Introduktion
Människans levnadsvanor har ur ett hälsoperspektiv starka samband med livsvillkor och social position. Levnadsvanor påverkas av kultur och traditioner, variationen inom dessa kan vara ekonomiska och sociala villkor, utbildning och arbetslöshet. Drygt 50 % av kvinnorna i Sverige och 42 % av männen har förhållandevis hälsosamma levnadsvanor, det vill säga de befinner sig inte i riskzonen för varken alkoholkonsumtion, rökning, fetma eller fysisk inaktivitet (Socialstyrelsen, 2005).
I Sverige, till skillnad från detta har det skett en dramatisk ökning av långtidssjukskrivningar de senaste tio åren. På senare tid har sjukskrivingarna ändrat karaktär; psykisk ohälsa tar allt större plats i statistiken över sjukskrivningar i Sverige (Riksförsäkringsverket, 2002).
Åtgärder som har vidtagits för att dra ner sjukskrivningar har till exempel varit friskvårdssatsningar. I det traditionella friskvårdsarbetet fokuseras det på människors hälsorelaterade vanor, såsom exempelvis motions-, kost-, alkohol- och tobaksvanor. Mindre fokus läggs på psykosociala och socioekonomiska aspekter.
Hälsofrämjande åtgärder däremot är ett komplext samspel mellan individens levnadsvanor och omgivningens påverkan samt individens handlingsutrymme och egenvärde (Thomsson &
Menckel, 1997). I hälsofrämjande åtgärder fokuseras det på att främja det friska hos individen (salutogenskt perspektiv), i motsats till att förebygga ohälsa (Medin & Alexanderson, 2000).
Enligt Olsson (2000a) är begreppen hälsofrämjande och hälsopedagogik tätt förknippade med varandra. Pedagogik kan som praktisk och vetenskaplig verksamhet bidra till det
hälsofrämjande arbetet i samhället på olika sätt. Ett exempel på detta som Olsson tar upp är genom att kritiskt granska olika förhållanden i samhället och utifrån detta bidra till att öka människors medvetenhet och kritiska tänkande om faktorer som påverkar hälsosituationen.
Föreliggande studie syftar till att kritiskt granska en hälsofrämjande åtgärd och faller därför inom ramarna för en hälsopedagogisk funktion.
En hälsofrämjande åtgärd som har gjorts var framtagandet av Hälsoprofilbedömningen (HPB) på 1980-talet. HBP utgår från ett holistiskt perspektiv, det vill säga en helhetssyn på hälsa.
Däremot har mycket av den forskning som gjorts på området hälsa i Sverige utgått från att hälsa är avsaknad av sjukdom (patogenetiskt perspektiv). Ett hälsofrämjande arbete bör som
tidigare nämnts utgå från det friska hos individen, men på grund den patogenetiskt styrda forskningen har det varit problematiskt att få fram forskningsmaterial som stödjer denna utgångspunkt. Visionen är trots detta att i slutändan komma närmare det salutogenska perspektivet för att utveckla hälsoprofilen som hälsofrämjande instrument.
Det har uppstått nya tendenser inom hälsa det senaste decenniet, det psykosociala klimatet har försämrats för individerna i vårt samhälle (RFV, 2003). Med detta i åtanke bör en kritisk analys göras av HPB:n för att se detta verktygs eventuella brister och för att i förlängningen utarbeta en ny uppdaterad modell.
Syfte
Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk teoretisk analys av ett
hälsoprofilbedömningsinstrument. Detta för att i förlängningen kunna vidareutveckla
hälsoprofilen till ett instrument som, efter dagens förutsättningar, bättre uppmuntrar individer till ett livslångt lärande inom hälsa.
Frågeställningar:
1. Hur kan befintlig forskning och teorier problematisera vad HPB mäter i dagsläget?
2. Finns det fler faktorer som inte instrumentet inbegriper, som har samband med hälsa?
3. Hur stimuleras en individ till ett livslångt lärande, genom en hälsofrämjande åtgärd som HPB?
Bakgrund
På slutet av 1980-talet utvecklades ett verktyg för medvetandegörande kommunikation inom hälsa. Syftet med detta var att individen själv skulle ta ansvar för sin hälsa. Denna metod fick namnet HPB, och innefattar fysiologiska mätningar samt ett självskattningsformulär (se bilaga 4) där olika levnadsvanor tas upp. För ett varaktigt hälsosamt leverne krävs att individen lär sig på djupet att anamma en hälsosam livsstil (Malmgren, 1989). HPB:n som instrument går ut på att kartlägga en individs levnadsvanor med hjälp av ett frågeformulär som behandlar olika aspekter på hälsa. Dessa 10 hälsoaspekter är: Fritid, motion, kost, tobak, alkohol,
HPB:n består av fysiologiska tester, dessa är skelettmätning (som syftar till att mäta en persons undre och övre viktgräns), blodtrycksmätning samt konditionstest på cykel (som mäter konditionsvärde och syreupptagningsförmåga), (Malmgren, 1989).
Hälsoupplysningsmaterial och i vissa fall även hela hälsoprogram är ofta anpassade efter en
”genomsnittsmedborgare”. Minoritetsgrupper i samhället som till exempel olika etniska ursprung och personer med låga ekonomiska resurser faller ofta utanför ramen. Eftersom hälsofrämjande material ofta produceras i stor skala mot ”genomsnittsmedborgaren”, drabbas ofta minoriteterna i samhället, som kanske egentligen är i störst behov av detta material (Ewles & Simnett, 1994).
Enligt Olsson (2000a) handlar hälsofrämjande både om att förändra människors
levnadsvillkor och påverka deras levnadsvanor. För att en hälsofrämjande verksamhet ska vara framgångsrik måste utgångspunkten vara individens sociala förhållanden och
levnadsvillkor. En aktuell studie (Aronsson & Lindh, 2004) stärker den hälsofrämjande utgångspunkten, den har visat på att hälsa har samband socioekonomiska förhållanden, socialt stöd samt den psykosociala miljön. En individ med starka socioekonomiska förhållanden har exempelvis bättre förutsättningar för upprätthållandet av god hälsa.
Begreppsdefinition
Holistiskt perspektiv på hälsa
Definitionen av hälsa enligt det holistiska synsättet bygger på att helheten är någonting mer än summan av dess delar. Fokus läggs på människan som helhet och hennes handlande i sociala sammanhang, och balansen mellan detta handlande och individens mål (Medin &
Alexandersson, 2000). I det holistiska perspektivet ryms många olika dimensioner på hälsa och alla dessa hänger samman och är beroende av varandra. De olika dimensionerna är enligt Ewles och Simnett (1994) fysisk, psykisk, emotionell, social, andlig och samhällsbetingad hälsa.
En annan aspekt av det holistiska perspektivet är att sjukdom definieras utifrån hälsofaktorer och inte utifrån sjukdom. Nordenfelt (1991) menar att sjukdom kan förstås som en process och en vanlig orsak till ohälsa, men det utgör inte själva ohälsan. Istället beror ohälsa på hur
individen själv uppfattar sjukdomen och hur den begränsar förmågan att klara av uppsatta mål. Nordenfelt menar vidare att människan alltid befinner sig i någon typ av miljö. Miljön består av olika beståndsdelar och dessa är fysiska, kulturella och psykologiska miljöer.
