Ströpsta 3.517 (mark 1).pdf Pdf, 2.2 MB.

p

e

b

n

f

7.0

E 118000 E 118000 E 118100 E 118100

N 6561000 N 6561000

N 6561100 N 6561100

B

b

b

n

Egenskapsgräns

ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN

Kvartersmark

Bostäder

B

byggnadsarea för huvudbyggnad i ett plan är 180 m och 120 m för huvudbyggnad i två plan. Största byggnadsarea för komplementbyggad är 40 m².

För parhus, radhus och flerbostadshus får huvudbyggnad uppföras i två plan. Största tillåtna byggnadsarea för huvudbyggnad och

komplementbyggnad är 1/3 av fastighetsarea. Största byggnadsarea för komplementbyggnad är 15 m² per lägenhet, 4 kap 11 § 1

Marken får inte förses med byggnad, 4 kap 11 § 1

Högsta byggnadshöjd i meter för huvudbyggnad med ett våningsplan är 4,0 m och två våningsplan är 7,0 m. Högsta byggnadshöjd i meter för

komplementbyggnad är 3,0 m, 4 kap 11 § 1

Placering

p₁ För friliggande enbostadshus ska huvudbyggnad placeras minst 6,0 m från gata och 4,0 m från fastighetsgräns. Komplementbyggnad ska placeras minst 6,0 m från gata och 1,5 m från fastighetsgräns.

För parhus ska huvudbyggnad sammanbyggas med angränsande hus på en sida. På motstående sida ska huvudbyggnaden vara minst 4,0 m från fastighetsgräns. Huvudbyggnad och komplementbyggnad ska placeras minst 6,0 m från gata och 4,0 m från fastighetsgräns.

För radhus ska huvudbyggnad sammanbyggas med angränsande hus på båda sidor. Huvudbyggnad och komplementbyggnad ska placeras minst 6,0 m från gata och 4,0 m från fastighetsgräns.

För flerbostadshus ska huvudbyggnad och komplementbyggnad placeras minst 6,0 m från gata och 4,0 m från fastighetsgräns., 4 kap 16 § 1

b₃ Souterrängvåning eller källare får inte finnas, 4 kap 16 § 1

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft, 4 kap 21 §

Markens anordnande och vegetation

n₁ Parkering ska lösas inom egen fastighet, 4 kap 13 § 1

Utformning

f₁ Fasader ska ha ljusa kulörer och takfärgen ska vara röd, 4 kap 16 § 1 0.0

Lägsta grundläggningsnivån för huvudbyggnad och komplementbyggnad ska vara +40,6 m enligt höjdsystem RH2000, 4 kap 16 § 1

b2 För flerbostadshus får komplementbyggnader sammanbyggas, 4 kap 16 § 1 b₁ För parhus och radhus får huvudbyggnad och komplementbyggnad

sammanbyggas, 4 kap 16 § 1

n₂ Minst 30 % av fastighetsarean ska vara genomsläpplig och får inte hårdgöras, 4 kap 10 §

Skala: 1:1000 (A3)

100 m 90

80 70 60

40 50

30 20 10 0

UPPLYSNINGSRUTA

Radon

Delar av planområdet ligger inom högriskområde enligt radonkarta. Mätningar och eventuella åtgärder ska vidtas senast innan bygglov beviljas.

På fastigheten har det tidigare varit cement-, tegel- och asfaltsindustri. Föroreningar har

Detaljplan för

Planbeskrivning

ARKIVNR ANTAGANDE

LAGA KRAFT

Upprättad

Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Illustrationskarta Särskilt utlåtande Samrådsredogörelse Utlåtande efter utställning Planavtal

Planavgift vid bygglov

Ströpsta 3:517 (Mark 1)

i Brokvarn

Nykvarns kommun

2018-05-04

X X X X X

X X

2018-10-18 § 88 2019-09-10

LAGA KRAFT-HANDLING

LAG A K R AF T

Kungörelse om laga kraft

Detaljplan för Ströpsta 3:517 (Mark 1), Nykvarns kommun har vunnit laga kraft

Kommunfullmäktige beslutade 2018-10-18 § 88, att anta detaljplanen för rubricerat område.

