Tillgång till rent dricksvatten och drägliga sanitära anläggningar.

(1)

- En analys av GoAL WaSH

Martin Dahlin

Juni – 2015

TRITA LWR-KAND-EX-2005:04

(2)

ii

© Martin Dahlin 2015

Kandidatexamensarbete inom Samhällsbyggnad

Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)

SE-100 44 Stockholm, Sverige

(3)

iii

Abstract

A lack of clean water and good toilet and sanitation facilities has serious consequences for the people and their health. Today 748 million people have no access to clean water and knowledge of hygiene.

(World Health Organization & UNICEF, 2014). The problem is so serious that the UN made it one of their millennium goals to reduce by half the number of people without access to safe drinking water and basic toilets by 2015.

Recently, only after investment in technology and infrastructure have not reached their full potential, have efforts increased to help countries to coordinate and govern their water and environment sector. As this becomes more common it is important to be able to evaluate and assess the importance of the efforts (Tropp, 2007).

This study has analysed the GoAL WaSH project which operates in countries which are lagging behind in reaching the millennium goals. The work GoAL WaSH carries out is intended to implement reforms and influence policy, and incorporate water and sanitation into national strategies. The purpose of the analysis of GoAL WaSH has been to investigate what GoAL WaSH achieves and determine how its’ performance can be assessed. The aim is to see to what extent the project contributes to achieving the millennium goals and improving the situation for people without drinking water and sanitation facilities.

In order to carry out the analysis, access to a database has been obtained including documents which give accounts of what has been achieved in countries which GoAL WaSH cooperates with. By reviewing the contents and categorizing the work which is carried out in cooperating countries the analyses has made clear what has been achieved.

The study has not be able to determine how well GoAL WaSH contributes to achieving the

millennium goals since statistics are not available regarding how many people have received access to clean drinking water and sanitation facilities as a result of the project. On the other hand the analysis reveals how well the project has succeeded with its’ ambition to carry out reforms and strengthen governance. It shows that the greatest amount of work involves preparatory work in policy and law suggestions and creating a platform for countries to carry out more sustainable governance in questions regarding water. If this preparatory work then leads to water and sanitation issues being implemented in national strategies and, thereby, strengthening governance of the water and sanitation sector remains to be seem. Therefore, there can only be a careful optimism

surrounding what has been achieved

(4)

iv

Sammanfattning

Brist på rent vatten och bra toalett- och sanitetsanläggningar har allvarliga konsekvenser för människors hälsa. Idag saknar 748 miljoner människor tillgång till rent vatten och kunskap om hygien (World Health Organization & UNICEF, 2014). Problemet är så pass allvarligt att FN gjorde det till ett av sina millenniemål att halvera antalet människor utan tillgång till säkert dricksvatten och grundläggande toaletter till år 2015.

På senare tid, först efter att investeringar i teknologi och infrastruktur inte uppnått sin fulla potential, har insatser ökat för att hjälpa länder att koordinera sin vatten- och miljöledning. I takt med att det blir vanligare är det av vikt att kunna utvärdera arbetet och bedöma betydelsen av insatserna (Tropp, 2007).

Denna studie har analyserat projektet GoAL WaSH som verkar i länder som ligger efter med att uppnå millenniemålen. Arbetet som GoAL WaSH utför går ut på att implementera reformer och påverka policy, samt införliva vatten- och sanitetfrågan i nationella strategier. Analysen av GoAL WaSH har syftat till att utreda vad GoAL WaSH uträttar och hur prestationen kan bedömas. Målet är att se hur väl projektet bidrar till att uppnå millenniemålen och förbättra situationen för människor utan rent dricksvatten och sanitära anläggningar.

För analysen har tillgång till en databas erhållits, innehållande dokument som redovisar vad som har åstadkommits i länderna som GoAL WaSH samarbetar med. Genom att granska innehållet och kategorisera arbete som utförts i samarbetsländerna har analysen åskådliggjort vad som har uträttats.

Studien har inte kunna avgöra hur väl GoAL WaSH bidrar till att uppnå millenniemålen, eftersom det har saknats statistik över hur många människor som fått tillgång till rent dricksvatten och sanitära anläggningar till följd av projektet. Däremot avslöjar analysen hur väl projektet lyckas med sin ambition att genomföra reformer. Den visar att den största delen av arbetet involverar förarbete av policy- och lagförslag och att skapa förutsättningar för länderna att bedriva en mer hållbar ledning i vattenfrågor. Om detta förarbete sedan leder till att vatten- och sanitetsfrågan införlivas i nationella strategier och myndigheternas styrning återstår att se. Därför går det endast att vara försiktigt optimistisk över vad som har åstadkommits.

