i studien och valde ett åldersspann mellan 18-50 år. Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver att kvinnor i genomsnitt får sin sista menstruation vid 51 års ålder och därmed kan vara fertila fram tills dess. Författarna ansåg det relevant att kvinnor upp till 50 år skulle ingå i denna studie då vissa kvinnor väljer att skaffa familj och barn senare i livet. Andra urvalskriterier som författarna använde sig av var att de skulle svara på litteraturstudiens syfte och frågeställning samt att de skulle handla om hur unga kvinnor upplever bröstcancer. Artiklar som handlade om upplevelser hos vårdpersonal, familj och partner till kvinnor som drabbats av bröstcancer valdes bort samt litteraturstudier.
4.3.4 Urvalsprocess
31 artiklar granskades i fulltext med fokuset på resultatet. Av dessa återstod tio från Medline via Pubmed och en artikel från den manuella sökningen varav tio artiklar var kvalitativ och en kvantitativ. Författarna ser det som en styrka att de flesta artiklarna var av kvalitativ ansats, vilket även Polit och Beck (2017) menar genom att beskriva att forskningspersonernas upplevelser bäst speglas genom individuella svar. Författarna har använts sig av Högskolan i Gävles kvalitets- och granskningsmallar (se bilaga 3 & 4) när de granskade artiklarna. Polit och Beck (2017) beskriver att det är en bra metod att organisera material och information i olika studier för att sedan se den sammantagna informationen i helhet.
4.3.6 Dataanalys
Dataanalysen i tidigare studie påbörjades genom att författarna enskilt läste varje artikel och sedan tillsammans sammanfattades dessa. Författarna till studien ansåg att detta skapade en högre trovärdighet och att detta förstärkte objektiviteten. Polit och Beck (2017) menar att objektivitet alltid ska eftersträvas i forskningssammanhang. Författarna översatte all text till svenska för att undvika språkförbistring och inte missa viktig information. Att texten
21 översattes till svenska kan ses både som en svaghet och styrka. Svagheten ligger i då
översättning kan misstolkas och förvränga innehållet i en text. Styrkan är att författarna förstår djupet av innehållet på ett annat sätt då de översatt texten till sitt modersmål. Under arbetets gång diskuterade författarna innehållet i artiklarna med varandra för att minska risken för missförstånd eller att texten tolkats olika. Författarna såg det som värdefullt att använda sig av Aveyards (2014) dataanalysmetod då detta var ett bra hjälpmedel att strukturera upp informationen. Den information som framkom i resultatdelarna och svarade på föreliggande litteraturstudies syfte och frågeställning färgkodades och det blev tydligt för författarna vilka teman som kom att ingå i resultatet. Detta menar även Polit och Beck (2017) säkerhetsställer informationen och leder till ett kvalitetssäkert arbetssätt.
4.3.7 Etiska överväganden
De etiska överväganden som författarna i denna studie tagit hänsyn till var att förhålla sig objektiva i deras granskning av artiklarna samt att detta gjorts med stor noggrannhet. Med hjälp av gransknings- och kvalitetsmallar har författarna ökat trovärdigheten i studien och genom att varje enskild artikel granskat och etiskt reflekteras över har den etiska
medvetenheten varit genomgående. Polit och Beck (2017) belyser vikten av att ska det tydligt ska framkomma vilka rättigheter de personer som ingår i en studie har samt att författarna hela tiden ska arbeta efter en etisk medvetenhet.
4.4 Kliniska implikationer
Målet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva unga kvinnors upplevelse av bröstcancer. Det framkom i litteraturstudiens resultat att behovet av information och stöd upplevdes otillräckligt samt att valet av kirurgi väckte många tankar. Med anledning av detta ser vi ett behov och att det föreligger ett ansvar för legitimerade sjuksköterskor att bemöta och forma vården efter individens behov. Det är av vikt att det tillkommer en ökad förståelse för hur dessa unga kvinnor upplever bröstcancer samt hur stödet till dessa patienter behöver utvecklas genom mer information. Att det finns gott om tid avsatt för att svara på patientens tankar och funderingar. Ett annat sätt kan även vara att anordna stödgrupper för kvinnor i samma situation, eventuellt dela in grupperna utifrån ålder. Då du som legitimerad
sjuksköterska arbetar specifikt inom bröstcancervården anser vi att det är av stor vikt att det finns tid för att läsa på om ny forskning och hålla sig uppdaterad för att kunna ge den bästa möjliga cancervården.