Kommunfullmäktiges beslut om antagande överklagades till Mark- och miljödomstolen som gav domslut 2019-05-15, de beslutade att avslå och avvisa överklagandena. Mark- och miljödomstolens beslut överklagades till Mark- och miljööverdomstolen som 2019-09-10 beslutade att inte ge prövningstillstånd, beslutet får enligt 5 kap. 5§

(2010:921) inte överklagas. Detaljplanen vann laga kraft 2019-09-10.

Eftersom Nykvarns kommun inte meddelades när Mark- och miljööverdomstolen beslutade att ej ge prövningstillstånd, dvs. vid laga kraft-tillfället kungörs detaljplanens laga kraft först nu.

Den som vill ha ersättning för skador p.g.a. detaljplanen enligt 14 kap 3-7 och 9-13 §§ Plan- och bygglagen måste väcka talan om det vid fastighetsdomstolen inom två år. Tiden räknas från det datum planen vann laga kraft (se ovan). I fall som avses i 14 kap. 2 och 8 §§ ska talan väckas inom två år från den dag då den åtgärd som talan grundas på utfördes. Om skadan rimligen inte kunde förutses inom den tiden får talan väckas senare.

För att ta del av laga kraft-handlingar eller vid frågor i ärendet, kontakta Nykvarns kommun på kommun@nykvarn.se eller 08-555 010 00 och uppge detaljplanens arkivnummer 071.

PLAN - OCH GEN O MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Dnr KS/2017:22

Detaljplan för

Ströpsta 3:517 (mark 1)

i Brokvarn

Nykvarns kommun

Standardförfarande

Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2010:900 med dess lydelse från 2 januari 2015.

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

INFORMATION OM PLANPROCESSEN

Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Detaljplanen är, när den vunnit laga kraft, ett juridiskt dokument som säkerställer rättigheter och skyldigheter. Ett förslag till detaljplan har nu tagits fram för samråd med berörda myndigheter, fastighetsägare samt boende i kommunen.

Programskede

Programskedet är valbart. Syftet med ett planprogram är att ange förutsättningar för planarbetet, uttrycka kommunens vilja och mål med planuppdraget, samt att i ett tidigt skede få ta del av berördas synpunkter. Efter programsamrådet avgörs om arbetet ska gå vidare med detaljplan för hela eller delar av programområdet. Då förslaget till detaljplan följer översiktsplanens intentioner och är av begränsad omfattning har den inte föregåtts av planprogram.

Samrådskede

Ett förslag till detaljplan upprättas och sänds ut på samråd till berörda, myndigheter och andra kommunala instanser för insamling av synpunkter.

Granskningsskede

Mot bakgrund av de synpunkter som tillförts under samrådet sker bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning.

Antagandeskede - Vi är här!

Detaljplanen antas av kommunfullmäktige och vinner laga kraft efter tre veckor.

Efter antagandet har sakägare, som inte fått sina anmärkningar beaktade, under tre veckor möjlighet att överklaga detaljplanen. Har så inte skett vinner detaljplanen laga kraft. Laga kraft innebär att den formella detaljplanen gäller som grund för beslut om bygglov för bygglovspliktiga åtgärder som följer förutsättningarna enligt detaljplanen.

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

I detaljplanen ingår följande handlingar:

Planbeskrivning (denna text), upprättad 2018-05-07 Plankarta (1:1000 A3-format), upprättad 2018-05-07 Illustrationsplan (A3-format), upprättad 2017-10-04 Fastighetsförteckning, upprättad 2017-03-23

Behovsbedömning, upprättad 2017-05-15 Samrådsredogörelse, upprättad 2017-09-29 Granskningsutlåtande, upprättad 2018-05-07

Översiktskarta med detaljplanens geografiska läge markerat.