(5)

v

Innehållsförteckning

1. Introduktion ...1

1.1 Bakgrund ...1

1.2 Trender i styrandet av vattenfrågor ...1

1.3 Millenniemålen ...2

1.4 Implementering av målen ...2

1.5 GoAL-WaSH: Governance, Advocacy and Leadership in Water, Sanitation and Hygiene. ...3

1.6 Processen att införliva reformer och skapa förändring ...4

2. Syfte ...5

2.1 Mål ...5

3. Metod ...5

3.1 Litteraturstudie ...5

3.2 Analys av GoAL WaSH ...5

4. Resultat...7

5. Diskussion ...9

5.1 GoAL WaSH och millenniemålen ...9

5.2 Analys av GoAL WaSH ...9

5.3 Begränsningar och tillförlitlighet ... 10

5.4 Förslag på vidare studie ... 10

6. Slutsats ... 11

Källor ... 12

Publicerade ... 12

Elektroniska ... 12

Figurer ... 12

Databas ... 12

Bilaga ... 13

Analys av länder var för sig ... 13

Bosnia and Herzegovina ... 13

El Salvador ... 15

Kyrgyzstan ... 17

Laos ... 19

Liberia ... 21

Mongolia ... 23

Paraguay ... 25

(6)

vi Tajikistan ... 27 Global ... 29 Madagascar ... 31

(7)

1

1. Introduktion 1.1 Bakgrund

Brist på rent vatten och bra toalett- och sanitetsanläggningar har allvarliga konsekvenser för människors hälsa. Idag saknar 748 miljoner människor tillgång till rent vatten och kunskap om hygien.

De som drabbas värst är fattiga och framförallt kvinnor och barn som oftast har ansvaret att tillgodose hemmet med vatten och som ansvarar för hygienen. Att behöva utföra sina behov i det fria utgör både en hälsorisk och miljöfara för hela samhällen. (World Health Organization & UNICEF, 2014).

Problemet är så pass allvarligt att FN gjorde det till ett av sina millenniemål att halvera antalet människor utan tillgång till säkert dricksvatten och grundläggande toaletter till år 2015. I arbetet med att förbättra människors situation ingår både utveckling av tekniska lösningar och att bidra myndigheter med den hjälp och vägledning de behöver för att bedriva en hållbar vatten- och sanitetsverksamhet (UN MDG Fact Sheet, 2013).

Fokus på myndigheternas ledning i vattenfrågor började öka i slutet av 1980-talet. Organisatörer bakom utvecklingssamarbeten fick upp ögonen efter att investeringar i teknologi och infrastruktur inte uppnådde sin fulla potential. Det har resulterat i en övertygelse om att myndigheters styrning är kritiskt för att uppnå önskat resultat när det kommer till att öka tillgängligheten av dricksvatten- och sanitetsanläggningar. Samtidigt som insatser för att hjälpa länder att koordinera sin vatten- och miljöledning blir allt vanligare är det av vikt att kunna utvärdera arbetet och bedöma betydelsen av insatserna(Tropp, 2007).

1.2 Trender i styrandet av vattenfrågor

Under stora delar av 1900-talet var den rådande uppfattningen runt om i världen att det var staten som skulle tillhandahålla tjänster för dricksvatten och sanitet. På 1990-talet började förespråkare för den privata sektorn att göra sig hörda. De ansåg att det borde finnas privata, men reglerade, alternativ och menade att den offentliga sektorn var ineffektiva med sina resurser. Dessa anklagelser fick starkt mothugg från motståndarna som ansåg att det inte gick att lita på att den privata sektorn (McGranahan & Satterthwaite, 2006).

Följden blev en het debatt som tog fokus från andra alternativ och lösningar som skulle potentiellt kunna göra skillnad. För att åter belysa de utsattas situation och sätta det högst på agendan igen infördes internationella mål (McGranahan & Satterthwaite, 2006).

(8)

2

1.3 Millenniemålen

Millenniemålen består av åtta mätbara mål som går ut på att förbättra livssituation för fattiga människor och skapa förutsättningar för en långsiktig och hållbar global utveckling. Målen formulerades år 2000 på FN:s millennietoppmöte och samtliga medlemsstater kom överens om att målen ska vara uppnådda till år 2015. Alla mål är satta på global basis och utgångspunkten för den statistik som används är från år 1990 (UNDP:s nordiska kontor, 2015).

Det sjunde millenniemålet handlar om att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling. Det inkluderar fyra delmål, där ett av dem är att ”Halvera andelen människor som inte har tillgång till rent dricksvatten och drägliga sanitära förhållanden” (UN MDG, 2013).

Delmålet med att halvera antalet människor med tillgång till rent dricksvatten har redan uppfyllts. År 1990 saknade 24 % av världens befolkning rent dricksvatten. Den siffran hade sjunkit till 11 % år 2012, men fortfarande förlitade sig 748 miljoner människor på osäkra vattenkällor varav 173 miljoner fick sitt dricksvatten direkt från bäckar, floder och dammar (UNDP:s nordiska kontor, 2015).

Sanitetsmålet går långsammare och kommer med dagens takt uppnås först år 2049. 2,5 miljarder människor saknar drägliga sanitära förhållanden, varav 1 miljard uträttar sina behov i det fria (UN MDG, 2013).

1.4 Implementering av målen

Vid tillämpning av målen är det viktigt att vara medveten om följande begränsningar:

Millenniemålen förespråkar inte någon särskild policy eller riktlinjer för hur målen ska uppnås.

Genom åren har olika agendor lätt till heta debatter, t.ex. huruvida vattenförsörjning ska privatiseras i högre grad eller ej, vilket har tagit bort fokus från andra möjliga lösningar som skulle kunna förbättra situationen. Tanken med målen är istället att sätta situationen i fokus och utgöra ett riktmärke som kan användas till att utvärdera de reformer som genomförs (McGranahan

&Satterthwaite, 2006).

