Delområdesprognos för befolkningen 2020-2029

(1)

Delområdesprognos för befolkningen 2020-2029

DNR KSFD 2020/322

2020-09-25

(2)

2

Innehållsförteckning

1 SAMMANFATTNING ... 3

2 INLEDNING ... 4

3 BEFOLKNINGSSTRUKTUR I DELOMRÅDENA ... 5

4 METOD OCH ANTAGANDEN ... 8

4.1UPPDATERADE TOTALPROGNOSER ... 8

4.2ANTAGANDEN OM BOSTADSBYGGANDE ... 10

4.3KONJUNKTUREN OCH BOSTADSMARKNADEN ... 11

5 RESULTAT FRÅN DELOMRÅDESPROGNOS ... 12

6. DELOMRÅDESPROGNOS MED FOKUS PÅ DE UNGA ... 16

6.1PROGNOS FÖR FÖRSKOLEÅLDRARNA ... 17

6.2PROGNOS FÖR GRUNDSKOLEÅLDRARNA ... 23

7 KÄLLOR ... 29

Rapportförfattare

Fredrik Paulsson Utvecklingsstrateg

Kommunstyrelseförvaltningen fredrik.paulsson@astorp.se 042-640 68

Åstorps kommun www.astorp.se

Storgatan 7, 265 80 Åstorp

(3)

3

1 Sammanfattning

I delområdesprognosen för 2020-2029 väntas den största potentiella befolkningsökningen i delområde Tingdal med upp emot 750 fler invånare fram till 2029, förutsatt att bostadsområde Björnekulla ås kommer byggas enligt plan. Stora befolkningsökningar prognosticeras även i Haganäs, där den väntade ökningen på cirka 320 personer är mer frikopplad från nybyggnation och därmed också mer säker. I relation till delområdenas befintliga folkmängd väntas de största ökningarna i Nyvång, Tingdal och Kvidinge. Den prognosticerade befolkningsökningen i Nyvång hänger nära samman med det planerade bostadsbyggandet i område Skönbäck etapp 1 och 2. En fullständig utbyggnation i Nyvång kan enligt det expansiva prognosscenariot innebära en ökning på upp emot 380 personer fram till år 2029. Minst befolkningsökning, både i absoluta och relativa termer, väntas i Hyllinge, med cirka 90 personer fram till 2029. I Kvidinge är utvecklingen nära sammankopplad med byggplanerna vid Söderåsvägen och på Prästamarken, där ett genomförande av samtliga byggplaner skulle ge en befolkningsökning på upp emot 400 fler invånare. Om nybyggnationen inte blir av, förväntas en betydligt lägre befolkningökning på ner emot endast 20 invånare mer i Kvidinge. I delområde Rågen väntas en befolkningsökning på runt 160 personer (se huvudprognos) och troligtvis ännu fler om bostadsbyggandet i Grytevad och flerbostadshuset på fastighet Hästhoven blir av enligt plan.

För kommunens förskoleverksamhet finns det potential till större ökningar av antal förskolebarn i Kvidinge och Tingdal. I Kvidinge kan det bli upp emot 35 fler förskolebarn fram till och med 2029, förutsatt att planerat bostadsbyggande blir av och i synnerhet att Prästamarken bebyggs. Om nybyggnationerna inte blir av väntas en ökning på endast cirka 6 förskolebarn under hela prognosperioden. För delområde Tingdal är utvecklingen för antal förskolebarn starkt kopplad till den planerade nybyggnationen på Björnekulla ås. Med genomförd nybyggnation kan Tingdal vänta upp emot 36 fler förskolebarn till år 2029. Om Björnekulla ås inte bebyggs, prognosticeras istället en sammanlagd minskning på cirka 17 förskolebarn. I Hyllinge och Nyvång väntas en svag minskning i antal förskolebarn, medan Haganäs och Rågen väntar en svag ökning, sett till hela prognosperioden.

Prognosen för antal förskolebarn är alltså högst beroende av hur bostadsbyggandet artar sig och hur stor nettoinflyttningen blir. Därtill finns en viss variation i födelsetal, andel barn som går i förskola och rörligheten mellan förskolorna. Dessa osäkerhetsfaktorer gör att vi inte med full träffsäkerhet kan prognosticera antal förskolebarn, även om nybyggnation och nettoinflyttning skulle bli som förväntat.

Inom kommunens grundskolor väntas de största ökningarna i elevantal på Rågenskolan, Kvidinge skola och Nyvångs skola. På Rågenskolan väntas den säkraste ökningen, med cirka 88 elever från 2020 till 2029 (se huvudprognos). Under samma period väntas en ökning med ungefär 69 elever på Kvidinge skola och 54 elever på Nyvångs skola (se huvudprognos). I Nyvång och Kvidinge finns dock en större spridning i prognosscenarierna, med anledning av planer på bostadsbyggande. På Tingdalsskolan/Björnås väntas en minskning i elevantalet på ner emot 56 elever till 2029, grundat på den befintliga befolkningens åldersstruktur (se dämpad prognos). Dock kan minskningen kompenseras av att bostadsbyggandet på Björnekulla ås blir av enligt plan. I ett sådant scenario kan elevantalet på Tingdalsskolan/Björnås istället väntas öka med upp till 24 elever. Fram till 2029 väntas elevantalet bli oförändrat för Haganässkolan, minska med cirka 24 elever på Hyllinge skola och öka med 21 elever på Björnekullaskolan.