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

Innehåll

INLEDNING ... 5

SYFTE OCH HUVUDDRAG ... 5

PLANDATA ... 5

AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN ... 5

GRUNDLÄGGANDE HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 3 KAP MILJÖBALKEN ... 5

SÄRSKILDA HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 4 KAP MILJÖBALKEN ... 5

MILJÖKVALITETSNORMER, 5 KAP MILJÖBALKEN ... 5

STRANDSKYDD ... 6

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ... 6

ÖVERSIKTLIGA PLANER ... 6

DETALJPLANER ... 6

PLANPROGRAM ... 7

BEHOVSBEDÖMNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ... 7

KOMMUNALA BESLUT ... 7

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAG ... 8

NATUR ... 8

BEFINTLIG BEBYGGELSE ... 8

SERVICE OCH MÖTESPLATSER ... 11

ARKEOLOGI ... 11

GATOR OCH TRAFIK ... 11

FRIYTOR ... 11

TEKNISK FÖRSÖRJNING ... 12

HÄLSA OCH SÄKERHET ... 12

BRANDSÄKERHET ... 12

BULLER ... 12

FÖRORENADE OMRÅDEN ... 12

TRANSPORT AV FARLIGT GODS ... 13

ÖVERSVÄMNINGSRISK ... 13

GENOMFÖRANDEFRÅGOR ... 13

ORGANISATORISKA FRÅGOR ... 13

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR ... 13

EKONOMISKA FRÅGOR ... 14

ADMINISTRATIVA FRÅGOR ... 14

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

INLEDNING

SYFTE OCH HUVUDDRAG

Det finns en efterfrågan på varierande boendeformer inom det nya småhusområdet i Brokvarn som är under uppbyggnad. Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra byggnation av friliggande enbostadshus, parhus, radhus och flerbostadshus. Detaljplanen innebär en ökning av byggrätt då fler och mindre bostäder kan placeras intill varandra, samtidigt som en större variation av hustyper och boendemiljöer möjliggörs i området. Då detaljplanen är flexibel möjliggör den såväl 8st enbostadshus/6st parhus/15st radhustomter eller flerbostadshus med ca 30 lägenheter. Den nya bebyggelsens gestaltning och

färgsättning är viktig då planområdet utgör en entré till det nya bostadsområdet Brokvarn.

PLANDATA

Planområdet är ca 0,5 ha och är beläget i det nya bostadsområdet Brokvarn ungefär 1,7 km sydväst om Nykvarns centrum. Området avgränsas av Rudkällavägen i öster, Mejselvägen i söder och en gång- och cykelväg i väster. I norr avgränsas planområdet av en höjdrygg bevuxen med sly, barr- och lövträd med ett grunt dike i släntfoten. Fastigheten ägs av det kommunala bostadsbolaget AB Nykvarnsbostäder.

AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN

GRUNDLÄGGANDE HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 3 KAP MILJÖBALKEN

Miljöbalken 3 kap. reglerar grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. 1 § 3 kap. MB anger att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Planförslaget bedöms vara förenligt med bestämmelserna i MB 3 kap. med hänsyn till att området är förenligt med översiktsplanens intentioner, bostadsförsörjnings-

programmet och den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010).

Inom planområdet finns inga riksintressen och planförslaget bedöms inte heller påverka några riksintressen.

SÄRSKILDA HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 4 KAP MILJÖBALKEN Miljöbalken 4 kap. reglerar värdefulla områden som är av särskilt intresse för riket. Dessa skyddas enligt detta kapitel med hänsyn till deras natur- och kulturvärden, så kallade riksintressen. Planförslaget bedöms vara förenligt med bestämmelserna i MB 4 kap. då planen inte berör eller påverkar några riksintressen.

MILJÖKVALITETSNORMER, 5 KAP MILJÖBALKEN

Miljöbalken 5 kap. reglerar miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning.

Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Föreskrifterna är till för att varaktigt skydda och avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljö. Planförslaget bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormer överskrids. Planförslaget innebär en

utökning av byggrätt då fler och mindre bostäder kan placeras invid varandra. Vid maximal

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

utbyggnad av området bedöms inte bebyggelsen nämnvärt medföra omfattande utsläpp av föroreningar för luft, försämrad vattenkvalitet från området eller betydande alstring av buller.

STRANDSKYDD

Inom planområdet finns inga vattendrag som omfattas av strandskyddsbestämmelserna i Miljöbalken.

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

ÖVERSIKTLIGA PLANER

Översiktsplanen anger att bebyggelseutvecklingen i första hand ska ske i och kring tätorten.