22 4.5 Förslag på fortsatt forskning
I föreliggande studie framkommer det att unga kvinnor med bröstcancer upplevde att valet av kirurgi var något som väckte mycket känslor och de upplevde att de ville ha mer stöd från sjukvården gällande frågor som rörde femininitet, intimitet och fertilitet. Det skulle vara av intresse anser författarna med en utökad forskning kring dessa frågor. Det är av stor vikt att sjuksköterskan får mer kunskap om vilket stöd och information dessa kvinnor med
bröstcancer upplever att de saknar. Sjuksköterskan kan genom mer kunskap i dessa frågor minska stressen och öka livskvaliteten för dessa kvinnor. Med en bredare forskning gällande både positiva och negativa upplevelser hos dessa unga kvinnor med bröstcancer kan vi inom sjukvården ligga steget före och på så sätt ge våra patienter rätt verktyg för att bemästra situationen.
4.6 Slutsats
Majoriteten av deltagarna upplevde att valet av kirurgi var något som väckte mycket känslor och att de upplevde att de ville ha mer stöd från sjukvården gällande frågor som rörde femininitet, intimitet och fertilitet. Kvinnorna upplevde stödet från anhöriga, vänner och familj som något avgörande och att detta hjälpte de att hantera bröstcancern. Det är viktigt att sjuksköterskan kan tillhandahålla den information patienter efterfrågar och på så sätt kan en förtroendefull relation skapas samt att stödet upplevs bättre av patienten.
5. Referenser
Referenser som utgör litteraturstudiens resultatdel markeras med symbolen *
Almås, H. & Sörensen, E. (2011). Omvårdnad vid bröstcancer. Almås, H., Subberud, D.
& Grønseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber, ss. 439-448.
Aunan, ST, Wallgren, G & Hansen, B, (2018). Breast cancer survivors experiences of dealing with information during and after adjuvant treatment: A qualitative study.
Journal of clinical nursing, 19(28), ss. 3012-3020. DOI: 10.1111/jocn.14700
Aveyard, H. (2014). Doing a litterature review in health and social care. Open university press: Milton Keynes, United Kingdom.
Beaver, K., Williamson, S. & Briggs J. (2016). ”Exploring patient experiences of neo- adjuvant chemotherapy for breast cancer. European Journal of Oncology Nursing, 2(20), ss. 77-86. Doi: 10.1016/j.ejon.2015.06.001.
Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, I., Frisell, J., Fürst & C-J., Hall, P. (2007) Bröstcancer. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.
Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E. & Andersson, U-B. (2010). Obstetrik och gynekologi. Studentlitteratur: Lund.
Bröstcancerförbundet (2020). Hämtad 7 oktober 2020 från https://brostcancerforbundet.se/om-brostcancer/
Carr, T., Groot, G., Cochran, D. & Holtslander, L. (2019). Vancoughnett Exploring Women's Support Needs After Breast Reconstruction Surgery: A Qualitative Study.
Cancer Nursing 42(2), ss. 1-9. doi: 10.1097/NCC.0000000000000600
Catania, AM., Scerri, C S. & Catania, GJ. (2019). Men's Experience of Their Partners' Breast Cancer Diagnosis, Breast Surgery and Oncological Treatment. Journal of Clinical Nursing, 28(9-10), ss. 1899-1910. doi: 10.1111/jocn.14800.
Corney, R., Puthussery, S. & Swinglehurst, J. (2016). Couple relationships in families with dependent children after a diagnosis of maternal breast cancer in the
United Kingdom: Perspectives from mothers and fathers. Journal of Psychosocial
Oncology. 34(5), ss. 413-431. doi: 10.1080/07347332.2016.1199080.
Cruickshank, S., Steel, E., Fenlon, D., Armes, J., Banks, E. & Humphris, G. (2019).
Specialist breast cancer nurses´ views on implementing a fear of cancer recurrence intervention in practice: a mixed methods study. Supportive Care in Cancer, 28(1), ss.201-210.
doi: http://dx.doi.org/10.1007/s00520-019-04762-9
Dagan, E., Modiano-Gattegno, S. & Birenbaum-Carmeli, D. (2017). "My choice":
breast cancer patients recollect doctors fertility preservation recommendations. Support Care Cancer, 25(8), ss. 2421-2428. doi: 10.1007/s00520-017-3648-1.