Mål kan missa framsteg som görs utanför vatten- och sanitetssektorn, men som ändå bidrar till en förbättring av situationen. De viktigaste resultaten från politiska dialoger är ofta osynliga, Vidare så kan mål undervärdera förbättringar som inte når upp till målets standard eller mätbara mot målet (Connick % Innes, 2003).

Vidare kan missvisande statistik, och missuppfattning av denna, vilseleda policy. Att inhämta data och bedöma antalet människor som lever i en hållbar situation med tillgång till säkert dricksvatten och sanitet kan vara väldigt svårt (McGranahan &Satterthwaite, 2006).

(9)

3

1.5 GoAL-WaSH: Governance, Advocacy and Leadership in Water, Sanitation and Hygiene.

Projektet GoAL WaSH är en del av FN:s utvecklingsprogram, UNDP, som berör vatten- och sanitetsfrågor. GoAL WaSH ämnar hjälpa till att uppnå de millenniemål som satts upp beträffande rent dricksvatten och grundläggande sanitära förhållanden. Projektet koordineras av Water Governance Facility hos Stockholm International Water Instititute, SIWI. Arbetet går ut på att stärka länders och myndigheters i WASH-sektorn och få dem att bedriva en mer hållbar verksamhet.

Figur 1. GoAL WaSH logga.

GoAL WaSH fokusera främst på:

 Länder med låg täckning för vatten och sanitet och som inte förväntas millenniemålen.

 Identifiera brister, behov, begränsningar och möjligheter inom nationella vatten- och sanitetsplaner, strategier och resurser.

 Reformer av styrelseformer, ledarskap och påverka policy.

 Införliva vatten- och sanitetfrågan i nationella strategier för att bekämpa fattigdom.

 Nära samarbete och koordinering med myndigheter och nationella nyckelaktörer aktiva inom vatten- och sanitetssektorn.

 Länder där situationen är skör och behoven som störst och där FN:s utvecklingsprogram är en av få aktörer närvarande i landet.

GoAL WaSH verkar I följande länder:

 Bosnien

 El Salvador

 Kyrgyzstan

 Laos

 Liberia

 Madagaskar

 Mongoliet

 Paraguay

 Tajikistan

GoAL WaSH agerar efter förfrågningar från myndigheter som ber om support för att skapa policy och assistans i sitt arbete med att bedriva en hållbar styrning av vatten- och sanitetssektorn. Projektet är underordnat FN:s utvecklingsprogram och arbetet som utförs rapporterar till dem. För att genomföra arbetet krävs att pengar investeras i länderna. Projektet finansieras till stora delar av bidrag från SIDA, FN och andra finansiärer.

(10)

4 Det GoAL WaSH uträttar i samarbetsländerna redovisas i dokument som skickas in av länderna.

Däremot samlas ingen data in över antalet människor som får tillgång till dricksvatten och sanitet.

Anledning är att det skulle innebära en väldigt stor insats i form av pengar och tid, vilket rentav skulle komma att dominera arbetet (WGF, 2014).

1.6 Processen att införliva reformer och skapa förändring

Det innebär en process att öka tillgängligheten på dricksvatten och sanitära anläggningar och skapa förbättring genom att införliva reformer och integrera vatten- och sanitetsfrågan i strategier. I Water Governance Facility Progress Report 2014 från SIWI har stegen i processen för förändring delats upp I fyra steg:

Steg 1: I första steget är utfallet en gemensam förståelse för brister och behov bland aktörer på flera olika nivåer.

Steg 2: Andra steget innebär ett avtal om att prioritera investeringar i styrelsereformer för vattenfrågor.

Steg 3: I tredje steget implementeras och genomförs överenskomna förvaltningsstrukturer (policy, lagar, strategier, riktlinjer m.m.).

Steg 4: Utfallet i sista steget innebär att den institutionella kapaciteten och mänskliga kompetensen stärks genom en öka kunskapsbad, vilket bidrar till att formulera och genomföra politik på egen hand för en hållbar utveckling.

(SIWI, 2014)

Början av en process består av att ta fram data över situationen, presentera informationen och skapa en ömsesidig förståelse mellan involverade parter. Ofta förekommer det att parter är skeptiska till varandras intentioner och kritiska till de fakta som tagits fram. Det krävs en dialog över tiden för att skapa en gemensam uppfattning om hur situationen ser ut och vad som behöver göras. När parter och aktörer enats är det sedan möjligt att formulera avtal och inleda förarbetet för att införliva förändring och skapa nya reformer (Connick % Innes, 2003).

Nära två tredjedelar av de länder som undersökts av en FN-instans med fokus på vattentillgång har utvecklat integrerade planer för förvaltning av vattenresurser men implementering av dessa är begränsad och ojämn. Processen är trög och går inte ens alltid framåt i länder som har svårt att utvecklas (UN-Water, 2012).