Brokvarn är ett nytt bostadsområde som är under utbyggnad inom tätorten. Planförslaget bedöms vara förenligt med översiktsplanens intentioner.

DETALJPLANER

Gällande detaljplan för området är Detaljplan för del av Ströpsta 3:387 m.fl. (nr 28) som vann laga kraft 2007-07-20. Detaljplanen reglerar område för bostäder med framförallt

friliggande småhus men även tätare småhusbebyggelse med parhus och grändhus. Totalt medger planen 75 byggrätter. Detaljplanen reglerar även ett mindre område för icke störande verksamhet vid Rudkällavägen. Genomförandetiden för detaljplanen har passerat.

Utsnitt ur gällande detaljplan nr 28 ovanpå flygbild. Planområdet är markerat i rött.

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

PLANPROGRAM

Då förslaget till detaljplan stämmer överens med översiktsplanens intentioner har den inte föregåtts av planprogram.

BEHOVSBEDÖMNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

En behovsbedömning syftar till att bedöma om det finns behov av att en detaljplan ska miljöbedömmas och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. En

behovsbedömning av detaljplanen har genomförts. Kommunen bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas leda till betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas. Kommunen har haft samråd kring behovsbedömningen med Länsstyrelsen under samrådsskedet. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Ändringen av detaljplanen bedöms inte nämnvärt förändra planens inverkan på miljön utifrån följande motivering:

 Detaljplanen berör inte något natura 2000-område.

 Detaljplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan utifrån MKB- förordningens andra och fjärde bilaga.

 Detaljplanen möjliggör tätare bostadsbebyggelse som bedöms ge en begränsad miljöpåverkan. Då planområdet är beläget på grundvattenförekomsten

Turingeåsen-Nykvarn är det viktigt att förorenat dagvatten renas och inte når grundvattnet. Dagvattnet ska i första hand tas om hand lokalt inom den egna fastigheten där det är möjligt. Då marken har god infiltrationsförmåga bedöms detta som möjligt. Om dagvattnet inte kan tas om hand lokalt kan det ledas till det kommunala ledningsnätet.

 Den tillkommande trafiken är begränsad och bedöms inte medföra några betydande störningar i närområdet.

 Genomförandet av detaljplanen bedöms inte innebära några risker för människors hälsa och säkerhet. Provtagning, mätningar och eventuella åtgärder avseende förorenad mark och markradon ska vidtas senast innan bygglov beviljas.

KOMMUNALA BESLUT

Kommunstyrelsen beslutade den 31 januari 2017 §15 i samband med beslut om planbesked att ge förvaltningen i uppdrag att pröva ändring av detaljplan för del av Ströpsta 3:387 m.fl.

(Ströpsta 3:517 mark 1).

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAG

NATUR

MARK OCH VEGETATION

Planområdet idag.

Planområdet är plant och utgörs av en nedlagd grustäkt. Grustäktsområdet omges av relativt branta slänter bevuxna med sly, barr- och lövträd. Längs med släntkrönet och nedanför slänten norr om planområdet finns ett avskärande grunt dike.

GEOTEKNIK OCH RADON

SGU:s översiktliga geologiska karta visar att området består av isälvssediment.

En geoteknisk undersökning utfördes i augusti 2006 av Ramböll i samband med

framtagandet av gällande detaljplan. Utredningen konstaterar tre karaktäristiska slänter som alla visar fullgod stabilitet vid dåvarande förhållanden. Plantering av vegetation

rekommenderas för att förankra materialet i slänterna och undvika vattenerosion vid mycket extrema nederbördstillfällen. Även avskärande diken rekommenderas anläggas på släntkrönet och nedanför slänterna för att minska storleken på eventuell vattenerosionen.

Planområdet ligger inom område med lokala förekomster av högmarkradon enligt

radonkarta. Mätningar och eventuella åtgärder ska vidtas senast innan bygglov beviljas. För ny bostadsbebyggelse får radonhalten i inomhusluft inte överstiga 200Bq/m³.