(4)

4

2 Inledning

I delområdesprognosen görs en analys av hur den prognosticerade befolkningsutvecklingen väntas bli fördelad geografiskt mellan kommunens olika delområden. Delområdena motsvarar skolornas upptagningsområden, vilket gör det möjligt att prognosticera antal elever till kommunens grundskolor på ett adekvat sätt. Delområdesprognosen är viktig för kommunens planeringsarbete kopplat till var i kommunen olika behov förväntas uppkomma eller förändras.

Framför allt är delområdesprognosen relevant som beslutsunderlag till förskole- och skolverksamheternas resursplanering och lokalförsörjning inför framtiden.

Delområdesprognosen görs enligt tre olika scenarion för befolkningsutvecklingen, som grundar sig på de totalprognoser som i rapporten Befolkningsprognos 2020-2029 (2019-04-28) gjordes för kommunens hela befolkning. Dessa prognosscenarion – dämpad prognos, huvudprognos och expansiv prognos – är uppdaterade i delområdesprognosen eftersom vi har utfallet för den faktiska befolkningsutvecklingen för årets första hälft, vilket vi inte hade när befolkningsprognosen på totalnivå togs fram under våren. Utifrån det första halvårets befolkningsutveckling kan vi med stor sannolikhet sluta oss till att befolkningstillväxten under 2020 kommer bli högre än vad som prognosticerades i totalprognoserna tidigare i våras. De uppdaterade totalprognoserna och antagandena om bostadsbyggande beskrivs närmare i avsnitt 4, Metod och antaganden.

Framför allt i det expansiva prognosscenariot och till viss del i huvudprognosen utgör det planerade bostadsbyggandet ett centralt antagande för den geografiska fördelningen av befolkningsförändringarna och storleken på inflyttningen. Därför är dessa två scenarion mer känsliga för eventuella avvikelser på bostadsmarknaden. Den dämpade prognosen utgör det alternativa scenariot med låg eller ingen nybyggnation. Med anledning av detta bör delområdesprognosen tolkas utifrån ett helhetsperspektiv där hänsyn tas till alla tre scenarion och deras respektive antaganden om nybyggnation. Här fungerar skillnaden mellan det dämpade och det expansiva scenariot som ett slags ”konfidensintervall” inom vilket det är troligt att befolkningsutvecklingen kommer ligga. Därtill ska man utgå ifrån att alla prognossiffror i rapporten är ungefärliga och tecknar en i nuläget rimlig bild av den framtida befolkningsutvecklingen.

(5)

5

3 Befolkningsstruktur i delområdena

Åstorps kommun är indelad i sex delområden som motsvarar skolupptagningsområdena. Detta möjliggör att prognosticera antal elever till kommunens skolor. Delområdena är Hyllinge, Nyvång, Haganäs, Rågen, Tingdal och Kvidinge, enligt karta nedan.

Åstorps kommuns delområden, tillika skolupptagningsområden

När vi ser på befolkningsutveckling i delområdena under de senaste åren (se tabell nedan), kan vi se att befolkningen i Haganäs och Rågen har ökat mest.

Befolkningsutveckling i Åstorps kommuns delområden 2015-2018 Delområ

de 2015 2016 2017 2018 2019 Förändring

2018-2019

Hyllinge 2 398 2 433 2 529 2 570 2 556 -14

Rågen 2 249 2 266 2 369 2 460 2 460 0

Haganäs 4 131 4 204 4 363 3 799* 3 810 11

Nyvång 768 816 706 1 260* 1 245 -15

Tingdal 2 977 3 051 3 090 3 134 3 079 -55

Kvidinge 2 647 2 732 2 743 2 742 2 762 20

Totalt 15 193 15 528 15 828 15 987 15 940 -47

*Delområdesindelningen för Haganäs och Nyvång har ändrats till år 2018 för att motsvara de aktuella skolupptagningsområdena.

(6)

6

I Haganäs ökade folkmängden med 232 personer år 2015-2017 och Rågen ökade med 211 personer under perioden 2015-2019. Även Hyllinge har haft en relativt stor befolkningsökning, med 158 personer 2015-2019. Det enda delområde som har minskat i befolkning är Nyvång, som under år 2015-2017 minskade med 62 personer och mellan 2018-2019 minskade med 15 personer. Den största minskningen mellan 2018 och 2019 hade Tingdal, vilket främst berodde på att 19 färre barn föddes och på grund av stor utflyttning bland 18-19-åringar. Kvidinge hade störst folkökning 2018-2019, vilket nästan helt kan förklaras av att 17 fler barn föddes än året innan. Befolkningens åldersstruktur under 2019 visas i tabellen nedan per delområde.

Befolkning i Åstorps kommun 2019 per åldersgrupp och delområde

För att kunna identifiera vilka åldersgrupper som är större/mindre är det enklare att utgå ifrån den relativa storleken på åldersgrupperna i förhållande till respektive delområdes totala folkmängd. Detta visas i diagrammet nedan.