Nordenfelt framhäver således vidare att miljön utgör plattformen för våra handlingar och den skapar tillfällen och möjligheter till olika verksamheter. Han menar också att miljön sätter gränser för vilka mål vi kan uppnå, det är inte möjligt att nå alla mål i vilken miljö som helst.
Hälsofrämjande arbete
Hälsofrämjande arbete är att ge människor kraft att bli allt de har kapacitet att bli (Mansfield, 1977; ref. i Ewles & Simnett, 1994). Ewles och Simnett (1994) menar att de viktigaste påverkansfaktorerna på hälsa utgörs av sociala, ekonomiska och miljörelaterade aspekter, dessa ligger ofta utanför både individens och samhällets kontroll. Ett hälsofrämjande arbete bör därför syfta till att öka individens förmåga att kontrollera de aspekter i livet som
kontrollerar deras hälsa. Detta överensstämmer med WHO:s ståndpunkt:
”Hälsofrämjande verksamhet är en process som syftar till att göra människor kapabla att öka sin kontroll över och förbättra sin egen hälsa.” (WHO, 1984; ref. i Ewles & Simnett, 1994, s. 35)
Seedhouse (2001) och Olsson (2000a) betonar båda vikten av att göra människor kapabla att öka sin kontroll. Seedhouse skriver om att människor har positiv och negativ potential, där positiv potential är att utvecklas fysiskt, psykiskt och intellektuellt medan negativ potential är problem som hindrar en persons förmåga att uppnå positiv potential. Exempel på negativ potential är sjukdom och okunskap. I arbetet med hälsofrämjande bör det läggas vikt på att förstärka de positiva potentialerna och minimera de negativa.
Hälsopedagogik
Hälsopedagogik är ett övergripande begrepp för lärande- och kommunikationsprocesser inom hälsofrämjande och förebyggande verksamhet (Olsson, 2000b). Enligt Säljö (1992) ska lärande ses som en sociokulturell process. Kunskap utvecklas genom samspel av människor och nya tankar skapas på grund av olika människors skilda sätt att uppfatta fenomen i världen.
Olsson (2000b) menar att kunskap, attityder och värderingar utvecklas och existerar mellan olika människor och i dessa processer kan människor vara mer eller mindre delaktiga. Denna delaktighet i lärandet beror på individuella och sociala förutsättningar.
Psykosocial hälsa
Med uttrycket psykosocial menas de psykiska reaktioner som uppstår i en social struktur. En vanlig reaktion av en dålig psykosocial miljö är stress, som senare mynnar ut i ångest och oro - vilket leder till ohälsa. Människor som arbetar i en dålig psykosocial arbetsmiljö har en tendens att försämra sitt hälsobeteende, utifrån olika faktorer: minskad motion, försämrade matvanor, ökad alkoholkonsumtion och ökat sexuellt risktagande (Jeding & Theorell, 1999).
Salutogenes och patogenes
Det salutogena perspektivet grundar sig i att hitta faktorer som leder till hälsa, det vill säga det fokuseras på det friska hos individen. Patogenetiskt perspektiv har å andra sidan sin
utgångspunkt i vad som orsakar sjukdom. I salutogenes betraktas stressorer som något som alltid är närvarande, i motsats till patogenes där de ses som negativa faktorer som skall bekämpas (Antonovsky, 1991).
Teoretisk referensram
Forskarna i föreliggande studie har valt att utgå från en hälsopedagogisk modell, som stärker den egna förförståelse på området hälsa. Med hjälp av denna hälsopedagogiska modell har analysen av HPB:n kunnat ställas mot aktuell forskning på området. Nedan följer en presentation av Olssons (2000b) modell.
Hälsopedagogisk modell
I hälsopedagogikmodellen (Olsson, 2000b) framgår det att hälsopedagogisk verksamhet grundas på sambandet mellan levnadsvanor, levnadsförhållanden och samhälleliga
maktförhållanden. Andra nödvändiga förutsättningar för lärandet är sociologi och psykologi, det vill säga de sociala och individuella faktorerna. I modellen tas också de filosofiska frågeställningarna upp som en central roll i den hälsopedagogiska verksamheten. Med filosofiska frågor menas mål och innehåll, till exempel ökad hälsa och livskvalitet. Filosofin fångar även upp aspekten för kriterier för sann kunskap, vilket hänger ihop med samhällets värderingar och intressen. Etik är ett annat område som innefattas av den filosofiska aspekten, etiken behandlar rätten att påverka andra människors sätt att vara och tänka.
Figur 1. Hälsopedagogisk modell, Olsson (2000b), s. 164
Metod
Datainsamling
Kritisk granskning är en viktig del i varje forskningsprojekt, där brister och felaktigheter granskas (Alvesson & Deetz, 2000). I föreliggande studie har det gjorts en kritisk analys av HPB som hälsofrämjande instrument. Utgångspunkten för den kritiska analysen har varit kritisk teori, som är en tolkande ansats som är kritiskt ifrågasättande av den sociala
verkligheten. Denna inriktning är teoretisk till sin utformning och skiljer sig därmed från mer traditionell empirisk forskning, där frågor, begrepp och tolkningar är av central betydelse (Alvesson & Sköldberg, 1994).
HÄLSA
Salutogenetiskt/patogenetiskt Holistiskt/atomistiskt
LEVNADSVANOR Fysisk aktivitet
Matvanor Alkohol/Droger
Tobak Stress/avspänning
LIVSVILLKOR Maktförhållanden
Ekonomiskt Socialt Kulturellt
FRISKVÅRDSPEDAGOGIK Lärande
Kommunikation Undervisning
Psykologi Sociologi
Filosofi
Metoden som användes var en form av litteraturstudie, med detta menas att redan
publicerades studier granskas. Det som skiljer denna studie mot en vanlig litteraturstudie är att forskarna i föreliggande studie även gjorde en analys av ett befintligt verktyg, det befintliga verktyget är i detta fall det empiriska materialet. Forskarna delade upp olika områden av hälsoaspekter för att ta fram forskningsmaterial som skulle ligga till grund för analysen.
Sökningen av material för studien gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av olika tidsskrifter, litteratur och referenslistor av de tillgängliga
vetenskapliga artiklarna. Databassökningen omfattade både artiklar på både svenska och engelska, artiklar på övriga språk exkluderades. De vetenskapliga artiklarna som användes i studien begränsades från år 1994 – 2005. Majoriteten av artiklarna är dock från 2000-talet, detta för att aktualiteten i studien skulle vara så hög som möjligt. Annat material som används var avhandlingar och rapporter. Utgångspunkten var att undersöka de olika
innehållsvariablernas betydelse för hälsa. Olssons (2000) hälsopedagogiska modell har varit den teoretiska referensramen i denna studie och innehållet i modellen har i samverkan med den forskning som tagits fram resulterat i den kritiska analysen.
Efter att forskarna tagit fram litteratur som hade relevans med undersökningen påbörjades en omfattande genomgång av materialet. Det var en tidskrävande process eftersom utbudet inom hälsoforskningen är väldigt stort. När valda delar plockats ut sammanställdes materialet av båda forskarna tillsammans. Det skapades kategorier utifrån HPB:n och Olssons modell där de olika aspekterna på hälsa placerades. Analysen gjordes i samråd forskarna emellan där utsagorna plockades ut och placerades i resultatet.