Sista steget innebär att utbilda människor från alla delar av samhället i frågor kring dricksvatten och sanitet. Dels måste de mänskliga resurserna hos institutioner och myndigheter förbättras, men även människor på landsbygden behöver utbildas för att stärka deras förutsättningar att påverka sin livssituation. Det bidrar till att öka kapaciteten för att uppnå egna utvecklingsmål över tiden, vilken är en grundläggande förutsättning för hållbar utveckling (UNDP WGP, 2014).

(11)

5

2. Syfte

Syftet med studien är att analysera vad GoAL WaSH producerar i de länder de verkar i och bedöma prestationen av projektet. För att besvara syftet har följande frågeställningar ställts:

 Vad produceras i länderna GoAL WaSH samarbetar med?

 Hur kan prestationen av GoAL WaSH mätas?

 Hur stor roll har GoAL WaSH i det som uträttas?

2.1 Mål

Målet med studien är att kunna se hur väl projektet hjälper till att uppnå millenniemålen och kvantifiera GoAL WaSH bidrag i arbetet som utförts. Vidare vill studien kunna åskådligöra vad som har åstadkommits för de pengar och insatser som genomförts och diskutera hur det kan tänkas bidra till att förbättra situationen med öka tillgängligheten till rent dricksvatten och sanitära anläggningar.

3. Metod

3.1 Litteraturstudie

Litteraturstudie har bedrivits för att utreda vilken roll millenniemålen spelar i arbetet med att förbättra tillgängligheten till rent dricksvatten- och sanitära anläggningar. I stor utsträckning har statistik och information erhållits från material publicerat av FN. Vidare har litteraturstudier använts till att skapa en förståelse över processen för att genomföra förändringar och reformer i länder. Det har visat sig vara en förutsättning för att kunna utvärderad vad GoAL WaSH har åstadkommit. I övrigt har vetenskapliga artiklar och rapporter som berör ämnet använts för datainsamling.

3.2 Analys av GoAL WaSH

Arbetet har innefattat en analys av GoAL WaSH. Analysen har gått ut på att utreda vad som har åstadkommits i samarbetet med olika länder som ligger efter när det gäller att nå FN:s millenniemål.

Data har erhållits från SIWI genom deras Knowledge Management Database som innehåller dokument (eller outputs som det också kan kallas) som skickats in av länderna och rapporterar vad som har åstadkommits och producerats tillföljd av samarbetet.

Dokumenten innefattar bl.a. rapporter och analyser över situationen i landet och vad som behöver göras, publicerade utbildningsmaterial, beskrivning av kompetensutbildning, rapporter som beskriver förarbetet till reformer, utkast av lagförslag eller policy, nationella strategier som formuleras och riktlinjer för myndigheter och aktörer som trätt i kraft. Innehållet beskrivs endast med en kort förklaring. I databasen står det även beskrivet för varje dokument vilken roll GoAL WaSH har haft i arbetet, då det ibland är flera utomstående organisationer som bidrar till insatsen.

(12)

6 Analysen har inneburit att studera alla dokument och bedöma vilken output arbetet tillhör. Alla dokument har kategoriserats baserat på innehåll och syfte. Vilka kategorier som ska ingå har utarbetats i samarbete med handledare hos SIWI. Genom att sedan göra en sammanställning för varje land åskådliggörs vad som har producerats i länderna GoAL WaSH har samarbetat med.

Ingen statistik över hur många människor som har fått tillgång till rent dricksvatten och drägliga sanitära anläggningar till följd av GoAL WaSH har varit möjlig att produceras eller inhämtas för att mäta resultatet. Istället har en alternativ metod tagits fram för att bedöma prestationen. Med ledning av Water Governance Facility’s Annual Report 2014 har olika steg i processen för förändring identifierats. Genom att placera alla outputs från databasen i det ” steg i processen för förändring”

de tillhör, går det att se hur långt GoAL WaSH når i sitt arbete med att implementera reformer och förändringar och på sätt bedöma prestationen.

Med Water Governance Facility’s Annual Report 2014 som utgångspunkt har följande steg etablerats:

Stage 1: Understanding the situation

 Rapporter och bedömningar som beskriver situationen i landet, förespråkar för förändring och skapar en gemensam förståelse bland sektorns aktörer.

Stage 2: Preparing for change

 Rapporter, utvärderingar eller andra dokument som förbereder och arbetar för specifik lagstiftning, policy och reformer.

Stage 3: Implementing change

 Riktlinjer och instiftning av lagar, policy och reformer.

Stage 4: Capacity and Knowledge base strengthening

 Utbildnings dokument, inklusive utbildningsmoduler och andra dokument som stärker individers, organisationers och samhällens kunskapsbas.

Stage C: Communication/Knowledge Management

 Outputs som producerats med ett kommunikativt syfte, såsom PR och information på hemsidor. Dessa dokument tillhör inget bestämt steg av Steg 1-4, men kan bidra till arbetet i alla övriga steg genom att öka medvetenheten om vad som görs åt situationen i landet.

Innehållet i dokumenten från databasen har granskats noggrant för att kunna placera dem i rätt steg av processen. Vid de tillfällen det funnits osäkerheter kring bedömning av innehållet har assistans erhållits från handledare hos SIWI.