Drageset S, Lindstrøm TC, Giske T, Underlid K. (2012). "The support I need": women's experiences of social support after having received breast cancer diagnosis and
awaiting surgery. Cancer Nurs. 35(6), ss. 39-47.
doi:10.1097/NCC.0b013e31823634aa.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Liber.
Folkhälsomyndigheten (2020). Dödlighet i bröstcancer. Hämtad 8 oktober 2020 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-
rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/brostcancer-dodlighet/
Folkman, S. (1997). ”Positive Psychological States and Coping With Severe Stress.”, Social Science Medicine, 45(8), ss. 1207 – 1221.
Freidus, R A. (2017). Experiences of men who commit to romantic relationships with younger breast cancer survivors: A qualitative study. Journal of Psychosocial Oncology 35(4), ss. 494-512 doi: 10.1080/07347332.2017.1308983.
Fox, K. (2008). Rethinking Experience: What Do We Mean by This Word
“Experience”. Journal of Experiential Education 31(1), ss. 36-54 DOI:
org/10.1177%2F105382590803100105
Hulter, B. (2014). Sexualitet. Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder:
Hälsa och ohälsa. Studentlitteratur AB. ss. 581-610.
Ingvar, C. (2012) Bröstkirurgi. Andersson, R., Jeppsson, B. och Rydholm, A. (red.) Kirurgiska sjukdomar. Studentlitteratur: Lund. ss. 251-266
Irvin, L. V., Breen, N., Meissner, H., Liu, B. & Kaplan, R. (2015). Non-normal Screening Mammography Results, Lumpectomies, and Breast Cancer Reported by California Women, 2001-2009. Womens Health Issues, 25(4), ss. 331-340.
doi: 10.1016/j.whi.2015.03.003.
Jerpseth, H. (2011). Gynekologisk omvårdnad. Almås, H., Stubberud, D-G. &
Grönseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 2. Liber AB. ss. 17-52.
Kearney, A. (2006). Increasing our understanding of breast self-examination: women talk about cancer, the health care system, and being women. Qualitative Health Research, 16(6), ss. 802-820. doi.org/10.1177/1049732306287537
Levesque, JV., Gerges, M. & Girgis, A. (2020). Psychosocial experiences, challenges, and cooping strategies of Chinese- Australien women with breast cancer. Asia-Pacific Journal of oncology nursing 7(2), ss. 141-150. Doi: 10.4103/apjon.apjon_53_19
Lindström, U Å, Lindholm Nyström, L & Zetterlund, J E. (2018). Theory of Caritative Caring. Alligood, M R. (red.) Nursing Theorists and their work, by Elsevier Inc, ss.
140-164.
Lorentsen, V. & Grov, E. (2011). Allmän omvårdnad vid bröstcancer. Almås, H., Stubberud, D-G. & Grönseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 2. Liber AB. ss. 401-438.
*Lundquist, DM., Berry, DL., Boltz, M., DeSanto-Madeya, SA. & Grace, PJ. (2019).
Wearing the mask of wellness: experience of young women living with advanced breast cancer. Oncology nursing forum 46(3), ss. 329-337. Doi: 10.1188/19.ONF.329-337
*Olasehinde, O., Arije, O., Wuraola, FO., Samson, M., Olajide, O., Alabi, T., Arowolo, O., Boutin-Foster, C., Alatise, OI. & Kingham, TP. (2019). Life without a breast:
Exploring the experiences of young nigerian women after mastectomy for breast cancer.
Journal of Global Oncology, 5(5), ss. 1-6. Doi: 10.1200/jgo.18.00248
*Park, EM., Gelber, S., Rosenberg, SM., Seah, D., Schapira, L., Come, SE. & Partridge, AH. (2018). Anxiety and depression in young women with metastatic breast cancer: A cross-sectional study. Psychosomatics 59(3), ss. 251-258. Doi:
10.1016/j.psym.2018.01.007.
Polit, D. & Beck, C.T. (2017). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
*Rees, S. (2016). ”Am I really gonna go sixty years without getting cancer again?”