I självskattningsformuläret finns en fråga om färdsätt till och från arbetet, forskarna i föreliggande studie har valt att ej ta upp denna variabel på grund av att den i praktiskt
utförande endast används som en inledande fråga till ämnet motion. Fritid och ensamhet har i föreliggande studie sammanslagits under kategorin socialt stöd. Detta för att båda kan klassas som sociala faktorer och för att förenkla läsningen av studien. Faktorn medicin har i
föreliggande studie inte valts att läggas fokus på eftersom det har varit problematiskt att hitta adekvat forskning om just sambandet mellan läkemedel och hälsa. Faktorn upplevd hälsa har enligt forskarna en väldigt övergripande betydelse som på ett eller annat sätt ingår i alla de övriga variablerna, därför studerades inte heller det ämnet specifikt.
Resultat
Resultatet kommer att presenteras på följande sätt: Först redovisas vad dagens befintliga forskning har kommit fram till gällande HPB:s nuvarande innehållsvariabler. Efter det följer ytterligare faktorer som forskning visat på har samband med hälsa, som skulle kunna ingå i en vidareutveckling av instrumentet, dessa faktorer överensstämmer även med Olssons (2000b) hälsopedagogiska modell. Den tredje delen av resultatet beskriver hur en individ stimuleras till ett livslångt lärande genom en hälsofrämjande åtgärd.
HPB:s nuvarande innehållsvariabler belyst utifrån befintlig forskning
Motionens samband med hälsa
Det är vetenskapligt belagt att fysisk aktivitet ger mycket gynnsamma effekter i människors fysiska och psykiska hälsa. Regelbunden fysisk aktivitet är en förutsättning för en god fysisk, samt mental och social hälsoutveckling (Lundgren, Branting-Elgstrand & Schaerström, 2005).
En individ som är regelbundet fysiskt aktiv löper endast hälften eller ännu mindre risk att dö i förtid än en fysiskt inaktiv jämnårig person (Ekblom & Åstrand, 1999). En annan studie visade på att individer som övergått från att vara helt fysiskt inaktiva till regelbunden fysisk aktivitet hade reducerat risken med upp till 50 procent jämfört med dem som fortsatte att vara inaktiva (Blair, Kohl, Batlow, Paffenbarger, Gibbons & Macera, 1995). I HPB-instrumentet får klienten svara på fyra olika frågor om motion och dessutom görs ett submaximalt konditionstest som mäter kondition och syreupptagning (se bilaga 4).
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är fysisk inaktivitet en av de tio ledande globala dödsorsakerna i världen (WHO, 2002). En annan studie visade på att regelbunden fysisk aktivitet även minskar risken för utveckling av diabetes, högt blodtryck, benskörhet och tjocktarmscancer. Vidare slog rapporten fast att motion stärker muskler, skelett och leder. Det fanns även indikationer på att depression och låg självkänsla kan motverkas av fysisk aktivitet (US Department of Health and Human services, 1996).
Kostens samband med hälsa
Hur mycket mat vi människor äter och vilka näringsämnen den innehåller har betydelse för individens hälsa. För stort matintag, alltså mer mat än vad vi behöver, ökar risken för övervikt och bukfetma, särskilt om maten är fet. Övervikt är ett av Sveriges främsta folkhälsoproblem (Johansson, 2004). Studier (Schaefer, 2001; Mann, 2002) har visat på att även intaget av fet mat ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. På grund av ökning av kroppsvikt är även riskerna att få diabetes typ 2 stora. Ätstörningsproblematiken, som omfattar exempelvis anorexia och bulimi, är också matrelaterad och är även den en ohälsofaktor. Både över- och underkonsumtion av mat beror på mer eller mindre beteendemässiga faktorer (Nationella Folkhälsokommittén, 1999). I HPB-instrumentet ingår skelettmätning, som syftar till att mäta en individs undre och övre viktgräns. Detta för att medvetandegöra individens viktmässiga situation och uppmärksamma eventuell under- eller övervikt.
Högt intag av frukt och grönsaker har flera studier (Joshipura, Kaumudi, Hu, Manson, Stampfer, Rimm, Speizer, Colditz, Ascherio, Rosner, Spiegelman & Willet, 2001; Bazzano, He, Ogden, Loria, Vupputuri, Myers & Whelton, 2002) visat på har en skyddande effekt mot hjärt- kärl sjukdomar. Frukt och grönsaker har även visat sig ha gynnsamma effekter för att motverka cancer i munhåla, svalg, matstrupe, magsäck och lungor. Vidare har frukt och grönsaker visat sig motverka diabetes typ 2. Exakt varför det har en skyddande effekt har inte kunnat förklaras men forskarna tror att det är en kombination av skyddsfaktorer som
antioxidanter, folfat, kostfibrer, kalium och magnesium (Johansson, 2004).
Det har även gjorts studier som visar att mat med mycket fibrer, lågt glykemiskt index och lågt innehåll av mättade fettsyror tycks minska risken för diabetes typ 2 (Meyer, Kushi, Jacobs, Slavin, Sellers & Folsom, 2000; van Dam, Willet, Rimm, Stampfer & Hu, 2002).
Samband mellan tobak och hälsa
I västvärlden är tobaksrökningen den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och för tidig död samtidigt som det mångdubblar riskerna för ett 40-tal olika sjukdomar. I Sverige dör varje år ca 6400 aktiva rökare i förtid och ytterliggare 500 passiva rökare (SOU, 2000).
Sjukdomar som har samband med rökning är cancer i lungorna, magen, levern, näsan, munnen, luftstrupen, matstrupen, svalget, bukspottskörteln, njurarna, urinblåsan och blodcancer. Andra sjukdomar är bland annat hjärtinfarkt, kärlkramp, slaganfall och
benskörhet (Socialstyrelsen, 2005). Varannan rökare dör i förtid på grund av sin rökning och förkortar i genomsnitt sin förväntade livstid med 7-8 år (Lundgren, et al., 2005).
Amerikansk forskning har bland annat visat att rökare är mindre hälsosamma än icke-rökare, de har större sjukfrånvaro från arbetet, de besöker sjukhus och liknande oftare, och kvinnor som röker löper större risk att drabbas av benskörhet efter klimakteriet och rökande män kan drabbas av sexuella problem (Surgeon General, 2004). En svensk studie, gjord av RFV (2003) har också visat att det bland kvinnor finns samband mellan rökning och
långtidssjukskrivningar.
Det finns inte lika många vetenskapliga belägg för samband mellan snusning och sjukdom, däremot finns det stöd för att snusning ökar risken för högt blodtryck vilket indikerar att det kan finnas en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Snusare ligger också i riskzonen för att drabbas av åldersdiabetes (Socialstyrelsen, 2001). Snus innehåller ca 2000 olika ämnen, varav vissa är cancerframkallande och i övrigt skadar snuset tänder och munslemhinnor (Statens Folkhälsoinstitut, 2004).
I övrigt klassas nikotinberoende som en psykisk störning som orsakas av en kemisk psykoaktiv substans som sätter hjärnans belöningssystem ur balans. Vid uteblivet nikotin drabbas den beroende av abstinenssymtom såsom koncentrationssvårigheter,
humörsvängningar och oro (American Psychiatric Association, 1994).