BEFINTLIG BEBYGGELSE

Brokvarns bostadsområde är under uppbyggnad, bebyggelsen består av friliggande villor och parhus i en till två våningar med varierande tomtstorlekar. Färgsättningen i området är i naturliga färgnyanser och takmaterialet har en enhetlig röd färgsättning.

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

Befintlig bebyggelse i angränsning till planområdet.

PLANFÖRSLAG NY BEBYGGELSE

Ändringen av detaljplanen innebär en flexibilitet då bostadsbyggnation av såväl friliggande enbostadshus, parhus, radhus och flerbostadshus möjliggörs. Detaljplanen innebär en ökning av byggrätt då fler och mindre bostäder kan placeras intill varandra samtidigt som en större variation av hustyper och boendemiljöer möjliggörs i området - [B1]. Vid maximal utbyggnad möjliggörs uppförande av flerbostadshus med ca 30 lägenheter.

För friliggande enbostadshus är minsta fastighetsstorlek reglerad till 580 m², vilket innebär att 8st småhusfastigheter kan styckas av i enlighet med gällande detaljplan. Liksom gällande detaljplan är största tillåtna byggnadsarea för huvudbyggnad i ett plan 180 m² och 120 m² för huvudbyggnad i två plan. Största byggnadsarea för komplementbyggnad är 40 m². För friliggande enbostadshus ska huvudbyggnad placeras minst 6,0 m från gata och 4,0 m från fastighetsgräns. Komplementbyggnad ska placeras minst 6,0 m från gata och 1,5 m från fastighetsgräns - [e1] och [p1].

För parhus, radhus och flerbostadshus får huvudbyggnad uppföras i två plan. Största tillåtna byggnadsarea för huvudbyggnad och komplementbyggnad är 1/3 av fastighetsarean.

Största byggnadsarea för komplementbyggnad är 15 m² per lägenhet - [e1]. För parhus och radhus får huvudbyggnad och komplementbyggnad vara sammanbyggda - [b1]. För

flerbostadshus får komplementbyggnad sammanbyggas - [b2]. För parhus ska

huvudbyggnad sammanbyggas med angränsande hus på en sida. På motstående sida ska huvudbyggnaden vara minst 4,0 m från fastighetsgräns. För radhus ska huvudbyggnad sammanbyggas med angränsande hus på båda sidor. För både parhus, radhus och

flerbostadshus ska huvudbyggnad och komplementbyggnad placeras minst 6,0 m från gata och 4,0 m från fastighetsgräns. Förgårdsmarken som skapas framför bebyggelsen ger en öppenhet i gaturummet och möjliggör även samtidigt för biluppställning på den egna fastigheten inom mark som inte får förses med byggnad - [prickmark] och [p1].

Generellt för bebyggelsen gäller att högsta byggnadshöjd i meter för huvudbyggnad med ett våningsplan är 4,0 meter och två våningsplan är 7,0 meter. Högsta byggnadshöjd i meter för komplementbyggnad är 3,0 meter - [högsta byggnadshöjd].

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

Illustration av möjlig bebyggelsestruktur, till vänster friliggande enbostadshus och till höger parhus.

Illustration av möjlig bebyggelsestruktur med flerbostadshus.

Planbestämmelser från gällande detaljplan nr 28 som överförs till aktuell detaljplaneändring är följande; Souterrängvåning eller källare är inte tillåtet då planområdet är beläget på en grundvattenförekomst med hög grundvattennivå - [b1]. Takfärgen ska vara röd för att få en enhetlighet i takmaterialets färgsättning - [f1]. Detta är viktigt då taklandskapet är synligt

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

Då fasadfärgsättningen i området idag är ljusa kulörer tillförs även bestämmelse om att fasader ska ha ljusa kulörer för ny bebyggelse - [f1].

Färgsättningen ska likna befintlig bebyggelse i Brokvarn och bör varieras i kulörer likt exempelfärgkartan till höger: grön, grå, rosa, gul och vit. Då planområdet utgör en entré till det nya bostadsområdet Brokvarn är det viktigt med gestaltningen, och fasadfärgsättning av bebyggelsen skapar en enhetlighet för området.