Åldersstruktur i Åstorps kommuns delområden 2019

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Hyllinge Rågen Haganäs Nyvång Tingdal Kvidinge

0 1-5 6-9 10-12 13-15 16-18 19-24 25-29 30-44 45-64 65-79 80-84 85+

Ålder Hyllinge Rågen Haganäs Nyvång Tingdal Kvidinge

0 26 24 60 15 22 37

1-5 178 146 255 103 213 151

6-9 186 95 222 69 189 123

10-12 124 70 173 48 184 90

13-15 132 88 164 52 170 119

16-18 95 94 141 60 118 91

19-24 145 173 287 79 156 170

25-29 140 171 240 74 141 157

30-44 529 415 744 241 636 523

45-64 609 561 876 311 766 759

65-79 334 395 465 165 411 422

80-84 41 111 89 21 55 62

85+ 17 117 94 7 18 56

Totalt 2 556 2 460 3 810 1 245 3 079 2 762

(7)

7

Överlag är det sannolikt att åldersgrupper som i utgångsläget är stora jämfört med de andra delområdena, väntas minska i antal framöver och vice versa. Här ser vi exempelvis att andelen 6-12-åringar är stor i Tingdal och Hyllinge. Samma åldersgrupp är istället jämförelsevis liten i delområdena Rågen och Kvidinge. Vidare har Nyvång förhållandevis många barn i förskoleålder. Som ett exempel kan de stora årskullarna inom åldern 6-12 i Tingdal och Hyllinge förklara de förväntat stora minskningarna inom denna åldersgrupp, när mer

”normalstora” och därmed mindre årskullarna kommer upp i 6-12-års ålder och de stora årskullarna kommer upp i högstadieålder. Detta behandlas vidare i analysen av prognosen för unga i kapitel 6.

I vilka delområden den äldre befolkningen (80+) är störst, påverkas till stor del av var vård- och omsorgsboendena samt trygghetsboendena är placerade inom kommunen. Detta gör alltså att fler äldre är bosatta i delområde Rågen (Astern och Backsippan VoB), Haganäs (Vidåsen VoB samt Punkthuset trygghetsboende) och Kvidinge (Rönnåsen trygghetsboende), vilket syns tydligt i åldersfördelningen i diagrammet ovanför.

(8)

8

4 Metod och antaganden

Delområdesprognosen utgår ifrån en nationell klusteranalys där statistiska egenskaper har tagits fram för områden i olika kommuner med liknande bostadsbestånd, som klassificeras utifrån vilket typklassområde (TYKO) de tillhör. TYKO-klassificeringen anger bostädernas hustyp, upplåtelseform, ålder, taxeringsvärde samt storlek på den tätort som bostaden tillhör. Till varje TYKO kopplas statistiska egenskaper som påverkar befolkningsutvecklingen. Detta innebär att varje TYKO tilldelas specifika inflyttningsfördelningar (ålder), utflyttningsrisker, boendetäthet och nivåer för fruktsamhet. Klusteranalysen behövs eftersom enskilda delområden har för små folkmängder för att man ska kunna göra framskrivningar med hjälp av delområdenas egna trender för befolkningsutvecklingen. De slumpmässiga variationerna blir för stora när populationen är liten. Delområdesprognosen innefattar även planerad nybyggnation, eftersom nybyggnation i hög grad påverkar den geografiska fördelningen av inflyttningen, särskilt när man tittar på utvecklingen i enskilda delområden. Det faktiska bostadsbyggandet för enskilda delområden kan variera i förhållande till vad som var planerat på förhand och framför allt är den andra halvan av prognosperioden mer osäker eftersom nybyggnationen är mer oviss på 5- 10 års sikt. Därför bör delområdesprognosen tolkas utifrån de antaganden om nybyggnation som de olika prognosscenarierna utgår ifrån.

4.1 Uppdaterade totalprognoser

Delområdesprognosen stäms alltid av mot en totalprognos som är framtagen för den totala befolkningen i hela kommunen. I delområdesprognosens avstämning justeras förändringarna i befolkningen så att den totala folkmängden vid varje prognosår matchas mot totalprognosens befolkning. I denna delområdesprognos finns det tre uppdaterade totalprognoser att stämma av mot; dämpade prognos, huvudprognos och expansiv prognos. De olika totalprognoserna har olika antaganden om hur stor del av den planerade nybyggnationen som kommer realiseras, vilket utvecklas mer längre fram. Totalprognoserna har uppdaterats för innevarande år (2020) eftersom vi när delområdesprognosen görs har tillgång till den faktiska utvecklingen under årets första hälft, vilket vi inte hade när totalprognoserna togs fram under våren. Utifrån det första halvårets befolkningsutveckling kan vi med stor sannolikhet sluta oss till att befolkningstillväxten under 2020 kommer bli högre än vad som prognosticerades tidigare i år.

Därför har alla tre prognosscenarion justerats upp enligt följande:

Uppdaterade totalprognoser för befolkningsutvecklingen i Åstorps kommun 2020-2029 Dämpad prognos Huvudprognos Expansiv prognos

Folkmängd Folkökning Folkmängd Folkökning Folkmängd Folkökning

2020 15 998 57 16 080 139 16 153 214

2021 16 091 94 16 229 150 16 376 223

2022 16 153 61 16 395 166 16 812 436

2023 16 202 49 16 569 175 17 036 224

2024 16 231 28 16 723 153 17 377 341

2025 16 253 21 16 832 109 17 686 309

2026 16 274 21 16 927 94 17 830 143

2027 16 300 27 17 016 90 17 979 149

2028 16 330 30 17 106 90 18 125 146

2029 16 360 31 17 196 90 18 265 141

(9)

9

Det är gentemot dessa tre uppdaterade totalprognoser som delområdesprognosen justeras för att få fram befolkningstalen. De uppdaterade totalprognoserna visas också i diagrammen nedan.