För att undersöka hur stor roll GoAL WaSH har i arbetet som uträttats har den beskrivning som redan finns för varje dokument använts. GoAL WaSH bidrag står beskrivet som antingen ”Sole”, ”Primary”

eller ”Secondary”. Denna studie har valt att avgränsa och kvantifiera hur stor del av arbetet som GoAL WaSH roll är ”Sole”, eftersom skillnaden mellan vad som är ”Primary” och ”Secondary” är mer oklar.

(13)

7

4. Resultat

De resultat som redovisas är en sammanställning av vad som producerats totalt av GoAL WaSH i alla länder. I bilagan finns analyser för varje land individuellt.

Första diagrammet visar vad som har producerats genom projektet och fördelning mellan de olika kategorierna. Det mesta av arbetet fokuseras på att formulera policy och försöka implementera nationella strategier och planer (Se annex för djupare analys).

Diagram 1. Sammanställning av alla outputs som producerats totalt globalt.

Diagram 2 illustrerar var arbetet sker i processen för förbättring. Resultatet visar att det mesta av arbetet ägnas åt förberedelse för förändring och förarbete av reformer.

Diagram 2. Sammanställning av var arbete sker med hänsyn till processen för förändring.

22 8

21 23 15

51

Produced documents

Communication/ Knowledge Management

Database Educational

Guidelines Legislation Policy document

13

48

26

17 20

0 10 20 30 40 50 60

1. Understanding the situation

2. Preparing for change

3. Implementing change

4. Capacity and Knowledge base

strengthening

C:

Communication/

Knowledge Management

Stage in progression

Totalt

(14)

8 Genom att analysera år för år går det att utläsa eventuella trender i arbetet. Tredje diagrammet visar var arbetet sker i processen för förändring och hur det varierar med åren. Mellan åren 2011-2013 har implementering av reformer ökat. Anledningen att diagrammet visar få outputs för år 2014 är att databasen inte är uppdaterad med vad som producerats under det året. Den höga stapeln på Steg 2 för år 2012 kan bero på att fler länder anslutits till projektet.

Diagram 3. Hur det varierar med åren var arbetet sker med hänsyn till processen för förändring

Diagram 4. Hur stor andel av arbetet som GoAL WaSH har bidragit till på egen hand.

Steg 1: 38% av alla outputs, Steg 2: 44 % av alla outputs, Steg 3: 21 % av alla ouputs, Steg 4: 7% av alla outputs, Steg C: 70% av alla outputs.

0 5 10 15 20 25 30

2005 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Stage in Progression each year

2. Preparing for change 3. Implementing change

4. Capacity and Knowledge base strengthening

C: Communication/ Knowledge Management

5

20

5

1 14

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

strengthening

C: Communication/

Scale of attribution

Sole

(15)

9

5. Diskussion

5.1 GoAL WaSH och millenniemålen

Syftet med GoAL WaSH är att driva på framgångar när det gäller att uppnå millenniemålen.

Millenniemålen är som tidigare nämnt ett riktmärke och ett verktyg som kan användas till att utvärdera resultat. Problemet är att det ofta är väldigt tidskrävande och kostsamt att ta fram konkreta siffror på vilken skillnad som gjorts. Särskilt komplicerat är det när arbetet inte kretsar kring implementering av teknologi. Om en brunn upprättas i en by där alla får tillgång till den så är det lättare att fastställa vilken betydelse upprättande av brunnen har inneburit och mäta hur många som har fått ökad tillgång till dricksvatten. Dessutom kan det här resultatet erhållas snabbt efter att åtgärden trätt i kraft. Att försöka redovisa hur många människor som har fått ökat tillgång till vatten och sanitet till följd av policyförändringar eller utbildningsplaner är svårare att fastställa. Vidare kan dessa förändringar innebära skillnader först efter lång tid och det kan ta tid innan det går att avgöra hur många människor som dragit nytta av dessa.

Projektet arbetar ändå mot att uppnå millenniemål, men utan statistik att kunna jämföra mot målen så är det svårt att veta hur väl de lyckas i sitt arbete och bedöma sin prestation. Detta kan tänkas vara ett problem när GoAL WaSH sedan ska redovisa sina resultat till FN:s utvecklingsprogram, som är mer intresserade av hård fakta i form av mätbara resultat snarare än hur processen ser ut i länderna. Det ska poängteras att även om det är svårt att bedöma prestationen så bidrar projektet onekligen till att ta steg i rätt riktning mot millenniemålen. GoAL WaSH bidrar inte minst med att stärka länders egen kapacitet för en hållbar utveckling, vilket är en viktig del i millenniemålen. Det är bara en fråga om hur väl de lyckas och hur viktigt projektet är.

5.2 Analys av GoAL WaSH

GoAL WaSH försöker skapa förändring i länderna genom att påverka ländernas styrning och ledning i vatten- och sanitetsfrågor. Eftersom projektet investerar mycket pengar i arbetet är det bra att kunna bedöma prestation. Det sättet rapporten har valt att göra det på är att försöka identifiera vad outputsen bidrar till och vilket steg i processen för förändring som projektet verkar i. Genom att kategorisera arbetet med denna metod går det åtminstone att ha en uppfattning om vilka förväntningar det går att ställa på framtida förbättringar av situationen och myndigheters ledning i frågorna. Steg 1 och Steg 2 är förberedande arbete. Det är främst dokumenten i Steg 3 som kan förväntas göra skillnad eftersom de innehåller verkställande riktlinjer för att bedriva vattenverksamheter och implementering av policy och lagar. Steg 4 bidrar på sikt till att skapa förutsättningar för en hållbar framtid.