SERVICE OCH MÖTESPLATSER

Drygt 60 m norr om planområdet på höjdryggen finns en förskola och ca 1 km nordväst om planområdet finns närmaste grundskola. Mataffär och annan service finns i Nykvarns centrum ca 1,7 km nordväst om planområdet.

ARKEOLOGI

Inga kända fornlämningar finns inom eller direkt i anslutning till planområdet. Ungefär 200 m sydöst om planområdet finns en större stenåldersboplatslämning.

GATOR OCH TRAFIK

GATOR, GÅNG- OCH CYKELVÄG

Lokalgatorna i Brokvarn är utformade så att fordon färdas på de oskyddade trafikanternas villkor. Gång- och cykelvägar är separerade från biltrafik och inga höga hastigheter tillåts i området. Väster om planområdet finns en gång- och cykelvägen som leder upp mot Järnavägen.

Även om ändringen av detaljplanen möjliggör uppförande av fler lägenheter än gällande detaljplan vilket innebär fler fordonsrörelser bedöms områdets vägnät klara den ökade trafikmängden.

KOLLEKTIVTRAFIK

Ungefär 300 m norr om planområdet vid Järnavägen finns närmsta busshållplats, där flertal busslinjer avgår både mot Nykvarns station och Södertälje C.

PARKERING

Parkering ska lösas inom varje fastighet för både friliggande enbostadshus, parhus, radhus och flerbostadshus - [n1]. Förgårdsmarken som skapas framför bebyggelsen kan med fördel användas för biluppställning inom den egna fastigheten.

FRIYTOR

LEK OCH REKREATIONSOMRÅDEN

I Brokvarn bostadsområde finns lekområden och en stor del naturmark. Området angränsar till ett större välanvänt strövområde längs höjdryggen i nordväst. Vintertid används slänterna för pulkaåkning.

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

TEKNISK FÖRSÖRJNING VA

Planområdet ingår i det kommunala verksamhetsområdet för VA och är anslutet till

kommunalt vatten- och avlopp. Det befintliga systemet klarar en större belastning som den ökade mängden bebyggelse innebär.

DAGVATTEN

Planområdet är beläget inom grundvattenförekomsten Turingeåsen-Nykvarn.

Vattenförekomsten har god kemisk och kvantitativ status. Det är viktigt att förorenat dagvatten renas och inte når grundvattnet. Kommunens riktlinje är att dagvattnet i första hand ska tas om hand lokalt genom infiltration på den egna fastigheten där det är möjligt.

Detta bedöms möjligt då marken har god infiltrationsförmåga. Om dagvattnet inte kan omhändertas lokalt kan det ledas till det kommunala ledningsnätet. En planbestämmelse har införts för att säkerställa minsta andel markytan som möjlighet för infiltrering av dagvattnet, minst 30 % av fastighetsarean ska vara genomsläpplig och får inte hårdgöras - [n2].

VÄRME

Nykvarns kommuns Energi och klimatplan, antagen av kommunfullmäktige 9 september 2010 gäller vid nybyggnation.

EL

I Brokvarn finns två befintliga transformatorstationer som försörjer området.

AVFALLSHANTERING

Avfall hanteras enligt kommunens renhållningsordning. All sophanteringen ska ske inom egen fastighet och avfallskärl ska placeras invid vägen för tömning.

HÄLSA OCH SÄKERHET

BRANDSÄKERHET

Planområdet har en insatstid på högst 10 minuter för brandförsvaret. Samtliga byggnader ska kunna nås med brandbil och ambulans.

BULLER

Detaljplanen innebär en ökning av antal lägenheter vilket troligen medför fler

fordonsrörelser. Den tillkommande trafiken är begränsad och bedöms inte innebära några betydande störningar i närområdet.

FÖRORENADE OMRÅDEN

På fastigheten har det tidigare varit cement-, tegel- och asfaltsindustri. Föroreningar har konstaterats i området, vissa efterbehandlingsåtgärder har avslutats. Provtagningar är inte genomförda inom den aktuella fastigheten. Provtagning och eventuella åtgärder ska vidtas

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

TRANSPORT AV FARLIGT GODS

Planområdet berörs inte av vägar som hanterar farligt gods.