Uppdaterade totalprognoser för befolkningsutvecklingen i Åstorps kommun 2020-2029

Uppdaterade totalprognoser för årlig befolkningsökning i Åstorps kommun 2020-2029

Vi ser från diagrammen att den expansiva prognosen visar stora befolkningsökningar under åren 2022-2025, vilket är kopplat till planerat bostadsbyggande. I alla tre prognosscenarier väntas störst befolkningstillväxt under första halvan av prognosperioden och en mer dämpad tillväxt under andra halvan. Antagandena bakom prognoserna och deras kopplingar till bostadsbyggande redovisas i nästa avsnitt.

12000 13000 14000 15000 16000 17000 18000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Folkmängd Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos

-100 0 100 200 300 400 500

Tidigare årlig befolkningsförändring Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos

(10)

10

4.2 Antaganden om bostadsbyggande

Kommunens planerade bostadsbyggande, som kan bli av under de kommande 10 åren, ser ut enligt tabellen nedan.

Planerat bostadsbyggande i Åstorps kommun (antal färdiga bostäder, lägesbedömning per sept 2020) 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Totalt

Rågen 24 10 61 0 0 0 0 0 0 0 123

Tingdal 0 4 30 20 60 80 20 30 30 30 304

Hyllinge 5 4 12 13 0 0 0 0 0 0 35

Haganäs 1 7 32 10 0 0 0 0 0 0 50

Kvidinge 0 25 13 1 46 20 15 15 15 15 172

Nyvång 27 6 6 18 18 10 10 10 10 10 125

Blandat småhus 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 33

Totalt 60 59 157 65 127 113 48 58 58 58 842

Det planerade bostadsbyggandet grundas på följande faktorer: pågående bostadsbyggen, sökta/beviljade bygglov, markanvisnings- eller exploateringsavtal (m.m. såsom sålda tomter), befintliga detaljplaner och detaljplaner under framtagande samt intresset från byggaktörer att bygga. Det planerade bostadsbyggandet ska tolkas som en ungefärlig uppskattning av vad som kan komma att byggas, grundat på en samlad bedömning från plan- och byggkontoret, mark- och exploatering samt Kvidingebyggen. Samtidigt bör man vara medveten om att svängningar i konjunkturen och på bostadsmarknaden kan förändra förutsättningarna, vilket ger en osäkerhet. De större planerade bostadsbyggena i kommunen är:

 Skönbäck, Nyvång etapp 1 (28 bostäder 2020-2022)

 Skönbäck, Nyvång etapp 2 (cirka 75 bostäder 2022-2029)

 Grytevad, Rågen (32 bostäder 2020-2022)

 Hästhoven, Rågen (54 bostäder 2022)

 Söderåsvägen, Kvidinge (privat aktör plus Kvidingebyggen; 47 bostäder 2021-2024)

 Björnekulla ås, Tingdal (300 bostäder 2022-2029)

 Nässlan, Haganäs (30 bostäder 2022-2023)

 Diamantvägen, Hyllinge (25 bostäder 2022-2023)

 Prästamarken, Kvidinge (110 bostäder 2024-2029)

Den expansiva prognosen utgår ifrån antagandet att samtliga planerade bostadsbyggen blir av samt att efterfrågan på bostadsmarknaden förblir tillräckligt stor för att alla bostäder ska bli sålda/uthyrda direkt. Den dämpade prognosen relaterar främst till en långsiktig historisk trend för befolkningsutvecklingen och utgår ifrån att endast en liten del av byggplanerna blir av under de första fyra åren. Huvudprognosen fungerar som ett mellanting mellan den expansiva och den dämpade prognosen. Den baseras mer på byggplanerna i början av prognosperioden och mindre längre fram, då osäkerheten är större. Prognosernas antaganden om hur stor del av planerat bostadsbyggande som väntas bli av presenteras i tabellen nedan.

2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Expansiv prognos 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%

Huvudprognos 60% 58% 31% 65% 34% 21% 37% 33% 35% 39%

Dämpad prognos 17% 41% 6% 5% 0% 0% 0% 0% 0% 0%

Notering: Andelarna för huvudprognos och dämpad prognos utgår ifrån de i totalprognoserna prognosticerade storlekarna på inrikes flyttnetto, vilket är den demografiska variabel som har tydligast samband med bostadsbyggande.

(11)

11

4.3 Konjunkturen och bostadsmarknaden

Det finns en betydande osäkerhet i hur konjunkturen och bostadsmarknaden kommer utvecklas framöver, vilket blir avgörande för hur stor del av det planerade bostadsbyggandet som blir av.

I Konjunkturinstitutets (KI:s) rapport Uppdatering av konjunkturbilden, augusti 2020 anges att covid-19-pandemin har slagit hårt mot stora delar av näringslivet, men inte lika hårt mot byggsektorn. Därtill finns tecken på att efterfrågan och produktion har börjat vända uppåt igen (KI, aug 2020). Sammantaget väntas enligt KI:s prognos en minskning av BNP på 4,8 procent under 2020 och därefter en återhämtning under 2021 med 3,4 procents BNP-tillväxt, förutsatt att covid-19 pandemin kulminerar under 2020 och avtar under 2021. Under tredje och fjärde kvartalet 2020 prognosticeras en BNP-tillväxt på strax under 2 procent per kvartal (KI, aug 2020).