Av diagram 2 framgår det att det största antalet outputs har placerats i Steg 2. Vidare framgår det av diagram 4 att GoAL WaSH ofta har en ledande roll i det förberedande arbetet. Med andra ord bidrar projektet främst till att ge länder en plattform för att genomföra förändringar. Om allt arbete i ett land fastnar i Steg 1 och Steg 2 är det väldigt svårt att veta vad länderna och människorna i slutändan

(16)

10 kommer få ut av samarbetet och de investerade pengarna. Utan någon som helst implementering av lagar eller policy går till och med inte att vara helt övertygad om förbättring kommer ske över huvud taget. Däremot är det kanske inte förvånade att majoritet av outputsen tillhör Steg 2, eftersom det ofta kan gå åt flera outputs i Steg 2 för att åstadkomma en output i Steg 3. För att få till t.ex. en lagförändring kan det behövas flera undersökningar, rapporter eller andra dokument som innehåller förberedande arbete.

Istället kan det vara viktigare att se hur trenden ser ut över åren. Av diagram 3 går det att se att antalet outputs för Steg 3 ökar med åren, vilket är både rimligt och lovande. Eftersom förberedande arbete kommer först så kan det antas att de första åren domineras av arbete inom de första stegen.

Däremot är förhoppningen att arbetet med tiden kommer in på att åstadkomma förändring och införande av lagar och policy. Det är först då det börjar gå att förvänta sig förbättringar för människor och landets styrande av vatten- och sanitetssektorn.

5.3 Begränsningar och tillförlitlighet

Rapporten berör ett världsligt problem, som är väldigt omfattande och komplicerat att lösa.

Möjligheter att mäta den faktiska förbättringen för människorna i länderna är begränsad. Det är inte genomförbart att undersöka på plats och ta fram egen data. Varje land kan stå inför unika problem och förutsättningar för att åstadkomma framgång i frågan. Detta är något som har framgått tydligt under arbetets gång och som inneburit svårigheter att ringa in vad som är rimligt att utreda.

En till bidragande orsak till att det har varit svårt att formulera ett syfte var osäkerheten i vilka lärdomar och resultat som skulle kunna utvinnas från analysen av GoAL WaSH. De resultat som sedan har levereras från analysen har också kommit i ett senare skede än önskad. Eftersom tid är en begränsning i och med att det finns deadlines för rapportinlämning så har förskjutningen av studien hos SIWI inneburit en tidsnöd på slutet.

Projektet verkar globalt och en del länder rapportera sitt arbete på andra språk än engelska. Det innebär ett hinder i arbetet med att granska dokumentet och placera dem i rätt kategorier och steg, vilket påverkar resultatet. En hjälp har varit de korta beskrivningar som funnits till varje dokument, men att kunna läsa innehållet i sin helhet ger störst noggrannhet i bedömningen. Vid osäkerheter har även handledning från SIWI varit tillgänglig.

Det hade varit en fördel att skriva rapporten på engelska. Analysen hos SIWI och allt material har hämtats från källor på engelska. Vid översättning finns risk för feltolkning och vissa termer, som t.ex.

governance, är bättre på engelska och svåra att översätta till svenska.

5.4 Förslag på vidare studie

Ett förslag skulle vara att utreda om det finns en möjlighet att dra paralleller mellan förbättringar i ett land och jämföra med var arbetet skett i steg för förbättring enligt denna analys. Det förutsätter att det går att ta fram statistik för hur många som fått ökad tillgänglighet till dricksvatten- och sanitet under den tidsperiod som GoAL WaSH har varit aktiva i landet. Utifrån landsanalyserna skulle det vara intressant att veta vad som avgöra hur långt arbetet når i processen för förbättring och varför vissa länder lyckas bättre än andra.

(17)

11

6. Slutsats

Analysen har lyckats bryta ner information som finns i databasen, men trots det är det svårt att avgöra till vilken grad projektet lyckas uppnå millenniemålen och hur stor förbättring som åstadkommits för människor som lever i länderna. Utan att lägga ner resurser på att ta fram statistik är det knappast relevant för projektet att använda millenniemålen som ett mål att försöka uppnå.

Däremot har studien kunnat skapa en bild av GoAL WaSH:s prestation genom att istället titta på var arbetet utförs i relation till processen för förbättring som beskrivs i rapporten. Det visar hur väl projektet lyckas med sin ambition att genomföra reformer. Genom att veta hur stor andel av arbetet som innebär implementering av förändringar i ländernas sätt att bedriva verksamheten går det åtminstone att veta vilka förväntningar det går att ha för framtiden.

Analysen visar att den största delen av arbetet involverar förarbete av policy- och lagförslag och att skapa förutsättningar för länderna att bedriva en mer hållbar ledning i vattenfrågor. Det är också i Steg 2 som GoAL WaSH gör sitt största bidrag. Om detta förarbete sedan leder till att vatten- och sanitetsfrågan införlivas i nationella strategier och myndigheternas styrning återstår att se. Därför går det endast att vara försiktigt optimistisk över vad som har åstadkommits.