För att mäta mängden tobak en person förbrukar ställs en fråga i HPB-instrumentet om cigaretter och en om snus, svarsalternativen är utformade efter frekvens och antal.
Samband mellan alkohol och hälsa
Det finns flera olika slags samband mellan alkohol och ohälsa, alkoholens betydelse som riskfaktor är såväl akut som kroniskt medicinskt men även social. Dödsfallen i Sverige som anses vara alkoholrelaterade uppskattades år 2002 till cirka 5000. Av dödsfallen i
åldersgruppen 20-49 år ”orsakades” en fjärdedel av alkohol (Socialstyrelsen, 2005). Beroende på när, var och hur alkoholen konsumeras uppstår olika typer av hälsoproblem för
konsumenten och personer i dennes omgivning (Lundgren, et al., 2005).
Av långvarig och hög alkoholkonsumtion kan direkt ohälsa uppstå som påverkar kroppens organ och sjukdomar, såsom vissa cancerformer och hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan även uppstå sjukdomar och skador vid ett tillfälle då en större mängd alkohol intagits, till exempel alkoholförgiftning och olika typer av kroppsskador till följd av alkoholrelaterade olycksfall (Lundgren, et al., 2005).
Missbruk av alkohol kan även orsaka indirekta sociala problem som exempelvis
sjukskrivning, arbetslöshet och skilsmässa. Det bör även nämnas att alkoholen inte endast drabbar alkoholkonsumenten utan även personer i dess omgivning, vilket gör att alkoholen drabbar en stor del av befolkningen på det ena eller andra sättet (Babor, Caetano, Casswell, Edwards, Giesbrecht & Graham, 2003).
I Finland har det gjorts en studie (Vahtera, Poikolainen, Kivimaki, Ala-Mursula & Pentti, 2002) som visar sambandet mellan sjukfrånvaro och alkoholintag bland kommunalanställda män och kvinnor. I denna studie framkom det ett U-format samband mellan genomsnittligt alkoholintag per vecka och antal sjukskrivningsperioder om minst tre dagar under en fyra års period. Undersökningen resulterade i att nykterister liksom högkonsumenter hade en
signifikant högre sjukskrivningsfrekvens jämfört med individer som konsumerade alkohol i måttliga mängder.
Sambandet mellan nykterister och högkonsumenter av alkohol och olika typer av ohälsa är vetenskapligt välbelagt, exempelvis gällande sjuklighet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom (Boman, Leifman, Norströ, & Romelsjö, 2005).
En annan tänkbar förklaring till att nykterister som grupp är utsatta, grundar sig i att de är underrepresenterade i olika sociala sammanhang och har lägre utbildning än genomsnittet.
Studier visar även på att gruppen har en högre andel fysiskt inaktiva och en betydligt högre andel med psykisk ohälsa (Leifman, Kühlhorn, Allebeck, Andréasson & Romelsjö, 1995).
Det finns olika tolkningar som kan göras av att nykterister är en riskgrupp. Enligt senare tids forskning (Frid, 2000) finns det belägg för att ett lätt till måttligt intag av alkohol även kan ha hälsofrämjande konsekvenser, det visar bland annat på att risken för hjärtsjukdomar minskar vid måttligt intag. Folkhälsoinstitutet slår dock fast att de eventuella hälsofrämjande effekter
(Lundgren, et al., 2005). En fråga i HPB-instrumentet är avsatt till alkohol, frågan som ställs är hur ofta individen dricker öl, vin eller sprit.
Samband mellan symptom och hälsa
Med symptom i HPB: avses sömnsvårigheter, trötthet, värk i nacke och rygg, huvudvärk samt magbesvär. Svarsalternativen rymmer även frekvens för dessa symptom.
Den vanligaste orsaken till smärta, nedsättning av arbetsförmåga, långvarig sjukskrivning och förtidspensionering i Sverige är sjukdom i rörelseorganen. Dessa besvär är ofta starkt
relaterade till arbetet (Socialstyrelsen, 2005). Den vanligaste angivna orsaken till anmälda arbetsskador uppgavs 2003 (Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån) vara ergonomiska belastningsfaktorer (14 854 st.), på andra plats kom psykosociala eller organisatoriska faktorer (5 737 st.).
Trötthet som symptom har ökat med drygt 50 procent från 1987 till 2001, även sömnbesvär och oro och ängslan har ökat med drygt hälften (Lundberg & Gustavsson, 2004).
Samband mellan stress och hälsa
Enligt Socialstyrelsen (2001) finns det samband mellan stress och så gott som alla folksjukdomar i Sverige. Stress i sig är inte skadligt, det är en naturlig reaktion som alla människor uppvisar i olika sammanhang, det innebär att kroppen anpassar sig till nya förhållanden och kan övervinna hot och krav. En avgörande faktor för hur stressreaktionen kommer att utvecklas i kroppen är hur vi bedömer varje utmaning; är det ett hot eller en möjlighet till utveckling? Detta är avgörande för hur stressen yttrar sig fysiologiskt (Lundberg
& Wentz, 2004).
Stress uppstår genom att vi utsätts för olika typer av påfrestningar, fysiska eller psykiska, inre eller yttre. Det kan vara händelser på arbetsplatsen, i skolan eller i hemmet. Stress kan även uppstå ur infektioner eller andra sjukdomar, dåliga matvanor, missbruk av olika slag, fysisk inaktivitet eller överaktivitet. En gemensam nämnare för en individs livsstilsfaktorer och den socioekonomiska situationen individen befinner sig i är psykosocial stress. Generellt uppstår psykosocial stress när det råder en obalans mellan upplevda krav och egen förmåga, när det är
är obalans mellan den egna insatsen och belöningen (Lundberg & Wentz, 2004). Enligt Socialstyrelsen (2005) tycks stress i arbetslivet öka och det finns även tendenser bland ungdomar som tyder på att stressfrekvensen går stadigt uppåt. I HPB-instrumentet ställs frågan om upplevd stress på arbetet och stress som avser hela livssituationen,
svarsalternativen svarar på frekvensen.
Samband mellan socialt stöd och hälsa
Lundberg och Wentz (2004) menar att social isolering utgör en riskkomponent för hälsan som är jämförbar med rökning, högt blodtryck, fetma och fysisk inaktivitet. Personer som har nära och positiva relationer med omgivningen håller sig friskare och lever längre än personer som saknar socialt umgänge. Det finns starka kopplingar mellan överlevnad vid hjärtinfarkter och känslomässigt stöd av omgivningen, personer som saknat stöd löper tre gånger så stor risk att dö vid inträffandet av en hjärtinfarkt. Vidare menar Lundberg och Wentz att det finns
åtskilliga studier som har undersökt sambanden mellan ensamboende och hälsa. Personer som bor ensamma väntar i större utsträckning längre med att uppsöka läkare vid misstänkt cancer, än sammanboende.