ÖVERSVÄMNINGSRISK

I området finns en lågpunkt som eventuellt riskerar att drabbas vid skyfall. I enlighet med gällande detaljplan ska ett dike skapas norr om Ströpsta 3:517 (mark 1). Syftet med diket är att minska storleken på eventuell vattenerosion från intilliggande slänt.

För ny bebyggelse ska lägsta grundläggningsnivå vara över +40,6 meter enligt höjdsystemet RH2000. Syftet med planbestämmelsen är att minska påverkan på byggnader vid eventuell översvämning.

GENOMFÖRANDEFRÅGOR

ORGANISATORISKA FRÅGOR GENOMFÖRANDETID

Planens genomförandetid är 5 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla tills den ändras eller upphävs.

HUVUDMANNASKAP, ANSVARSFÖRDELNING

Planområdet innefattar ingen allmän platsmark, däremot angränsar området till

Rudkällavägen, Mejselvägen och Grönstensslingan som är allmän platsmark, gata, med kommunalt huvudmannaskap. Ansvaret för genomförande och drift på kvartersmark åvilar fastighetsägaren.

AVTAL

Detaljplanen bekostas av fastighetsägaren till Ströpsta 3:517 i enlighet med tecknat plankostnadsavtal. Inget exploateringsavtal kommer tecknas med exploatören.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

FASTIGHETSÄGARE / FASTIGHETSBILDNING

Planområdet omfattar fastigheten Ströpsta 3:517 som ägs av det kommunala

bostadsbolaget AB Nykvarnsbostäder. Detaljplanen möjliggör en flexibel byggrätt för såväl friliggande småhus, parhus, radhus och flerbostadshus. Fastigheten kan styckas av till flera fastigheter.

SERVITUT OCH LEDNINGSRÄTTER

Planområdet och planförslaget påverkar inga rättigheter.

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHET INOM PLANOMRÅDET

Tabellen nedan redovisar planerad förändring och konsekvenser för berörd fastighet.

Fastighetsbeteckning Ägande Nuvarande användning

Förändringar och konsekvenser

Ströpsta 3:517 Privat ägd Bostäder Området fortsätter att vara kvartersmark för bostadsbebyggelse.

Detaljplanen innebär utökning av byggrätt.

EKONOMISKA FRÅGOR LANTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR

Kostnader för fastighetsbildning (lantmäteriförrättning) samt ersättningar till följd av fastighetsrättsliga åtgärder bekostas av fastighetsägaren (exploatören).

Fastighetsägaren ansvarar för att ansöka om förrättning.

BYGGLOVSAVGIFT

Bygglovsavgifter kommer att tas ut i enlighet med gällande taxa vid bygglovsprövning.

Kostnaderna står fastighetsägaren för.

AVGIFTER

Anslutningsavgifter erläggs enligt respektive ledningsägares gällande taxa.

ADMINISTRATIVA FRÅGOR

PRELIMINÄR TIDPLAN FÖR PLANARBETET

Samråd juni-juli 2017

Granskning november 2017-mars 2018

Antagande juni 2018

Laga kraft juli 2018

Detaljplanen kan som tidigast vinna laga kraft under sommaren 2018 under förutsättning att beslutet om att anta detaljplanen inte överklagas.

PLAN - OCH GENO MFÖRAN DEBE S KRVNI NG

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

Planhandlingarna har upprättats av Norconsult AB genom Nykvarns kommun.

Bengt Andersson, Samhällsbyggnadschef Oscar Olsson, Planarkitekt

Mattias Häggblom, Planarkitekt My Vållberg, Planadministratör Sofia Landegren, Bygglovshandläggare Anna Bergström, Bygglovschef

Pernilla Barrud, Miljöinspektör/miljöstrateg Susanna Eriksson, Miljöchef

Stefan Sköldén, Mark- och exploateringsingenjör Thomas Sjöstrand, Projektledare gata

Ullrica Iversjö, Trafikingenjör Medverkande konsulter Paulina Nordahl, Norconsult AB Lii Tiemda, Norconsult AB

Carl-Henrik Barnekow, Norconsult AB

Bengt Andersson Samhällsbyggnadschef

Martin Mansell Planchef