(18)

12

Källor

Publicerade

UN MDG (2013), Ensure environmental sustainability. (Fakta blad)

World Health Organization & UNICEF. (2014). Progress on Drinking Water and Sanitation – 2014 update.

Gordan McGranahan & David Satterthwaite (2006), Governance and getting the private sector to provide better water and sanitation services to the urban poor.

Tropp, H. (2007). Water governance: trends and needs for new capacity development. (Rapport) UNDP Water Governance Program (2014), Water and Ocean Governance Programme Contribution to Realizing the UNDP Strategic Plan 2014-2017 (Rapport)

SIWI,(2014). Water Governance Facility’s Annual Report 2014. Water Governance Facility at SIWI (Rapport)

Connick, S., Innes, J,. (2003). Outcomes of Collaborative Water Policy Making: Applying Complexity Thinking to Evaluation. Journal of Environmental Planning and Management. Volume 46, Issue 2.

Institute of Urban and Regional Development, University of California at Berkeley, USA.

UN Water (2012), UN Water Annual Report 2012. (Rapport) Elektroniska

Water Governance Facility WGF(2014) , GoAL WaSH Programme, tillgänglig på:

http://www.watergovernance.org/goalwash, hämtad 2015-03-11.

UNDP:s nordiska kontor i Sverige (2015), Millenniemålen, tillgänglig på:

http://www.se.undp.org/content/sweden/sv/home/mdgoverview/goal-overview.html, hämtad 2015-04-28

Figurer

UNDP, (2015). MDG GoAL WaSH Programme, tillänglig på:

http://www.undp.org/content/undp/en/home/ourwork/environmentandenergy/focus_areas/water _and_ocean_governance/water-supply-and-sanitation/goal-wash.html, hämtad 2015-04-16

Databas

SIWI, (2015). Knowledge Management Database. Stockholm International Water Institute, Stockholm

(19)

13

Bilaga

Analys av länder var för sig

Bosnia and Herzegovina

Year Educational Legislation – Preparatory work

Legislation – Prepatarory work

Summary

Total

2011 4 4

2012 1 1 2

Total 4 1 1 6

4 2

Produced Documents

Educational Legislation

(20)

14

For stage 2 outputs in Bosnia, GoAL WaSH was sole contributor to all outputs.

For stage 4 outputs in Bosnia, GoAL WaSH was primary contributor to all outputs.

0 1 2 3 4 5

2011 2013

Stage in Progression

100% Sole 0

1 2 3 4 5

2. Preparing for change 4. Capacity and Knowledge base strengthening

Scale of attribution

Sole

(21)

15

El Salvador

Year Legislation – Preparatory work

Legislation – Proposal of

Legislation

Policy document – Preparatory work

Policy document - Strategy

2011 1 1

2012 1 1

Total 1 1 1 1

Year Policy document – National Policy

Policy document – Bulletins

Total

2011 1 3

2012 2 3 7

Total 3 3 10

2 8

Produced Documents

Legislation Policy document

(22)

16

For stage 2 outputs in El Salvador, GoAL WaSH was sole contributor to 50 % of outputs.

0 1 2 3 4 5 6 7 8

2. Preparing for change 2. Preparing for change

2011 2012

Stage in Progression

50% Sole

0 2 4 6 8 10 12

Scale of attribution

Sole

(23)

17

Kyrgyzstan

Year Database Educational Legislation – Proposal of Legislation

Legislation – Decree

Legilation – Bill

2013 2 3 2 1

2014 1

Total 2 3 2 1 2

Year Policy document – Preparatory

work

Communication/

Knowledge Management

Communication/

Knowledge Management –

Web

Guidelines Web Total

2013 2 7 1 18

2014 2 1 1 5

Total 4 7 1 1 23

2 3

1 2 6

8

Produced Documents

Database Educational Guidelines Legislation Policy document

(24)

18

In Kyrgyzstan GoAL WaSH was sole contributor to three documents regarding

Communication/Knowledge Management.

1 2 3 4 C 1 3 C

0 1 2 3 4 5 6 7

2013 2014

Stage in progression

3/7 Sole

0 1 2 3 4 5 6 7 8

strengthening

C: Communication/

Scale of attribution

Sole

(25)

19

Laos

Year Database Educational Legislation – Preparatory work

Policy document – Preparatory work

2012 3 1 9

2013 1

Total 3 1 1 9

Year Communication/ Knowledge Management

Policy document - Strategy

Guidelines Total

2012 1 14

2013 1 2 4

2014 1 1

Total 2 1 19

2 3

1 1 2

10

Produced Documents

Database

Educational

Guidelines

Legislation

Policy document

(26)

20

A large part of the work done in Laos has been preparatory work towards a Water Supply &

Sanitation Sector Strategy for Emerging Towns, for which GoAL WaSH is sole contributor.