Experimentella studier har visat på att friska människor som utsätts för förkylningsvirus löper mindre risk att drabbas av en förkylning om de har nära relationer till andra människor. Med andra ord tycks det sociala stödet bidra till ett bättre immunförsvar (Lundberg & Wentz, 2004). Lundberg och Wentz menar dock att relationer inte endast är av godo. Ju fler relationer en person har desto större risk för konflikter, svek och kritik. Negativa känslor i sig utgör ingen hälsorisk, det är förmågan att hantera och uttrycka känslor som avgör om relationen är hälsosam eller inte. Frågor som tas upp i HPB-instrumentet för att mäta individens sociala situation är fritidsaktiviteter såsom att träffa släkt och vänner, skötsel/underhåll/renovering av hus/hem, studier/utbildning, evenemang/teater/utställningar/konsert/bio/idrott/café/pub/dans, aktivt föreningsliv, TV/video/data/litteratur/musik, natur/friluftsliv, hobbies/övrigt. För att mäta upplevd ensamhet ställs frågor om som avser ensamhet på arbetet och hela
livssituationen. Svarsalternativen i båda dessa sociala komponenter mäter frekvensen från
”mycket ofta” till ”aldrig”.
I föreliggande studie har ett omfattande forskningsmaterial tagits fram för att problematisera dagens HPB-verktyg. Sammanfattningsvis kan det sägas att alla variabler som HPB mäter,
Fler faktorer som har samband med hälsa belyst utifrån befintlig forskning
Följande aspekter på hälsa är inte med i HPB-instrumentet, däremot finns dessa i Olssons (2000b) hälsopedagogiska modell och därför har dessa valts att presenteras.
Ekonomins samband med hälsa
En svensk studie gjord av Aronsson & Lindh (2004), visar att det finns ett starkt samband mellan den socioekonomiska situationen och långtidsfriskhet. Det motsatta förhållandet har också undersökts, det vill säga; sambandet mellan ekonomisk stress och
långtidssjukskrivning. Enligt RFV (2003) har personer som under det senaste året upplevt ekonomiska problem större risk för långtidssjukskrivning än de som ej har upplevt finansiella svårigheter.
I en annan studie gjord av Aronsson, Dallner & Lindh (2000) där sambandet mellan ekonomisk stress och hälsa bland korttidsanställda har undersökts, finns ett tydligt linjärt samband mellan fattigdom och hälsa. Enligt studien uppvisade personer som ofta oroade sig för sin ekonomi, och som befann sig i en ekonomisk tvångssituation, flera gånger så många ohälsosymptom jämfört med dem som sällan oroar sig. Detta var mest påtagligt bland männen, de som var mycket fattiga löpte femton gånger högre risk för psykisk ohälsa än normgruppen. Enligt Socialstyrelsen (2005) orsakar permanent låga inkomster och
inkomstvariationer stress, som medför oro men även skam för att inte ha samma möjligheter som andra i samhället.
Enligt Aronsson & Lind (2004) har en trygg ekonomi en stressdämpande och
hälsobefrämjande effekt på flera olika sätt. Hogstedt, Backhans, Bremberg, Lundgren, Törnell och Wamala, (2003) menar att materiella villkor är relaterade till psykosociala tillstånd och sociala omständigheter som påverkar hälsan. I en studie från Finland kom det fram att män som hade lågavlönat arbete och små ekonomiska tillgångar upplevde stor ekonomisk
osäkerhet. Att dessa män tenderade att röka mer, motionera mindre, äta dålig mat, dricka mer alkohol och uppleva hopplöshet inför framtiden var enligt studien ingen tillfällighet. Många europeiska studier visar på de hälsomässiga besvär som arbetslöshet kan ge är starkt beroende i vilken utsträckning arbetslösheten leder till ekonomiska svårigheter (Hogstedt, et al., 2003).
Hög ekonomisk status kan leda till bättre hälsa av många skäl, några av dessa skäl kan vara att det finns resurser för användning av hälsoändamål, mer kunskap om vad som förbättrar hälsan och tydligare tidsramar. Även ur en social utgångspunkt har inkomsterna betydelse för hälsan.
Inkomsten påverkar materiella villkor, såsom kvaliteten på boende både fysiskt och
geografiskt, kvaliteten på mat och kläder, transportmöjligheter, tillgång till fysiska aktiviteter samt vård och omsorg (Hogstedt, et al., 2003).
Samband mellan utbildning och hälsa
De som har låg utbildning löper större risk att drabbas av sjukdomar än högutbildade, det finns till och med skillnader på alla utbildningsnivåer; en forskarutbildad har lägre dödlighet än en person med kortare universitetsutbildning (Socialvetenskapliga forskningsrådet, 1998).
Forskning har visat att många människor inte nyttjar sina kunskaper och färdigheter fullt ut, speciellt inom lågstatusyrken. Det har undersökts hur många års utbildning arbetare har, jämfört med vad deras uppfattning är om hur mycket som skulle krävas för just deras yrke.
Det visade sig då att arbetarna bedömde sig ha upp till tre års outnyttjad utbildning. Det är inte nog med att många människor inte nyttjar sin kapacitet till fullo, de mår ofta dåligt av det också (Jeding & Theorell, 1999).
Samband mellan konflikter/mobbning och hälsa
År 2002 var det ca 1600 personer i Sverige som anmälde arbetssjukdom som orsakats av problem i relationer, detta inbegriper mobbning och samarbetsproblem (Arbetsmiljöverket &
Statistiska centralbyrån, 2002). Flera studier har visat på starka samband mellan upplevelse av mobbning och sämre psykisk hälsa. Självrapporterade psykologiska stressymtom, depression, oro, aggressivitet och mentala hälsosymtom är exempel på frekvenser som ökar vid
mobbning. Vidare visar en liknande studie (Marklund, Bjurvald, Hogstedt, Palmer &
Theorell, 2005) på många psykiska, psykosomatiska och fysiska symtom som mobbning bidrar till, exempel på dessa är dåligt självförtroende, magproblem, huvudvärk, självhat och själmordstankar.
I en finsk studie visade det sig att personer som utsatts för mobbning rapporterade
sömnproblem, ökad nervositet, koncentrationsproblem och hjälplöshet (Björkqvist, Österman
att mobbning på arbetsplatsen hade ett starkt samband med depression. Ju längre tid en person utsätts för mobbning desto större risk för depression. Detta var resultat som låg i linje med tidigare forskning om sambandet mellan mobbning och depression hos tonåringar. Även samband mellan mobbing och risk för hjärt- kärl sjukdomar kunde påvisas, dock var detta samband inte lika starkt (Kivimäki, Virtanen, Vartia, Elovainio, Vahtera & Keltikangas- Järvinen, 2002).
I en annan studie gjord av Mikkelsen och Einarsen (2002) framkom det resultat som visade på att utsättandet för mobbing på arbetsplatsen hade starkt samband med klagomål på den
psykiska hälsan. Även samband, dock inte lika starka, mellan mobbing och psykosomatiska klagomål kunde påvisas.
Att ha blivit mobbad är också en riskfaktor för långtidssjukskrivningar, detta gäller både för män och för kvinnor. Mobbningen behöver inte ha ägt rum på arbetet utan kan ha skett i privatlivet (RFV, 2003). Diskriminering är en annan form av utanförskap, vilket innebär dubbelt så stor risk att drabbas av psykisk ohälsa jämför med om de som inte upplever sig diskriminerade (Socialstyrelsen, 2000).