I Boverkets analys från juni 2020 anges att antalet sålda bostadsrätter i riket minskade med 45 procent i april och därefter har återhämtat sig något. Marknaden för småhus (villor) har inte drabbats lika hårt. Både hushållens efterfrågan och bostadsutvecklarnas möjligheter till finansiering är avgörande för hur mycket som kommer byggas framöver (Boverket, juni 2020).

Därtill finns det en stor variation i hur bostadsmarknaden har påverkats i olika delar av landet.

På riksnivå prognosticerar Boverket att antal påbörjade bostadsbyggnationer väntas förändras enligt följande:

• Småhus: -10% 2020 och -5% 2021 (minst påverkat av krisen)

• Bostadsrätter: -20% 2020 och -10% 2021 (mer påverkat av krisen)

• Hyresrätter: -15% 2020 och -4% 2021 (mer osäkert)

I Åstorps kommun finns dock inga tecken på att bostadsmarknaden har mattats av under 2020.

Både från byggkontoret, fastighetsbolaget och mark- och exploatering görs bedömningen att det fortsatt finns en hög efterfrågan på bostadsmarknaden och intresse att bygga. Bedömningen är alltså att det finns ett underliggande efterfrågeöverskott på bostadsmarknaden i och kring Åstorp, som verkar ha potential att kompensera för ett visst efterfrågebortfall till följd av konjunkturnedgången och det osäkra läget.

(12)

12

5 Resultat från delområdesprognos

I tolkningen av prognossiffrorna bör man beakta att befolkningsutvecklingen är beroende av framför allt hur konjunkturen och bostadsbyggandet i kommunen artar sig samt hur stor invandringen blir. Dessa faktorer kan utvecklas på olika sätt, vilket skillnaden mellan de tre prognosscenarierna ska åskådliggöra. Resultatet från delområdesprognosen presenteras i tabellen nedan, uppdelat per delområde och scenario.

Delområdesprognos för befolkningen 2020-2029, enligt tre scenarier (2019: faktiska siffror)

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2019-2029

Hyllinge

Dämpad prognos 2 556 2 562 2 575 2 582 2 590 2 591 2 591 2 591 2 591 2 590 2 590 34 (1%) Huvudprognos 2 556 2 570 2 587 2 602 2 629 2 635 2 639 2 644 2 648 2 649 2 650 94 (4%) Expansiv prognos 2 556 2 578 2 603 2 638 2 676 2 682 2 685 2 687 2 687 2 685 2 683 127 (5%)

Rågen

Dämpad prognos 2 460 2 467 2 471 2 482 2 485 2 488 2 492 2 497 2 504 2 511 2 520 60 (2 %) Huvudprognos 2 460 2 498 2 512 2 560 2 568 2 575 2 585 2 595 2 605 2 614 2 624 164 (7 %) Expansiv prognos 2 460 2 528 2 555 2 698 2 707 2 717 2 727 2 734 2 741 2 747 2 753 293 (12 %)

Haganäs

Nyvång

Tingdal

Kvidinge

Totalt

Dämpad prognos 15 940 15 998 16 091 16 154 16 202 16 231 16 252 16 273 16 300 16 330 16 360 421 (3 %) Huvudprognos 15 940 16 080 16 229 16 395 16 569 16 723 16 832 16 927 17 016 17 106 17 196 1 256 (8 %) Expansiv prognos 15 940 16 153 16 378 16 813 17 037 17 377 17 687 17 831 17 980 18 125 18 265 2 325 (15 %)

Vi kan se att den största potentiella befolkningsökningen väntas i delområde Tingdal, förutsatt att bostadsbyggnationen på Björnekulla ås förverkligas enligt plan. I relation till delområdenas startbefolkning väntas de största procentuella ökningarna i Nyvång och Tingdal. Minst befolkningsökning, både i absoluta och relativa termer, väntas i Hyllinge.

I Kvidinge är den prognosticerade befolkningsökningen nära sammankopplad med byggplanerna på Söderåsvägen och senare på Prästamarken. Vilket åskådliggörs av den avsevärda skillnaden mellan de olika prognosscenarierna i hur stor folkökningen väntas bli (från 1% enligt dämpad prognos till 15 % enligt expansiv prognos). Detta kan tolkas som att den dämpade prognosen avspeglar den förväntade utvecklingen om inget eller en ytterst begränsad del av den planerade nybyggnationen blir av, medan den expansiva prognosen motsvarar situationen om all planerad nybyggnation förverkligas och efterfrågan på bostadsmarknaden förblir hög. Huvudprognosen anger ett mellanting mellan den dämpade och den expansiva prognosen.

De delområden där befolkningsutvecklingen är som mest kopplad till nybyggnation är Tingdal, Nyvång, Kvidinge och Rågen. Där är skillnaderna mellan prognosticerad befolkningsökning som störst mellan de olika scenarierna. Delområdet vars befolkningsutveckling är minst

(13)

13

kopplad till nybyggnation är Haganäs, vilket avspeglas i att skillnaderna mellan prognosscenarierna är relativt små (från 6 % befolkningstillväxt enligt dämpad prognos till 10

% enligt expansiv prognos). Detta innebär också att befolkningsprognosen är säkrare för Haganäs. Även Hyllinge har en prognosticerad befolkningsutveckling som inte är särskilt kopplad till nybyggnation. Detta ser vi i diagrammet nedan, där Hyllinges prognosticerade befolkningsutveckling inte skiljer sig nämnvärt mellan de tre scenarierna.