2 3 3 4 C C

0 2 4 6 8 10 12

2012 2013 2014

Stage in Progression

100% Sole

5/6 Sole

100% Sole 100% Sole 0

2 4 6 8 10 12

strengthening

C: Communication/

Scale of attribution

Sole

(27)

21

Liberia

Year Educational Policy documents – Preparatory

Work

Policy document –

National Policy

Policy document -

Strategy

Communication/

Knowledge Management

Total

2011 1 1 1 3

2012 3 1 4

2013 1 2 1 4

Total 1 4 2 2 2 11

2 1

8

Produced Documents

Communication/

Knowledge Management Educational

Policy document

(28)

22

GoAL WaSH was sole contributor to a leaflet about the Liberia WASH Compact document.

1 3 C 1 2 3 2 4 C

0 1 2 3

2011 2012 2013

Stage in progression

1. Understanding the situation 2. Preparing for change 3. Implementing change

50% Sole

0 1 2 3 4 5

strengthening

C:

Communication/

Scale of attribution

Sole

(29)

23

Mongolia

Year Database Educational Guidelines Legislation – Preparatory

work

Policy documents – Preparatory

work

2005 1

2009 2

2010 2

2011 1 1 3

2012 3 1 1

2013 1 1

Total 3 4 4 2 4

Year Communication/Knowledge Management

Policy documents – National plan

Total

2005 1

2009 2

2010 2

2011 1 6

2012 2 1 8

2013 2

Total 3 1 21

4 2

4 4 2

6

Produced documents

Database

Educational Guidelines Legislation Policy document

(30)

24

GoAL WaSH was sole contributor to 75% of documents regarding

Communication/Knowledge Management.

1

2 2 34C 234C 23

0 1 2 3 4 5

2005 2009 2010 2011 2012 2013

Stage in progression

1. Understanding the situation - Mongolia

2. Preparing for change - Mongolia 3. Implementing change - Mongolia 4. Capacity and Knowledge base strengthening - Mongolia C: Communication/ Knowledge Management - Mongolia

75% Sole

0 1 2 3 4 5 6 7

strengthening

C:

Communication/

Scale of attribution

Sole

(31)

25

Paraguay

Year Educational Guidelines Legislation – Regulatin

Total

2011 1 1

2012 2 2

2013 2 2

Total 1 2 2 5

1 2 2

Produced documents

Educational Guidelines Legislation

(32)

26

All documents in Paraguay were created with GoAL WaSH as primary contributor.

3 3

4 0

1 2 3

2011 2012 2013

Stage in progression

3. Implementing change - Paraguay

4. Capacity and Knowledge base strengthening - Paraguay

0 1 2 3 4 5

3. Implementing change 4. Capacity and Knowledge base strengthening

Scale of attribution

Primary

(33)

27

Tajikistan

Year

Educational Guidelines Legislation – Preparatory work

Policy document – Preparatory work

2009 1

2012 1 1 2 1

2013 2 2 3

Total 3 4 5 1

Year Communication/Knowledge Management

Total

2009 1

2012 1 6

2013 7

Total 1 14

1 3

7 6

3

Projected documents

Communication/

Knowledge Management Educational

Guidelines Legislation Policy document

(34)

28

For stage 1 in Tajikistan, GoAL WaSH was sole contributor to 50% of the documents

produced.

GoAL WaSH was also sole contributor to a leaflet about GoAL WaSH in Tajikistan.

1 2 1 2

3 4 C 3 4

0 1 2 3 4 5 6 7 8

2009 2012 2013

Stage in progression

1. Understanding the situation - Tajikistan

2. Preparing for change - Tajikistan

3. Implementing change - Tajikistan

4. Capacity and Knowledge base strengthening - Tajikistan C: Communication/ Knowledge Management - Tajikistan

0 1 2 3 4 5 6

strengthening

C:

Communication/

Scale of attribution

Sole

(35)

29

Global

Year Policy document – Preparatory work

Communication/Knowledge Management

Total

2009 2 2

2010 2 2 4

2014 2 2

Total 4 4 8

4 4

Produced documents

Communication/

Knowledge Management Policy document

(36)

30

1 1 C C

0 1 2 3

2009 2010 2014

Stage in progression

1. Understanding the situation C: Communication/ Knowledge Management

0 1 2 3 4 5

1. Understanding the situation C: Communication/ Knowledge Management

Scale of attribution

Sole

(37)

31

Madagascar

Year Policy document – Preparatory work

Policy document – National policy

Policy document – Inventory

Policy document – Strategy

2005 1

2011 2 2

2013 2

Total 2 1 2 2

Year Database Communication/Knowledge

Management

Total

2005 1

2011 1 5

2013 1 3

Total 1 1 9

1 1

7

Produced documents

Communication/

Knowledge Management Database

Policy document

(38)

32

For stage 2 in Madagascar, GoAL WaSH was sole contributor to three out of seven outputs.

For Communication/Knowledge Management, GoAL WaSH was sole contributor to the output.

One of the main objectives in Madagascar is the preparation of a national water plan. To do this, the project has conducted inventory work of water supply systems of populations in central western regions and the center of Madagascar

2 2 C 2 3

0 1 2 3 4 5

2005 2011 2013

Stage in Progression

3. Implementing change C: Communication/

3/7 Sole

100% Sole 0

1 2 3 4 5 6 7 8

C: Communication/

Scale of attribution

Sole