I en studie gjord av Romanov, Appelberg, Honkasalo och Koskenvuo (1996) visade det sig att konflikter mellan människor i arbetslivet ökade risken för psykiska besvär/sjukdomar.
Resultatet av studien visade vidare på att sambandet mellan konflikter på arbetet och psykisk ohälsa var likvärdigt för både män och kvinnor. Däremot kunde en skillnad utskiljas och det var att personer som levde ensamma hade ökad risk för psykisk ohälsa jämfört med personer som var gifta eller levde i samboförhållande. I en annan studie har det även framkommit att interpersonella konflikter har samband med posttraumatiskt stressyndrom (Laposa, Alden &
Fullerton, 2003).
Sammanfattningsvis kan det sägas att det finns starka samband mellan den socioekonomiska situationen och en individs hälsa. Höga ekonomiska resurser kan ha en stressdämpande effekt och kan även påverka individens möjligheter att leva ett socialt aktivt liv. Personer med hög utbildning tenderar att ha fler friskfaktorer än lågutbildade, studier har visat på att
lågutbildade har lättare att drabbas av sjukdom. Individer som utsätts för mobbning och
konflikter löper större risk för psykisk ohälsa såsom depression, oro och aggressivitet, men även psykosomatiska symptom som magproblem och huvudvärk.
Hur en individ stimuleras till ett livslångt lärande genom en hälsofrämjande åtgärd
Möjligheten att kunna påverka och förändra en människas relation till sin omvärld och omvärlden i sig är det som motiverar pedagogisk verksamhet (Svensson, 1987 ref. i Svederberg, Svensson & Kindeberg, 2001). HPB arbetar utifrån medvetandegörande kommunikation som innebär att upplysa individen om dennes hälsa för att han själv ska ta ansvar för sina levnadsvanor och livsstil (Malmgren, 1989). Detta överensstämmer med Svederbergs (et al., 2001) tanke om att arbetet med pedagogisk rådgivning innebär att
informationen och budskapet utrycks på ett sätt som i förlängningen leder till förändringar av kunskaper, värderingar och handlande.
I pedagogiskt hälsofrämjande arbete är det viktigt att förstå att tidigare erfarenheter och vanor hos människan kan utgöra hinder för möjligheten att ta till sig kunskap i hur en hälsosam livsstil ska uppnås. Med detta menas att vanor fungerar som energi och när människan stöter på hinder för vanorna blir det en negativ reaktion. Utmaningen i pedagogiskt hälsoarbete blir därmed att utifrån dessa förutsättningar försöka skapa förändringar i värderingar och
handlingsmönster. Att utgå ifrån individens förutsättningar för lärande och förändring är något som bör eftersträvas (Svederberg et al., 2001). I HPB:n förs det en dialog mellan klienten och HPB-bedömaren. Dialogen är pedagogiskt utformad på det sättet att det sker ett ömsesidigt logiskt resonemang om individens hälsa, som syftar till upplysa – inte moralisera och tvinga fram en förändring (Malmgren, 1989). Detta samstämmer med Seedhouse’s (2001) syn på hälsofrämjande arbete; att låta individen själv få bestämma, en hälsoupplysare har ingen rätt att tvinga fram ett beteende. Om personen är medveten om riskerna med ett visst beteende och ändå vill leva efter det måste detta respekteras. Enligt Ewles & Simnett (1994) är det en balansgång för hälsoupplysaren gällande att informera för mycket på gränsen till övertalning eller för lite och inte ge några råd alls. I Olssons (2000b) modell tas just denna etiska problematik upp under den filosofiska aspekten, som behandlar just frågan om rätten att påverka andra människor.
Människans lärande inom hälsoområdet pågår under hela livet under påverkan av de ständiga förändringarna i levnadsförhållanden och samhällets kunskapsutveckling. För att
hälsoupplysning ska vara framgångsrik krävs det att hänsyn tas till det livslånga lärandet.
Detta görs genom kontinuitet och anpassning till människors behov i olika livsfaser och med aktuell kunskapsutveckling i beaktande. Förändringar av attityder, värderingar och beteenden är en långsam process och därför är det viktigt att det hälsofrämjande arbetet ses som en del av det livslånga lärandet (Olsson, 2000b). HPB:s tanke är att vara kontinuerlig i den mening att följa upp individens egenformulerade framtida hälsoprofil. Detta görs med ett intervall på sex eller tolv månader (Malmgren, 1989).
Diskussion
Metoddiskussion
Tillämplighet i en studie handlar om att utifrån syftet välja ut passande insamlingsteknik (Patel & Davidsson, 1994). Valet av metod gjordes efter överväganden om fördelar och nackdelar mellan olika metoder. En kvantitativ metod ansåg forskarna inte skulle ge studien det djup som analysen behövde. Dessutom hade det varit praktiskt problematiskt att utföra eftersom målgruppen, det vill säga personer som genomfört en HPB, är skyddade av sekretess. En kvalitativ metod med intervjuer var länge i åtanke, men det uppstod liknande problem om ovannämnda på grund av sekretess. Då var tanken att intervjua certifierade Hälsoprofilbedömare för att fånga deras uppfattningar om instrumentet. Risken för stora subjektiva värderingar som gynnade instrumentets innehåll, var då överhängande, enligt forskarna. Personer som arbetar med instrumentet kan se HPB:n som en ekonomisk trygghet och kanske inte vill äventyra dess tillförlitlighet. Valet föll till slut på att göra en form av litteraturstudie med anledning av ovanstående problematik samt forskarnas egna förkunskaper om att området hälsa idag är välundersökt. En sammanställning av aktuell forskning för att kunna analysera instrumentet, ansåg forskarna skulle vara mest användbar till studiens syfte.
Det kan diskuteras huruvida denna typ av litteraturstudie står sig i jämförelse med andra studier av kvantitativ och kvalitativ natur. I en litteraturstudie presenteras inget ”nytt”, utan är en sammanställning av tidigare forskningsresultat. Med vårt syfte i åtanke anser vi ändå att
Gällande överensstämmelsen inom kvalitativa studier finns det inga kriterier att pröva den insamlade informationen mot. Det handlar snarare om att på olika sätt visa grad av rimlighet i information och analys (Patel & Davidsson, 1994). Rimligheten i studien visades genom att resultaten som framkom ur dataanalysen svarade mot studiens syfte.
Pålitligheten och trovärdigheten i föreliggande studie kan ifrågasättas eftersom forskarna hade en viss förförståelse inom området hälsa och även inom HPB-instrumentet. Möjligtvis skulle studien resultera i en mer objektiv analys om forskarna inte hade haft förkunskaper på området. Å andra sidan anser forskarna att just dessa förkunskaper har bidragit på ett fördelaktigt sätt och analysen har blivit mer nyanserad.
Samvetsgrannhet och ärlighet är avgörande för forskningsprocessens kvalitet. Under analysarbetet är det betydelsefullt att motsägelsefull information inte utelämnas (Patel &
Davidsson, 1994). Samvetsgrannheten och ärligheten stärktes i denna undersökning genom att forskningen var noggrant utvald och inte förvrängdes eller tagen ur ett sammanhang. Samt att forskarna under analysarbetet ständigt reflekterade och diskuterade den samlade
informationen.