Uncertainty and liminality in young women’s accounts of living with a history of breast cancer. Health, 21(3), ss. 241-258. Doi: https://doi.org/10.1177/1363459316677628
*Reese, JB., Beach, MC., Smith, K., Bantug, E., Casale, K., Porter, L., Bober, S., Tulsky, J., Daly, M. & Lepore, S. (2017). Effective patient-provider communication about sexual concerns in breast cancer: a qualitative study. Support care cancer, 25(10), ss. 3199-3207. Doi: 10.1007/s00520-017-3729-1
*Rosenberg, SM., Greaney, ML., Patenaude, AF. & Partridge, AH. (2019). Factors affecting surgical decisions in newly diagnosed young women with early-stage breast cancer. Journal of adolescent and young adult oncology, 8(4), ss. 463-468 doi:
10.1089/jayao.2019.0002
*Rosenberg, SM., Greaney, ML., Patenaude, AF., Sepucha, KR., Meyer, ME och Partridge, AH. (2018). ”I dont want to take chances. ” A qualitative exploration of surgical decision making in young breast cancer survivors. Psychooncology, 27(6), ss.1524-1529. Doi: 10.1002/pon.4683
*Ruddy, KJ., Greaney, ML., Sprunck-Harrild, K., Meyer, ME., Emmons, KM. &
Partridge, AH. (2015). A qualitative exploration of supports and unmet needs of diverse young women with breast cancer. The journal of community and supportive oncology, 13(9), ss. Doi: 10.12788/jcso.0169
Socialstyrelsen (2014). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård - Stöd för styrning och ledning. Hämtad 8 oktober 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2014-4-2.pdf
Socialstyrelsen (2014). Screening för bröstcancer - Rekommendation och
bedömningsunderlag Hämtad 8 oktober 2020
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-screeningprogram/2014-2-32.pdf
*Srikanthan, A., Ethier, J-L. & Amir, E. (2019) The voices of young women with breast cancer: Providing support and information for improved fertility Preservation
discussions. Journal of adolescent and young adult oncology, 8 (5). Doi: 10- 1089/jayao.2019.0030
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Svensk sjuksköterskeförening.
Sörensen, E. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid bröstcancer. Almås, H., Stubberud, D-G. & Grönseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 2. Liber AB. ss. 439-454.
*Trachtenberg, LJ., Esplen, MJ. & Piran, N. (2019). The embodied identities of young women diagnosed and treated for breast cancer. Women's reproductive health, 6(3), ss.
182-203. Doi: 10.1080/23293691.2019.1619054
*Yoo, GJ., Sudhakar, A., Le, MN. & Levine, EG. (2017). Exploring coping strategies among young asian american women breast cancer survivors. Journal of Cancer Education. 32(1) ss. 43-50. doi: 10.1007/s13187-015-0917-x
Yoshimochi, L., Dos Santos, M., de Loyola, E., de Magalhâes, P. & Panobianco, M.
(2018). The experience of the partners of woman with breast cancer. Journal of school of Nursing, 1(52). doi: 10.1590/S1980-220X2017025203366
Bilaga 1. Metodologisk tabell
Författare,
År och studieland
Titel Design
och ansats
Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Lundquist, DM., Berry, DL., Boltz, M., DeSanto- Madeya, SA. &
Grace, PJ. (2019).
USA
Wearing the Mask of Wellness: The Experience of Young Women Living With Advanced Breast Cancer
Kvalitativ ansats.
12 kvinnor mellan 25-39 år med avancerad bröstcancer rekryterades från privata facebook grupper.
Semistrukturerade intervjuer.
Hermeneutisk analys.
Datainsamling och analys genomfördes samtidigt i linje med van Manens metod, med hjälp av nya insikter från deltagarnas första intervju för att informera efterföljande intervjuer.
Olasehinde, O., Arije, O., Wuraola, FO., Samson, M., Olajide, O., Alabi, T., Arowolo, O., Boutin-Foster, C., Alatise, OI. &
Kingham, TP.
(2019).
Nigeria
Life Without a Breast: Exploring the Experiences of Young Nigerian Women After Mastectomy for Breast Cancer.
Kvalitativ
ansats. Kvinnor mellan 34-45 år som beskriver livet efter mastektomi.
Face to face intervjuer som varade
mellan 15-50 minuter. Tematiskt analys.