Hyllinges prognosticerade befolkningsutveckling år 2019-2029 enligt tre scenarier

Hyllinges befolkning väntas öka mest under åren 2020-2022, vilket är kopplat till den planerade nybyggnationen vid Diamantvägen. Därefter väntas inga större befolkningsökningar under resterande delen av prognosperioden. Totalt väntas en befolkningsökning i Hyllinge på cirka 94 personer 2019-2029 (se huvudprognos).

I delområde Rågen väntas en befolkningsökning på omkring 164 personer (huvudprognos) under hela prognosperioden.

Rågens prognosticerade befolkningsutveckling år 2019-2029 enligt tre scenarier

Framför allt är det byggplanerna vid Grytevad och på fastigheten Hästhoven som väntas bidra till folkökningen i delområde Rågen. Merparten av bostäderna är planerade att färdigställas under åren 2020-2022 och en hel del av byggnationen är redan påbörjad vilket gör Rågens

2200 2300 2400 2500 2600 2700 2800 2900 3000

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Hyllinge huvudprognos Hyllinge dämpad prognos Hyllinge expansiv prognos

2200 2300 2400 2500 2600 2700 2800 2900 3000

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Rågen huvudprognos Rågen dämpad prognos Rågen expansiv prognos

(14)

14

befolkningsutveckling mer säker. Därför är det mer troligt att Rågens befolkningsutveckling i början av prognosperioden kommer hamna någonstans mellan huvudprognosen och den expansiva prognosen, och därmed inte följa den dämpade prognosen eftersom denna bortser från nybyggnationen.

I delområde Haganäs väntas en befolkningsökning på omkring 322 personer fram till år 2029 (se huvudprognos). Befolkningsutvecklingen i Haganäs är relativt oberoende av nybyggnation, eftersom det finns förhållandevis få planer på bostadsbyggande inom delområdet. Det är alltså främst den befintliga befolkningsstrukturen som väntas generera folkökning via födelsetalen, eftersom många boende i Haganäs är i barnafödande åldrar. Eftersom befolkningsutvecklingen i Haganäs inte är särskilt kopplad till bostadsbyggande, blir prognosen säkrare, vilket framgår av diagrammet nedan där prognosernas tidsserier ligger ganska nära varandra.

Haganäs prognosticerade befolkningsutveckling år 2019-2029 enligt tre scenarier

I Nyvång väntas en befolkningsökning på cirka 191 personer under perioden 2019-2029 (se huvudprognos). Den stora delen av den väntade befolkningsökningen i Nyvång har sitt ursprung i det pågående och planerade bostadsbyggandet inom området Skönbäck (etapp 1), där nybyggnation väntas under åren 2020-2022. Därefter mellan 2020 och 2029 väntas en fortsatt nybyggnation i Skönbäck i etapp två med sammanlagt 75 bostäder. Detta återspeglas i diagrammet nedan, där man ser att en kontinuerlig befolkningsökning väntas i Nyvång under hela prognosperioden.

Nyvångs prognosticerade befolkningsutveckling år 2019-2029 enligt tre scenarier

3500 3600 3700 3800 3900 4000 4100 4200 4300

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Haganäs huvudprognos Haganäs dämpad prognos Haganäs expansiv prognos

1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Nyvång huvudprognos Nyvång dämpad prognos Nyvång expansiv prognos

(15)

15

För delområde Tingdal är den prognosticerade befolkningsutvecklingen starkt kopplad till den planerade nybyggnationen vid Björnekulla ås, där bostäder bedöms bli färdigställda under åren 2022 - 2029. Om hela Björnekulla ås bebyggs enligt befintliga planer och bostäderna efterfrågas på bostadsmarknaden, förväntas en stor befolkningsökning på upp till vad den expansiva prognosen anger (750 personer från år 2019 till 2029). Om bostadsbyggandet på Björnekulla ås mot förmodan inte skulle bli av, skulle befolkningsökning bli betydligt lägre och hamna närmare den dämpade prognosen (+ 47 personer 2019-2029).

Tingdals prognosticerade befolkningsutveckling år 2019-2029 enligt tre scenarier

Precis som för Tingdal är befolkningsutvecklingen i Kvidinge nära sammankopplad med planerna på nybyggnation. Under åren 2021-2024 väntas en nybyggnation av 47 bostäder vid Söderåsvägen och senare en byggnation på Prästamarken under perioden 2024-2029 med cirka 110 bostäder.

Kvidinges prognosticerade befolkningsutveckling år 2019-2029 enligt tre scenarier

I princip hela den prognosticerade befolkningsökningen i Kvidinge är kopplad till nybyggnation och om alla bostäder byggs och efterfrågas kan vi förvänta oss en ökning på upp emot 400 personer i Kvidinge under år 2019-2029 (expansiv prognos). Om bostadsbyggandet inte skulle förverkligas skulle befolkningen endast öka minimalt, i nivå med den dämpade prognosen (21 personer 2019-2029).

3000 3100 3200 3300 3400 3500 3600 3700 3800 3900

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Tingdal huvudprognos Tingdal dämpad prognos Tingdal expansiv prognos

2400 2500 2600 2700 2800 2900 3000 3100 3200 3300

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Kvidinge huvudprognos Kvidinge dämpad prognos Kvidinge expansiv prognos

(16)

16

6. Delområdesprognos med fokus på de unga

För kommunens planering inom förskola och grundskola är det viktigt att kunna prognosticera framtida volymer på förskolebarn och elever. Detta behövs både till de generella behovsbedömningarna inom verksamheterna och till planeringen av lokalförsörjning.