Eftersom forskarna hade olika erfarenheter av HPB hade de olika sätt att se på instrumentet.
En av forskarna är utbildad Hälsoprofilbedömare och hade erfarenhet med att praktiskt arbeta med HPB-instrumentet. Den andra forskaren hade erfarenhet att bli bedömd utifrån HBP:s instrument. Dessa två olika erfarenhetsmässiga utgångspunkter bidrog till en mer
helhetstäckande bild av instrumentets innehåll och form. Under insamlingen och
sammanställningen av data satt forskarna på varsitt håll, detta kan ha varit till både fördel och nackdel för processen. Det är tidsmässigt effektivt att dela upp uppgifterna på det sättet, å andra sidan kan visst material ha gått förlorat eftersom inte båda forskarna läst igenom allt material och förförståelse till stor del har påverkat sammanställningen av materialet.
Resultatdiskussion
Forskarna i föreliggande studie har en grundsyn som sympatiserar med den salutogena ansatsen, dock har det varit problematiskt att bibehålla denna grundsyn genom hela
forskningsprocessen eftersom forskning inom hälsa är så pass patogenetisk färgad. Studien
har därför präglats av båda synsätten men i slutändan var ändå visionen att knyta ihop säcken utifrån ett holistiskt perspektiv.
Med Olssons (2000) hälsopedagogiska modell som utgångspunkt kan HPB:ns innehåll delvis försvaras. I modellen har kategorin levnadsvanor en central roll, dessa olika levnadsvanor finns även representerade i HPB:ns självskattningsformulär. Detta tyder på att det finns en relevans i att uppmärksamma dessa olika levnadsvanor i ett instrument i syfte att främja hälsa.
I dagens HPB fokuseras mycket på de fysiologiska testerna, framförallt har cykeltestet en framträdande roll och mycket fokus läggs på konditionsvärden. Det finns många
samstämmiga studier (Lundgren, et al., 2005; Ekblom & Åstrand, 1999; Blair, et al., 1995) inom hälsa som är eniga om att motion/fysisk aktivitet har en betydande, om inte livsviktig, roll för en individs hälsa. Trots att motionens betydelse för hälsan är av så stor dignitet anser ändå forskarna i föreliggande studie att för stor del av HPB:s tid är avsatt för konditionstestet.
Konditionstestet har kanske i vissa fall till och med en negativ inverkan på vissa individer.
Det kan finnas individer som upplever cykeltestet som inte bara en fysisk ansträngning, utan även psykisk påfrestning. I dessa fall kan det vara av intresse att fokusera mer på de mentala delarna av samtalet. Större vikt borde läggas på de psykosociala delar av hälsa som forskning har presenterat, om detta görs kommer HPB:n att bättre leva upp till dess mål att vara ett holistiskt instrument. En annan faktor som förstärker forskarnas åsikt i detta är de många tillfälliga och systematiska felkällor som konditionstestet har, som resulterar i att
testresultaten i vissa fall blir missvisande (Andersson, Forsberg & Malmgren, 2005). En utveckling av instrumentet skulle kunna vara att utöka samtalet och fokusera på psykosociala faktorer. Konditionstestet skulle därmed kunna uteslutas i vissa fall och istället användas då det verkligen är angeläget.
Matvanor är en av beståndsdelarna i både Olssons (2000) hälsopedagogiska modell och i HPB:n och även forskning har visat på betydelsen av hälsosamma kostvanor (Schaefer, 2001;
Mann, 2002; Joshipura, et al., 2001; van Dam, et al., 2002). Som HPB:n ser ut idag innehåller den endast en kostrelaterad fråga (se bilaga 4). Med ovanstående forskning i åtanke gällande kostens betydelse anser vi att det är ett alldeles för komplext område för att innefattas i endast en fråga. Det bör utvecklas innehållsmässigt där näringsintaget behandlas mer specifikt, där exempelvis intaget av frukt och grönsaker diskuteras. Som svarsalternativen gällande kost är
matvanor. Svaren som kan ges är subjektiva i den meningen att ”bra” matvanor för en person kan vara ”dåliga” för en annan. Mer nyanserade svarsalternativ skulle kunna göra HPB- verktyget mer effektivt, anser forskarna i föreliggande studie.
Tobak är en annan aspekt som tas upp under kategorin levnadsvanor i Olssons (2000b) modell samt i HPB:s självskattningsformulär. Flera studier (SOU, 2000; Socialstyrelsen, 2005;
Surgeon General, 2004) visar på ett antal samband mellan diverse sjukdomar och tobak.
Forskarna anser att de svarsalternativ som berör tobak är tillräckliga och lätta att analysera.
Alkoholen har samma problematik som kosten i självskattningsformuläret, det är väldigt subjektivt hur mycket alkohol som ryms i svaret ”då och då”, vilket leder till diffusa och svårtolkade svar. För att komma runt detta är en lösning att göra på liknande sätt som i tobakfrågan, det vill säga specificera mängder och typer av alkoholhaltig dryck.
En av forskarna har arbetat empiriskt med HPB och problem som har dykt upp är bland annat på punkten symptom, det finns bara ett alternativ att välja på gällande regulariteten i
symptomet, men flera olika symptomalternativ. Det uppstår problem om en person har flera symptom men om dessa uppträder med olika frekvens, därför borde svarsalternativen
omformuleras. Symptom som till exempel huvudvärk och trötthet beror ofta på psykosociala faktorer som leder till stress. Enligt vissa forskningstraditioner (exempelvis inom psykologin) uppstår stress i samspel mellan individ och omgivning. Eftersom hälsofrämjande arbete syftar till skapa en helhetsbild av både individ och miljö ”lämpar” sig denna verksamhet för ett arbete med stress och stressrelaterade symptom. Forskning visar på att stressrelaterade symptom och sjukdomar har haft en kraftig uppgång de senaste åren, detta beror bland annat på att arbetslösheten har ökat och de ekonomiska klyftorna i samhället har vidgats (Lundberg
& Wentz, 2004). Därför har en persons livsvillkor, såsom ekonomiska och socialt relaterade faktorer, indirekt stor betydelse för en individs hälsa. Relevansen i dessa faktorer kan även styrkas av Olssons (2000) hälsopedagogiska modell. Även andra studier stärker att ekonomisk status (Aronsson & Lindh, 2004; Hogstedt, et al., 2003), sociala faktorer (Lundberg och Wentz, 2004), konflikter/mobbning (Marklund, et al., 2005; Björkqvist, et al.,1994; Kivimäki, et al., 2002) och utbildningsnivå (Jeding & Theorell, 1999; Socialvetenskapliga
forskningsrådet, 1998) har samband med hälsa.
I Olssons modell tas även livsvillkor upp som viktiga faktorer i en individs liv. Detta stärks i Nordenfelts (1991) syn på att människan alltid befinner sig i olika miljöer, vilka utgör
förutsättningarna för människans handlingar. I HPB:n återfinns endast några av livsvillkoren, den berör exempelvis inte maktförhållanden, ekonomi eller kulturella aspekter. Sociala
faktorer tas upp till viss del, men övergripande anser forskarna i föreliggande studie att HPB:n är ofullständig i just livsvillkor aspekten. Idag är HPB:n, liksom de flesta hälsofrämjande material och program, anpassat efter ”genomsnittsmedborgaren”. Med detta i åtanke anser forskarna att HPB:n bättre borde ta hänsyn till de olikheter som finns i Sveriges
befolkningsgrupper idag, detta för att verkligen nå ut till alla människor som är i behov av hälsoupplysning.