I tabellen nedan presenteras delområdesprognosens tre scenarier för den totala befolkningsförändringen under hela prognosperioden (2019-2029) i förskoleåldrarna, låg- och mellanstadieåldrarna (inkl. förskoleklass) och högstadieåldrarna.

Prognosticerad befolkningsförändring 2019-2029 per delområde i åldrarna 1-5, 6-12 och 13-15 år

I förskoleåldern (1-5 år per december månad) väntas de största ökningarna inom delområde Kvidinge. I Kvidinge väntas en ökning av antal 1-5-åringar även om inte så mycket av byggplanerna blir av (se dämpad prognos). Detta beror främst på åldersstrukturen för den befintliga befolkningen och fruktsamhetstalen. I utgångsläget har Kvidinge en normalstor befolkning (25 %) i åldrarna med högst fruktsamhetstal, 25-44 år. Samtidigt har Kvidinge jämförelsevis små årskullar i åldrarna 1-9 år. Därför är det sannolikt att födelsetalen kommer medföra att de nya årskullarna blir större än de befintliga årskullarna i åldrarna 1-9 år. Men om all planerad nybyggnation i Kvidinge blir av väntas en större ökning, på upp till 45 barn i åldern 1-5 år. Förutsatt att Björnekulla ås bebyggs enligt plan kan vi vänta en ökning på upp emot 31 barn i 1-5 års ålder i område Tingdal. Men om Björnekulla ås mot förmodan inte skulle bebyggas, så väntas istället en minskning av antal 1-5-åringar på ner emot 23 barn. Med andra ord är de större byggplanerna avgörande för vilken utveckling som väntas i dessa delområden.

För låg- och mellanstadieåldrarna (inklusive förskoleklass, 6-12 år) väntas betydande ökningar i Kvidinge, Rågen och Nyvång. Ökningarna i dessa tre delområden är mer säkra eftersom ökningar prognosticeras även utan koppling till nybyggnation (se dämpad prognos). Den underliggande ökningen (utan koppling till nybyggnation) är relaterad till den befintliga befolkningens åldersstruktur, i form av att större årskullar väntas inträda i åldersgruppen 6-12 år. Hyllinge och Tingdal har en åldersstruktur som väntas medföra minskningar i åldern 6-12 år. Hur stor minskningen blir beror på hur mycket den kan kompenseras av inflyttning kopplat till bostadsbyggande. I Tingdal kan exempelvis minskningen helt kompenseras av byggnation på Björnekulla ås och resultera i en ökning på upp till 34 barn istället.

För högstadieåldrarna väntas överlag inga större förändringar i delområdena, med visst undantag för Nyvång och Rågen där det väntas en ökning på cirka 22 respektive 16 ungdomar i 13-15 års ålder.

Befolkningsförändring

1-5 år

Befolkningsförändring 6-12 år

Befolkningsförändring 13-15 år

Dämpad

prognos

Huvud- prognos

Expansiv prognos

Dämpad prognos

Hyllinge -21 -17 -13 -43 -38 -36 -10 -8 -7

Rågen 1 7 17 55 66 80 11 16 22

Haganäs 3 8 15 -15 -9 -5 3 4 7

Nyvång -24 -10 11 18 44 75 14 22 32

Tingdal -23 -5 31 -53 -22 34 -13 -4 16

Kvidinge 13 25 45 56 73 98 7 12 22

Totalt -50 9 107 19 115 247 12 42 92

(17)

17

6.1 Prognos för förskoleåldrarna

Prognosen är säkrare för de högre skolåldrarna och osäkrare för de lägre åldrarna. Den svåraste åldersgruppen att prognosticera är alltså 1-5-åringarna. Detta beror på att barnfamiljer med barn i lägre åldrar utgör en stor andel av de som flyttar in till kommunen. Därför blir befolkningsutvecklingen i denna åldersgrupp nära sammanlänkad med storleken på inflyttningen, vilken är den demografiska variabel som är mest osäker. Därtill är vissa årskullar bland framtidens 1-5-åringar ännu inte är födda, vilket ytterligare bidrar till osäkerheten eftersom det finns en viss variation i födelsetalen. Denna osäkerhet hanteras genom att de tre prognosscenarierna utgår ifrån olika antaganden om storleken på inflyttningen. Vilket gör det möjligt att se inom vilket intervall det är troligt att befolkningsutvecklingen kommer ligga för förskoleåldrarna.

I tabellen nedan visas den ackumulerade ökningen av barn i förskoleåldern (1-5 år) i förhållande till antal barn i samma ålder 2019. På detta sätt får man en överblick av hur antalet 1-5-åringar väntas förändras jämfört med 2019 års nivåer.