I HPB-verktyget tas ingen hänsyn till individens utbildningsnivå. Det är vetenskapligt belagt att personer med hög utbildning tenderar att ha fler friskfaktorer än lågutbildade
(Socialvetenskapliga forskningsrådet, 1998) och att människor som inte nyttjar sin kapacitet till fullo i regel mår sämre (Jeding & Theorell, 1999). Hälsofrämjande arbete är enligt Mansfield (1977; ref. i Ewles & Simnett, 1994) att ge människor kraft att bli allt de har
kapacitet att bli. Med detta i åtanke bör HPB:n innehålla utbildningsaspekten i någon form för att öka förståelsen för individens livssituation och uppmärksamma individen på dess
potentiella kapacitet.
Enligt Olssons (2000) modell är en faktor under livsvillkor maktförhållanden. Det finns många aspekter på maktförhållanden, och föreliggande studie har forskarna valt att begränsa sig till områdena konflikter och mobbning. Enligt forskning leder social utsatthet i vissa fall till symptom såsom huvudvärk och magproblem. Personer som lever ensamma är särskilt känsliga för konflikters och mobbnings psykosociala påverkan (Marklund, et al., 2005). I arbetet med HPB-instrumentet är det därför viktigt att ha kunskap om vikten av sociala relationers betydelse, för att få en helhetsbild av individens livssituation.
Stress har en central roll när det handlar om de flesta psykosociala faktorer. Stress har med andra ord en väldigt komplex och mångfacetterad betydelse för hälsa. Forskarna anser med anledning av detta att HPB:n bör utvecklas även på detta område. Instrumentet berör idag endast stress som avser hela livssituationen och arbetsrelaterad stress. Forskarna anser att stress är av sådan vikt att det kanske borde avsättas mer tid för denna aspekt. Fler och mer
ingående frågor och svarsalternativ skulle kunna lyfta fram stressens övergripande betydelse för en individs hälsa.
Valet människor gör när de själva väljer att utsätta sig för riskfaktorer såsom rökning, droger, fysisk inaktivitet, stress och dåliga kostvanor, anser vi inte är helt deras eget. Eftersom alla människor har olika livsvillkor präglas deras levnadsvanor av dessa olika förutsättningar för ett hälsosamt liv. Detta belyses i Olssons (2000) modell där levnadsvanor och livsvillkor är tätt sammanlänkade med varandra.
En faktor som HPB:n tar upp i självskattningsformuläret är medicin, om det grundar sig i att ta reda på någon form av missbruk eller om det endast är en medicinsk fråga framgår inte. I föreliggande studie har fokus valts att inte läggas på just detta eftersom vissa avgränsningar var nödvändiga, dessutom har det varit problematiskt att hitta adekvat forskning om just sambandet mellan läkemedel och hälsa. Däremot har forskarna under studiens gång stött på forskning gällande missbruk av olika slag och det tycks som om kunskapen om detta är på framskridande. Det finns många typer av missbruk, begrepp som är mer eller mindre vedertagna är exempelvis spel-, shopping-, läkemedel-, drog- och matmissbruk.
Nordenfelt (1991) menar att ohälsa beror på hur individen själv uppfattar sjukdomen och dennes begränsningar att nå uppställda mål, hälsopedagogiska mål kan vara ökad hälsa. Med detta i åtanke ”lämpar” sig, anser forskarna, HPB:s instrument väl eftersom det innehåller ett självskattningsformulär, där individen själv värderar sin hälsa ur olika aspekter. Å andra sidan är uppfattningen att det finns en viss problematik med ett självskattningsformulär eftersom svarsalternativen kan uppfattas väldigt olika från individ till individ, vilket kan göra bedömningen svår och diffus. I och med att självskattningsformuläret kan ge en diffus bedömning, kan det ibland försvåra att förmedla en konkret bild till klienten. Detta i sin tur kan försvåra individens möjligheter att ta till sig hälsoupplysningen som stimulerar till ett livslångt lärande. Med den filosofiska delen i Olssons hälsopedagogiska modell (2000b) som utgångspunkt, kan frågan ställas om vilken typ av kunskap som förmedlas. Om bilden som förmedlas till klienten inte är ”sann” i den bemärkelsen att den inte avspeglar verkligheten kan trovärdigheten i HPB:n ifrågasättas.
Konklusion
Sammanfattningsvis kan det konstateras att dagens HPB innehåller delar som är högst aktuella i relation till dagens forskning på hälsoområdet. Motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och sociala faktorer har alla visat sig ha samband med hälsa på olika sätt.
Däremot stödjer forskningen ytterliggare faktorer som är av betydelse för hälsa, exempel på dessa är ekonomi, utbildning samt konflikter och mobbning.
Forskarna i föreliggande studie anser att mer tid bör läggas på socioekonomiska och psykosociala faktorerna och mindre tid på fysiologiska tester, exempelvis konditionstestet.
Vissa av de befintliga delarna av instrumentet, exempelvis kost-, stress- och alkoholfrågorna, anser forskarna behöver uppgraderas för att bättre leva upp till dessa faktorers komplexitet.
Instrumentet som helhet bör utvecklas och anpassas efter dagens forskning för att bättre kunna uppfylla den ursprungliga holistiska visionen som är HPB:s grundtanke.
I arbetet med hälsofrämjande är det viktigt att utgå från individens erfarenheter och förutsättningar, detta för att bättre kunna stimulera lärande.
Implikation
Ämnesområdet som har valts i föreliggande studie är väldigt stort och vissa avgränsningar var därmed nödvändigt. På grund av detta har inte alla hälsofaktorer som skulle kunna inkluderas tagits upp. Forskarna har valt att belysa tre aspekter, men i fortsatta studier på området skulle det vara intressant att belysa övriga.
Dagens forskning inom hälsa är som tidigare nämnts väldigt patogenetiskt inriktad, det hade varit, enligt vårt sätt att se det, intressant med en mer salutogensk forskning för att närma sig det holistiska synsättet på hälsa. Forskarna tror att det salutogena synsättet har en mer helhetsinriktad syn på hälsa, som överensstämmer med hälsofrämjande arbete.
I dagens samhälle är olika typer av missbruk vanligt förekommande, det har på senare tid skapats nya begrepp inom missbruk. Exempel på ”nya” missbruk är spel-, shopping- och läkemedelsmissbruk. I föreläggande studie har inte fokus lagts på missbruksfaktorer, men det hade varit relevant att implementera dessa på något sätt i HPB:n.
Som en förlängning av denna studie skulle det kunna göras en uppföljande studie där de nya faktorerna som tillkommit empiriskt prövas. För att ytterliggare kritiskt granska HPB:n skulle utformningen av instrumentet kunna ifrågasättas, till exempel svarsalternativens
formuleringar som skulle kunna bli mer nyanserade. I dagens HPB är det ett tidsintervall på sex eller tolv månader mellan besöken, det hade varit intressant att undersöka om ett kortare tidsintervall skulle resultera i ett mer effektivt hälsofrämjande arbete.