Ackumulerad förändring fram till varje prognosår för 1-5-åringar enligt respektive prognos

2019- 2020

2019- 2021

2019- 2022

2019- 2023

2019- 2024

2019- 2025

2019- 2026

2019- 2027

2019- 2028

2019- 2029

Hyllinge

Dämpad prognos -5 -6 -10 -12 -19 -20 -20 -21 -21 -21

Huvudprognos -4 -5 -9 -11 -18 -18 -18 -17 -17 -17

Expansiv prognos -3 -3 -6 -8 -14 -15 -14 -14 -13 -13

Rågen

Dämpad prognos 2 1 -1 -1 -3 1 1 1 1 1

Huvudprognos 5 6 6 6 3 7 7 7 7 7

Expansiv prognos 9 11 19 18 16 18 18 17 17 17

Haganäs

Dämpad prognos 0 1 -3 4 5 2 3 3 3 3

Huvudprognos 0 1 -1 6 7 5 7 7 8 8

Nyvång

Dämpad prognos -5 -10 -15 -18 -19 -21 -22 -23 -24 -24

Huvudprognos 0 -4 -8 -7 -7 -8 -9 -9 -10 -10

Expansiv prognos 4 1 -1 2 7 7 8 9 10 11

Tingdal

Dämpad prognos -15 -24 -25 -24 -29 -25 -25 -25 -24 -23

Huvudprognos -16 -24 -22 -16 -17 -8 -8 -7 -7 -5

Expansiv prognos -15 -24 -12 -3 4 28 29 29 29 31

Kvidinge

Dämpad prognos 4 11 13 16 21 16 15 14 13 13

Huvudprognos 4 12 16 19 26 23 24 24 24 25

Totalt

Dämpad prognos -19 -26 -40 -34 -43 -46 -47 -50 -51 -50

Huvudprognos -11 -13 -17 -2 -5 2 4 6 6 9

Expansiv prognos -1 4 24 45 63 86 94 97 102 107

I tabellen ser vi att de största ökningarna av 1-5-åringar väntas i delområde Kvidinge, där den mer säkra ökningen väntas under prognosperiodens första hälft, medan utvecklingen under åren 2024-2029 är mer beroende av hur det går med nybyggnationen på Prästamarken. Utöver i Kvidinge väntas antalet barn i förskoleålder öka mest i Rågen under de inledande åren 2020- 2022, mycket kopplat till nybyggnation av villor i Grytevad och flerbostadshuset på fastighet Hästhoven. Kring år 2022-2023, väntas ökningen av antalet 1-5-åringar också komma igång mer i Tingdal, förutsatt att byggnationen på Björnekulla ås kommer igång som planerat.

Utifrån lokalförsörjnings- och resursplanering inom förskolan är det relevant att se på vad befolkningsprognoserna innebär för det förväntade antalet förskolebarn, här definierat som barn som är inskrivna på förskola i kommunal regi inom Åstorps kommun. Prognosen för antalet

(18)

18

förskolebarn exkluderar alltså de barn som ingår i den externa barnomsorgen, det vill säga privata förskolor och förskolor i annan kommun (interkommunal ersättning, IKE).

Prognosen på antal förskolebarn utgår ifrån de tre prognosscenarierna och förskolornas upptagningskvot inom respektive delområde. Upptagningskvoten anger antalet inskrivna förskolebarn på förskolor inom ett delområde delat på det totala antalet barn i förskoleålder (1- 6 år under våren och 1-5 år under hösten) inom delområdet. Upptagningskvoterna blir följande:

Upptagningskvot för andelen förskolebarn per delområde

Hyllinge Rågen Haganäs Nyvång Tingdal Kvidinge Totalt

maj-2019 0,77 0,93 0,41 0,69 0,82 0,75 0,70

dec-2019 0,87 0,98 0,44 0,74 0,90 0,82 0,77

Att kvoten är lägre på våren än på hösten ska inte förväxlas med mängden inskrivna förskolebarn. Eftersom även barnen som fyller 6 år finns med i underlaget på våren men inte på hösten, då de börjat i förskoleklass, så är det naturligt att antalet förskolebarn är fler på våren trots att upptagningskvoten är lägre. Att upptagningskvoten är så låg för Haganäs beror på att den fristående Montessoriförskolan ligger inom delområdet och tar upp cirka 80 förskolebarn (baserat på 2019), som alltså inte räknas med i kommunens upptagningskvot. Den fristående förskolan Kyrktuppen ligger inom område Tingdal, vilket också drar ner upptagningskvoten något för de kommunala förskolorna i detta delområde, dock inte lika mycket som i Haganäs eftersom endast cirka 20 barn är inskrivna på Kyrktuppen (baserat på 2019). Med upptagningskvoterna för delområdena kombinerat med prognosen på antal barn i förskoleålder, väntas följande utveckling av antalet inskrivna förskolebarn i kommunen per maj månad:

Delområdesprognos på antal inskrivna förskolebarn i maj respektive år (Avser förskolor i kommunal regi, med faktiska siffror för maj 2019 och 2020)

Maj 2019

Maj 2020

Maj 2021

Maj 2022

Maj 2023

Maj 2024

Maj 2025

Maj 2026

Maj 2027

Maj 2028

Maj 2029

Hyllinge

Dämpad prognos 172 174 169 169 166 164 159 158 158 158 158 Huvudprognos 172 174 170 170 166 165 160 160 160 160 161 Expansiv prognos 172 174 172 172 171 169 164 164 165 165 165

Rågen

Haganäs

Nyvång

Dämpad prognos 82 78 77 74 71 69 67 66 65 65 64

Huvudprognos 82 78 81 78 79 78 77 77 76 76 75

Expansiv prognos 82 78 85 84 86 89 90 91 91 93 93

Tingdal

Kvidinge

Totalt

Dämpad prognos 889 871 872 866 857 856 848 847 847 846 846 Huvudprognos 889 871 881 888 885 892 890 894 897 897 899 Expansiv prognos 889 871 897 926 929 952 968 976 982 988 989 Notering: prognosen för antal förskolebarn i maj månad 2021-2029 är justerad utifrån faktiskt utfall i maj 2020.